Värden för världen. Konsekvenser av ett ökat industriellt träbyggande. Tomas Nord och Staffan Brege

Transkript

1 Värden för världen Konsekvenser av ett ökat industriellt träbyggande Tomas Nord och Staffan Brege 1

2 Förord Byggande av hus med stomme av trä högre än 2 våningar blev tillåtet igen efter en lång tids förbud i och med Boverkets revidering av byggreglerna (BBR) år Det var startskottet för aktiviteter från industri, stat och akademi att etablera träbyggande som ett naturligt alternativ inom bl.a. flerbostadsbyggandet. Under dessa snart tjugo år har andelen flerbostadshus med trästomme ökat och etablerat sig på en nybyggnadsnivå på mellan 10-15% årligen. Den industriella verksamheten har haft en koppling till skogsindustrin och flera av de verksamma företagen organiseras inom branschorganisationen Skogsindustrierna. Inom organisationen finns också sedan 2005 Sveriges Träbyggnadskansli med syfte att belysa nyttan med träbyggande. I samband med Landsbygdsdepartementets lanserade program Skogsriket har Sveriges Träbyggnadskansli fått en möjlighet att koppla byggande och boende med andra delar i trävärdekedjan, och därmed att visa på möjligheten som träbyggande har för boende, miljö och sysselsättning. Sveriges Träbyggnadskansli genom Bertil Stener och Mikael Eliasson har gett Linköpings universitet och Tomas Nord och Staffan Brege, vid avdelningen för Industriell ekonomi/ IEI i uppdrag att belysa konsekvenser av ett ökat industriellt träbyggande utifrån tre perspektiv. Vi vill framföra ett stort tack till alla som medverkat i processen och varit behjälpliga med information, sin kunskap och sina värdefulla svar vid intervjuer under framtagandet av denna rapport. Linköpings universitet i juni

3 Innehållsförteckning Innehåll Förord... 2 Sammanfattning Inledning... 6 Studiens genomförande Industriellt träbyggande - ett naturligt alternativ för svensk byggindustri... 8 Boendeperspektiv... 8 Miljöperspektiv... 9 Arbetskraftsperspektiv Konsekvenser av ett ökat industriellt träbyggande Bilaga 1: Industriellt träbyggande definition och framgångsfaktorer Sammanfattning Bilaga Ett boendeperspektiv på bostadsbyggande och industriellt träbyggande Sammanfattning av boendeperspektivet på modernt träbyggande Ett miljöperspektiv på modernt träbyggande Studier som bedömt byggnaders och byggnadsmaterials miljöpåverkan Slutsatser om miljöperspektivet kring träbyggande Arbetskraftperspektiv på industriellt träbyggande Sammanfattning av arbetskraftsperspektivet Konsekvensbedömning - Hyresrätten som medel för effektiviseringar inom bostadsbyggandet Räkneexempel för ett framtida industriellt träbyggande Sammanfattning av möjligheter för industriellt byggande inom hyresrättsmarknaden Referenser

4 Sammanfattning Sedan 1994 är det tillåtet att bygga höga hus med trästomme. Träbyggindustrin har närmat sig marknaden med ett industriellt tänkande och utnyttjat träets egenskaper som starkt och lätt. Idag uppförs mellan % av det årliga flerbostadsbyggandet som industriellt träbyggande. Linköpings universitet har på uppdrag av Sveriges Träbyggnadskansli undersökt potentialen för ett ökat industriellt träbyggande och gjort det utifrån tre perspektiv boende, miljö och arbetskraft. Frågeställningar som varit utgångspunkt för bedömningen är: 1. Vilka generella och förändrade krav på boendekvalitet/ och miljö kan skönjas bland dagens och morgondagens boende? 2. Vilka positiva och negativa miljöeffekter har ett industriellt träbyggande? 3. Hur påverkar arbetskraftstillgång en utveckling mot ökad industriellt byggande inom flerbostadsbyggandet? Genomgången av studier rörande demografisk förändring och framtida boendekrav visar att urbaniseringen fortsätter. Boendekraven i framtiden kan sammanfattas med att konsumenten önskar, ett smart och hållbart mindre till medelstort boende med möjlighet för socialt umgänge och vissa individuella påverkansmöjligheter. Dessa krav och urbaniseringstrenden skapar behov av nybyggande i flera prislägen. Det innebär att ägandeformen hyresrätter bör öka sin andel. Speciellt gäller detta storstadsområdena där bostadsrättsbyggandet dominerar och skapar en stigande prisspiral. Även utanför storstadsområdena bland kommuner som inte har byggt på länge, finns behov av hyresrätter, vilket kan underlättas av den samverkansmodell som industriella byggare arbetar efter. Avseende miljöperspektivet konstateras att det finns en standard för hur en LCA skall genomföras och tolkas och även en begynnande databas av Miljövarudeklarationer för byggmaterial i Sverige. En LCA för en byggnad är en komplex uppgift där olika systemgränser ger olika svar. En robust jämförelsemetod är att se till substitutionseffekten, dvs. miljövinsten med mer miljövänliga och förnybara material framför växthusgasutsläppande. kubikmeter träprodukter substituerar 1,6 ton CO 2 -eq, vilket i en industriellt producerad lägenhet med trästomme ger 16 ton. En liten del om man jämför med Sveriges totala årliga utsläpp om ca 58 miljoner ton CO 2 -eq, men i och med ökad energieffektivisering och mer klimatsmart byggande kommer produktionsfasen och därmed materialval att få en större betydelse, och då är substitutionseffekten viktig. För att tillgodose ett ökat byggande samtidigt som arbetskraftstillgången minskar (ökande pensionsavgångar och otillräckligt med utbildningsplatser) är bedömningen att industriellt byggande med effektiva processer och förtillverkning av komponenter kommer öka. Potentialen för industriellt träbyggande påskyndas av följande aspekter: Ökat behov av små och medelstora lägenheter med definierat tillval. Miljöaspekten lyfts fram bland dagens och morgondagens boendekonsumenter som ett område där betalningsvilja ökar; och trä har en good story to tell. Substitutionseffekten av ett ökat klimatneutralt byggande Klimatsmart byggande leder till ökat intresse för produktionsfasen Byggarbetskrafts bedöms som en framtida bristfaktor vilket leder till ökat intresse av industriella processer. Många anser att industriellt träbyggande leder utvecklingen och kan därmed stärka sin position på marknaden mot beställare och kunder. 4

5 Med en ökad efterfrågan från dagens lägenheter per år till lägenheter är bedömningen att det industriella träbyggkonceptet kommer att öka från ca lägenheter till dryga lägenheter. En ökning av det industriella träbyggandet skapar arbetstillfällen utanför storstadsområden. 5

6 1. Inledning Boverkets Byggregler (BBR) reviderades 1994 till att bli funktionsbaserade. Detta innebar en möjlighet att använda trä som stommaterial även i byggnader över två våningar, och har lett till en uppbyggnad av kompetens, industrier och efterfrågan av flerbostadsbyggnader med trä. Många inom den träbaserade industrin förväntade sig ett uppsving i efterfrågan på träbaserade produkter för byggande, men i och med att det saknades en kompetens bland beställare och byggherrar att upphandla träbyggnader var de initiala stegen mycket små. Industriinitierade forsknings och marknadsprogram initierades i slutet av 1990-talet tillsammans med statliga initiativ att öka användningen av trä i byggandet (Vinnova, 2004; Näringsdepartementetet, 2004). En anledning till det statliga intresset var att få till en ökad konkurrens inom byggsektorn (SOU, 2002). Samtidigt visade dessa studier på att byggindustrin i sig skulle kunna bli effektivare genom ökat fokus på processer (Andersson, Apleberger och Molnar, 2009). Analysen från den begynnande träbyggindustrin under 1990-talet visade att det var svårt att komma in i byggprocessen via de vanliga kanalerna utan det krävdes åtgärder och aktiviteter som utnyttjade träets inneboende egenskaper samt riktade sig direkt mot beställare och eventuellt brukare. Det industriella träbyggandet som begrepp initierades där förtillverkning av komponenter, element och moduler låg i fokus. Marknadsinriktningen var initialt mot kategoriboenden exv. studentbostäder. I takt med förbättrade processer, ökad teknisk kunskap i att anpassa material till varandra och stärkt marknadsarbete har de industriella träbyggarna kommit in på mellansegmenten och en del även i de högkvalitativa segmenten (Brege et al, 2009). Framgångsfaktorer för de industriella träbyggarna kan tydligt kopplas till hur deras affärsmodeller ser ut. Med en väl avvägd blandning mellan utnyttjande av de interna resurserna kopplat till de marknadssegment som ligger i fokus. Med ett ökat intresse från marknaden av lägenheter generellt men även träbyggande finns möjligheter att bredda segmentskartan. Frågan blir hur detta skall genomföras? Trä som material definieras som ett förnyelsebart material och bör därför ha goda förutsättningar ur ett miljö- och klimatperspektiv. Detta perspektiv har hittills inte haft en stor roll i flerbostadsbyggandet utan andra faktorer har varit avgörande. EU har antagit ett mål om att minska utsläpp av växthusgaser med 20 % från 1990 års nivåer vilket i Sverige resulterat i en policy som också berör användningen av förnybar energi samt energieffektiviseringsåtgärder, samtidigt som det konstateras att bostäder och service svarar för ca 5 % av Sveriges totala CO 2 utsläpp (Energimyndigheten, 2008; Boverket, 2009; IVA, 2009). I ett industriellt byggande sker arbetet efter industriella processer och metoder där bland annat mekanisering och automatisering är viktiga delar för att effektivisera arbetet och säkerställa repeterbarhet. Arbetskraften flyttas till industrier för förtillverkning i olika omfattning för en senare montering på plats. Verkstadsarbetare som yrkeskategori kan därmed bli aktuella. I dag har vi ett svagt ökande antal sysselsatta inom byggindustrin men ett lågt byggande. När efterfrågan ökar av nyproduktion eller om det skall ske en omfattande renovering av Miljonprogrammet, är bedömningen att arbetskraften inte räcker med dagens byggprocess. Vilken roll har då industriella processer i detta? 6

7 Vilken roll spelar industriellt träbyggande i förhållande till ovanstående utmaningar? Det finns ett intresse från Skogsindustrin att utreda kring detta. Syfte: Utreda vad ett ökat industriellt träbyggande av flerbostadsbyggnader innebär för boendekvalitet, klimateffekter samt arbetstillfällen Frågeställningar 1. Vilka generella och förändrade krav på boendekvalitet/ och miljö kan skönjas bland dagens och morgondagens boende? 2. Vilka positiva och negativa miljöeffekter har ett industriellt träbyggande? 3. Hur påverkar arbetskraftstillgång en utveckling mot ökad industriellt byggande inom flerbostadsbyggandet? Studiens genomförande Målet med innevarande studie är att skapa en överblick och sammanfattning av läget inom industriellt träbyggande i Sverige. Sammanfattningen sker utifrån tre perspektiv boende, miljö och arbetskraft. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie där tillgängliga studier, rapporter och faktaunderlag har legat till grund för analys och slutsatser. Avgränsningar gjorda är bland annat att enbart titta på flerbostadsbyggandet i Sverige och därmed inte ta med småhus eller övriga byggnader (affärslokaler, industrilokaler, anläggningar osv.). Bland omvärldsfaktorer som påverkar byggande och boende har regelverk och lagbestämmelser inte analyserats utan dessa har setts som givna. I rapporten förekommer ett antal begrepp. För att underlätta för läsaren definieras här några av de viktigaste: Traditionellt byggande en projektbaserad byggprocess där framtagandet och uppförandet av en byggnad beskrivs i en sekventiell process med välavvägda skeden (Andersson, et al, 2009) Industriellt byggande innebär att aktiviteter, metoder och produkter frikopplas från byggprojekten och utvecklas fristående för att sedan tillämpas i projekten (FOI-agenda Industriella processer, 2013). Byggprocessen inbegriper processer från idéstadiet till överlämnande av en färdig byggnad. Boendepreferenser kommer här in som en faktor för beställare/byggherre att ta med sig in i ide - och projekteringsfasen. LCA Livscykelanalys (Life Cycle Assessment) är en metod för att bedöma miljöpåverkan från en produkt eller tjänster över en livscykel. I denna rapport kommer LCA refereras till under miljöperspektivet och då hur byggnader/bostäders växthusgasutsläpp påverkas av materialval. Rapporten består av ett inledande kapitel där bakgrund och uppdraget beskrivs. Därefter följer ett kapitel med slutsatser och rekommendationer baserat på de tre perspektiven. Genomlysningen av de tre perspektiven följer sedan tillsammans med ett räkneexempel. Dessa delar är placerade 7

8 2. Industriellt träbyggande - ett naturligt alternativ för svensk byggindustri Sedan Boverket reviderade byggreglerna och därmed öppnade möjligheten för trä i högre byggnader har träbyggindustrin utvecklats från att vara materialleverantör till systemintegratör utifrån industriella premisser. Marknadsandelen i flerbostadsbyggandet har gått från 0 % 1993 till en marknadsandel om mellan 10 till 15 % under stora delar av 2000-talet. Innebörden av begreppet industriellt byggande har utvecklats under senare år och beskrivs enligt följande: Industriellt byggande innebär att aktiviteter, metoder och produkter frikopplas från byggprojekten och utvecklas fristående för att sedan tillämpas i projekten. Det innebär att standardisera byggandets återkommande aktiviteter och de produktionstekniskt bästa lösningarna och att utvecklingsarbete bedrivs mellan byggprojekt. Det ger erfarenhetsåterföring för vidare optimering. (sid 9, Stehn et al. 2013). Den visar att det finns flera vägar framåt mot effektivare produktionsprocesser som matchar kunders krav. Den industriellt inriktade träbyggindustrin har arbeta efter detta koncept och agerat katalysator det ökade intresset för industriella processer. Träbyggindustrins utveckling mot en ökad produktlogik framför den inom byggindustrin förhärskande projektlogiken. Fokus ligger på långsiktigt lärande, leverantörsledd innovation och en tidig dialog med beställare. För att utvecklingen för det industriella träbyggandet skall fortsätta och nå den vision som sattes av träbyggstrategin (Näringsdepartementet, 2004) att Träbyggande är ett naturligt alternativ i allt byggande år 2015 och på sikt i Europa är det viktigt att få till samtidiga åtgärder som skapar push - och pull -effekter. Push-effekter innebär att via nya lösningar och erbjudanden attrahera kunder och skapa en större marknadsnärvaro. Pull-effekter skapas från förändrat beteende hos slutkunder och beställare avseende bland annat krav som matchar industriella träbyggares möjligheter. Tre perspektiv har ansetts som viktiga boendekrav, miljökrav och arbetskraftstillgång för att belysa utvecklingen. Boendeperspektiv Krav och trender från samhället En ökad urbanisering förstärker behovet av ökat byggande i storstads- och tillväxtkommuner. Samtidigt har vi en befolkningsökning som är större än vad som prognostiserades för bara några år sedan och som ytterligare späder på behovet av nybyggande. I olika undersökningar under det senaste decenniet visar det sig också att det finns en diskrepans mellan den standard som det befintliga bostadsbeståndet kan erbjuda med vad dagens och framtidens boendekund önskar, dvs. det finns ett uppdämt renoveringsbehov. Nybyggnadstakten är låg och anpassad till en kapitalstark befolkning. Bostadsrätter dominerar byggandet idag bl.a. av anledningen att det lättare går att få täckning för de under senare år kraftigt ökade byggkostnaderna. Samtidigt anger kommuner att de har ett stort behov av hyresrätter till olika grupper i samhället ungdomar och de som är nya på bomarknaden men även äldre som önskar service och mindre ansvar. Med ett genomsnittligt flerbostadsbyggande om lägenheter de senaste 5 åren måste detta dubblas för att tillgodose 8

9 efterfrågan. En stor del av denna volym bör komma som hyresrätter, enligt en undersökning bland Sveriges kommuner. Trender avseende boendekrav pekar mot yteffektiva lägenheter anpassade för den mobila familjen med hållbarhet som påverkansfaktor. Hållbarhetssynen synliggörs via önskemål om att bostaden som social arena med möjlighet till samvaro, önskan om närhet till natur och möjlighet till miljömässigt (återvinning, återbruk osv.) riktigt boende samt tekniska lösningar som ger ett kostnadseffektivt boende. Nuläge och potential för industriellt träbyggande Den stora volymen av det industriella träbyggandet har hittills varit inriktat mot ett kategoriboende, i första hand student- och seniorlägenheter. Lägenheter till dessa kategorier har väl specificerade krav som går att omsätta till en industriell process. Med en väl definierad produktions- och monteringsprocess samt med tydliga tillvalsalternativ har det industriella träbyggandet blivit en stark spelare inom dessa marknadssegment. I takt med robusta interna processer hos de industriella träbyggföretagen och med en modell med tidig kontakt med kunder och beställare har företagen kunnat bredda sina erbjudanden även till andra marknadssegment. SABOs upphandlingar har varit en viktig aktivitet för denna utveckling, och där det visat sig att industriellt träbyggande är både pris- och kostnadseffektivt. I dagsläget finns de industriella träbyggarna även som alternativ inom medelprissegmentet och med en ökad andel till bostadsrättsmarknaden. Potentialen för industriellt träbyggande finns framför allt riktat mot kategoriboende där yteffektiva lägenheter med ett visst tillval kan ske. Genom att industriella träbyggare har en process med tidig och nära kontakt med beställare och en väldefinierad produktionsapparat bör potentialen också finnas bland kommunala och privata beställare som inte har byggt på länge och där priset är en viktig faktor. Hyresrättsmarknaden i små- och medelstora samt tillväxtkommuner blir därmed viktiga marknader. Miljöperspektiv Krav och trender från samhället Klimatdebatten ökar i samhället. Byggande och boende svarar för en stor del av växthusgasutsläppen och de boende har möjligheter till påverkan genom ett förändrat beteende. Driftsfasen har en stor inverkan på bostadsbeståndets utsläpp vilket har medfört att samhället och politiken vill påverka och styra ett förändrat beteende. Bostadsbeståndets växthusgasutsläpp kan minskas via energieffektiviseringar bland annat direkt via individuell styrning av elförbrukning, byte av installationer men också indirekt via klimatneutral uppvärmning. Statliga riktlinjer om energieffektiva byggnader påverkar nybyggandet men den stora möjligheten ligger i det befintliga bostadsbeståndet. Med mer klimatsmarta lösningar för driftsfasen förskjuts fokus till produktionsfasen och val av material. LCA-studier visar potentialen för aktivt val av material för minskat CO 2 -utsläpp men robusta och av alla inblandade parter accepterade beräkningsmetoder och materialgränser behöver fortfarande komma på plats. Substitutionseffekten är den mest tydliga vinsten av att använda förnyelsebara material med låga växthusgasutsläpp framför andra material med högre utsläppsvärden. En sammanställning av ett stort antal genomförda LCA-studier visar att för träprodukter för byggnadsändamål finns en displacement factor (ung. ersättningsfaktor) om 1,6 ton CO 2 per m 3 trämaterial. Bostadssektorn svarar årligen för dryga 3 miljoner ton CO 2 -utsläpp (IVA, 9

10 2008) och där driftsfasen står för en betydande andel. Med ökad energieffektivisering kommer produktionsfasen få ökad betydelse och därmed kan en till synes låg siffra bli viktig. Lagring av CO 2 via bland annat inbyggnad i byggnader, ökar ytterligare effekten av materialval i länder med långsiktigt hållbart skötta skogar. Nuläge och Potential för industriellt träbyggande Industriellt byggande och därmed industriellt träbyggande jobbar efter principen effektiva resurssnåla processer anpassade för slutkundens behov. I detta ligger att utnyttja rätt material i rätt kvalitet i rätt tid och på rätt plats för ett resurssnålt byggande. De industriella träbyggarna utnyttjar trämaterialets inneboende egenskaper om styrka och hållfasthet med en låg vikt för att kunna skapa säkra och effektiva processer i fabrik och snabba och kvalitativa transporter och monteringar på plats. Goda relationer med råvaruleverantörer möjliggör fortsatt effektivisering. I dagsläget finns det få styrmedel inom byggandet som lyfter miljöaspekten förutom de internationella standarderna BREEAM och LEED riktade mot hållbart byggande. I dagsläget med en årlig produktion av ca lägenheter med trästomme bidrar denna produktion med en ersättningsfaktor om ca ton CO 2. Med en ökning till lägenheter blir årliga bidraget ton CO 2. Industriella träbyggare använder i nuläget inte miljöargumentet i sin marknadsföring mot kunder i någon större omfattning, utan produkten och processen måste motsvara de funktionella och ekonomiska krav som den boende har. Ytterligare potential finns därmed att även inkludera miljöoch hållbarhetsaspekten. Arbetskraftsperspektiv Krav och trender från samhället Slutsatser från rapporter om den svenska byggindustrin under de senaste tjugo åren har pekat på behov av effektivisering och förändring. Byggindustrin har anklagats för kvalitetsbrister, för att ha för låg konkurrens, för ett ineffektivit arbetssätt och för svårigheter till omställning till andra effektivare arbetsmetoder. Byggindustrin har följt en projektlogik där projektet varit den sammanlänkande faktor för de temporära arbetsorganisationer som skapats. Det har försvårat ett långsiktigt lärande och att tillgodose kunders behov. Dock finns det flera exempel på hur aktörer i byggindustrin går mot mer industriella processer där produkten (byggnaden och lägenheterna) ligger i fokus. En viktig faktor i denna utveckling är den kostnadsutveckling som har skett i bostadsbyggandet. Byggkostnadsindex för flerbostadsbyggande har ökat långt mer än KPI (Konsumentprisindex) och där materialkostnader såväl som lönekostnader bidrar till ökningen. Efter den kraftiga nedgången i byggandet under tidigt 1990-tal sjönk antalet sysselsatta inom bostadsbyggindustrin, för att under senare år återigen stiga. Idag är bedömningen att 80 % av verksamma i byggindustrin är kopplade till bostadsbyggande och att byggindustrin har anpassat sig till rådande byggnivåer och bedöms ha svårt att klara en kraftigt ökad efterfrågan. Det bekräftas med att arbetslösheten i storstadsområdena (där det mesta byggandet sker) är låg, och att kommande pensionsavgångar ligger högt över antalet utbildningsplatser vid gymnasieskolor. En kompenserande faktor är arbetskraftsinvandringen, men den är fortfarande förhållandevis låg inom nybyggandet samt påverkas av våra grannländers byggaktiviteter. Trenderna pekar på att byggindustrin måste utveckla sina interna processer ytterligare om den skall matcha en framtida ökad efterfrågan på bostäder. 10

11 Kostnadsökningar kan vara lättare att kompensera för vid ett byggprojekt i ett bra läge där markkostnaden är hög. Många av Sveriges kommuner har istället behov av hyresrätter där det finns en bestämd hyresnivå och därmed en lägre produktionskostnad. Sedan år 2000 har andelen hyresrätter av totala flerbostadsbyggandet minskat från ca 60 % till under 50 %, samtidigt som drygt 85 % av Sveriges kommuner säger sig ha brist på hyresrätter. Det största behovet finns av mindre lägenheter (1-2 rok). Nuläge och Potential för industriellt träbyggande Det industriella träbyggeriet har en hög grad av förtillverkning och produktion i fabrik. Kompetenser som efterfrågas är processkunnande och flödeseffektiviseringar så väl som yrkeskunnande om sitt arbetsmoment. Industriella träbyggare anställer inte enbart byggarbetare utan vänder sig till en bredare arbetsmarknad. Arbetsmiljön och säkerheten hos de industriella byggare skall vara hög och med en hög mekaniseringsgrad skapas goda och effektiva flöden som också minimerar monotona arbetsmoment. Lean produktion och det utvecklade Lean construction har börjat användas inom industriellt träbyggande där fokus ligger på ständiga förbättringar och minimering av spill (exv. tid och material). De industriella träbyggarna har utvecklat egna slutna byggsystem. Detta gynnar långsiktiga relationer med råvaruleverantörer och ökad grad av innovation. Samtidigt binder produktionsanläggningen kapital. Långsiktig beläggning är viktig så att det går att utnyttja fabrikens möjligheter till effektiva processer på bästa sätt. Med effektiva och tydliga produktionsprocesser samt tidig och nära kontakt med beställare finns goda förutsättningar att leverera kostnadseffektivt. Det har bland annat visat sig genom att marknadsandelen inom kategoriboende som studentbostäder är hög för industriella byggare. Potential ligger i att fortsätta utveckla samarbete med beställare och föreskrivande led och visa på vinsten med industriella processer. I första hand inom marknaden för hyresrätter där priset är viktigt för att få en konkurrenskraftig hyressättning. En acceptans inom denna marknad skapar möjligheter till skaleffekter. Ovanstående perspektiv samt krav från samhället och potential och nuläge för industriella träbyggare sammanfattas i nedanstående tabell. 11

12 Tabell 1: Sammanställning av de tre perspektiven för ett industriellt träbyggande Perspektiv Krav och trender från samhället Potential för industriellt träbyggande Boende volym Stor efterfrågan på lägenheter i storoch tillväxtkommuner Fortsatt urbanisering förstärker trenden Lågt byggande måste öka Från lägenheter/ år till lägenheter/ år Ökat intresse för hyresrätter Fokus på låg-, och medelprisnivån Hyresrätter är instegssegmentet Behov av montagefolk på plats Boende krav Miljö Resurser och kostnader Kategoriboende - Instegslägenhet - Äldreboende (fri från ansvar) Hållbarhetsintresse - Social arena - Miljöförtecken - Tekniska lösningar Klimateffekter Energieffektivisering fokus på driftsfasen Växthusgasutsläpp Byggindustrins resurser anpassade efter dagens byggnivå och byggprocess Fokus på lönsamma byggprojekt i urban miljö Potentiell brist på yrkesarbetare i framtiden Ökad prisdifferentiering för att få till stånd hyresrättsmarknad Standardiserade produktkoncept med vissa tillval Yteffektiva boenden via tidig kontakt med beställare och kund Hyresrätter, och ägarkooperativ Substitutionseffekten av att använda trä som stommaterial Svårt att få acceptans för nytänkande kring byggprocessen. Hög kapitalbindning i fabrik kräver minimivolym Nätverk av aktörer för att skapa kritisk massa Slutsatser och rekommendationer till insatser från aktörer inom innovationssystemet En fortsatt utveckling av det industriella träbyggandet bör ske genom åtgärder som ger pull- och push-effekter. Åtgärder för pull-effekter är: Direkt och nära kontakter med beställare och föreskrivande led och att involvera dessa i projekterings- och produktionsfasen. Samverkan med övriga aktörer inom trävärdekedjan för att lyfta fördelar med trämaterialet Tillgodose tillgång på riskkapital för fortsatt expansion Åtgärder för push-effekter är Fortsatt fokusering på att effektivera interna processer och utnyttja skalfördelar med produktion enligt industriella principer. Utveckla leverantörskedjor från råvara till slutkund där leverantörer bidrar med produkt- och produktionsutveckling, och minskar riskexponeringen mot okända tekniska lösningar 12

13 Konsekvenser av ett ökat industriellt träbyggande Industriellt byggande generellt och industriellt träbyggande specifikt bedöms ha goda möjligheter att erbjuda kostnadseffektiva bostäder, tack vare affärsmodeller utgående från effektiva interna processer och direkt och nära kontakt med beställare. Därmed finns en potential för industriellt byggare att tillgodose den önskade efterfrågan av hyresrätter. När marknaden för nyproducerade lägenheter ökar från till lägenheter per år finns en potential för de industriella träbyggarna att nå en nivå om lägenheter/ år. Det innebär en ökning av marknadsandelen från dagens % till 20 %. Denna ökning innebär att det kommer behövs minst sex fabriker av Lindbäcks storlek. Det leder i sin tur till en efterfrågan på totalt personer till dessa fabriker i orter med god närhet till förädlad skogsråvara. Till detta kommer ett behov av byggnadsarbetare på de orter där nybyggandet kommer ske. 13

14 Bilaga 1: Industriellt träbyggande definition och framgångsfaktorer Ett byggprojekt definieras oftast utifrån hur genomförandet ser ut och relationen mellan olika processer och aktörer. Det traditionella angreppssättet kan då beskrivas som en sekventiell process där olika processer följer varandra och som genomförs av definierade aktörer. Det liknas oftast vid ett stafettlopp. Fokus ligger på projektet som en följd av att behöva hantera olikheter avseende geografi, topografi, kundpreferenser, materialutveckling, projektorganisationen, tekniska lösningar osv., vilket skapar unika projekt. Det unika skapar möjligheter för lärande men samtidigt risker för ingående aktörer i byggprocessen. Dessa risker kan hanteras på olika sätt bl.a. genom ökade säkerhetsmarginaler i tekniska lösningar men öppningar i kontrakt som möjliggör ändringar, tillbyggnader och anpassningar för att minska ekonomiska risker. Med lång erfarenhet av att hantera denna typ av projekt har det traditionella byggandet skapat en industrilogik kring genomförandet och hantering av risk. Kunnandet finns i arbetskraften som kan hantera förändringar. I och med att projekten blir ännu mer unika än vad som initialt var planerat minskar möjligheten till lärande och utveckling av standardiserade processer. Detta skiljer sig mot det industriella byggandet där processen och produkten ligger i fokus och där lärandet för utveckling av processer för kommande projekt är nyckeln. Arbetskraften får därmed en annan roll i ett industriellt byggande eftersom repetition och lärande av moment blir viktiga snarare än att hantera störningar. Definitionen av industriellt byggande har diskuterats under lång tid och flera varianter har lyfts fram beroende på var begreppsställaren har sin hemvist. Under 2000-talet har industriellt byggande fått ett markant uppsving inom byggindustrin och därmed också studier som lyft frågan om definitionen. En faktor att beakta är varför en mogen industri som byggindustrin kan behöva en så omfattande förändring som en industrialisering innebär. Här kommer innovationslitteraturen in som en möjlig förklarare och den grundtes som framfördes av Schumpeter i början av 1900-talet om kreativ destruktion, dvs. att entreprenörer i olika tidskeden presenterar nya produkter och tjänster som radikalt förändar befintliga modeller och monopol (Schumpeter, 1911). Byggindustrin har under lång tid byggt upp en industristruktur och en genomförandeprocess som är allmänt accepterad och förfinad och som vidmakthålls av befintliga aktörer och deras kapitaluppbyggnad. När det visar sig att tillverkningsindustrin kan uppvisa stora produktivitetsförbättringar genom ökat fokus på effektiva processer där erfarenhet och repetition utnyttjas och lärandekurvan 1 minskar kostnaderna drastiskt, borde byggindustrin kunna åstadkomma liknande effekter. I samband med statliga utredningar och konkurrens, kvalitet, kompetens inom byggsektorn (SOU, 2000; SOU2002) framkom att det fanns stora möjligheter till effektiviseringar, där införandet av industriella processer var en slutsats. Industriellt byggande har av olika författare definierats som tillverkningsprocesser som sker i en sluten industriell miljö, endast montagearbeten sker på byggplatsen (Apleberger et al., 2007). Boverkets Byggkostnadsforum definierar det som Hela bostäder som byggs färdiga inomhus i fabrik och fraktas sedan till den plats där byggnaden skall stå. Denna definition har sedan kategoriserats via en modell bestående av åtta delområden: Planering och kontroll av processer; 1 Organisationer och personer förbättrar sig över tiden eftersom träning eller övning ger färdighet. När organisationer och anställda utför uppgifter om och om igen lär de sig att arbeta mer produktivt vilket reducerar tidsåtgången och kostnaden för att utföra uppgiften. 14

15 Utvecklade tekniska system; Förtillverkning av byggdelar; Långsiktiga relationer; Logistik integrerat i processen; Utvecklat kundfokus; Utnyttjande av informations- och kommunikationsteknologi och Systematisk kunskapsåterföring och mätning av prestationer (Lessing, 2006). Dessa åtta delar pekar på att industriellt byggande inte kan liknas vid förtillverkning utan att andra mjuka värden såsom kunskapsåterföring och relationer också är viktiga. Industrialiserat byggande är ett snarlikt koncept som definieras av Apleberger et al. (2007) som: Bygg- och planeringsprocesser drivs enligt industriella principer med bland annat användning av förtillverkade komponenter men en övervägande del av byggandet sker på byggplatsen. Således ger detta även ett fokus på komponenter och industriella processer men att det kan ske på byggplatsen. I en nyligen inskickad ansökan om Forsknings-agendor till Vinnova, har en agenda fokuserat på Industriellt byggande. Deras definition av industriella byggande är: Industriellt byggande innebär att aktiviteter, metoder och produkter frikopplas från byggprojekten och utvecklas fristående för att sedan tillämpas i projekten. Det innebär att standardisera byggandets återkommande aktiviteter och de produktionstekniskt bästa lösningarna och att utvecklingsarbete bedrivs mellan byggprojekt. Det ger erfarenhetsåterföring för vidare optimering. (sid 9, Stehn et al. 2013). Definitionen pekar på att industriella processer innebär att frikoppla sig från dagens projektfokuserade logik och gå mot en mer produkt- och processinriktad logik. Det innebär samtidigt att det finns ett stort antal olika lösningar på hur ett industriellt byggande kan se ut, allt från hög förtillverkningsgrad och endast montagearbete på plats, till standardiserade processer och utnyttjande av lärandekurvan men en hög grad av byggplatsarbete. Träbyggandets roll i detta har varit att utnyttja träets inneboende egenskap som starkt och lätt och också utnyttja den industristruktur som finns inom trävärdekedjan med produktionsanläggningar närmare råvaran. Därmed finns goda möjligheter att bygga upp effektiva produktionsanläggningar i närhet till där kunskap om råvara, produktionsteknik samt förtillverkning genomförs. Efter produktionsprocessen skapas effektiva transporter och kort montagetid på de orter och platser där efterfrågan av byggprojekt finns. Denna grundtanke har lett till olika utvecklingssteg och skapandet av en ny industrigren: industriellt producerade och prefabricerade träbyggsystem, i första hand ämnade för flerbostadsmarknaden. Sedan slutet av 1990-talet har tre vägar för att komma in på denna marknad visat sig möjliga (Vinnova, 2010). 1. Aktörer från trämekanisk industri rör sig framåt i värdekedjan och utvecklar och levererar stomsystem i trä. 2. Byggentreprenörer utvecklar egna system, som baserats på modularisering med trä som stommaterial. 3. Företag med fokus på en- och tvåfamiljshus avancerar in i flerbostadssegmentet. Utveckling på den svenska marknaden sedan mitten av 2000-talet visar att det i första hand är de två förstnämnda utvecklingsspåren som varit gångbara. Idag finns det ett flertal leverantörer av stomsystem för flerbostadsmarknaden som har sin huvudsakliga verksamhet inom trämekanisk industri. Framgångsfaktorer för företagen har varit att de har utnyttjat möjligheten till industriell produktion, samtidigt som de har uppvisat en vilja att samarbeta med andra aktörer i byggprocessen. 15

16 En likhet mellan de två gruppernas affärsmodeller är den höga graden av direktkontakt och nära samarbeten med beställare och leverantörer (Brege et al., kommande; Vinnova 2010). Entreprenörsformen bland de framgångsrika träbyggföretagen är oftast totalentreprenad eller systementreprenader. Den avslutande gruppen, en- och tvåfamiljshustillverkare med trä, har inte i nämnvärd omfattning etablerat sig inom flerbostadsmarknaden. Det finns exempel på företag som utvecklar koncept för flerbostadsmarknaden, men omfattningen under de inledande åren av 2000-talet har varit svag. Med dagens låga småhusbyggande kan det finnas ett intresse bland några ytterligare att närma sig flerbostadsmarknaden. Dagens aktörer inom det större träbyggandet (flerbostadshus, industri- och affärsbyggnader och broar) vill gärna klassificeras under industriellt byggande. Fokus ligger på processen, istället för som i det traditionella byggandet, på byggprojektet. För att processen skall utvecklas måste den vara tydlig, robust och möjlig att styra. Det ger värdeskapande åtgärder en premie och minimerar väntetider och sena ändringar. En attitydförändring inom byggandet krävs dock. Aktörerna måste förstå sin roll i systemet och stödja hela processen och inte bara sin del. Några utmaningar för det industriella (trä- )byggandet som lyfts fram under senare år (sammanställt i rapporten Byggandet av flervåningshus i trä, år 2008) är: Företagskulturer och marknadens kultur måste förändras till att bli mer samarbetsorienterade. Med gemensamma mål för slutprodukt och erbjudande kan det skapas incitament för samarbete inom och mellan företag i värdekedjan. Standardiserade rutiner och arbetsmetoder med mål att nå jämn produktionstakt behöver utvecklas ytterligare. Ytterligare tydlighet behövs gällande definitioner av slutproduktens prestanda avseende mått och flexibilitet, samt arkitektens systemgränser. Rollfördelningen mellan arkitekten och den industriella producenten måste bli ännu tydligare och ske inom ramen för det industriella systemet. Tydliggöra olika aktörers roller inom olika marknadssegment. Vem gör vad i olika produkter och till olika slutkunder? Fortsatt utveckling av standardiserade system som är väl definierade och stöds av en industriell projektering. Förutom att de industriella träbyggarna är aktiva och kanske ledande i processen mot en ökad industriell byggprocess, så pågår aktiviteter på andra håll. Flera av de större byggentreprenörbolagen har utvecklat partneringkoncept med syfte att få till nya samarbetsformer och roller kring byggprojekt. Det finns även exempel på företag som utvecklat modulariserade byggsystemlösningar med andra stommaterial än trä. Sammanfattning Industriellt träbyggande utnyttjar träets egenskaper som bearbetbart, lätt och samtidigt starkt för nå effekter av effektiverare standardiserade och repeterbara processer. Industriellt träbyggande kringgår den traditionella byggprocessen genom nära och direkt relation med beställare samt utvecklade samarbeten med leverantörer. 16

17 Bilaga 2 Ett boendeperspektiv på bostadsbyggande och industriellt träbyggande Studier av konkurrens och strategier inom industrier och branscher utgår oftast inledningsvis av att se hur omvärldsfaktorer påverkar. Dessa omvärldsfaktorer sammanfattas normalt sett i sex olika områden Politiska, Ekonomiska, Sociala, Tekniska, Ekologiska och Legala (PESTEL). Exempel på hur arbetet kan genomföras finns i rapporten Framsyn Trämanufaktur (Vinnova, 2010) som behandlar utvecklingsmöjligheter för trämanufakturbranschen inkluderande träbyggindustrin. Där visas hur olika faktorer som påverkar flerbostadsbyggandet exv. den allmänna konjunkturen, ändrade regler och lagar, boendepreferenser, demografiska faktorer och den tekniska utvecklingen och hur dessa kan användas för att skapa framtida utvecklingsscenarier. Historiskt har statens påverkan på byggindustrin varit stor då byggandet har setts som en konjunkturmotor. Där har dock statens påverkan sedan slutet av 1980-talet minskat via minskade subventioner och generell byggverksamhet (exv. Miljonprogrammet), men där plan- och tillståndsfrågor fortfarande kvarstår som viktiga. En ökad urbanisering, demografiska förändringar samt den tekniska utvecklingen för att effektivisera byggprocessen mot mer kostnadseffektiva lösningar är faktorer som påverkar i allt högre grad. På senare år har miljö-, och klimatfrågan blivit en allt viktigare fråga för branschen att beakta, vilket bl.a. lett till fokus på energieffektiviseringar (se Polices och riktlinjer från Energimyndigheten och Boverket). Flerbostadsbyggandet i Sverige Sedan 1950-talet har byggandet fluktuerat kraftigt med toppar under 1960 och den senaste toppen i slutet av 1980-talet. Under de senaste 20 åren har byggandet legat på en historiskt låg nivå (se figur 1) vilket visas i SCBs byggstatistik samt analyser från Boverket och andra branschorganisationer. Sedan år 2000 har det genomsnittligt producerats omkring lägenheter i flerbostadshus vilket är enbart dryga 0,6 % av totala flerbostadsstocken (omkring 2,5 miljoner lägenheter) som därmed ger en omloppstid på ca 150 år för en byggnad. Nyproduktionen under de senaste åren har koncentrerats till storstäder och tillväxtkommuner vilket resulterat i att mindre kommuner och privata fastighetsägare där börjar tappa sin kompetens att agera kompetent beställare. Befolkningsutvecklingen i landet och omflyttningen har därmed en påverkan på hur framtida flerbostadsbyggande kommer att se ut och var det kommer att ske. 17

18 Färdigställda lägenheter Flerbostadshus Småhus Andel av flerbostadshus Andel trästomme av flerbostadsbyggandet Figur 1: Antal färdigställda bostäder samt andel trä i flerbostadsbyggandet SCB Med en ökad urbanisering i landet ökar behovet av boende i stor- och tillväxtstäder. Det har skapat en snedfördelning avseende bostadsförsörjningen där några kommuner har ett stort bostadsunderskott, samtidigt som det i andra kommuner finns lediga lägenheter. Kommuners marktilldelning sker i en kombination av tillgänglig mark och kommunernas egen planprocess, och efterfrågan på bostäder. Boverket genomförde för några år sedan en bostadsbehovsberäkning för rikets regioner för perioden , vilken byggde på respektive regions befolkningstillväxt, och som visade på hur snedvridet fördelningen är och pekar på den utmaning som landet står inför under kommande period. 2 Prognosen pekade på ett årligt genomsnittligt bostadsbehov av lägenheter fram till år 2020 (högre till år 2010 och sedan lägre mellan åren 2010 och 2020). Sedan prognosen genomfördes har byggandet inte nått upp i önskade nivåer, samtidigt som befolkningstillväxten har överträffat prognosen. Sammantaget ger det ett bostadsunderskott på fler än de lägenheter som redovisades i prognosen och i andra rapporter (Boverket, 2007; Vinnova, 2010). Följden av dessa förändringar blir ett demografiskt styrt bostadsbehov om minst bostäder per år fram till år Av bostadsbehovet är bedömningen att storstadsregionerna dominerar byggbehovet och det reella byggandet, som en följd av befolkningstillväxten. Enligt prognosen bedöms behovet ligga på 65 % av det totala byggbehovet från dessa områden vilket ger ett årligt totalt byggbehov om mellan och lägenheter. Förutom storstadsregionerna bedöms tillväxtregioner såsom Uppsala, Linköping/Norrköping, Örebro, Västerås, Jönköping och Umeå som tillväxtkommuner ha ett byggbehov om dryga lägenheter per år. 2 Befolkningsökningen beräknades till knappt för perioden med ett bostadsbehov om lägenheter, vilket gav kvoten 0,7 (Boverket 2007). Prognosen är enbart baserad på befolkningsförändring och innehåller inget om förändrade preferenser från befolkningen. Den tar inte heller hänsyn till hur ekonomin påverkar hushållens benägenhet till efterfrågan eller bostadsbolags intresse att bygga. 18

19 Sedan 1990-talet har det totala bostadsbyggandet minskat. Inom flerbostadssegmentet finns det dock vissa trender som är viktiga att lyfta fram. Efter statens förändrade finansieringsregler har andelen bostadsprojekt som genomförs i egen regi samt som totalentreprenad ökat, dvs. beställare och större entreprenadföretag med god marktillgång har lyft den finansiella risken som en viktig faktor i riksbedömningen och bygger i ökad utsträckning bostadsrätter där betalningsviljan är högre. Entreprenadformen generalentreprenad dominerade i början av 1980-talet (52 % år 1980), men har idag minskat till enbart några procent. Istället har egen regi och totalentreprenad ökat och svarar idag för dryga 80 % av alla flerbostadsprojekt (SCB, 2013). En sammanställning från Industrifakta visar att omkring en fjärdedel av flerbostadsprojekten genomförs av någon av de fyra stora entreprenadföretagen som byggherre och där dessa i stor utsträckning byggts för direktförsäljning till bostadsrättsföreningar (Industrifakta, 2009; Larsson, 2008). Enligt uppgifter från SCB har andelen lägenheter som byggts som bostadsrätter ökat från 23 % 1991 till 51 % 2012, med en viss förändring under de senaste åren till förmån för hyresrätter. Det finns en politisk vilja att öka andelen hyresrätter och även bland de allmänna bostadsbolagen ett intresse av att skapa nya lägenheter som komplement till de redan befintliga. I Boverkets bostadsmarknadsundersökning för anger 246 av Sveriges 289 kommuner att de har en brist på hyresrätter (Boverket, 2013), vilket är en ökning med fyra kommuner från året innan. Samtidigt är det 126 kommuner som har en generell brist på bostäder. Till detta kommer att många av landets allmänna bostadsrättsföreningar har ett stort renoveringsbehov i sitt befintliga bestånd och därmed kan det vara av intresse att även få en del nybyggda lägenheter. Under de senaste åren har ägandeformen av det årliga flerbostadsbyggandet utvecklats från hyresrätter till bostadsrätter (figur 2) % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Riket hyresrätt Stor-stockholm hyresrätt Riket bostadsrätt Stor-stockholm bostadsrätt Figur 2: Färdigställda lägenheter i flerbostadshus fördelat på ägarkategori, SCB, 2013 Figuren visar den kraftiga nedgången i byggandet av ägandeformen hyresrätt, från nästan lägenheter i början av 1990-talet till under år En viss återhämtning har skett men fortfarande är nyproduktionstakten under lägenheter per år. Bostadsrätter har över tid behållit sin nivå räknat i antal vilket med en total nedgång inneburit en ökad andel av det totala flerbostadsbyggandet. Mellan åren 2000 och 2012 har andelen bostadsrätter i landet ökat från 40 % 19

20 till dryga 50 %. Figuren visar också dominansen från Stockholmsregionen avseende flerbostadsbyggandet. Under hela 2000-talet har varannan bostadsrätt byggts i Stockholm och var fjärde hyresrätt (SCB, 2013). Boendepreferenser avseende hyres- och bostadsrätter Befolkningens preferenser på sitt boende är givetvis av intresse för beställare och byggherrar. Preferenser kan gälla lägenhetens storlek, dess planlösning till interiöra delar och specifika inredningsdetaljer, men också konstruktion och tekniska specifikationer. Huvudintresset i denna utredning riktar sig mer mot materialval och genomförande av produktionen än interiöra lösningar och lägenhetsytor. Utgångspunkten för boendepreferenser är de studier som genomförts av Tyréns vid två tillfällen sedan 2007 BoTrend2008 och Botrend2012 (Tyréns, 2008 och 2012). Dessa undersökningar bygger på webbaserade enkäter där personer mellan år som bor i eller är intresserad av lägenheter har svarat på frågor om sitt boende. Frågorna till de boende omfattar den nuvarande bostadens såväl som idealbostadens utformning samt vilken betalningsvilja det finns för olika funktioner. Till dessa frågor kopplas sedan generella omvärldstrender rörande boendet för att få en bild av hur framtida bostäder kan utformas. Från undersökningen 2008 (Tyréns, 2008), framkom en trend om mindre boendeyta hos de boende. Andelen ungdomar som är de som efterfrågar mindre lägenheter minskar under de närmaste åren, men det uppvägs av en ökad andel äldre (över 65+) och totalt sett en ökad efterfrågan på mindre boendeyta men med större krav på utökad och förbättrad standard. Några tydliga preferenser hos de boende som framkom var önskan om tekniska lösningar, hemmet som social arena men även som arbetsplats och en ökad grad av miljöintresse. Det fanns en betalningsvilja kring miljöintresset dvs. de boende var intresserade av att betala för miljövänliga material både exteriört och interiört. BoTrend2012 visar på en utveckling av vissa av trenderna från Generella trender i samhället som påverkar bostaden sammanfattas i tre områden Mobilitet, Kunskap och kreativitet samt Identitet. De boende blir alltmer mobila vilket påverkar hur lägenheten ser ut, var den ligger och om det är flera mindre lägenheter som behövs. Kunskap och kreativitet speglar Sveriges roll i världen att kanske i första hand konkurrera med kunskap, vilket leder till behov av samverkan och närvaro. Urbaniseringstrenden stärks och även barnfamiljer har intresse av stadsmiljöer. Identiteten som enskild person fritt från kollektivet stärks. De boende har ökade krav på individuella lösningar som skiljer oss från varandra och där bland annat hållbarhetstrenden kommer allt mer. Översiktligt kan resultaten av enkätundersökningen och de externa trendspaningarna sammanfattas i tre olika koncept för framtidens bostäder (figur 3). 20

21 Figur 3: Tre koncept från BoTrend2012 som sammanfattar undersökningen (Tyréns, 2012) Koncepten visar på den ökade individualismen och därmed intresse av att vara med och påverka, kökets betydelse i hemmet och framför allt det ytterligare ökade intresset för miljö och klimat. Kring det senare finns det en ytterligare betalningsvilja jämfört med för år 2008 och även att de yngre åldersklasserna har ett större intresse av dessa frågor än vad exv. 40-talisterna uppvisar. Andra önskemål som lyfts fram är god ljudisolering mellan lägenheter men också mellan rum i lägenheten, samtidigt som det finns fortsatt intresse av öppna ytor i lägenheten för att tillgodose social samverkan. Till detta kommer också funktionaliteten, att det skall vara lättstädat, att det kan finnas service tillgänglig, att lägenheten är färdig dvs. eget arbete med slutmontering eller färdigställande för att spara pengar föreligger inte. Utvecklingen från 2008 till 2012 pekar på några aspekter som även framgent kommer att vara i fokus. 1. Köket är fortsatt viktigt och kommer att så vara. Social arena, samvaro, m.m. men skillnaderna behöver inte vara så stora för att vara uppfyllda. 2. Smart boende med tekniska lösningar men även ett ökat klimatsmart boende efterfrågas. Kvaliteter i boendet kopplat till miljö blir mer intressanta där även ljudnivån lyfts 3. Trygghet i lägenheten men även i närmiljön. En jämförelse mellan hyresrätts- och bostadsrättsinnehavare visar inte på så stora skillnader. Båda ser balkong och möjlighet till uteplats som viktiga och även närhet till service och till viss del till grönområden. En uppskattad funktion som bostadsrättsinnehavarna lyfter är gemensamt utrymme för socialt umgänge och övernattning. I studierna finns det få kopplingar till val av stommaterial eller produktionsmetod utan mer indirekt via ökad hållbarhetssyn samt tillvalsmöjligheten dvs. vikten av tidig kontakt mellan kund, beställare av byggnaden samt entreprenören. Andra studier som visar på liknande trender är bland andra Handels Utredningsinstitut (HUI) som genomfört en studie om framtidens seniorboende (HUI, 2012). Där framkommer att många av 21