Dom om villkor för Malmberget Tisdag den 19 maj kom markoch miljödomstolens dom om slutliga villkor för LKAB:s verksamhet

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB PER JONSSON: Jag tror att jag har blivit en patriot en Norrlandspatriot GÄSTKRÖNIKÖR SID 13 PLANKPROJEKTET PÅ ULLSPIRAN VIMMEL SID 15 Nr 3 MAJ 2015 Tidplaner klara för Kiruna Den 20 april presenterade LKAB och Kiruna kommun ett förslag på tidplaner för köp och flytt för Kiruna centrum. Tidplanerna bygger på de prognoser som görs för markrörelser orsakade av gruvan och på behovet av att utveckla nya centrumkärnan i Kiruna. NYHETER SID 8-9 SAMHÄLLSOMVANDLING Stort intresse för Ullspiran Ett historiskt steg är taget i samhällsomvandlingen NYHETER SID 4 Rivningsarbetet är påbörjat på Ullspiran i Kiruna. Dom om villkor för Malmberget Tisdag den 19 maj kom markoch miljödomstolens dom om slutliga villkor för LKAB:s verksamhet i Malmberget. Det är i det stora hela en väl genomarbetad dom och domstolen har tagit hänsyn till alla parter i målet, säger LKAB:s miljöchef Linda Bjurholt. NYHETER SID år av engagemang, nytänkande och ansvar. FOTO: FREDRIC ALM Tidigare start för Leveäniemi Brytningen i Leveäniemi dagbrott ska komma igång redan i sommar. Det är ett sätt för oss att kompensera delar av rågodsbristen i våra underjordsgruvor och kan hjälpa oss att säkra leveranserna, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärs-utveckling på LKAB. NYHETER SID 8-9

2 2 LKAB FRAMTID NR LEDARE och villor har LKAB hittills byggt i Gällivare och Malmberget. 116lägenheter Kursen är tydlig i alla väder Om vädret blir dåligt när man är till havs är det extra viktigt att navigera rätt och hålla stadigt i styråran. Då krävs det att man både kan parera snabbt för farliga grund och höga vågor och samtidigt hålla blicken mot horisonten för att fortsätta segla mot bättre väder. Så skulle man kunna beskriva LKAB:s resa just nu. Vi parerar för det låga priset på järnmalm och den föränderliga marknaden, men vi har inte tappat kursen som leder oss mot fortsatt långsiktig lönsamhet. Vi har en helt ny marknadssituation, priserna från kommer ej tillbaka. Därför måste vi ner med kostnadsnivån totalt sett, en del av detta är bemanning och våra investeringar på lång sikt fortsätter vi att utveckla våra verksamheter och samhällena där vi verkar. Det här långsiktiga perspektivet känns viktigt att påminna om, för jag hör och ser att många i Malmfälten känner oro över läget. Det är förståeligt, att behöva minska bemanningen som vi just nu arbetar med är bland de tråkigaste beslut som finns för en företagsledning. Förhandlingarna med facken påbörjades i maj och kommer att pågå in i juni. I första etappen ser vi över organisationen i stort, först senare förhandlas om enskilda tjänster och personer. Samtidigt fortsätter alla våra verksamheter att se över sina kostnader, och glädjande är att de tuffa målen för kostnadssänkningar som vi satt internt nåddes under första kvartalet i år. Det visar att vi har framtiden i våra egna händer. LKAB har funnits i 125 år, och bara ett tiotal av de åren har gått med förlust. Att det har gått så bra genom konjunktursvängningar och kriser kan förklaras med flera faktorer. Den viktigaste är vår personal, som utvecklat företaget och hittat nya lösningar på problem som uppstått. En annan är den långsiktiga synen på verksamheten, som delats av ägare, företagsledningar och lokalsamhällena under alla dessa år. Vårt engagemang i samhällena är ingen dagsslända för oss utan en självklar nödvändighet för att vi ska kunna fortsätta vara framgångsrika i minst 125 år till. Vi satsar på utbildning eftersom vi tror på dagens barn och unga. Vi tror på livet mellan byggnaderna och satsar därför på skolteater, festivaler och konst, sport och friluftsliv, historieprojekt och dokumentation av vårt gemensamma arv. Vi ser behovet av ett brett näringsliv och har därför länge deltagit i stärkandet av det lokala företagandet. Vi har under de senaste åren byggt ett starkare och större LKAB. Vi är fortfarande finansiellt starka, har mycket låga skulder och stark kassa. Vi har från och med sommaren 2016 kapacitet i hamnar och järnväg på över 37 miljoner ton produkter per år, i pelletsverk har vi gått från 16,9 miljoner ton per år 2006 till 26 miljoner ton per år Gruvornas produktion bestäms från 2016 av den lönsamhet vi ser i produkterna. De nya huvudnivåer i Kiruna och Malmberget ger produktion till 2035 respektive Vår kundbas är mycket stabil. Nu anpassar vi oss till det nya marknadsläget för att kunna få lönsamhet i nya huvudnivåer och samtidigt skapa de bästa tänkbara samhällen att leva i. Ta med er den vetskapen när ni går på semester och njuter av allt det vackra som ett somrigt Norrbotten kan bjuda på. LARS-ERIC AARO VD, LKAB Marknadskommentarer LKAB : Hur går det för LKAB? MARKUS PETÄJÄNIEMI, direktör produktion och logistik på LKAB Leveranserna till kund släpar efter mot plan, dels på grund av produktionsunderskott under första kvartalet 2015, dels på grund av båtar som ankommit sent. På årsbasis kommer det dock att jämna ut sig. Kvalitetsvärdet ackumulerat för året är 89,5 procent, vilket är för lågt mot målvärdet på 96 procent. Under april månad hade vi problem med masugnspellets, vilket dock löstes föredömligt snabbt. Vi hade även järnhaltsavvikelser i masugnspellets eftersom vi i Svappavaara blandat in rågodsmixar med lägre järnhalter. Kvaliteten är en nyckelfråga för LKAB:s konkurrenskraft, i synnerhet nu när järnmalmspriserna är pressade och vi försöker försvara maximalt hög kvalitets- och pelletspremie. Johan Heyden, Norra Europa Det finns idag ingenting som motiverar en förändring av järnmalmspriset. Kraftig expansion hos lågkostnadsproducenter i främst Australien och Brasilien innebär att marknaden lider av överkapacitet. Samtidigt har tillväxttakten på marknaden i Kina avtagit, vilket pressar ner priserna till dagens låga nivå. Tillfälliga kortsiktiga upp- och nedgångar av pris beror främst på säsongmässiga och psykologiska effekter. Mejla oss! fornamn.efternamn@lkab.com Göran Ottosson, Kontinentaleuropa och Nordamerika Det globala järnmalmspriset är väldigt beroende av utbud och efterfrågan i Asien, där mest malm köps och säljs via handlare. Liksom aktiemarknaden är det mycket psykologi inblandat och därmed väldigt volatilt. I Europa är våra kunder mer beroende av stabilitet, eftersom mycket stål säljs via långtidskontrakt. Glädjande för EUområdet är att det, för närvarande, spås större tillväxt här än i många klassiska tillväxtmarknader. Stig Nordlund, Mellanöstern, Nordafrika och Australien Analytiker på banker och prognosinstitut har i tidigare prognoser förväntat en fortsatt hög ökning av stålförbrukning i Kina och övriga Asien. En del i dessa bedömningar har varit att människorna i stora befolkningstäta nationer som Kina och Indien kommer att flytta från landsbygden in till städer. I och med detta skulle det finnas ett stort behov att bygga bostäder och övrig infrastruktur. Med de prognoserna som underlag har det skett en stor expansion av ny järnmalmskapacitet i främst Australien och Brasilien. Idag konstateras att dessa prognoser har varit överoptimistiska. Stålkonsumtionen i Kina har stagnerat, ökningstakten i Indien och övriga Asien är låg. Överutbudet på järnmalm är så stort att vi kan förvänta oss en längre period med relativt låga priser jan 9,4 Ack 2014 ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro feb mars LEVERANSER Miljoner ton 8,5 Ack 2015 apr 26 Totalt 2014 maj juni juli aug sep okt nov dec KVALITET K-värde för leveranser. Ack 2015: 89,5%. Ack 2014: 95,3%. 89,5% ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Åsa Haapasaari, Holly Nelson, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, Kiruna KONCERNEN PRODUKTION YOURS: info@yours.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA exemplar MILJÖMÄRKT Senaste nytt hittar du på

3 LKAB FRAMTID NR entreprenörer engageras under det planerade underhållsstoppet i Malmberget i maj. Det är inte för mina kunskaper i teknik om gruvbrytning på djupa nivåer som jag kontaktats. Men jag har lång erfarenhet som ledare av ett stort och komplext företag. SVT:S TIDIGARE VD EVA HAMILTON TILL P4 NORRBOTTEN INFÖR LKAB:S ÅRSSTÄMMA DÄR HAMILTON SEDAN BLEV INVALD I BOLAGSSTYRELSEN. Domen i korthet Damning LKAB ska vidta skäliga åtgärder för att undvika störningar orsakade av diffus damning, och redovisa arbetet till tillsynsmyndigheten länsstyrelsen. Sprängningstider Domen anger att LKAB inte ska spränga mellan klockan och LKAB ska i förväg informera om var det ska sprängas. Markdeformationer Villkoren för deformationer orsakade av gruvan liknar de som redan finns i Kiruna. Ett program för kontroll av eventuella skador orsakade av deformationer ska tas fram. LKAB:s tillstånd för verksamheten i Malmberget har nu kompletterats med en rad villkor. FOTO: FREDRIC ALM Dom om villkor för Malmberget klar Seismisk aktivitet LKAB ska verka för att avveckla bostäder där skakningar upprepade gånger överskrider 6 mm per sekund dagtid och 3 mm per sekund nattetid. Buller Domen fastställer olika bullergränser för olika tider på dygnet som måste hållas. Utsläpp till vatten Halten ammoniak får inte överstiga ett värde som domstolen slagit fast, prover ska tas enligt fastslagen frekvens. MALMBERGET. Tisdag den 19 maj kom mark- och miljödomstolens dom om slutliga villkor för LKAB:s verksamhet i Malmberget. Det är i det stora hela en väl genomarbetad dom och domstolen har tagit hänsyn till alla parter i målet, säger LKAB:s miljöchef Linda Bjurholt. Domslutet gäller villkor för damning, utsläpp till vatten, sprängningstider, seismisk aktivitet, markdeformationer, buller och vibrationer; frågor som sköts upp när verksamheten gavs tillåtlighet Villkor för energi och kväveoxider, som också uppsköts, kom dock inte i denna dom. Vi har tagit del av domen som är mycket omfattande, vilket var väntat eftersom frågorna är komplexa. Nu ska vi läsa igenom den ordentligt, det finns några frågor vi måste fördjupa oss i för att fullt ut se konsekvenserna för vår verksamhet, säger Linda Bjurholt. Bland annat finns tidsaspekter på när olika planer och program ska vara klara som LKAB vid en första anblick bedömer svåra att hålla. ANDERS LINDBERG Linda Bjurholt, miljöchef på LKAB. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Vibrationer Sprängningarna i gruvan måste utföras så att vibrationer i bostäder minimeras enligt angivna värden. Avvecklingsplan Enligt domen ska LKAB ta fram en plan för avveckling av bostäder som tar större hänsyn till samtliga effekter på människors hälsa och miljö. Planen ska tas fram tillsammans med kommunen och Länsstyrelsen. Årligt informationsmöte LKAB ska minst en gång per år hålla ett möte för allmänheten där aktuell miljöinformation om verksamheten i Malmberget ges. LKAB:s årsstämma ägde rum den 28 april på Vetenskapens Hus i Luleå. FOTO: FREDRIC ALM Förändrat marknadsläge fordrar ansvar LKAB präglades framförallt av ett förändrat marknadsläge. Så summerades det gångna året vid LKAB:s årsstämma i Luleå den 28 april. Trots att efterfrågan på LKAB:s produkter är fortsatt stark fordrar det nya marknadsläget ännu mer nytänkande, engagemang och ansvar. Vi rustar oss för en förändrad världsmarknad, sade Lars-Eric Aaro LKAB:s vd och koncernchef, i sitt anförande. Under stämman poängterades vikten av att befästa LKAB:s ställning genom fortsatta satsningar på effektivitets- och produktionshöjningar. Tyvärr ser vi många mörka moln på himlen. Järnmalmspriset har sjunkit med 70 procent sedan 2011 och det rådande marknadsläget ställer stora krav på LKAB. Därför är det viktigt att vi genomför nödvändiga effektiviseringar och produktionshöjningar. Det är i nuet framtiden avgörs, sade Sten Jacobsson, LKAB:s styrelseordförande. Men det gångna året innehöll även flera ljusglimtar. Tillståndet för dagbrottsgruvan Mertainen, goda prospekteringsresultat, avtal med Malmfältskommunerna likväl som produktionsrekord i Malmberget var positiva inslag under året. JOSEFINE EJEMALM

4 4 LKAB FRAMTID NR NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller Många visade intresse för avvecklingen av Ullspiran Den 22 april gick startskottet för fasadrivningen av gård 2 och 4 på bostadsområdet Ullspiran. FOTO: FREDRIC ALM KIRUNA. Ett historiskt spadtag i samhällsomvandlingens spår är taget. Den 22 april revs de första fasaderna på bostadsområdet Ullspiran. Intresset för avvecklingen är stort eftersom den på många sätt är unik. Det känns väldigt värdefullt att få berätta om varför den genomförs och vad som kommer att hända med området härnäst, säger Maria-Therése Edlert, projektledare på LKAB. Den 22 april gick startskottet för rivningen av bostadsområdet Ullspirans gård 2 och 4. LKAB passade på att bjuda in till en pressträff för att rapportera om den historiska händelsen. Vi påbörjade avvecklingsarbetet den 9 mars men det första skoptaget togs inte förrän den 22 april. Det är på många sätt ett historiskt datum och vi är glada över att så många hade möjlighet att delta för att dokumentera händelsen, säger Maria- Therése Edlert. När samhällsomvandlingen går in i en mer operativ fas är Ullspirans gård 2 och 4 de första bostäderna som avvecklas i centrala Kiruna. Det rör sig om 80 lägenheter och en fristående byggnad. Däremot dröjer kommande avvecklingar ett tag till. Tidplanen för fortsatt avveckling justeras efter de verkliga utfallen för markrörelserna. Det är positivt att vi har lite mer tid på oss innan nästa avveckling. Det innebär att vi får mer tid för utveckling och att bostäder kan användas som korttidsboende, säger Maria-Therése Edlert. Avvecklingen av Ullspiran beräknas vara avslutad under hösten Därefter övergår området till ett parkområde. Träd, buskar, lekutrustning, grillplatser och belysning kommer att lämnas kvar för att ingå i parkmiljön. Dessutom kommer en stor del av rivningsmaterialet, omkring 96 procent, att återvinnas. Betong och tegel från byggnaderna kommer att återanvändas i stålkorgar, så kalllade gabioner, för att gestalta husgrunderna och området, säger Maria-Therése Edlert. Under hösten invigs parken men dessförinnan kommer ett antal skolklasser från centrala Kiruna att gestalta en del av planket som avskärmar avvecklingsområdet. Deltagarna utgår från det gemensamma temat framtid. Det känns jättespännande att få se barnens alster och hur de ser på framtiden. I början av juni hålls en vernissage. JOSEFINE EJEMALM Maria- Therése Edlert, projektledare på LKAB, arbetar med avvecklingen av Ullspiran. FOTO: FREDRIC ALM Kirunabornas synpunkter viktiga i Gruvstadspark 2 LKAB har ansökt om att ändra detaljplanen för Gruvstadspark 2 från stadsmiljö till industriområde. GRAFIK: TT-INFORMATIONSGRAFIK KIRUNA. LKAB har ansökt om att förändra detaljplanen för hela Gruvstadspark 2 till industriområde. Nu har Kiruna kommun påbörjat ett planprogram där allmänheten kan lämna synpunkter. För att LKAB ska få tillstånd att påverka marken med gruvbrytning måste kommunen ändra detaljplanerna i delar av centrala Kiruna till industriområde. Detaljplanerna anpassas så att stadsområdena kan användas som Gruvstadspark. Det gör det möjligt att bo kvar och använda området ett tag efter att detaljplanerna har vunnit laga kraft. För att underlätta detaljplanearbetet har kommunen valt att påbörja ett planprogram där detaljplanernas utgångspunkter och mål framgår. Planprogrammet innebär en möjlighet för kommunen att på ett tidigt stadium lyfta frågor om olika lösningar för olika stadsområden till diskussion och därmed bjuda in allmänheten i dialogen. Det kan till exempel handla om hållbar avveckling av befintlig stadsmiljö. I en så här omfattande process är det avgörande med effektiva planprocesser. Planprogrammet är därför ett positivt initiativ då det är viktigt att samla in synpunkter i ett tidigt skede. Kirunaborna ska känna att de haft möjlighet att bidra till stadsplaneringen i framtidens Kiruna, säger Nina Eliasson, strategisk planerare vid LKAB:s samhällsomvandlingsenhet. I detaljplaneprocessen vägs synpunkter från flera intressenter in, till exempel Länsstyrelsen, Lantmäteriet, intresseorganisationer och privatpersoner. ERIKA LINDBLAD

5 LKAB FRAMTID NR kvadratmeter är LKAB:s personalutrymmen och verkstäder på nivå 1365 i Kirunagruvan. Vi har ett förtöjningssystem som använder vakuum för att fästa båten. Fördelen är att det bara tar några sekunder att säkra båten efter det att bogserbåten har bogserat den till kajen. VD FÖR LKAB NORGE JACOB STEINMO TILL NORRBOTTENSKURIREN OM BOLAGETS INVESTERINGAR I NARVIKS MALMHAMN. 5 VITÅFORS INDUSTRIOMRÅDE MALMBERGET BOLAGSOMRÅDET Dagens brytningsområden Staket Planerade staket Etapper TALLBACKA Välkommaskolan Kyrkan Malmberget med etapper och staket Sydöstra länken Samhälle i förändring MALMBERGET. Avvecklingen av Malmberget planeras i fyra etapper. Fram till 2032 ska största delen av samhället vara borta. För ett år sedan vann avtalet laga kraft och arbetet kunde börja. Men förändringarna har pågått under lång tid. Gruvbrytningen påverkar byggnader och människor. I den första etappen berörs området med gymnasieskola, äldreboende, ishall, sporthall, badhus och en del bostäder samt kommersiella fastigheter. Detta plus LKAB:s eget område med i huvudsak bostäder. Tidsperioden, nästan tjugo år, kan tyckas lång men behövs för att hinna med arbetet med de stora förändringarna och uppbyggnad av nya funktioner, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingen på LKAB. Samarbetsavtalet innehåller ett grundavtal där ersättning för mark och infrastruktur ingår. Utöver detta ska flera olika så kallade genomförandeavtal förhandlas fram. Avtal som i detalj beskriver ersättning för exempelvis olika byggnader och funktioner. Utveckling ska gå före avveckling, så att medborgarna har någonstans att flytta. Det är viktigt, säger Dan Johansson, LKAB:s verksamhetschef för samhällsomvandlingen i Malmberget. LKAB har under flera år avsatt pengar till samhällsomvandlingarna i Malmfälten. Järnmalmen bryts djupare ner i berget och marken påverkas avsprickor. Ingen gruvbrytning sker under områden där människor bor eller vistas och därför ska avvecklingen ske i god tid. Samhällsomvandlingen i Malmberget har pågått under lång tid. På 1970-talet försvann stora delar av centrala delarna i samhället. Kyrkan flyttades Skolor, biograf, Folkets hus, butiker och bostäder låg där nu Kaptensgropen är belägen. Stora förändringar har skett under relativt kort tid. Många orter CENTRUM 3 2 ELEVHEMSOMRÅDET Folkets Hus Nordan LKAB:s informationskontor Kaptensgropen Fabiangropen KILEN Begravningsplats 2014 ÖSTRA OMRÅDET MALMSTA ORMKULLEN Nya Malmstaskolan Nordöstra länken 500 m GRAFIK: TT-INFORMATIONSGRAFIK upplever olika samhällsomvandlingar även utan yttre påverkan. På 60- och 70-talet var många svenska städer och samhällen med om stora förändringar. När Malmberget skapades för mer än 100 år sedan byggdes bostäder för att gruvarbetarna skulle kunna bo nära sina arbetsplatser. Allmänna kommunikationer saknades nästan helt. Malmbanan uppfördes för att transportera järnmalm till kusten. Järnvägen nådde fram till Malmberget den 3 mars Befolkningen ökade med behovet av arbetskraft. Arbetet med en stadsplan för Malmberget påbörkades Redan då varnade det dåvarande gruvbolaget AGM, Aktiebolaget Gellivare Malmfält, att bebyggelsen kunde påverkas av gruvbrytningen i det så kallade Kaptenslagret, nuvarande Kaptensgropen. De första bostäderna byggdes av vad som fanns att tillgå. Många gånger var det träplankor som kom från lådor med så kallat amerikafläsk, en typ av saltat fläsk med mycket fett och som hade lång hållbarhet. Kaptensgropen har sin början i en dagbrottsgruva från slutet av 1600-talet. Därefter har Gropen vuxit. På 1970-talet gjordes en så kallad jordavrymning för att slippa ifrån jordinblandning i gruvproduktionen. Gropen vidgades och blev djupare. Våren 2012 uppstod Fabiangropen när takskivan blockade upp mot dagen. Det skedde helt enligt de planer som fanns för händelseförloppet. I Malmberget finns ett tjugotal malmkroppar varav brytning sker i cirka tretton. Till skillnad från LKAB:s gruva i Kiruna som i stort sett består av en enda malmkropp, som också lutar in mot staden och påverkar bebyggelsen och människorna. MARITHA MOSSBERG Kiruna Malmberget Anders Lundgren, utvecklingschef vid LKAB:s Luleå samhällsomvandlingsenhet. FOTO: FREDRIC ALM LKAB:s nya beställarroll detaljeras SGB MALMFÄLTEN. LKAB ska framöver erbjuda två alternativ vid kompensation av fastigheter, antingen beställa en ersättningsfastighet till fastighetsägare eller tillhandahålla en ekonomisk ersättning. Under april startade arbetet med att sätta detaljerna för hur det i praktiken ska gå till. Arbetet ska resultera i detaljer för hur köp av fastigheter ska gå till, samt hur ersättningen ska vara utformad till berörda fastighetsägare, bostadsrättsinnehavare, näringsidkare och hyresgäster. I dag finns beslut på att LKAB ska ta en mer aktiv roll i samhällsomvandlingen för att hitta kostnadseffektiva lösningar och säkra tillgången på nya fastigheter. Det är komplexa frågor som ska utredas. För oss är det viktigt att hitta en fungerande, tydlig och rättvis kompensation till alla som berörs av samhällsomvandlingen och LKAB:s fastighetsköp, säger Anders Lundgren, utvecklingschef vid LKAB:s samhällsomvandling. Fem delprojektledare samarbetar med oberoende experter för att kartlägga hur ersättning av en fastighet ska hanteras. Vidare utreds hur LKAB:s roll som beställare av nybyggnationer ska fungera för att säkerställa att det byggs i kommunerna. Det handlar bland annat om att hitta aktörer som själva, eller på beställning av LKAB, bygger nya bostäder och lokaler till de som påverkas. LKAB kommer även att ha dialoger med kontaktpersoner för olika ägargrupper och intresseorganisationer för att hitta de bästa lösningarna. Att LKAB tar en ny roll i samhällsomvandlingarna är ett sätt för bolaget att få bättre kontroll över kostnaderna, samtidigt som tidplaner, kvalitet och funktion säkras när bostäder och verksamhetslokaler måste ersättas i Kiruna och Malmberget. ERIKA LINDBLAD

6 6 LKAB FRAMTID NR Just nu pågår den sista utlastningen efter provbrytningen. I sommar kommer anläggningsarbete och produktion att starta parallellt. FOTO: JOHANNA FOGMAN Tidigare start för Leveäniemi SVAPPAVAARA. Brytningen i Leveäniemi dagbrott ska komma igång redan i sommar. Det är ett sätt för oss att kompensera delar av rågodsbristen i våra underjordsgruvor och kan hjälpa oss att säkra leveranserna. våra kunder köper varje ton vi kan producera, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling på LKAB. Planen var från början att ägna år 2015 åt att förbereda Leveäniemis gamla dagbrott för full produktion. Det handlar bland annat om att bredda ramperna så att de moderna 220-tonstruckarna kan köra ner och hämta upp malmen samt att bygga upp en krossnings- och sovringsanläggning för den framtida produktionen. Med anledning av de störningar som varit i underjordsgruvorna i Kiruna och Malmberget är dock behovet av mer rågods både stort och akut, och därför tänks det nytt. Vi ska parallellt med anläggningsarbetena producera malm som ska gå till förädling i både Svappavaara och Malmberget. Det ställer en del utmaningar på verksamheten, men det finns stora fördelar om vi får det att fungera, säger Per-Erik Lindvall. Den nystartade gruvan Gruvberget i Svappavaara producerar i en årstakt på 2 miljoner ton malm. Den tidiga brytningen i Leveäniemi kommer att producera i en takt motsvarande 3,6 miljoner ton malm per år. Till det kommer betydande mängder sidoberg, alltså gråberg, som man tar bort för att komma åt malmen. Berget som tas bort för att bredda ramperna ner i gruvan blir bara det en årstakt på 2 miljoner ton. Sammantaget blir det en bergproduktion på cirka 10 miljoner ton i årstakt, säger Jan- Ivan Johansson, tillväxtprojektchef på LKAB. Den tidiga produktionen och anläggningen av ramperna ska bedrivas av LKAB Berg & Betong. Vi söker i första hand personal internt, i andra hand externt. Vi börjar med borrare och laddare och hoppas kunna anställa medarbetare som kan övergå till den fasta fullskaleproduktionen, säger Peter Söderman, vd på LKAB Berg & Betong. Tillväxtprojekten med de tre nya gruvorna i Svappavaara har varit och är ett sätt för LKAB att möta kundernas ökade behov av malm, och även en viktig nyckel för att sänka produktionskostnaderna per ton. Gruvnäringen är en volymbransch med stora fasta kostnader. Vår lönsamhet skapas av de sista tonnen vi kan producera. Därför gynnar det oss att producera så mycket vi förmår inom ramen för vår kapacitet och gällande miljövillkor. De dyraste tonnen är de som vi har planerat och investerat för men inte producerar, säger Per-Erik Lindvall. ANDERS LINDBERG Nya ledamöter invalda i LKAB:s styrelse Leif Darner. Foto: Anders Bryngel. Eva Hamilton. Foto: SVT. LULEÅ. Under LKAB:s årstämma 2015 omvaldes Sten Jakobsson till styrelseordförande och bolaget fick två nya ledamöter. Årsstämman i LKAB ägde rum den 28 april 2015 på Vetenskapens Hus i Luleå. Det beslutades att styrelsen ska bestå av åtta ledamöter: Sten Jakobsson, Hans Biörck, Maija-Liisa Friman, Lars-Åke Helgesson, Hanna Lagercrantz och Lars Pettersson samt nyval av Leif Darner och Eva Hamilton. Maud Olofsson lämnade styrelsen och Sten Jakobsson omvaldes till ordförande i styrelsen. FREDRIK BJÖRKENWALL

7 LKAB FRAMTID NR Markus Grönborg från Weir och LKAB:s Mattias Liinanki i dialog under stoppet i Malmberget. FOTO: TINA BENSON Samordning för säkert stopp MALMBERGET. Varje år genomförs ett drygt två veckor långt underhållsstopp på LKAB i Malmberget. All produktion, både under och ovan jord, står stilla. Men den som tror att det är lugnt och tyst i verk och gruva misstar sig. Sex hundra entreprenörer är engagerade under stoppet och för att alla ska kunna utföra sina jobb på ett säkert sätt krävs planering och kommunikation. De här veckorna har vi, förutom ordinarie personal, ytterligare 160 entreprenörer på plats i bandugnsverket. När vi är så många på en liten yta är det viktigt med respekt och förståelse för varandras arbete. Jag är ute i verksamheten så mycket jag hinner. Dialogen är allt, säger Mattias Liinanki, underhållsingenjör och ansvarig för underhållsstoppet i bandugnsverket. En av entreprenörerna är Gällivarebaserade Weir. Arbetsledare Markus Grönborg plockar fram ett block ur fickan och visar mallen för riskbedömningar. Steg för steg identifieras eventuella risker och inget arbete påbörjas förrän detta är gjort. Vi jobbar i trånga och ibland ganska mörka utrymmen, det pågår andra arbeten runt omkring oss och tidplanen kan vara tajt. Men alla ska komma hem i samma skick som de kom hit. Riskbedömningen gör att alla tänker efter före, säger Markus Grönborg. Innan underhållsstoppet startar genomförs bland annat centrala samordningsmöten och leverantörsträffar. Det utarbetas arbetsmiljöplaner som alla ska ta del av, skyddsombuden gör ronderingar och dagliga arbetsmöten är en självklarhet. LKAB ska ge alla inblandade förutsättningar att göra ett säkert jobb. Utmaningen är samordningen mellan de olika företagen. Under stoppet har vi möten varje eftermiddag med våra skyddsombud och representanter från de största firmorna. Då identifierar vi kritiska arbeten som är på gång och om det finns risker med jobbet, till exempel klämskador eller tunga lyft. Dessa samtal är en av många bitar för att det här pusslet ska gå ihop, säger stoppansvarige Tomas Engström på LKAB.. I LKAB:s underjordsgruva och förädlingsverk i Malmberget görs varje år flera korta, men bara ett långt, underhållsstopp. Under det långa stoppet måste alla maskiner stå för att service och reparationer ska kunna göras. Därför pågår ingen järnmalmsproduktion under stoppet. Det långa underhållsstoppet planeras över flera års tidshorisont. Vilka arbeten som slutligen ska utföras beslutas senast en månad före genomförandet. TINA BENSON LKAB ska minska personalstyrkan med 400 tjänster. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON LKAB:s personaldirektör Grete Solvang Stoltz. FOTO: FREDRIC ALM LKAB förhandlar om ny organisation LKAB. Sedan en tid tillbaka verkar LKAB i en förändrad omvärld med ny marknadssituation och lägre järnmalmspriser. Det LKAB måste fokusera på i detta läge är den egna kostnadsnivån. Därför fortsätter det pågående arbetet med att se över verksamheten för att hitta kostnadseffektiviseringar. Ett led i besparingsarbetet är beslutet att minska personalstyrkan med totalt 400 tjänster. I april lade LKAB ett varsel på 100 av dessa. Resterande 300 tjänster beräknas kunna minskas med naturlig avgång, övergång till nya gruvor i Svappavaara och färre visstidsanställda. Under maj månad pågår förhandlingar med de fackliga representanterna. Förhandlingen omfattar förslag på ny organisation. Troligen övergår arbetet i nästa fas i juni, då ytterligare fackliga förhandlingar inleds. Denna gång handlar det om turordning och vem som kan komma att beröras av neddragningarna. Någon gång i höst kan det bli aktuellt med eventuella uppsägningar av tillsvidareanställda. Att minska antalet medarbetare är bland de tuffaste åtgärder ett företag kan tvingas till. Men vi gör detta för att försvara LKAB:s konkurrenskraft och se till att bolaget även i framtiden ska vara ett långsiktigt lönsamt företag, säger LKAB:s personaldirektör Grete Solvang Stoltz. Personalneddragningarna ska vara genomförda till slutet av första kvartalet TINA BENSON Tommy Nyström, gatuingenjör på Gälllivare kommun och Sven-Erik Ömalm, produktionschef LKAB Fastigheter. FOTO: MARITHA MOSSBERG Skrotbilar en miljöbov MALMFÄLTEN. Gällivare kommun och LKAB Fastigheter arbetar tillsammans med att minska antalet skrotbilar i bostadsområdena. Alla hyresgäster vill ha en trevlig utemiljö samtidigt som de parkeringsplatser som finns ska kunna användas utan att de upptas av avställda bilar, säger Sven- Erik Ömalm, produktionschef LKAB Fastigheter. Omkring 300 bilar har plockats in till förvaring under hösten. Det är också en miljöfråga eftersom bilarna läcker olja och andra kemikalier. Det är ett stort problem även för snöröjningen, säger Tommy Nyström, gatuingenjör på Gällivare kommun. MARITHA MOSSBERG

8 8 LKAB FRAMTID NR Nya tidplaner Lars-Eric Aaro LKAB:s vd och koncernchef delade ut priset till hotellägaren Peter Aasa, Gällivare. FOTO: GUSTAV HANSSON Prisades på galan GÄLLIVARE. Vid näringslivsgalan i Gällivare fredagen den 22 maj delade LKAB ut sitt pris till företagaren Peter Aasa, Quality Hotel & Resort Lapland. Peter Aasa tilldeles priset med följande motivering: Han har genom stort mod som privat företagare vågat satsa på att växa. Det nya hotellet i Gällivare bidrar starkt till ett attraktivt samhälle. MARITHA MOSSBERG Borrningarna sker innanför industristaketet, säger Elin Hansson, projektledare på LKAB. FOTO: ERIKA LINDBLAD LKAB sonderingsborrar i Kirunas nya centrum KIRUNA. Kiruna kommun avser att använda LKAB:s gamla industriområde i Tuolluvaara för en framtida utveckling av Kirunas nya stadskärna. För att frigöra mark inom området för stadsutveckling ska LKAB genomföra borrningar i Kirunas nya centrum för att se över möjligheten att minska ytan som idag är inhägnad. LKAB:s verksamhet är sedan 1980-talet nedlagd och ett industristängsel finns uppsatt runt om tidigare verksamhetsområde. Vid borrningen i berget tas borrkärnor upp som därefter undersöks för att ta reda på bergets kvalitet. Borrningarna kommer att orsaka en del buller och för att minimera störningarna genomförs ingen borrning nattetid. Projektet planeras att vara klart i slutet av sommaren eller i början av hösten. ERIKA LINDBLAD för köp och flytt KIRUNA. Den 20 april presenterade LKAB och Kiruna kommun ett förslag på tidplaner för köp och flytt för Kiruna centrum. Tidplanerna bygger på de prognoser som görs för markrörelser orsakade av gruvan och på behovet av att utveckla nya centrumkärnan i Kiruna. LKAB och Kiruna kommun har enats om etappindelning och tidplan för köp av fastigheter i området som kallas Gruvstadspark 2 samt aktuella tidsspann för flytt från dessa områden efter att fastigheterna är sålda till LKAB. Tidplanerna behövs för att skapa trygghet för boende, verksamheter och exploatörer under de kommande åren. Tidplanen för köp visar mellan vilka år fastighetsägare har möjlighet att sälja sin fastighet till LKAB. Den ska i sin tur skapa möjlighet för fastighetsägare, boende och näringsidkare att etablera sig i nya Kiruna. LKAB kommer att köpa eller ersätta de fastigheter som är närmast gruvan först. Efter att LKAB köpt fastigheten finns det fortfarande möjlighet att vara kvar en tid på korttidskontrakt. Det känns bra att kunna presentera ett förslag på tidplan när LKAB ska göra överenskommelser med fastighetsägare om ekonomisk ersättning eller en ny fastighet. Tidplanerna ger förutsättningar för en hållbar och trygg samhällsomvandling, säger Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s samhällsomvandling. Tidplanen för flytt är indelad i etapper och varje etapp har ett tidsspann som visar hur länge det går att bo kvar eller ha verksamhet inom varje etapp. Ju längre från gruvan man bor eller har sin verksamhet, desto längre tid tar det innan fastigheten påverkas. I dagsläget är det långa tidsspann men etappindelningen kommer att bli mer detaljerad med tiden. Kommunen och LKAB är helt överens om att vi måste skapa förutsättningar för en samlad flytt för centrumhandeln och LKAB:s tidplan för köp är en pusselbit i detta. Ett centrum måste upplevas som attraktivt för boende, besökare och turister och vara en levande medelpunkt i Kiruna. Därför är det viktigt att utvecklingsplaneringen för nya Kiruna går före avvecklingen. Vår målsättning är att de första byggnaderna kring nya stadstorget och Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingar. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Peter Niemi, kommunchef i Kiruna. FOTO: ULRIKA HANNU. handelsgatan ska vara klara 2019, säger Peter Niemi, kommunchef på Kiruna kommun. Det som styr planen för avveckling är i grunden rörelserna i marken som gruvbrytningen orsakar och utvecklingen av nya Kiruna. Målet är att samhällsomvandlingen ska vara långsiktigt hållbar och acceptabel för alla som berörs under den tid som LKAB och kommunen idag kan förutse att förändringen kommer att pågå. Gränser och linjer JOSEFINE EJEMALM Miljövillkorslinje för rörelse i marken Miljövillkoret för markrörelser är fastslaget av mark- och miljödomstolen. Linjen visar var marken har rört sig så att gränsen för villkoret är uppfylld. Där måste området vara detaljplanelagt som industriområde. Riskfritt att vistas där och tillgängligt för alla. Deformationsprognos Visar vilket år det beräknas att miljövillkorslinjen för rörelse i marken har nått ett område. Beräknas utifrån brytningstakt, malmkroppens form, hur berggrunden som påverkas ser ut och hur den faktiska rörelsen i marken breder ut sig. Gruvstadpark Område inom och i närheten av miljövillkorslinjen för rörelse i marken som är detaljplanelagt som industriområde. Succesivt omvandlas området till ett parkområde, en mjuk gräns mellan gruva och stad. Riskfritt att vistas där och tillgängligt för alla. Stängsel Skiljer Gruvstadsparken från LKAB:s industriområde. Ingen får vistas innanför stängslet utan tillstånd. Nya tidplanerna: Frågor och svar Är de här tidplanerna definitiva? Tidplanerna är förslag som LKAB och kommunens gemensamma styrgrupp för samhällsomvandlingen presenterat i kommunstyrelsen. Om förutsättningarna förändras måste förstås planen justeras men målet är att kunna arbeta efter dessa etapper och årtal. Det viktiga är att kunna presentera för alla inblandade vilken plan som gäller, så att alla har samma bild av utgångsläget. När det står att jag måste flytta inom ett visst tidsspann är det fortfarande otydligt exakt när jag påverkas. Varför kan man inte säga exakt för varje hus? Den nivån på detaljplanering beror på flera faktorer vilket får innebörden att det inte är möjligt att fastslå alltför långt i förväg. Det beror på när rörelserna i marken verkligen börjar påverka ett område, de enskilda fastighetsägares situation, infrastruktur, med mera. Varför köper LKAB närmast gruvan först? Det är där områden måste avvecklas tidigast. I vintras meddelade LKAB att markrörelserna går långsammare. Vad är det som säger att det inte nästa år visar sig att det går fortare igen? En prognos är inte ett facit utan påverkas av olika faktorer. När det gäller markdeformationer påverkas det av hur mycket LKAB vet om malmkroppens form, hur brytningen planeras, hur berggrunden som påverkas ser ut och hur den faktiska rörelsen på marken breder ut sig. I tidplanen som tagits fram finns det utrymme för att ta höjd för en viss förändring i prognoserna. Om någon som bor utanför Gruvstadspark 2 upplever att de är fast i sitt hus för att de inte får sälja hur tänker LKAB hantera det? Det finns inget som hindrar en försäljning till andra köpare än LKAB. Hittills har vi inte sett några tecken på att närhet till avvecklingsområden minskat möjligheten att sälja hus. Vad innebär det att vara boende på ett korttidskontrakt? Det innebär att när LKAB köpt fastigheten kan bostaden eller verksamhetslokalen hyras av LKAB under en tidsbegränsad period. Oftast handlar det om flera år.

9 TIDPLAN FÖR KÖP9 LKAB FRAMTID NR PETSAMO ÖSTERMALM 5m nos 136 g o r p s ion NORRMALM at Deform Folkets hus Ca Kiruna kyrka KIRUNA Skola Skola Stadshuset 200 m LOMBOLO Gru vst GP2 ads 201 par ksområ de AlaLombolo Brandstation TIDPLAN FÖR KÖP LKAB N LKAB avser köpa fastigheterna TIDPLAN FÖR FLYTT LKAB avser köpa fastigheterna LKAB avser köpa fastigheterna PETSAMO LKAB avser köpa fastigheterna GP2 TT Nyhetsbyrån NORRMALM ÖSTERMALM 5m nos 136 g o r p s ion KIRUNA at Deform Folkets hus Skola Skola Stadshuset 200 m 2021 Gru vst GP2 ads 201 par ksområ de TIDPLAN FÖR FLYTT AlaLombolo Brandstation N Flytt LKAB LOMBOLO Kiruna kyrka Flytt tidigast 2019 Flytt Flytt Flytt GP2 TT Nyhetsbyrån FRÅGAN Malmfältsbor svarar Hur märker du av samhällsomvandlingen? Miraslav Hochel, Kiruna Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på den frågan men jag hoppas Kiruna kommer bli en ännu bättre stad i framtiden. Mathilda Lindgren, Kiruna Man märker att det börjar hända saker vid gamla Bolagsområdet men jag är inte påverkad själv än så länge. Isabelle Pantzare, Koskullskulle Det skrivs mycket om samhällsomvandlingen i tidningar och folk måste ju flytta men jag är inte själv berörd.

10 10 LKAB FRAMTID NR Flygbild från Svappavaara där alla fastighetsköp är klara och Leveäniemi dagbrott kan starta. Fastighetsköp möjliggör brytning i Leveäniemi SVAPPAVAARA. I april signerades de sista kontrakten bland de 159 fastighetsägare i Svappavaara som har sålt sina hus till LKAB. Överenskommelserna med hus- och skogsägarna samt mark- och miljödomstolens besked är två grundläggande förutsättningar för att gruvbrytningen i Leveäniemi dagbrott kan starta. Redan 2011 inleddes en dialog med de fastighetsägare på Vargbacken som skulle påverkas av LKAB:s planer att tömma och öppna Leveäniemi dagbrott. Målet var att ha alla köp klara under första kvartalet Idag kan LKAB:s samhällsomvandlingsenhet överlåta marken till gruvbrytningen enligt tidplanen. Jag är glad att goda dialoger och ömsesidigt förtroende mellan LKAB:s fastighetsförhandlare och berörda fastighetsägare bidrar till tillväxt och arbetstillfällen på våra verksamhetsorter. Att all mark är förvärvad är grundläggande för vår fortsatta gruvbrytning, säger Jan-Ivan Johansson, tillväxtprojektchef på LKAB. I arbetet med att köpa loss mark för att säkra fortsatt gruvbrytning har LKAB:s ambition varit att vara flexibla och hitta de bästa lösningarna för de som påverkats. Det har funnits både skogsfastigheter eller delar av skogsfastigheter, småhus för permanentboende, fritidshus samt kommersiella fastigheter som berörts. FOTO: FREDRIC ALM Förutsättningarna har skilt sig åt och därmed också lösningarna ersättningsskog, nybyggen, ekonomisk ersättning och flytt till nya verksamhetslokaler för att nämna några. Resan har varit lång men vi har hela tiden varit lösningsorienterade och utgått från personliga önskemål. Försäljningarna har skett frivilligt och vi har gjort vad som förväntas av oss som ett ansvarsfullt gruvbolag, säger Joakim Björnström, sektionschef för avvecklingsprojekt vid LKAB:s samhällsomvandlingsenhet. I och med överenskommelserna med fastighetsägarna på Vargbacken är ytterligare en milstolpe uppnådd. I Svappavaara återstår rivningsarbetet som beräknas pågå under 2015, allteftersom kommer LKAB:s industristängsel att sättas upp och inhägna området. Vargbacken ligger närmast Leveäniemi dagbrott och på grund av skjutningarna i dagbrottet är det inte lämpligt med permanentboende i området. ERIKA LINDBLAD Vackra ugnar ska bevaras KIRUNA. När samhällena i Malmfälten omvandlas och byggnader rivs finns möjlighet att ta tillvara material och inventarier. En vacker inredningsdetalj och effektiv värmekälla som Lars-Göran Larsson vurmar för är kakelugnar. verad kakelugn i ett hus från tidigt 1900-tal. Först har han plockat ner kakelugnen i dess beståndsdelar, tagit bort allt gammalt tegel och murbruk för att ersätta det med nytt. Allt för att den ska värma så effektivt som möjligt i framtiden. Det gamla teglet och murbruket tas bort efter att kakelplattorna har legat i blöt. Vi förlorar ett kulturarv om de går förlorade. Det är dessutom en skönhet, en möbel, säger Lars-Göran Larsson, kakelugnsmakare sedan 60-talet. Bakom de dekorativa kakelplattorna gömmer sig tegel som lagrar värme. Genom en snillrik konstruktion med tegelgångar förflyttar sig den varma röken från eldstaden nästan tio meter innan den når skorstenen. Hela kakelugnen fungerar då som värmekälla många timmar efter att elden har slocknat. När LKAB Framtid träffar Lars-Göran Larsson är han i färd med att sätta upp en reno- En nedplockad kakelugn kan förvaras och senare sättas upp i ett nytt hem. Själv har kakelugnsmakaren fyrtiotalet kakelugnar liggandes. Som mest var han uppe i 80 stycken. På 80- och 90-talet revs många kakelugnar. Ägarna ville inte ha dem. Då fick jag många av de kakelugnar jag plockade ner, säger Lars-Göran Larsson. Att köpa en gammal kakelugn kostar ungefär kronor. Har man tur och säljaren inte vet att värdera den rätt kan man få den för en tusenlapp. ÅSA HAAPASAARI Kekelugnsmakaren Lars-Göran Larsson tar ner och sätter upp en kakelugn i Kiruna. En rengjord kakelplatta innan den ska fyllas med nytt tegel och murbruk som håller värmen bättre än det gamla innandömet. FOTO: ÅSA HAAPASAARI

11 LKAB FRAMTID NR Roland Stenmark, arbetsmiljösamordnare på LKAB, med Lavvon i bakgrunden. FOTO: JOSEFINE EJEMALM Nytt tak på upplaget minskar damning KIRUNA. LKAB:s rågodsupplag får tak över huvudet. Med den nya taklösningen kan damningen förebyggas samtidigt som kostnaderna minskar. Benjamin Krutrök, Bengt-Göran Mikko och Niclas Hedin inspekterar betongfabriken. SVAPPAVAARA. Behovet av betong ökar i takt med att LKAB expanderar och nya dagbrottsgruvor startar. För att klara av att leverera all betong har LKAB Berg & Betong investerat i en ny semimobil betongfabrik. Bara under de närmaste fyra till fem åren kommer dagbrottsgruvorna i Svappavaara att behöva cirka kubikmeter betong. För att tillverka en gjutning av betong på 200 kubikmeter krävs 8-10 bilar lastade med betong från Kiruna. Med en fabrik på plats i Svappavaara räcker det med tre bilar. FOTO: JOHANNA FOGMAN Ny betongfabrik på plats Vi minskar transporterna vilket är miljövänligt. Samtidigt kan vi halvera fordonsparken, säger Benjamin Krutrök, produktionschef för betongtillverkning på LKAB Berg & Betong. Betongfabriken klarar av att tillverka 60 kubikmeter betong i timmen och är av samma modell som den som står placerad på LKAB:s UNIO-område (Upplag Nya Industriområdet) i Kiruna. Denna modell har en lite mindre blandare, tre kubikmeter. Det är samma kapacitet i Malmbergets betongfabrik, säger Niclas Hedin, sektionschef hos LKAB Berg & Betong. Vi minskar transporterna vilket är miljövänligt. Fabriken är certifierad och godkänd för all sorts betong. Den är även förberedd för att kunna dosera fiber för att producera sprutbetong. Förutom den LKAB-interna produktionen kan vi nu även leverera kostnadseffektivt till andra kunder i Svappavaara-fältet, säger Niclas Hedin. Betongfabriken är semimobil vilket innebär att den är flyttbar, men den står inte på hjul. Det tar drygt tre veckor att montera ned och flytta fabriken. Den 4 mars startade produktionen. JOHANNA FOGMAN Vi kan redan nu konstatera att det har skett förbättringar och att den diffusa damningen har minskat. Snön är vitare i närområdet, säger Mikael Stålnacke, sektionschef på LKAB. I rågodsupplaget, som förser anrikningsverk 1, lagras omkring ton anrikningsmaterial. Området är vindutsatt vilket bidragit till så kallade diffusa damningar, säger Roland Stenmark, samordnare för kvalitet, miljö och arbetsmiljö på LKAB. Med lavvokonstruktionen på plats kan både damningen och kostnader reduceras. Genom att kapsla in upplaget motverkas spridningen samtidigt som anrikningsmaterialet inte fryser. Det är ett steg i rätt riktning mot en störningsfri produktion. I och med kapacitetshöjningen i LKAB:s verk blir anrikningsmaterialet mindre i storlek och mer utsatt för påverkan av vinden, säger Mikael Stålnacke, sektionschef på LKAB. Kommande mätningar får utvisa förbättringarna. Vår förhoppning är givetvis att de diffusa damningarna minskar avsevärt, säger Jeanette Isaksson, projektledare på LKAB. JOSEFINE EJEMALM Mobilt laboratorium. FOTO: FRANK DREWNICK Mobil fältmätning av emissioner MALMFÄLTEN. Mobilt laboratorium mäter LKAB:s utsläpp till luft under tre veckor. Mätningarna utförs på industriområdena, i samhällena och i omgivningarna och är ett samarbete mellan LKAB och Max Planck-institutet i Mainz, Tyskland. Förhoppningen är att kampanjen ska leda till ett längre samarbete som på sikt kan leda till en metodutveckling av mätningar och modeller. Under kampanjen mäts partiklar, aerosoler och gasformiga ämnen som härrör från LKAB:s verksamhet. Både mobila mätningar och stationära mätningar kommer att utföras. Under mobila mätningar används en mätsond i bilens front. Bilen är utrustad med en webbkamera för att följa upp påslag från trafik och andra källor. Under stationära mätningar nyttjas en mätsond på bilens tak. Mätsonden hissas upp till cirka sju meters höjd och viss del av arbetet sker då utanför fordonet. Testerna syftar till att utveckla nya metoder för att mäta till exempel damm och gasformiga ämnen som kan komma från LKAB:s verksamhet. Målet är att fortsätta förbättra mätningarna av luftkvaliteten, vilket i sin tur hjälper LKAB att minimera utsläppskällorna. LENA FJELLSTRÖM

12 12 LKAB FRAMTID NR forntid Kampanj för tändernas skull "... väl vårda sig om sin personals väl och ve" Inovember 1962 genomförde Tandvärnet, riksföreningen mot tandsjukdomar, tillsammans med LKAB en propagandakampanj för förbättrad tandhygien i Malmberget och Kiruna. LKAB valdes ut som första industri att delta i kampanjen eftersom bolaget redan då var känt för att väl vårda sig om sin personals väl och ve. Karies ansågs som den främsta folksjukdomen. Bland 7-åringar var det bara tre av som inte hade tandröta och bland värnpliktiga var det bara en av I LKAB-tidningen nr varnade Tandvärnets direktör Staffan Timell för att kosten var för söt och att munhygienen var usel. Timell vittnar även om att han har sett att tandproteser provats ut på 4-åringar. Tänk er själv en behändig tös eller grabb, som varje kväll måste plocka ut sina tänder och lägga dem bredvid favoritdockan eller björnen vid sängkanten! Samtliga elever i Malmfälten fick varsin tandvårdspåse med tandborte, tandkräm och tandvårdsråd. Alla anställda på LKAB fick en broschyr Fluor till vardags och en speciell LKAB-affisch kring kampanjen togs också fram. Efter genomförd kampanj skickades en enkät ut till allmänheten och det visade sig att hälften av de tillfrågade ägnade större intresse åt munhygienen än tidigare och köpmännen uppgav att försäljningen av tandbortstar och tandkräm ökat med 90 procent. EVA SELIN Bulls 476.

13 LKAB FRAMTID NR Varmare känsla mellan husen GÄLLIVARE. Under 31 dagar i maj arrangeras föreläsningar, föreställningar och utställningar under temat mångfald. Målet är att Gällivareborna ska börja reflektera över vad en bredare samhällsnorm kan bidra till, säger Mia Edin, processledare för Face of Gällivare. En av utställningarna som handlar om kroppsideal och självkänsla har passande nog placerats i Gällivare badhusentré. Vi tänkte att i badhuset klär vi av oss och det är på något sätt kroppsidealens högborg. Det är även där som du kan träffa på åttaåringar som står och sminkar sig framför spegeln, vilket är skrämmande, säger Mia Edin. got som alla kan bidra till genom att höja sin medvetandegrad. Tänk dig en människa som framhäver sig själv, något som en person som vuxit upp med Jantelagen kan reagera starkt på. Ta den känslan och gör något bra av den, istället för att fördöma. Det handlar om att vara flexibel och att mötas på halva vägen. Belöningen är en varmare känsla mellan husen, säger Mia Edin. Effekten av mångfald är svår att mäta eftersom det kan finnas många orsaker till en förändring. Det har dock visat sig att företag som ökat mångfalden bland anställda samtidigt har ökat sin effektivitet och produktivitet. Mia Edin, processledare.... det är en av frågorna som ställs i utställningen UNIK OLIK som finns på Gällivare badhus. Att öka mångfalden i samhället är en utmaning, men det är nå- KAJSA LINDMARK Utställning i Norrskensgallerian baserad på Gällivaremagasinet Facing. FOTO: KAJSA LINDMARK GÄSTKRÖNIKÖR En Norrlandspatriot på skidor Slår du upp ordet patriot kan du läsa att det står för en person som ger uttryck för lojalitet och kärlek till det egna landet. En patriot är också en fosterlandsvän som älskar sitt land och ivrigt främjar dess intressen med underordnande av sina egna. Jag tror att jag har blivit en patriot en Norrlandspatriot med en enorm förkärlek till Riksgränsen. I Riksgränsen finns, förutom Sveriges bästa skidåkning, ett hotell, några lägenheter och en stor husvagnsparkering. Det är på husvagnsparkeringen som den står, mitt hem under skidsäsongen, husvagnen. Det är absolut inte den finaste vagnen eller förgården men det gör ingenting. Jag älskar den och campinglivet som hör till. På parkeringen spelar det ingen roll var du kommer ifrån eller vem du är som person. Du är respekterad för den du är och du är en del av gemenskapen. Kärleken till bergen och skidåkningen är den gemensamma nämnaren. Under tonåren jobbade mina föräldrar på Katterjåkk turiststation som ligger tre kilometer från Riksgränsen. Helgerna och vintermånaderna spenderades därför i fjällen kring Riksgränsen. Jag, som på den tiden satsade på att bli hockeyproffs, fick upp ögonen för skidåkning. Från att ha varit instängd i en kall ishall insåg jag nu tjusningen med vår enorma natur och fjällvärld. Denna orörda och storslagna natur. Riksgränsen blev en frizon. I skidåkningen fanns inga måsten och krav. Bara glädje och frihet. Ingen tränare kunde säga vad som var rätt eller fel. Efter gymnasiet var NHL inte längre målet. Det var i Riksgränsen jag ville vara och det var skidåkning jag ville satsa på. Ångrar definitivt inte beslutet. Idag lever jag för min idrott och passion sedan 10 år tillbaka och försörjer mig vintertid som professionell skidåkare. Förutom skidåkningen handlar en stor del av arbetet om att jobba tight ihop med samarbetspartners. Ingenting är gratis. Oftast Per Jonsson Kringresande skidåkare med många hem. Undrar fortfarande när 30-årskrisen skall komma? Bosatt i Stockholm utan fru och barn. På sommaren är det cykeln som gäller, varvar både långa landsvägspass och stökiga skogstigar. Anställd på klädföretaget Haglöfs. Tycker det mesta i livet är roligt, på sitt sätt. Försöker leva efter mottot carpe diem. FOTO: BÅRD BASBERG handlar det om produkttester och marknadsföring. Jag är en levande reklampelare och mitt eget varumärke. Det gäller att synas. Hård träning och god fysik är ett måste. Film och fotouppdrag är en annan del av vardagen, liksom att ständigt vara på väg någonstans. Att kunna ha en stabil relation vid sidan av är det få som klarar av. Jag har kanske inte heller skrapat ihop den bästa pensionen hittills, men har haft väldigt roligt på vägen. Från att som liten grabb bara ha åkt skidor i Riksgränsen är min lista över besökta skidorter idag hundratals och sträcker sig världen över: Japan, Alaska, USA och Europa. Trots att ha åkt enorma mängder pudersnö och fått uppleva oerhört mycket på de mest fantastiska platserna finns mina tankar ständigt i Riksgränsen. Jag har varit i Alaska och flugit helikopter bland enorma berg och tänkt: -Ja, inte är detta så mycket bättre än i Riksgränsen. Jag har stått med snö upp till midjan i Japan och sagt: -Detta är typ som Riksgränsen men med lite mer snö. Varför ligger då Riksgränsen mig så varmt om hjärtat? Varför är denna speciella plats, med min husvagn, klotgrill och slitna Nokia gummistövlar, alltid saknad på de resor jag gör? Jag har kommit fram till att för mig är Riksgränsen inte en plats, det är en sinnesstämning. Det är mitt hem och en ort som ligger mig mycket varmt om hjärtat. Det viktiga är inte var på jorden du befinner dig, det viktiga är att du har de du gillar runt omkring dig. Allt jag vill ha finns i Riksgränsen. Platsen ligger mig varmt om hjärtat och jag vill den allt gott. Jag har på ett barnsligt sätt blivit kär, i en ort. Jag tror att jag har blivit en patriot en norrlandspatriot med en enorm förkärlek till Riksgränsen. Gillar: Positiva människor och solsken. Gillar inte: Liftköer och avundsjuka.

14 14 LKAB FRAMTID NR JUST NU Tävla & vinn en ficklampa! I detta nummer av LKAB Framtid kan du läsa om tidigare start av Leveäniemigruvan, om forna tider i Malmberget, om tidplan för köp och flytt i Kiruna, om kakelugnar som tas om hand, den flyttbara betongfabriken och Face of Gällivare som vill skapa en varmare känsla mellan husen plus mycket mer. Dessutom kan du lösa korsordet, planera dina sommaraktiviteter och tävla. 2 nya medlemmar valdes till LKAB:s bolagsstyrelse på årsstämman den 28 april 1 Vilken är den lägsta ålder för att få besöka Kirunas besöks gruva? 1 6 år X 12 år 2 16 år 2 Hur många kubikmeter betong i timmen kan den semimobila betongfabriken tillverka? kubikmeter i timmen X 60 kubikmete i timme kubikmeter i timmen 3 Hur mycket har järnmalmspriset sjunkit sedan 2011? 1 52 procent X 70 procent 2 35 procent 4 Vilket X Hur år nådde järnvägen fram till Malmberget? många ton producerar Gruvberget i Svappavaara? 1 3,6 miljoner ton X 2,8 miljoner ton 2 2,0 miljoner ton Vinnare i tävlingen från förra numret Vi gratulerarar Roweza Ebueng, Kiruna, som vinner en ficklampa. Rätt svar från förra numret var X, 2, 1, 1, X. Svarar gör du på /tavling På den gamla huvudspårnivån finns i dag en besöksgruva där besökaren får inblick i hur stenen bryts, förädlas till pellets och skickas till kunder över hela världen. FOTO: ÅSA HAAPASAARI Besök LKAB under jord LKAB Varje år transporteras gäster ner till LKAB Visitor Centre i Kiruna. I besöksgruvan 300 meter under markytan får de lära sig mer om hur en komplex mineralindustri fungerar. Besökarna är allt ifrån kunder och affärspartners till turister. Många skolor gör också studiebesök i LKAB Visitor Centre. I besöksgruvan får gästerna helhetsbilden av LKAB. De lär sig mer om hur järnmalmen plockas ur backen och förädlas till produkter för att slutligen transporteras till någon av LKAB:s malmhamnar. Många av våra gäster har inte tidigare förstått hur stort LKAB är. De är framför allt förvånade över hur mycket verksamhet vi har i förädlingen ovan jord, säger Marina Källvik, guide på LKAB. På den plats där gästerna i dag lär sig mer om LKAB, gick tidigare de första fjärrstyrda tågen under jord. I takt med att gruvbrytningen rörde sig längre ner under jord flyttade även tågtrafiken med. Ofta är besöksgruvor i nerlagda gruvor eller så finns det informationscenter ovan jord. Vår besöksgruva är därför ganska unik, säger Marina Källvik. I Kiruna finns även ett informationskontor på Folket Hus i centrala Kiruna. Informationskontor finns även i Malmberget och Svappavaara. I Malmberget finns det också möjlighet att boka gruvturer. ÅSA HAAPASAARI Marina Källvik har guidat besökare på LKAB sedan FOTO: ÅSA HAAPASAARI LKAB Visitor Centre i Kiruna Cirka gäster årligen, varav cirka är turister. Ligger cirka 300 meter under markytan, på det som kallas Nivå 540. Från infarten ovan jord till LKAB Visitor Centre är det 3,5 kilometers bil- eller bussresa. Stod klart 1998 Studiebesök för skolor bokas kostnadsfritt hos LKAB Skolklasser ska gå lägst i årskurs sju (årskurs sex i Malmberget) Skolklasser på gymnasienivå eller högre ska ha teknisk inriktning. Turistbesök bokas mot en kostnad på Kiruna Lapland turistbyrå (i Malmberget via Gällivares turistbyrå) Lägsta åldern för turistbesökare är 6 år i Kiruna (12 år i Malmberget) FRÅGAN Vad förväntar du dig av samhällsomvandlingen? Bengt-Arne Johansson, Torrivaara: Att nya Gällivare byggs på ett berg. Tänk på energikostnaden! Folke Isaksson, Malmberget: Att det blir fler bostäder. Astrid Alveblom, Koskullskulle: Jag hoppas att det blir bra och till allas belåtenhet. Malmfältsbor svarar

15 LKAB FRAMTID NR Tyvärr ser vi många mörka moln på himlen. Järnmalmspriset har sjunkit med 70 procent sedan 2011 och det rådande marknadsläget ställer stora krav på LKAB. Därför är det viktigt att vi genomför nödvändiga effektiviseringar och produktionshöjningar. Det är i nuet framtiden avgörs. STEN JACOBSSON, LKAB:S STYRELSEORDFÖRANDE, PÅ BOLAGSSTÄMMAN 28 APRIL. Barnen målar sin framtid KIRUNA. Den 13 maj var det dags för årskurs ett på Vita Viddernas barnskola att greppa penseln och blicka in i framtiden. Klass ett på Vita Vidderna är en av flera skolklasser som arbetar med LKAB och Kiruna kommuns plankprojektet vars syfte är att inkludera de yngre medborgarna i den långsiktiga samhälsomvandlingsprocess som Kiruna kommun står inför. I samband med avvecklingen av gård 2 och 4 på bostadsområdet Ullspiran gestaltar deltagarna byggplanket som avskärmar avvecklingsområdet. De utgår från det gemensamma temat framtid och i början av juni hålls en vernissage. Det känns jättespännande att få se barnens alster och hur de ser på framtiden, säger Maria-Therése Edlert, projektledare på LKAB. J JOSEFINE EJEMALM Hjalmar Aidantausta, Gustav Lundbäck tillsammans med klasslärare Lena Eriksson. Beata Gälldin målar sin framtidsbild. Ett rosa hus borde finnas i det nya Kiruna. Viola Björnström och Vilgot Sydberg lät inspirationen flöda. Sofia Agronius, projektledare för plankprojektet, hjälper Ebba Rostmark att välja färg. FOTO: MARIANNE NORDMARK framtid Det händer i Malmfälten juni-sept 13 juni: Midnight Sun Meet, Nunisparken Gällivare 22 juni - 9 augusti: Kåkstan har öppet, Malmberget 22 juni 9 augusti: Guidad tur till Kaptensspelet, Malmberget 24 juni: Trivselkväll i Svanparken, Malmberget 25 juni 15 oktober: Bildutställning, Folkbiblioteket, Malmberget juni: Kirunafestivalen 27 juni: Cykellopp Gruvorna runt, Malmberget 27 juni 28 augusti: Utställning vi har en viktig grej på gång, stadshuset Kiruna 1 juli: Trivselkväll, Myranskolan, Koskullskulle 8 juli: Trivselkväll, Gällivare hembygdsområde 11 juli: Keb Classic, Kebnekaise fjällstation 25 juli: Svappavaaradagen, Svappavaara 29 juli: Trivselkväll, Vassaratorget Gällivare 5 augusti: Trivselkväll, Svanparken Malmberget 7-14 augusti: Fjällräven classic, Nikkaluokta/Abisko augusti: Björkliden Arctic Mountain Marathon 15 augusti: Mtc-all car show, Gällivare augusti: Kiruna Extrem Mountain Marathon, Riksgränsen 23 augusti: Dundret Hill Climb 5 september: Marknadsyran, Kiruna

16 16 LKAB FRAMTID NR SISTA ORDET Ulf Hansson, förhandlingsstrateg för LKAB:s samhällomvandling i Malmfälten FOTO: MARITHA MOSSBERG Vi ska använda huvud och hjärta och lyssna på människorna. 1. Vem är Ulf Hansson? Jag är bygrabben från Sörbyn i Bodens kommun som flängt runt i Sverige. Större delen av mitt liv har jag pendlat och den fasta punkten har varit och är Sörbyn. I mitt yrkesliv har jag bland annat arbetat som grävmaskinist, varit företagare inom åkeri- och livsmedelsbranschen och jobbat med samhälls- och näringslivsutveckling. Jag har varit engagerad inom Svenska kyrkan och har en gudstro i botten. 2. Vad är dina arbetsuppgifter? Mitt arbete är att stödja LKAB och LKAB Fastigheter när det gäller förhandlingsstrategier. Särskilt riktat mot näringsidkarna om hur omlokaliseringen och logistiken ska gå till väga. Jag har jobbat mycket med utredningen av LKAB:s förändrade roll i samhällena. 3. Varför har du valt jobbet som förhandlingsstrateg? Jag får möjligheten att göra skillnad genom att vara med och skapa utveckling. Ett par av mina intressen är just Namn: Ulf Hansson. Familj: Hustru och tre vuxna barn. Aktuell: Förhandlingsstrateg för LKAB:s samhällsomvandling i Malmfälten, tidigare utvecklingschef på Gällivare kommun. Intressen: Matlagning, där en av favoriträtterna är en fisk- och skaldjurssoppa, fiske, samhällsutveckling, engagerad i Druidorden. Senast lästa bok: Fjälldesperadon av Jerk Schuitema. ANSVAR samhällsutveckling och näringsliv som går hand i hand. Jag är också en visionär och här får jag arbeta med dessa saker. Samhällen måste byggas med en bra mix av kultur, handel, samhällsservice och fritidsaktiviteter för att vara ett hållbart och långsiktigt samhälle. 4. Vilka är de största utmaningarna i jobbet? Vår viktigaste utmaning är att samhällsomvandlingen kan genomföras så att gruvans utveckling inte äventyras. Jag vill att människorna upplever att de flyttar till något och inte från något. Ytterligare en uppgift är att bygga Kiruna och Gällivare med en unik igenkänningsfaktor i samhällsbilden. Vi ska använda huvud och hjärtat och lyssna på människorna. 5. Hur laddar du dina batterier? Jag lagar mat, då blir det oftast rätter med fisk och skaldjur med italienska smaker. Att fiska i sjöar eller i havet är också avkoppling för mig. Jag laddar batterierna när jag umgås med mina barnbarn, då är jag bara farfar som får vara barn igen. MARITHA MOSSBERG 125 år av engagemang, nytänkande och ansvar. Samspelet mellan samhällena och LKAB har hela tiden varit en förutsättning för vår gemensamma utveckling. Under 2015 firar vi våra 125 år tillsammans och tar samtidigt avstamp mot framtiden! Håll utkik på lkab:s webb för mer information om 125-årsfirAndet