Ny roll i samhällsomvandlingen

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB PERNILLA FAGERLÖNN: På väg mot ett Gällivare för alla GÄSTKRÖNIKÖR SID 13 ARCTIC PRIDE I GÄLLIVARE STÖDER MÅNGFALD SID 15 Nr 2 APRIL 2015 Klart för brytning i Leveäniemi Domen för Leveäniemis framtid kom under skärtorsdagen och medger brytning i den ansökta takten om 15 miljoner ton per år. Det betyder att samtliga av LKAB:s tre gruvor i tillväxtprogrammet i Svappavaarafälten nu har tillstånden på plats efter högt ställda miljökrav. Äntligen! Detta har vi planerat för och väntat på länge, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling NYHETER SID 3 SAMHÄLLSOMVANDLING Ny roll i samhällsomvandlingen I februari beslutade LKAB att ta en ny roll som beställare av nya bostäder och lokaler i och Kiruna. En grundidé finns, nu startar dialogen med samhället för att sätta detaljerna. NYHETER SID 4 Byggbara områden KOSKULLSKULLE Byggda områden LKAB Byggda områden Övriga LKAB kommer inte att bygga själva, däremot agera upphandlare av nya fastigheter. M E L L A N O M R Å D E T MALMBERGET Tallbacka/Myråsen 50 småhus Byggbara områden i Gällivare Granbacka 30 lgh Vassaraträsket Norrbottensvägen 8 hus Bäckåsen 28 lgh Laestadiusparken Andra Sidan GÄLLI V ARE Kv. Enen 26 lgh Gråtruten 16 lgh Repisvaara Kvannevägen 15 småhus Östra Nuolajärvi Forsheden 43 lgh Söderbergskullar 50 småhus Vassaraälven Omkring människor berörs när förändras på grund av gruvdriften. Nya bostäder måste byggas. Därför har Gällivare kommun och LKAB sett över tänkbara byggbara områden för samhällsomvandlingen. NYHETER SID år av engagemang, nytänkande och ansvar. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Lägesrapport från Mertainen En snart färdigställd truckverkstad, en stundande internrekrytering och en jämnare järnhalt än vid de tidigare försöken. Det är några av kännetecknen för vårarbetet i Mertainen. Gruvområdet är idag inte långt ifrån ett färdigställande NYHETER SID 8 Dundret 500 m

2 2 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR LEDARE 5/5 är datumet då domen från mark- och miljödomstolen ges om slutliga villkor för gruvan i. Vi räknar inte med någon snabb prisrekyl och måste nu vidta mycket kraftfulla åtgärder för att effektivisera och anpassa kostymen LARS- ERIC AARO, VD FÖR LKAB, I EN INTERVJU I DAGENS INDUSTRI. Mörka utsikter på marknaden LARS-ERIC AARO VD, LKAB Johan Heyden, Norra Europa Överkapacitet i kombination med tillfälligt ökad import av stål från Kina och Ryssland skapar ett tillfälligt överutbud i Europa. Stålpriserna fortsätter därmed att falla och pressar våra kunders vinstmarginaler. Efterfrågan på stål till främst bilindustrin i Europa är dock fortfarande hög. Stålproduktionen i norra Europa kör därmed idag med fullt kapacitetsutnyttjande, vilket innebär att kravet på vår leveransförmåga och kvalitet på våra produkter är fortsatt hög. Mejla oss! fornamn.efternamn@lkab.com Med våren går vi mot ljusare tider, men på den internationella marknaden ser det dessvärre ganska dystert ut, i alla fall om man tänker på järnmalmspriset. Som de flesta vet vid det här laget håller vi på LKAB hårt i plånboken för närvarande. Vi ser över hela vår verksamhet för att hitta smarta kostnadseffektiviseringar, vi omförhandlar många avtal med våra leverantörer och vi har tyvärr behövt besluta om att minska vår personalstyrka. Allt beror på att vi inte får lika mycket betalt för varje ton järnmalm vi säljer som för några år sedan. Hur kan det ske en sådan kraftig förändring på relativt kort tid? Låt oss titta på vad som händer ute i världen. Den globala stålindustrin och järnmalmsmarknaden är fortsatt i en kraftig förändringsperiod. Under inledningen av 2015 har den globala stålproduktionen sjunkit jämfört med förra året. Stålproducenterna brottas med låga stålpriser som en konsekvens av överkapacitet i branschen och ökad export från Kina, Ryssland och Turkiet. Den kinesiska ekonomin minskar efterfrågan. Nya miljökrav har ökat pressen på kinesisk stålproduktion, på sikt kan dock efterfrågan Marknadskommentarer LKAB : Göran Ottosson, Kontinentaleuropa och Nordamerika Det tyska lokomotivet tuffar på och senaste industriindex, IFO, ökade för femte månaden i rad. Våra kunder producerar på hög nivå trots utmaningar med fallande stålpriser. Byggsektorn och fordonsindustrin är motorn i Tyskland. Våra turkiska vänner kämpar med importer från bland annat Ukraina och Vitryssland, men producerar fortfarande bra. I Nordamerika växer industrin och ekonomin, även om energisektorn har det svårare. öka på klimatsmarta pellets. Samtidigt råder stor osäkerhet över hur mycket stålproduktion som egentligen behövs i det kinesiska samhället. Stor osäkerhet råder på den kinesiska marknaden som är den största producenten av stål och den största konsumenten av järnmalm i världen. Järnmalmsproducenter fortsätter att trycka ut nya volymer vilket leder till överkapacitet på marknaden. Högkostnadsproducenter i Kina och andra delar av världen har redan tvingas att stänga sin verksamhet. Och fler blir det! Alla järnmalmsproducenter arbetar intensivt med att sänka sina produktionskostnader. Genom att öka automationen, minska personalstyrkan och minska omkostnaderna har man lyckats sänka sina kostnader. Producenter i Australien och Brasilien har dessutom haft stor draghjälp av lågt oljepris och en starkare US-dollar för att öka sina marginaler. Kostnaderna sjunker dock inte i samma takt som järnmalmspriset vilket innebär krympande marginaler för alla producenter. Spotpriset på järnmalm har fortsatt sin negativa utveckling sedan årsskiftet Stig Nordlund, Mellanöstern, Nordafrika och Australien Stålverken i Mellanöstern och Nordafrika har ett tufft ekonomiskt läge. Det låga oljepriset medför minskade inkomster för länderna. Man är försiktig med att starta nya stora infrastrukturprojekt eftersom dessa till stor del finansieras över statsbudgeten. Regeringarna vill begränsa budgetunderskottets storlek. Stålpriserna i regionen är mycket låga på grund av billig import av stål från Kina, Ryssland och Turkiet. Senaste nytt hittar du på och noterade sin lägsta nivå under den senaste femårsperioden; 53 dollar per ton den 27 mars. Under första kvartalet sjönk även kvalitetspremien per järnenhet. Och tyvärr, det finns ingen rekyl i sikte de närmaste åren. Det enda sättet för oss på LKAB att hantera detta är att minska våra egna kostnader och se till att gruvor och verk inte drabbas av störningar, så vi har chansen att förbli lönsamma och ha ekonomiska muskler att klara av samhällsomvandlingar och kommande nya huvudnivåer. Just nu sitter alla enheter på LKAB och ser över sina organisationer. Vi hoppas kunna klara minskningen av personal med 400 personer genom naturliga avgångar, men vi kan inte utesluta att vi måste ta till varsel. Vi har klarat av tuffa tider tidigare, och då stod vi inte lika väl rustade som vi gör idag. Jag vill skicka ett tack till alla både inom företaget och ute i samhället som inser allvaret i situationen och arbetar tillsammans med oss för att trygga Malmfältens framtid. Vi har ett antal tuffa arbetsår framför oss. Hur går det för LKAB? GRETE SOLVANG STOLTZ, personaldirektör på LKAB: Järnmalmspriset fortsätter att sjunka och är nu under 50 dollar per ton. I februari tog LKAB beslutet att minska personalstyrkan med 400 tjänster. Ett intensivt arbete pågår för att hitta effektiva lösningar på detta nödvändiga beslut. I slutet av april ska en plan presenteras för styrelsen gällande personalminskningen. Neddragningen kommer att genomföras med naturlig avgång, övergång till nya gruvor och färre visstidsanställda så långt det är möjligt. Uppsägningar kan dock inte uteslutas. Vi gör detta för att försvara LKAB:s konkurrenskraft och lönsamhet, vilket är vårt enda sätt att på lång sikt trygga jobben. LEVERANSER Miljoner ton KVALITET K-värde för leveranser. Ack 2015: 91,0%. Ack 2014: 94,9%. 91,0% ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Åsa Haapasaari, Holly Nelson, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, Kiruna KONCERNEN PRODUKTION YOURS: info@yours.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA exemplar MILJÖMÄRKT jan 6,6 Ack 2014 ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro feb mars 5,9 Ack 2015 apr 26 Totalt 2014 maj juni juli aug sep okt nov dec Leveäniemi dagbrott är 110 meter från toppen till botten och var tidigare vattenfyllt. Klart för brytning i Leveäniemi SVAPPAVAARA Mark- och miljödomstolen ger grönt ljus för Leveäniemi. Äntligen! Detta har vi planerat för och väntat på länge, säger Per- Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling. Domen för Leveäniemis framtid kom under skärtorsdagen och medger brytning i den ansökta takten om 15 miljoner ton per år. Det betyder att samtliga av LKAB:s tre gruvor i tillväxtprogrammet i Svappavaarafälten nu har tillstånden på plats efter högt ställda miljökrav. Det har varit en lång och oförutsägbar resa med tillståndsansökan men vi har under hela tiden varit trygga i vår miljöprofil. Vi driver en hållbar produktion, säger Per-Erik Lindvall. Tillståndet innehåller ett verkställighetsförordnande vilket innebär att brytningen kan återupptas direkt innan domen vunnit laga kraft. En dagbrottsgruva har i LKAB:s fall många produktionsekonomiska fördelar. Det finns en stor andel fasta kostnader i våra underjordsgruvor med bland annat huvudnivåer och uppfordringssytem. Dessa dagbrottsgruvor är flexiblare ur både ett produktionsperspektiv och ekonomiskt perspektiv, säger Per-Erik Lindvall, och tillägger: I händelse av underskott av rågods i övriga verksamheten är det förhållandevis enkelt att kompensera genom att öka produktionen tillfälligt eller över en tid i dagbrottsgruvorna, säger Per-Erik Lindvall. Leveäniemi är en magnetitfyndighet av god kvalitet med en järnhalt på 46,8 procent i genomsnitt och är en öppen mineralisering, det vill säga man har inte sett slutet på den. Arbetet med gruvans kringliggande funktioner kommer att startas omgående med kvarstående mål om att nå fullskalig produktion under andra kvartalet Den första ansökan för Svappavaarafälten lämnades in år 2008 och det har tagit sju år innan tillstånden är på plats för alla tre gruvorna Mertainen, Gruvberget och nu sist Leveäniemi. Den har tagit lång tid men, i och med detta, stärker vi vår konkurrenskraft. Detta gör LKAB till ett större och starkare bolag, säger Per-Erik Lindvall. Kirill Kuzhelko presenterar sitt företag Hitta Kupong, som är en digital kupongtjänst. Kuzhelko är en av finalisterna för bästa försäljare. FOTO: HOLLY NELSON FREDRIK BJÖRKENWALL Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling. Leveäniemi dagbrott Planerad produktionstakt: 12 miljoner ton/år. Personalstyrka: Cirka 200 personer vid fullskalig produktion (stödfunktioner ej inräknade) Beräknad produktionsstart: Q Tidigare produktion: År Mineralreserv: 115 miljoner ton (öppen mineralisering) Järnhalt: 46,8 procent i genomsnitt Regional UF-mässa i Gällivare MALMFÄLTEN. Den regionala mässan för Ung Företagsamhet anordnades i Gällivare den 12 april. LKAB stöttar insatser för kompetensutveckling och var en av sponsorerna. Eleverna på gymnasiet får chans att prova på att starta, driva och utveckla ett företag under ett läsår. Fin utsikt från Terrassen. 62 nya lägenheter KIRUNA Just nu pågår färdigställandet av 62 nya lägenheter på området Terrassen i Kiruna. Inflyttning är planerad under våren. Lägenheterna är fördelade på två punkthus med sju respektive sex våningar. Det är totalt 29 treor och 33 tvåor i varierande storlekar med olika typer av planlösningar. De största lägenheterna är cirka 70 kvadratmeter stora. Överlag har alla lägenheter öppen planlösning men nästan alla ser olika ut. Det är lite av charmen, förutom utsikten. Lägenheterna har också fina inglasade balkonger, säger Kerstin Midmo- Täckdal, bostadsförmedlare på LKAB Fastigheter. Nyligen har slutbesiktning av lägenheterna utförts och kvar återstår en del åtgärder. I första skedet erbjuder vi lägenheter till dem som är berörda av samhällsomvandlingen, de har förtur. Vi kommer att skicka ut information till dem och invänta svar, därefter tilldelas lägenheterna utifrån vår policy, säger Kerstin Midmo- Täckdal. Att driva UF-företag innebär att eleverna får prova på att komma ut i verkligheten medan de ändå är kvar i skolans trygga miljö, säger Josefin Wäppling Bernárdzon, regionchef på Ung Företagsamhet Norrbotten. I år är det nästan 25 procent av en årskull på gymnasiet i Norrbotten som driver UF-företag. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON LKAB firade Earth Hour LKAB För LKAB pågår energibesparingarna varje timme, säger Anders Kitok, LKAB:s direktör för energi och klimat. Lördagen den 28 mars deltog LKAB i klimatmanifestationen Earth Hour. De senaste åren har vi sparat en gigawattimme per år bara på belysning, säger Anders Kitok. LKAB använder cirka 20 gigawattimmar per år för belysning i verksamheten. Under 2013 och 2014 har åtgärder för att minska energiåtgången för belysning gjorts som sparat cirka en gigawattimme per år, alltså en miljon kilowattimmar. Detta motsvarar ungefär 200 normalvillors årsförbrukning av hushållsel. Vinnare i år var Braceable UF från Boden. Vi är en ideell förening som är finansierade av Norrbottens kommuner och näringsliv och vi är otroligt tacksamma för det stöd som vi har fått från Gällivare kommun och dess näringsliv. Den här mässan hade inte kunnat bli verklighet utan dem, säger Josefin. HOLLY NELSON

3 4 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller ,5miljarder kronor, LKAB:s totala investeringar under Hur Sverige har blivit en av världens mordernaste gruvnationer är ingen framgångssaga, tvärtom. Det är en berättelse om motgång. Tusen år av utmaningar under och ovan jord har gjort oss till dem vi är. PER AHL VD SVEMIN, DEBATTARTIKEL I SVENSKA DAGBLADET Ny roll i samhällsomvandlingen Det är avgörande att fler aktörer vill bygga nytt i Malmfälten för att öka kostnadseffektiviten. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON LKAB:s nya roll : Frågor och svar Vad betyder den nya rollen? LKAB kommer att ta initiativet och kontrollen över fler nybyggnationer, både för att hitta kostnadseffektiva lösningar och för att säkra tillgången på nya fastigheter. Det innebär att LKAB kommer se till att nybyggnation sker genom att beställa entreprenadprojekt av byggentreprenörer. Kommer LKAB bygga nya hus åt privata fastighetsägare som berörs? De enskilda får två val: Fastighetsägare kan välja att: kompenseras med en ny fastighet. kompenseras med en ekonomisk ersättning. Hur blir det för hyresgäster? Nyproducerade hyresrätter kommer att ha högre hyra än hyresrätter i gamla hus. Hyrorna är normala i förhållande till det boende som erbjuds, men dyrare än till exempel hyran i äldre bostäder som har lägre kostnader. För att göra övergången lättare införs en hyrestrappning. Boende hyresgäster kompenseras med en trappning med utgångspunkt i hyran i den äldre hyresrätten. Hyran trappas sedan successivt upp till den nya hyran Trappningen följer den boende Trappningen beräknas pågå minst fem år Detta gäller alla hyresrätter inom avvecklingsområdena, oavsett hyresvärd, dock först från och med att besked om omflyttning lämnats till hyresgästen. Är det rätt att hyresgäster ska tvingas betala kraftigt höjd hyra i de nya bostäder som byggs? Genom att erbjuda nya bostäder startas en flyttkedja. Det finns stor efterfrågan på nyproducerade hyresrätter varför flertalet äldre bostäder med lägre hyresnivåer kommer bli lediga. På det sättet breddas utbudet MALMFÄLTEN I februari beslutade LKAB att ta en ny roll som beställare av nya bostäder och verksamhetslokaler. En grundidé för kompensation till olika intressenter finns. Inom kort startar dialogen med samhället för att sätta detaljerna. Samhällsomvandlingarna på våra verksamhetsorter går nu in i en ny fas. Detta är ett överlevnadsvillkor för LKAB, säger Lars-Eric Aaro, koncernchef och vd Samhällsomvandlingarna är en stor kostnad för LKAB. Ett sätt för bolaget att få bättre kontroll över kostnaderna och samtidigt säkra tidsplaner, kvalitet och funktion är att vara delaktig i planering och beställning av nya byggnader som måste ersättas i Kiruna och. Genom att ta ett fastare grepp om de delar av samhällsomvandlingen som LKAB kan påverka, kan vi öka takten i omvandlingen, möta de enskilda fastighetsägarnas krav på funktionalitet och samtidigt få större kontroll över kostnader, säger Lars-Eric Aaro. Det är avgörande att fler aktörer vill bygga nytt i Malmfälten för att öka kostnadseffektiviten och konkurrenskraften. Att LKAB går in mer aktivt för att se till att nya bostäder och verksamhetslokaler byggs innebär också ett stort arbete med att säkra byggbar mark och hitta samarbetspartners som antingen självständigt vill investera eller göra det tillsammans med företaget. av både gammalt och nytt. LKAB:s utgångspunkt är att samtliga hyresgäster ska få ett nytt boende som de är nöjda med. Får bostadsrättsinnehavare erbjudande om ny bostad? Bostadsrättshavare får erbjudande om ekonomisk ersättning. Vid bostadsrättsföreningar ersätts bostadsrättshavarna genom att LKAB köper föreningens fastighet och köpeskillingen kanaliseras ut till bostadsrättshavarna. Bostadsrättshavaren får möjlighet att köpa en ny bostad med ersättningen. LKAB kommer att ge förutsättningar för exploatörer att uppföra olika typer av flerfamiljshus, i god tid innan bostadsrättshavaren måste lämna sin lägenhet. Då kan de enskilda medlemmarna i föreningen ges valmöjligheter och kunna köpa en ny bostad med den ersättning de får av LKAB. Alla medlemmar ska kunna välja att flytta till LKAB kommer att beställa nyproducerade bostäder och därmed inte bygga själva. Andra aktörer som sköter byggnationsprocesserna kommer anlitas och kvalitetssäkras av LKAB. Nu har vi beslut på en grundidé för kompensationerna, men ersättningsreglerna är inte klara. Dialog med fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrättsha vare, näringsidkare och övriga intres- Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s samhällsomvandlingar. senter som berörs inleds under våren. Tillsammans måste vi komma fram till hur kompensationen ska förverkligas i detalj. Det är många komplexa frågor och många olika kategorier av intressenter som berörs och det är viktigt att det blir så korrekt och så rättvist som möjligt. Därför måste processen få ta tid, säger Stefan Hämäläinen. Hittills har fastighetsägare som omfattas av samhällsomvandlingen erbjudits en ersättning motsvarande marknadsvärdet plus 25 procent. Planen är att framöver kunna erbjuda två alternativ. Fastighetsägare kan välja att kompenseras med en ny fastighet eller med en ekonomisk ersättning. Hyresgäster ska erbjudas trappning av hyran under minst fem år. Näringsidkare ska kompenseras i fyra delar: ersättning av fastighet, omlokaliseringskostnader, inkomstbortfall och trappning av lokalhyror. Det här ger goda förutsättningar att omvandlingen sker i rätt tid, med rätt kvalitet och till rimlig kostnad. Det blir en lägre risk för förseningar då vi beställer byggnation av fastigheter i god tid innan avveckling sker i påverkade områden, det medför också bättre kontroll över utförande och kvalitet, säger Stefan Hämäläinen. Målet är att samhällsomvandlingen ska vara långsiktigt hållbar, det vill säga acceptabel för alla som påverkas under tiden som LKAB idag kan förutse att samhällsomvandlingen kommer att pågå. en ny bostad. Vud köp av bostadsrätt köps just rätten att bo i en lägenhet. Hur blir det för näringsidkare? Vi ska hitta individuella lösningar för alla näringsidkare som berörs. Det finns många olika faktorer att ta hänsyn till för varje enskild närings - idkare. Näringsidkare kommer att bli kompenserade i fyra delar: Ersättning för fastighet Omlokaliseringskostnader Inkomstbortfall Trappning av lokalhyror 3 5 år Hur gör ni med de som redan sålt sitt hus? Samhällsomvandlingsprocessen utvecklas hela tiden. Ingångna avtal gäller och LKAB har varit noggranna med att behandla alla lika vid varje givet tillfälle. Med årens gång förändras ersättningsnivåer, situationerna i samhället och även bostadsmarknaden. Vargbacken är området närmast Leveäniemi dagbrott i Svappavaara. På grund av skjutningarna i dagbrottet är det inte lämpligt med permanentboenden i området.. Avveckling av Vargbacken SVAPPAVAARA Den 7 april påbörjades första etappen i avvecklingen av hus och byggnader på Vargbacken i Svappavaara. Området behöver anpassas inför produktionsstarten i Leveäniemi dagbrott. Avvecklingsarbetet innebär en ökad aktivitet eftersom tung trafik framförs i området. Bakgrunden är att LKAB planerar ökad gruvproduktion och målet är tre nya dagbrottsgruvor i Svappavaara, Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi. FRÅGAN Malmfältsbor svarar Det är inte lämpligt att ha permanentboenden på Vargbacken så nära gruvverksamheten. Avvecklingen är en säkerhetsfråga. Nu när mark- och miljödomstolen gett klartecken att starta gruvan påbörjas anläggningsarbeten, säger Peder Nensén, sektionschef för tillväxtprojekt nya gruvor. Margareta Rantatalo Olofsson, Jag är i stugan eller åker husbil. Det är 159 fastighetsägare som är berörda av LKAB:s beslut att öppna dagbrottet. Gruvorna i Svappavaara har förutsättningar att totalt producera cirka 2 miljoner ton malm i Gruvberget, 12 miljoner ton i Leveäniemi samt 15 miljoner ton i Mertainen. Det är minst lika mycket malm som gruvan i producerar idag. Det har varit en lång process, men via en öppen dialog tillsammans med fastighetsägarna har vi hittat bra lösningar och överenskommelser med de som behövt sälja till LKAB. Vi har gjort vad som krävts för att tillgodose gällande lagstiftning, men framförallt det som förväntats av oss som ett ansvarsfullt gruvbolag, säger Joakim Björnström, sektionschef för avvecklingsprojekt vid LKAB:s samhällsomvandlingsenhet. LKAB:s fortsatta gruvdrift och tillväxt är beroende av att delar av verksamhetsorterna i Kiruna, Svappavaara och undan för undan flyttas. I samråd med kommunerna, de boende och ett stort antal intressenter verkar vi för att det sker med trygghet och framtidstro, fortsätter Joakim Björnström. Planen är att arbetet ska bedrivas under perioden april till och med september Vad gör du en helt vanlig söndag? Malin Joensuu, Jag är hemma med barnen. Kön ringlade lång när Charlotte Kalla och Marcus Hellner skrev autografer efter avslutat lopp på Dundret Runt. FOTO: DANIEL OLAUSSON Kalla och Hellner i toppform Med världsstjärnor på startlinjen, rekorddeltagande, strålande vårväder och en jättepublik blev Dundret Runt en lyckad skidfest. Trots det sjunkande järnmalmspriset pågår LKAB:s sponsringsåtagande, om än i begränsad omfattning. LKAB:s engagemang på verksamhetsorterna är långsiktigt och utvalda arrangemang, som exempelvis Dundret Runt, får därmed fortsatt stöd. Evenemanget, som genomfördes i Gällivare den april, fick dubbel stjärnglans då både Charlotte Kalla och Marcus Hellner deltog. Kalla vann NSD Classic (46 km) och Hellner segrade i skateloppet (31 km). Totalt startade åkare. TINA BENSON Stora vinster på energibesparingar LKAB Avdelningen för energiutveckling har under 2014 genomfört systemanalyser runt om i LKAB:s verksamhet i syfte att ta reda på vart det finns energiförluster. Arbetet har lett till goda resultat. Energiförbättringsåtgärder motsvarande mer än 800 gigawattimmar har kunnat identifieras i tre pelletsverk; KK2, KK3 och BUV. Det är nästan 20 procent av hela LKAB:s förbrukning. Vi tittar på orsaker och åtgärder för att minska förlusterna. Resultatet blir att ta fram en handlingsplan för verksamheten kopplat mot metod, styrning och process säger, Stefan Lahti, sektionschef för energiutveckling Ett projekt som pågått under en längre tid är ett nytt styrsystem i Kiruna under jord som styr fläktarna. Fläktstyrsystemet är ersatt med ett toppmodernt styrsystem som både spar pengar och energi. Hjördis Martinsson, Tjautjasjaure Njuter av livet med min älskling.

4 6 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Nya villkor snart klara för gruvan Byggbara områden Byggda områden LKAB Byggda områden Övriga KOSKULLSKULLE Samhället påverkas av gruvbrytningen. Nya E10 överklagad byggstart tidigast 2016 KIRUNA Arbetsplanen som innebär en ny sträckning för väg E10 norr om Kiruna har blivit fastställd av Trafikverket men överklagad till regeringen som nu ska hantera ärendet. Byggstart av nya E10 bedöms därför påbörjas tidigast Den nya sträckningen av E10:an planeras att dras om mellan Tuolluvaara och lokstallsområdet. Vägen kommer att gå norr om stadskärnan istället för dagens söder och väster om stadskärnan. Arbetsplanen innehåller detaljerade planritningar över vägens sträckning, vilka markytor som kommer att behövas och vilka fastigheter som berörs. Den innehåller även en beskrivning av hur vägbygget kommer att påverka miljön och vilka skyddsåtgärder som kan behövas. Vi förväntar oss ett beslut av regeringen angående arbetsplanen under hösten. Vi arbetar nu vidare med tillkommande vägplaner som berör passager, anslutningar och en gång- och cykelväg för nya E10:an, säger Annika Larsson, projektledare på Trafikverket. Vägplanerna är förslag där alla har möjlighet att lämna synpunkter och påverka och vi planerar att hålla samrådsmöten för allmänheten under 2015, säger Annika Larsson. Trafikverket utför regelbundna kontroller av den befintliga E10:an. Om den nya vägen inte hinner bli klar innan den nuvarande blir ofarbar finns en handlingsplan för hur trafiken ska ledas om. Handlingsplanen har tagits fram i samråd mellan LKAB, Kiruna kommun och Trafikverket. Detta innebär att trafiken i så fall tillfälligt får ledas om via Silfwerbrandsgatan, Hjalmar Lundbohmsvägen och Stationsvägen. Projektet finansieras i sin helhet av LKAB men drivs av Trafikverket. Eftersom vägarna ska anpassas till det framtida Kiruna är samarbete med Trafikverket och Kiruna kommun en viktig del. Med tanke på det låga järnmalmspriset är det viktigt för LKAB att anläggandet av E10:an blir så kostnadseffektivt som möjligt. Vi för en kontinuerlig dialog med Trafikverket och Kiruna kom- MALMBERGET I mitten av februari hölls förhandling i mark- och miljödomstolen om de slutliga villkoren för gruvverksamheten i. Domen kommer att meddelas den 5 maj. Domstolen har avhandlat sju olika punkter som utretts sedan 2007, då huvudtillståndet för verksamheten slogs fast. Under fyra dagar behandlades frågor om sprängtider, vibrationer vid sprängning, seismisk aktivitet, markdeformationer, buller, damning och utsläpp till vatten. Länsstyrelsen föreslår att domstolen ger i uppdrag till LKAB att arbeta fram en avvecklingsplan för hela utifrån gruvverksamhetens miljöstörningar. De föreslår också att domstolen beslutar att ingen bebyggelse ska finnas närmare än 500 meter från Kaptensgropens kant i. LKAB har redan en avvecklingsplan för i och med det samarbetsavtal som upprättats tillsammans med Gällivare kommun. Samarbetsavtalet innehåller en plan för avveckling i fyra olika etapper fram till Avtalet och särskilt den fjärde etappen tar hänsyn till störningar som berör människor och miljö, precis som länsstyrelsen efterlyser, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingen mun om hur projektets kostnader ska kunna sänkas med hänsyn till tidsplan, trafiksäkerhet och funktion. Här är alla parter eniga om att samverka, säger Pia Lindholm, chef för samhällsomvandlingen i Kiruna. I Kiruna är det E10:an och väg 870 som berörs av gruvbrytningen och måste läggas i en ny sträckning. Järnvägen har sedan tidigare flyttats. En ny järnvägsstation ska ersätta den tillfälliga och Trafikverket utreder olika alternativ. Tidigast 2016 kommer beslut tas i frågan. Länsstyrelsen föreslår, tillsammans med några privata sakägare, att gruvans produktionssprängningar ska ske en timme tidigare på kvällen, och avslutas senast vid midnatt. I dag sker sprängningarna för produktion från midnatt och en timme framåt. LKAB och IF Metall, Gruvfyran, motsätter sig detta eftersom det skulle innebära att arbetet på natten utökas och att anställda som arbetar förmiddagsskift skulle börja skiftet klockan fyra istället för klockan fem på morgonen. Totalt skulle cirka 500 personer samt deras familjer beröras av detta. Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för de flesta av LKAB:s verksamheter, föreslår också ett begränsningsvärde för seismisk aktivitet i berget. Det är händelser som inte direkt går att styra eller påverka. LKAB tycker inte att en begränsning är möjlig. Däremot arbetar bolaget hela tiden med att på många olika sätt minimera seismiken och övervaka händelserna. I finns 182 gefoner utplacerade för att mäta vibrationerna. Bolaget arbetar med olika åtgärder för att minska de seismiska händelserna bland annat genom att styra produktionen, ha skjutrestriktioner och genom att tillfälligt stänga vissa produktionsområden. Varje dygn sker cirka seismiska händelser i. Dessa iakttas genom mätinstrumenten och de flesta märks överhuvudtaget inte alls. MARITHA MOSSBERG FOTO: Trafikverkets pågående vägprojekt i samband med samhällsomvandlingen Vad: Ny del av väg 870 och ny del av E10 i anslutning till Kirunas nya centrum. Varför: Gruvbrytningen i Kiruna påverkar de befintliga vägarna genom markdeformation. På sikt blir vägarna ofarbara. Nuläge: Byggande pågår för väg 870. Planen för E10 är fastställd, men överklagad. Trafikverket arbetar även med att ta fram möjliga placeringar av en permanent järnvägsstation. Tidplan: Väg 870 planeras att tas i bruk år 2015 och E10 år När det gäller beslut av ny järnvägsstation kommer beslut att tas tidigast Mer information: M E L L A N O M R Å D E T Tallbacka/Myråsen 50 småhus Granbacka 30 lgh Vassaraträsket Norrbottensvägen 8 hus Bäckåsen 28 lgh i Gällivaretrakten kommun och LKAB, vara avvecklade. MALMBERGET Omkring människor berörs när förändras på grund av gruvdriften. Nya bostäder måste byggas. Gällivare kommun och LKAB har sett över tänkbara byggbara områden för samhällsomvandlingen. Utveckling ska gå före avveckling. Därför är det viktigt att vi har en långsiktig plan med byggbara områden i Gällivare, säger Dan Johansson, verksamhetschef för samhällsomvandlingen i Fram till 2032 ska områdena i, som påverkas av gruvdriften och omfattas av samarbetsavtalet mellan Gällivare Laestadiusparken Andra Sidan MALMBERGET GÄLLI V ARE Kv. Enen 26 lgh Gråtruten 16 lgh Repisvaara Kvannevägen 15 småhus Vi arbetar med olika områden som ligger i olika faser i bygg- och detaljplaneprocessen. I början av april fördjupar vi ytterligare vårt samarbete med Gällivare kommun. Syftet är att gemensamt planera för byggbara områden som ska läggas ihop för att klara pusslet. Östra Nuolajärvi Forsheden 43 lgh Söderbergskullar 50 småhus Vassaraälven Möjliga områden att bygga på i tätorterna, Gällivare och Koskullskulle. GRAFIK: TT-INFORMATIONSGRAFIK Dundret 500 m Byggbara områden TT Nyhetsbyrån Hittills har LKAB byggt 116 lägenheter och villor i Gällivare och. Kommunen, HSB med flera har byggt 196 bostäder. Vi har fram till nu byggt fler bostäder än det som har försvunnit i vårt bostadsbestånd. Däremot måste vi öka takten för att få tillstånd att bygga, det tar längre än beräknat, säger Dan Johansson. Byggnation av ett omsorgs- och äldreboende är påbörjat och ett förslag till is- och evenemangsarena finns framtaget. Inom LKAB:s områden ska 294 lägenheter avvecklas fram till I övriga delar av handlar det om lägenheter och småhus som försvinner senast De förberedande faserna innebär mycket arbete och är tidskrävande, konstaterar Dan Johansson. MARITHA MOSSBERG Maria-Therése Edlert, projektledare på LKAB, arbetar med avvecklingen av bostadsområdet Ullspiran. Ullspiran avvecklas KIRUNA Ett historiskt spadtag i samhällsomvandlingens spår är taget. Nu avvecklas gård två och fyra på bostadsområdet Ullspiran. Området blir ett parkområde som kan nyttjas efter att bostadshusen avvecklats, säger Maria-Therése Edlert, projektledare Den 9 mars inleddes avvecklingen av gård två och fyra på bostadsområdet Ullspiran. Det är de första fastigheterna som avvecklas i den långsiktiga samhällsomvandlingsprocess som Kiruna kommun står inför. Nu töms lägenheterna på vitvaror, fönster, dörrar och annan inredning som förhoppningsvis får nya ägare genom en gårdsförsäljning, säger Maria-Therése Edlert, projektledare Det återstår emellertid några veckor innan förbipasserande märker någon markant skillnad men i slutet av april börjar fastigheterna att avvecklas. Under våren tar räddningstjänsten, försvarsmakten och polisen tillfället i akt och nyttjar byggnaderna för övning. Det är inte ofta man får tillfälle att öva i verkliga miljöer och det är guld värt. Vi utbildar nya brandmän och övar bland annat rökdykning och livräddning, säger Björn Karlström, insatschef på räddningstjänsten. Och avvecklingen av byggnaderna kommer fler till gagn. Lunds universitet passar på att utföra provtagningar som en del i den övergripande studien om hur byggnader påverkas i vårt klimat. En liten del av huskroppen har redan skickats in för analys vilket resulterar i användbara slutsatser om hur äldre hus fungerar samtidigt som studien genererar erfarenheter som kan användas både vid nybyggnation och renovering. Dessutom kommer Historiska Hus att finnas på plats för att dokumentera avvecklingen. En stor del av rivningsmaterialet, omkring 96 procent, kommer att återvinnas. Materialet från byggnaderna, det vill säga betong och tegel kommer att återanvändas i stålkorgar, så kallade gabioner för att gestalta husgrunderna och området, säger Maria-Therése Edlert. Som en del i avvecklingsprocessen anläggs parkområdet parallellt med avvecklingen. Därför kommer gatubelysning, vägar och lekpark att lämnas kvar. Däremot får garagelängorna en ny adress. Fem garagelängor kommer att flyttas till Jägarskoleområdet under sommaren, säger Maria-Therése Edlert. JOSEFINE EJEMLAM

5 8 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR REPORTAGE Det är viktigt att vi kan trivas i våra samhällen oavsett om vi tillhör den traditionella normen eller inte. LOUISE-MARIE MATTI, ORDFÖRANDE I LKAB:S MÅNGFALDS- GRUPP personer besökte LKAB och togs emot av besöksverksamheten under fjolåret. Eva Hamilton blir värdefull i LKAB:s styrelse eftersom hela gruvindustrin står inför stora omställningar. NÄRINGS- OCH INNOVATIONSMINISTER MIKAEL DAMBERG TILL SVD NÄRINGSLIV, ANGÅENDE FÖRSLAGET ATT EVA HAMILTON BLIR NY STYRELSEMEDLEM. Arbetet med att färdigställa bandtunneln och dess tak är i full gång. Mertainen-området innehåller flertalet anläggningar på den 728 hektar stora ytan. Eva Olsson, vd på Visit Gellivare Lapland Turistcenter. FOTO: HOLLY NELSON Samhällsomvandlingen ska locka besökare MALMBERGET Visit Gellivare Lapland har påbörjat försäljning av studiebesök inriktade på att informera resten av Sverige om den pågående samhällsomvandlingen i. Anläggningsarbetena i Mertainen går enligt plan. Jan-Ivan Johansson, tillväxtprojektchef, har följt utvecklingen sedan starten tillsammans med projektledare Emil Olsson. FOTON: FREDRIK BJÖRENWALL Lägesrapport från Mertainen Bandtunneln har två linjer och matar malmen vidare efter primärkrossning. När bitarna når bandtunneln har de en storlek på strax över tio centimeter. Studiebesöken erbjuds till kommuner över hela landet för att ge dem insikt hur LKAB, tillsammans med Gällivare kommun, arbetar med samhällsomvandlingen. Det händer inte på någon annan ort i samma stora omfattning. Så klart kommer turister vilja komma och bevittna detta. Det här har endast hänt på ett fåtal platser i världen och är anledningen till varför jag är här. Jag är här för samhällsomvandlingen och för att kunna vara mitt i alltihop. Jag är här för att ta del av historien. säger Eva Olsson, vd på Visit Gellivare Lapland. SVAPPAVAARA. En snart färdigställd truckverkstad, en stundande internrekrytering och en jämnare järnhalt än vid de tidigare försöken. Det är några av kännetecknen för vårarbetet i Mertainen. Järnmalmsbranschen brottas idag med fallande priser trots att efterfrågan fortfarande är god. Med låga produktionskostnader och god kvalitet så ökar bolagets konkurrenskraft. Det säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling, och betonar att LKAB inte kan påverka världsmarknadspriset på järnmalm. Det går givetvis inte. Men vad vi däremot kan fokusera på är de saker vi kan påverka och att vårda vår konkurrenskraft är högst på upp på listan. Om vi lyckas med det kan vi också stå emot dåliga tider. Målet är att de nya gruvorna ska bidra till en ökad kostnadsflexibilitet då ett dagbrott går att produktionsjustera på ett enklare sätt än en underjordsgruva samt bidra med ett rejält tillskott av malm. Det värsta idag är ett förlorat ton och det viktigaste är ökade antal ton. Vi har under ett antal år haft problem med att försörja våra förädlingsverk med rågods och detta bygger vi nu bort. Därför är det så väldigt viktigt med de nya gruvorna, säger Per-Erik Lindvall. Dotterbolaget LKAB Berg & Betong, som kommer stå för driften av Mertainen, påbörjar i maj ett internt rekryteringsarbete till dagbrottet med tillhörande anläggningar. Det rör sig i ett första skede om tio borrare och fyra krossoperatörer. Själva råvaran, magnetitmalmen, kommer brytas i dagbrottet för att sedan krossas i tre steg med början i en spindelkross som gör malmen till knytnävsstora bitar. De små malmskuten transporteras via en bandtunnel och två linjer till sekundärkrossen och därefter till en tertiärkross vart magnetiten blir till centimeterstora bitar kalibrerade för magnetseparering. Vidare transporteras rågodset med lastbil för anrikning och pelletisering i LKAB:s förädlingsverk. Avdelningen forskning och utveckling har deltagit i brytningen och genom förändringar i kross- och sovringsprocessen fått upp järnhalten i rågodset till 50 procent. Det är sex procentenheter bättre än utfallet i den tidigare provbrytningen. Teamet som jobbat med brytningen har gjort ett fantastiskt jobb. Man har kunnat leverera gods med en jämn järnhalt vilket är mycket viktigt för stabila processer i våra verk, säger Susanne Rostmark, avdelningschef för forskning och utveckling, miljö- och mineralteknik. FREDRIK BJÖRKENWALL Primärkrossen har en kapacitet på ton per timme vilket med god marginal är tillräckligt för den brytningstakt om 10 miljoner ton per år som är planerad för Mertainen. En förare lastar med traktor in anläggningsmaterial till golvet i truckverkstaden. Gråberget som används är hämtat från bergtäkten i Mertainen. Truckverkstaden beräknas stå klar i sommar och ska rymma service för Mertainens fordonsflotta. Platsen för primärkrossen anläggs i skrivande stund. Berget har, som ett led i säkerhetsarbetet, klätts in i ett skyddsnät för att fånga upp mindre, nedfallande stenar under arbetets gång. Bland fordonen som används i Mertainen tillhör bland annat tipptrucken Caterpillar 793F. Det är en av de största gruvtruckarna i världen med ett pris per enhet på cirka 30 miljoner kronor. Hon hoppas kunna involvera ambassadörer från Gällivare till att sprida budskap till andra delar av Sverige. Eva Olsson har goda kontakter med andra kommuner runt om i landet som själva arbetar med deras egna samhällsomvandlingar, dock på med mindre skala jämfört med vad som händer i Gällivare kommun. Det roliga är när deltagarna blandas och får chans att tala om deras kommuners policyer och erfarenheter, säger Eva Olsson. Utöver studiebesöken ska Visit Gellivare Lapland även erbjuda guidade turer av LKAB, måndag till fredag under juni och augusti. Den här sommaren kommer Visit Gellivare Lapland erbjuda en mobil app, On-Spot, där audioguider och själv-guidade turer är tillgängliga. Guiderna, som även innehåller information om samhällsomvandlingen, är tillgängliga på engelska, svenska, tyska och japanska. HOLLY NELSON

6 10 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR LKAB-gymnasiet är en långsiktig investering MALMFÄLTEN Samarbetet med gymnasieskolorna fortsätter trots kostnadsbesparingar i bolaget. Vi drar inte ned utan fortsätter i samma omfattning som förut, säger AnnChristine Lindgren, utbildningschef Det var i september förra året som LKAB införde starka kostnadsbesparingar med anledning av ett kraftigt fallande järnmalmspris. I dagsläget sparar bolaget på befintlig verksamhet samt genomför tillväxtprojekt för ökad produktion och sänkta kostnader. LKAB:s profilprogram på gymnasiet kommer dock inte påverkas av kostnadsbesparingarna i dagsläget. Det här är en utbildning som är väldigt viktig för den framtida kompetensförsörjningen. Det är ett långsiktigt arbete som handlar om att sörja för arbetskraft till Malmfältens industri, säger AnnChristine Lindgren. Gymnasieprogrammen är treåriga och startade år 2005 i och året efter i Kiruna. Idag har de sammanlagt 30 elever per årskurs. Eleverna kommer också fortsättningsvis erbjudas praktikplats och sommarjobb hos LKAB, säger AnnChristine Lindgren. FREDRIK BJÖRKENWALL Klart för kulturflytt KIRUNA Kiruna kommun har gett LKAB klartecken att flytta ett antal kulturbyggnader till LKAB:s markområde på Luossavaara. Parallellt med kommunens planering av Kirunas nya stadskärna planerar LKAB ett nytt bostadsområde på Luossavaaras sluttning. Detaljplanen vann laga kraft i juli 2014 och idag finns en detaljerad utvecklingsstrategi framtagen för området. LKAB:s utvecklingsplaner är att bygga bostäder som ska mixas med kulturbyggnader. Konceptet bygger på att återskapa tankarna kring ett bolagsområde som ska omges av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och som fungerar som kontrast mot nyproducerade bostäder. De byggnader som ska flyttas är; Hjalmar Lundbohmsgården, Ingenjörsvillan, B5 en arbetarbostad och fyra bläckhornshus. Länsmansbostadens framtida placering är ännu oklar. I dagsläget pågår förprojektering av mark, infrastruktur och LKAB-nät i området. I drygt ett halvår har LKAB deponerat gråberg i dagbrottet vid Kiirunavaaras sluttning, synlig från Kiruna centrum. Anna Bergstedt, miljöingenjör, inspekterar arbetet. FOTO: Gråberget bildar nytt landskap MALMFÄLTEN När LKAB bryter malm i gruvorna i Kiruna, och Svappavaara separeras gråberget från malmen i sovringsverken. En viss del av gråberget, cirka 1-2 miljoner ton per år och per ort, återanvänds. Resten läggs på deponi. Gråbergshögarna byggs i terrasser för att skapa en stabil konstruktion, men också för att de ska smälta in i landskapet. En del av gråberget återanvänds vid dammutbyggnader och andra anläggningsarbeten, samt vid tillverkning av betong. En stor del bidrar till att bilda ett nytt landskap i form av gråbergshögar. I Kiruna deponerar LKAB årligen cirka tio miljoner ton gråberg, i cirka sex miljoner ton och i dagbrotten i Svappavaara runt tio miljoner ton. Det finns en förordning om utvinningsavfall som säger att den som i sin verksamhet ger upphov till utvinningsavfall ska lägga tillbaka avfallet i den hålighet som uppkommit vid utvinningen, om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. I deponerar vi just nu i Tingvallskulle dagbrott. Vi försöker, så långt det är möjligt, att fylla igen gamla dagbrott och andra håligheter för att återställa marken, säger Anna Bergstedt, miljöingenjör Den uppmärksamme har säkert noterat att en ny gråbergshög har blivit synlig i dagbrottet vid Kiirunavaaras sluttning, synlig från Kiruna centrum. I drygt ett halvår har LKAB deponerat gråberg där. Vi har valt att fylla igen en liten del, så långt vi har fått tillstånd från gruvan att deponera. Nu pågår aktiv gruvbrytning rakt under. Ur ett säkerhetsperspektiv väljer vi därför att inte fortsätta deponera där, säger Anna Bergstedt. LKAB måste ansöka om myndighetstillstånd för att anlägga en ny deponi. På alla orter tar LKAB fram långsiktiga planer för gråbergsdeponering. Eftersom deponierna tar stor plats är det möjligheten till mark som är den viktigaste faktorn. Det ska vara hållbara och Den nya gråbergshögen ligger i södra änden på dagbrottet. långsiktiga lösningar och med målsättningen att deponierna ska ligga skyddade från samhällena med avseende på buller och damning. LKAB deponerar gråberg i två typer av storleksklasser, en med fraktionen 0 30 millimeter och en större med fraktionen millimeter. När vi har fyllt en gråbergshög till brädden avslutar vi alltid med att lägga en större fraktion, millimeter, ovanpå. Det förhindrar damning vilket är bra ur miljösynpunkt, säger Anna Bergstedt. FOTO: IN Gellivare och kyrkan bjöd in barn till påskpyssel. Här är Lara och Susanne Szerwinski. Lilla bilder till höger: Maria Sätterqvist, IN Gellivare och Kerstin Bergdahl, LKAB. FOTO: MARITHA MOSSBERG & KAJSA LINDMARK Viktigt med varmt välkomnande GÄLLIVARE En fryst tårta och en bunt rabattcheckar till stadens butiker. Det är ett vanligt välkomnande för en nyinflyttad. Och visst är tårta gott. Om du har någon att dela den med. I Gällivare såg man problemet och startade Sveriges mest omfattande inflyttningsservice. Projektet IN Gellivare skapades bland annat med resultatet att alla nyinflyttade får ett välkomstsamtal från en livs levande människa. Människan heter Maria Sätterqvist. Hon är projektledare och själv hemvändare. Hon har upplevt många av de utmaningar som en nyinflyttad utsätts för. " Jobbveckan är över. Det gamla gänget ringer och frågar hur det är, de ska ut på afterwork. Längtan tillbaka sköljer över mig. Jag går ner på stan. Det är mörkt fast det bara är eftermiddag. En isande vindil drar förbi, torget i Gällivare är i det närmaste tomt, så när på en kutryggig tant som sakta hasar sig fram lutande mot sin spark. Var är alla barnen!? Var gör alla andra? Ensamheten är total." Ungefär så här beskrev Maria Sätterqvist känslan när hon berättade om utmaningen med en flytt för ett par tandsköterskor som var besök. Hennes ärlighet fick dem att välja Gällivare. Det är inte enkelt att vara den nya biten som ska passa in i det sociala pusslet när många redan anser sig ha byggt färdigt sitt. Maria Sätterqvist jobbar nära Gällivares föreningsliv eftersom hon ser att det är en viktig dörröppnare. Föreningslivet här känns rikare än på andra ställen. Här är det inte bara att öppna tidningen och välja bland olika nöjen. Det krävs att du är kreativ själv. Jag känner att jag har blivit en mycket mer En del av utmaningen för oss är att få dem som väljer att flytta hit att trivas och att stanna kvar engagerad människa sedan jag flyttade upp, säger hon. Allvarligt talat: Hur har det gått med sanering i Kirunas nya centrum? IN Gellivares aktiviteter som ordnas tillsammans med föreningarna är ett sätt att lära känna nya människor. Men det är även ett sätt att hitta till olika platser där Gällivareborna väljer att aktivera sig. Hur ska man veta var Femmanvägen är till exempel, säger Maria Sätterqvist. Företagsbolaget i Gällivare fångade upp signaler om att kommunens arbetsgivare, både inom den offentliga sektorn och i privata näringslivet, hade svårt att hinna ta hand om sina nyrekryterade och deras familjer. En del av rekryteringsutmaningen för oss är att få dem som väljer att flytta hit att trivas och välja att stanna kvar. Det handlar inte bara om att trivas på jobbet. Vi ser att IN Gellivare betyder mycket för många nya Gällivarebor, vilket i sin tur är otroligt positivt för samhället i stort, säger Kerstin Bergdahl, HR advisor och LKAB:s representant i IN Gellivares styrgrupp. IN Gellivare har en Facebooksida och har även fått en avknoppning i form av gruppen, IN Gellivare spontana träffar för nya som gamla Gällivarebor. Gruppens medlemmar har redan visat prov på kreativitet och flera middagar har nyligen arrangerats med konceptet halv åtta hos mig. Superroligt har det varit och vilka fina människor en träffat, verkligen hur lyckat som helst! Tror det blev flera olika grupper. Vi i vår grupp har träffats några gånger på både middagar och andra kvällar, säger initiativtagaren Stina Holmbom. KAJSA LINDMARK Rombaksbotn i miniatyr. FOTO: FRANK HOJEM Rombaksbotn den försvunna staden NARVIK Det är högtidligt på järnvägsstationen i Narvik när en ny modell över det försvunna samhället Rombaksbotn avtäckts. En modell som varit möjligt tack vare LKAB och det norska Jernbaneverket. Byn Rombaksbotn längst in i Rombaksfjorden fanns på jorden under knappt fem år för 100 år sedan. Här bodde rallarna som byggde Ofotbanen från Riksgränsen ner till Narviks hamn. En av de viktigaste anledningarna till att LKAB startades och har funnits i 125 år. Idag finns knappt några synliga spår kvar av samhället som på sin tid hade flera hotell, butiker och som mest 700 innevånare. Per Henrik Mørk har med stöd från LKAB och Jernbaneverket byggt en imponerande modell som beskriver staden som försvann. Arbetet har pågått i tre och ett halvt år och modellen är oerhört detaljrik med alla stadens hus, liv och leverne. Under sommaren finns möjlighet att besöka den plats där staden en gång låg. Modellen finns utställd i Visit Narviks lokaler på järnvägsstationen i Narviks centrum, och är väl värd ett eget besök. FRANK HOJEM Elin Hansson, projektledare. Hur har det gått med sanering i Kirunas nya centrum? Vid saneringsarbetet upptäcktes olja, vilket inte är ovanligt då gamla industritomter saneras, säger LKAB:s projektledare för saneringsarbetet, Elin Hansson. Försenar saneringen samhällsomvandlingen? Nej, vi hade beräknat att vara klara vid årsskiftet, men i och med den mängd förorening som fanns i marken har det tagit ytterligare tre månader att sanera och projektet avslutas inom kort. Då skickas en slutrapport till kommunen som sedan godkänner saneringen. Det påverkar inte några tidplaner i det här läget. Hur mycket föroreningar hade ni beräknat? Cirka ton, men när vi började gräva i marken så hittade vi bland annat en oljecistern under betongstationen, under projekteringen kunde vi omöjligt se den eftersom betongstationen fortfarande stod där. Vart förs de förorenade massorna? Vi har fraktat iväg jorden med lastbil till Tekniska verkens mottagning för förorenade massor. Hur mycket föroreningar var det i marken? Vi har grävt ur cirka ton massor. Det är viktigt att sanera hela området och se till att marken uppnår kraven för känslig mark, oavsett hur många ton jord det blir. Hur många prover har tagits under entreprenaden? Cirka 50 prover som sedan skickats in för analys på laboratorium. Utöver det har flera hundra fältprover tagits till ett lägsta djup av sex meter under markytan på utvalda ställen.

7 12 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR forntid Jazzigt värre på ungdomsklubben IKiruna bildades 1954 Ungdomsträffen med syfte att tillvarata ungdomarnas intressen genom utflykter, klubbarbete, film och studieverksamhet. Ungdomsträffen blev 1957 en sektion till LKAB:s Fritidsförening och namnet ändrades till LKU, LKFF:s ungdomssektion. I samband med detta fick föreningen ekonomiskt bistånd från LKAB för att iordningsställa en klubblokal i Odd Fellows källarvåning och våren 1958 kunde lokalerna invigas. Johan Von Schmalensee och Lars Gezelius från arkitektbyrån EttElva pratar om stadshustävlingen Kiruna FOTO: JOAKIM NORMAN Dokumentation Dokumenterat hittills i Kiruna: - Bolagshotellet - Hjalmar Lundbohmsgården - Järnvägsstationen och resterande järnvägsområde - Kvarteret Ullspiran - B95:an; arbetarbostad byggd 1909 Kommande dokumentationsprojekt: - Stadshuset (påbörjad) - Ingenjörsvillan - Lingonstigen - Länsmansbostaden - B5:an; arbetarbostad byggd 1899 i kvarteret Ullsprian. - Resterande byggnader i kvarteren Fjällrosen och Fjällvivan. Vill du ta del av dokumentationen? Kontakta: Projektledare Joakim Norman på LKAB, joakim.norman@lkab.com. Klubbens verksamhet finansierades dels genom bidrag från LKAB, dels genom inkomster från onsdagsdanser som föreningen anordnade. Danserna gav ett bra ekonomiskt tillskott och klubbens egna medlemmar i jazzsektionen stod för musiken. I klubben fanns en sektion för jazzintresserade och det anordnades kurser i foto, sömnad och matlagning. Föreningen var sedan starten mycket aktiv och hade 1959 ett sextiotal medlemmar. Alla ungdomar i Kiruna var välkomna som medlemmar och behövde alltså inte vara LKABanställda. Fakta från Skip nr 1, 1959 EVA SELIN Minnet av stadshuset bevaras för dokumentationen i gruvstadsparkerna. KIRUNA I dagarna påbörjas dokumentationen av stadshuset i Kiruna. Det är ett av många dokumentationsprojekt som genomförs i samband med samhällsomvandlingen för att i text, film och bild skildra byggnader och kulturmiljöer för framtida generationer. Dokumentationen av stadshuset kommer att pågå från april 2015 till och med december Utmaningen med att dokumentera stadshuset är att hantera byggnadsvolymerna. Det är en stor och erkänd byggnad med många detaljer som måste bevaras, säger Joakim Norman, LKAB:s projektledare Processen tar tid och det är många saker som ska tas i beaktning. En bebyggelseantikvarie går igenom ritningarna och ser över detaljer så som golv, väggar, tapeter och så vidare. Det undersöks också vad som hänt med byggnaden från uppförandet till i dag. Det kan till exempel handla om tillbyggnationer. En etnolog tittar i sin tur på det mänskliga perspektivet. Det vill säga vilka som bott i huset och vilken verksamhet som ägt rum. Dokumentationen av byggnader som bland annat Hjalmar Lundbohmsgården och Bolagshotellet finns tillgänglig för den som är intresserad, det finns också många böcker utgivna på temat att bevara våra kulturmiljöer, fortsätter Joakim Norman. Ur varje projekt kommer en rapport i form av text och bild som lämnas till myndigheterna. De granskar om kraven på dokumentation uppfylls och vilken metod som använts. Blir den godkänd får LKAB klartecken att avveckla eller flytta fastigheten. LKAB finansierar och driver i samarbete med Kiruna kommuns alla dokumentationsprojekt som ett led i LKAB:s kompensationsåtgärder för den påverkan gruvan har på samhället. Bakgrunden till dokumentationen bygger på länsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets krav att LKAB och kommunen måste hantera byggnadsminnen och kulturmiljöer innan byggnaderna flyttas eller avvecklas. Därtill måste LKAB kompensera för påverkan på miljöer som lyder under riksintresset. LKAB har ett nära samarbete med Norrbottens museum, Arkitekten AB och Historiska Hus i Umeå. Projekten inkluderar alltid en bebyggelseantikvarie som leder arbetet tillsammans med en etnolog och en fotograf. Sammansättningen av kompetens är standard för alla dokumentationsprojekt. GÄSTKRÖNIKÖR Bulls 475. På god väg mot att bli ett Gällivare för alla Idag blandar vi glädje med allvar. Idag visar vi att man kan vara nyfiken istället för rädd, idag sprider vi kunskap och kärlek och vi säger att kärleken är starkare än hatet. Idag visar vi att Gällivare är ett Gällivare för alla. M ed de orden avslutade jag mitt tal på tidernas första Malmfälten Arctic Pride. Med glädjetårar i ögonvrån tittade jag ut över människorna som samlats framför Gröna Scenen på torget i Gällivare, och som börjat ställa upp inför den stundande paraden. Vi var mellan 300 och 400 som tillsammans ville skapa historia och visa att vi inte håller med rasister och andra HBTQ-fientliga om deras världsbild. Som inte går med på att en liten grupp människor ska få bestämma hur vi andra ska vara, se ut, älska och definiera oss själva. När vi sedan paraderade iväg och jag kunde se hur långt tåget var, fylldes jag av en enorm stolthet över Gällivare, över alla er som var med oss. Men stolthet är raka motsatsen till vad jag kände under mina år som utflyttad Gällivarebo. Vad är det då som hänt på vägen? Är det Gällivare eller jag som förändrats? De nya förutsättningarna för kontakt, information och kunskap är självklart en stor del av förändringen, men vi kan säkert hitta andra anledningar som är mer specifika för Gällivare. Under en lång tid har samhällsomvandlingen varit närvarande i våra medvetanden. Vi har inte bara tvingats ta ställning till hur de nya byggnaderna och gatorna ska se ut, utan också till vilken själ vi vill fylla dem med. Under de senaste 10 åren har befolkningen i snitt minskat med 100 invånare per år samtidigt som mångfalden ökat i Pernilla Fagerlönn Sång- och körpedagog på Kulturskolan i Gällivare. Fritidspolitiker i Vänsterpartiet. Initiativtagare till Ett Gällivare För Alla. En av arrangörerna till Malmfälten Arctic Pride. FOTO: MARITHA MOSSBERG och med att vi har tagit emot många nya gällivarebor från alla delar av världen och Sverige. Och ekonomiskt går det bra för Gällivare. Kommunen är i princip skuldfri och arbetslösheten låg. Allt detta skapar tillsammans förutsättningar och en beredskap för att hantera förändringar. För mig blir Gällivare en varmare plats att leva på för varje dag som går. Framför allt i mitt arbete där jag varje dag skymtar framtiden i våra fantastiska barn och ungdomar. Värmen känns också i möten med alla de positiva krafter som valt att vara en del av förändringen de själva vill se i samhället. Jag vet att jag inte är ensam. Jag vet att vi är många som vill att Gällivare ska vara ett samhälle som präglas av öppenhet och mångfald. Även om invånarna i Gällivare blir färre, så utvecklas Gällivare på ett annat plan. Och det är ett måste om Gällivare överhuvudtaget ska finnas kvar i framtiden. Ett fördomsfullt och trångsynt samhälle fördriver sina ungdomar och det lockar definitivt inte nya invånare till att bosätta sig i samhället. I ett samhälle som envisas med att hålla kvar vid begränsande normer och ideal sker heller ingen utveckling. Gällivare är ingen ö, Gällivare kan inte konserveras. Ett samhälle utan kärlek och acceptans är inget samhälle, det blir aldrig något mer än en prick på en karta. Och vi vet ju alla att Gällivare är mycket mer än så, det såg vi tydligt under Malmfälten Arctic Pride. Gällivare är på god väg att bli ett Gällivare för alla. Gillar: Att stå framför en kör med 60 barn som sjunger allt de kan! Gillar inte: Normaliseringen av rasismen.

8 14 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR JUST NU Tävla & vinn en ficklampa! I detta nummer av LKAB Framtid kan ni bland annat läsa om att Leveäniemigruvan i Svappavaara har fått klartecken. Den nya modellen för ersättningar. Arctic Pride i Gällivare. Att de slutliga villkoren för gruvan i ska meddelas i maj månad och att minnet av stadshuset i Kiruna bevaras. 1 Klart för brytning i Leveäniemigruvan. Hur hög är järnhalten i malmen i genomsnitt? 1 67,2 procent X 46,8 procent 2 36,8 procent Arvid Sundelin, Boden Vi har deformationszonerna som löper in mot de orter som vi verkar på och vi måste följa tidplanerna för att säkerställa gruvan. Därför räcker det inte för oss att bara betala oss fria. STEFAN HÄMÄLÄINEN, LKAB:S DIREKTÖR SAMHÄLLSOMVANDLINGEN, I EN INTERVJU I SVERIGES RADIO. Arctic Pride i Gällivare MALMBERGET. Under parollen Ett Gällivare för alla samlades företag, föreningar och andra organisationer plus många privatpersoner och tågade i Gällivares första prideparad lördagen den 21 mars. Enligt arrangörerna deltog cirka 300 personer i Malmfältens Arctic Pride. LKAB jobbar för att vara en arbetsplats där alla är välkomna. Där man kan vara sig själv, utan att bli särbehandlad eller trakasserad. Där vi ser olikheter som en styrka som gör oss bättre. Därför är LKAB med och stöder pridehelgen, säger Louise-Marie Matti, ordförande i LKAB:s mångfaldsgrupp. TEXT OCH FOTO: MARITHA MOSSBERG 2 LKAB gör energibesparingar. Hur många gigawattimmar sparades på belysningen? 1 0,5 gigawatttimme X 20 gigawattimmar 2 1 gigawattimme 3 Hur länge kommer hyrestrappningen att vara för hyresgäster som flyttar på grund av samhällsomvandlingen? 1 Minst fem år X Minst sju år 2 Minst ett år 4 Geofoner mäter vibrationer. Hur många är utplacerade i? stycken X 286 stycken stycken 5 Hur många personer bodde som mest i samhället Rombaksbotn i Norge? Snyggare miljö - om alla hjälps åt MALMBERGET Projektet Ett snyggare har ett mål. Att hålla levande så länge avvecklingen pågår. Vi söker nya samarbetspartners och välkomnar nu s kyrka, säger Elisabeth KurthsDotter, projektledare för projektet. Syftet är att engagera både företag och privatpersoner. Insatser av olika slag är välkomna, det behöver alltså inte alltid vara en påse pengar, säger Elisabeth KurthsDotter. En privatpersons bilder från, som tagits under en promenad runt kvarteret, väckte frågan om hur viktigt det är att ett samhälle hålls efter så länge människor bor kvar. LKAB, Gällivare kommun, Nordan, Top-bostäder och LKAB Fastigheter såg problemet och valde att tillsammans anta utmaningen att hålla så trivsamt som möjligt. Projektet är nu inne på sitt sjunde år och har resulterat i ett antal stående evenemang, så som städdagar och trivselkvällar. De senaste åren har ett Vinterlekland byggts i Svanparken lagom till jul. Projektet har börjat undersöka möjligheten att få skolorna att engagera sig. Vi ser att vi måste jobba med ungas inställning till bland annat nedskräpning. Där krävs en attitydförändring, och det är ett arbete som måste börja redan när barnen är små, säger hon. Det flesta av aktiviteterna som projektet genomför är förslag som engagerade människor lämnat in på någon av trivselkvällarna eller i någon av förslagslådorna. KAJSA LINDMARK Insatser av olika slag är välkomna, det behöver alltså inte alltid vara en påse pengar. Exempel på aktiviteter: Pulkbacken Nya Malmstaskolan Belyst Kaptensspelet Bolljulgran på torget Röjning dammen Mosebacke Belyst Stenbaracken på Kilen Fasadmålningarna Kohagen vid kyrkan Vinterlekland i Svanparken Adventshelgerna i Kåkstan Rustat upp rondellerna Röjt på Tippsta Mariann Haapaniemi hade köpt Kiruna AIF:s regnbågströja. Unga, gamla, män och kvinnor tågade under parollen "Ett Gällivare för alla" X Svarar gör du på /tavling Vinnare i tävlingen från förra numret Rätt svar från förra numret var: 1,2,1,2,1. Vi grattar Eini Björnström, Gällivare, som vinner en ficklampa. Elisabeth KurthsDotter, projektledare för Ett snyggare. Övriga bilder från evenemang som ordnas av projektet. FOTO: KAJSA LINDMARK & GUSTAV HANSSON Louise-Marie Matti, ordförande i LKAB:s mångfaldsgrupp. Annika Pääkölä var med och arrangerade. Här med Johannes Sundelin, socialdemokratisk politiker i Gällivare. Gällivares första prideparad. FRÅGAN Malmfältsbor svarar Hur kan bli snyggare? Eila Kääriä, Måla hus, klippa gräs, planteringar och bättre snöröjning. Andreas Wallgren, Gällivare Mer färg skulle inte skada. Eva Karlsson, Koskullskulle Gräsklippning och hålla snyggt. framtid Det händer i Malmfälten under april maj april: Keb Alpine Race 18 april: Lapplandsmästerskapet i pimpelfiske, Torneträsk Stenbacken 23 april: Världsbokdagen, biblioteken i Malmfälten 28 april: Dansens dag, Nordan 29 april: Teater Sylvi, Folkets hus Kiruna 5 maj: Teater, Liam och de fem utmaningarna, Folkets hus Kiruna 9 maj: Byakult, s sporthall 10 maj: Familjekonsert, Sjöparksskolan Gällivare maj: Utställning Daniel Kangas, Stadshuset Kiruna 20 maj: Teater Avgörande ögonblick, Folkets hus Kiruna maj: Kiruna in transformation, se webb:

9 16 LKAB FRAMTID NR SISTA ORDET Pia Lindholm, avdelningschef, samhällsomvandlingen LKAB, Kiruna Mitt jobb är nog ett av de mest spännande arbeten jag har haft FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Jag vill se en blandad bebyggelse i det nya Kiruna där Kirunabornas olika behov kan tillgodoses. 1. Vem är Pia Lindholm? Jag är uppvuxen i Abisko. Efter gymnasiet i Kiruna flyttade jag till Stockholm för att studera till civilingenjör på Kungliga Tekniska högskolan. Min yrkeskarriär tog sin början som konsult i Sundsvall. Därefter arbetade jag fem år på Vägverket i Sundsvall och Östersund. Längtan till de riktiga fjällen kom smygande. Jag övertalade min man Anders att vi skulle söka jobb på LKAB i Kiruna började jag arbeta på LKAB:s gruvavdelning med ansvar för kvalitet. Efter det har jag arbetat på LKAB:s projektavdelning inom miljö, infrastruktur och samhällsomvandling. Idag är jag ansvarig för samhällsomvandlingen i Kiruna och Svappavaara. 2. Vilka är de största utmaningarna i ditt jobb? Den största utmaningen är att på bästa sätt bemöta alla de människor som berörs av samhällsomvandlingen. Samhällsomvandlingsprocessen handlar inte bara om att bygga och Namn: Pia Lindholm Familj: Make, fyra barn, år och två katter Bakgrund: Civilingenjör Intressen: Skidåkning, orientering, löpning, cykling och friluftsliv Senast lästa bok: Sunes tusen tjusarknep (som godnattsaga för yngsta barnen). Själv har jag läst en bok av Jojo Moyes som jag inte minns titeln på. riva hus. Gruvans utbredning påverkar människor som bor och arbetar i Kiruna. Vi måste på ett bra sätt ge tydlig information till alla berörda och ha ett nära samarbete. 3. Varför har du valt det här arbetet? Mitt jobb är nog ett av de mest spännande arbeten jag har haft. Det omfattar så många olika delar som exempelvis samverkan med olika intressenter, långsiktig planering, utveckling av nya områden och avvecklingen av de områden som berörs av gruvan. 4. Om du fick önska, hur skulle ditt nya Kiruna se ut? Jag vill se en blandad bebyggelse i det nya Kiruna där Kirunabornas olika behov kan tillgodoses. Jag önskar att vi, tillsammans med kommunen och övriga aktörer, ska kunna erbjuda olika lägen och typer av boenden. Ett levande centrum är viktigt med handel, bostäder, hotell, kultur och idrott. 5. Hur laddar du dina batterier? Med ett långpass ute längs Kirunas fina längdskidspår. 125 år av engagemang, nytänkande och ansvar. Samspelet mellan samhällena och LKAB har hela tiden varit en förutsättning för vår gemensamma utveckling. Under 2015 firar vi våra 125 år tillsammans och tar samtidigt avstamp mot framtiden! Håll utkik på lkab:s webb för mer information om 125-årsfirAndet