Strategirapport för KINA september 2011 september 2012
|
|
- Helena Hermansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategirapport för KINA september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Sida bedömer att det selektiva samarbetet med Kina genomförs i enlighet med strategin. Samtliga insatser som inletts under tidigare strategiperiod, och inte uppfyller kriterierna för fortsatt stöd under det selektiva samarbetet, avslutades under Det övergripande processmålet för Strategin för selektivt samarbete med Kina är att merparten av samarbetet vid strategiperiodens slut ska bedrivas i form av aktörssamverkan. Andelen aktörssamverkansinsatser har under perioden successivt ökat och utgör nu ca 63 % av den totala volymen i SEK (eller i antal, 23 av 29 insatser). Processmålet har därmed uppnåtts. Inom sektorn demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter har utvecklingen i Kina under flera år gått i negativ riktning. För närvarande pågår 6 insatser inom sektorn, varav två är aktörssamverkan. De synergier med MR-konsultationerna som strategin föreskriver har inte kunnat uppnås då inga konsultationer genomförs. Dock har Raoul Wallenberg-institutets (RWI) program för kapacitetsutveckling inom mänskliga rättigheter kunnat fortsätta med positiva resultat. En extern utvärdering som genomfördes våren 2012 beskriver programmet som ett exempel på en insats inom området mänskliga rättigheter som haft ett mätbart genomslag 1. Det visar att Sidas stöd kunnat bidra till strategimålet, men också att tidsperspektivet för sådan påverkan är mycket långt. RWI har fått stöd från Sida för verksamhet i Kina sedan En annan positiv tendens är att Kulturrådets projektutlysningar, där Sida avsatt finansiering bl. a. för Kina bidragit till att nya aktörer inlett samarbeten inom sektorn. 2 Det selektiva samarbetet inom sektorn miljö och klimat har tydliga synergier med svensk bilateral dialog om miljö och klimat och främjande av svensk miljöteknik och miljökunnande. Frågorna är prioriterade i Kinas 12:e femårsplan ( ) 3. Vid sidan av de dialognära insatserna finns ett starkt intresse hos kinesiska aktörer för aktörssamverkan. Inom sektorn pågår 17 insatser varav 16 är aktörssamverkan. Även på miljöområdet är strategimålet allmänt formulerat, men det kan klart konstateras, att insatser lett till stärkt kapacitet i Kina. T.ex. har samarbetet mellan Naturvårdsverket och det kinesiska miljöministeriet ökat Kinas kapacitet att begränsa utsläpp av dioxiner och att skydda grundvattnet 4. 1 Evaluation of the Raoul Wallenberg Institute s China Programme from and suggestions for future proramme work Great Britain China Centre Resultat- och verksamhetsrapport gällande aktörssamverkan inom kulturområdet, Kulturrådet Juni th Five Year Plan, , i engelsk översättning av EU-ambassaderna i Peking 4 Final report of the programme for Co-Operation on Environment and Sustainable Development between the Chinese Ministry of Environmental Protection and Swedish Environmental protection Agency, , Naturvårdsverket September Sida 1 (17)
2 Inom övriga områden som efterfrågas och där svenska och kinesiska aktörer har ett ömsesidigt intresse finns 6 insatser, samtliga aktörssamverkan. Samarbeten inom området företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) och antibiotikaresistens, är kopplade till samförståndsavtal mellan Sverige och Kina. Det bilaterala samarbetet med Kina avslutas enligt regeringens beslut i december Samtliga insatser inom ramen för strategin har därför en aktivitetsperiod som slutar i december 2013 eller tidigare. Att genomföra en ansvarsfull utfasning, och att svenska parter lämnar ett gott intryck är avgörande för om uthålliga och förtroendefulla relationer ska kunna uppstå ur arbetet med aktörssamverkan. Riskfaktorer kopplade till utfasningen av det bilaterala stödet är att insatser försenas och inte kan leverera förväntade resultat, svaga incitament att rapportera i tid samt en ökad risk för korruption när Sida minskar sin närvaro. För att hantera dessa risker kommer Sida under kommande år prioritera uppföljning av pågående insatser och vara restriktiv med att ingå nya avtal. 1. INLEDNING Utvecklingssamarbetet styrs av Strategin för selektivt samarbete med Kina Det övergripande målet för det svenska selektiva samarbetet med Kina är demokratisk utveckling och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna samt en miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling. Andra områden där svenska och kinesiska aktörer har ett ömsesidigt intresse för aktörssamverkan kan dock komma ifråga. 2. EKONOMISKT UTFALL Allokeringen för Kina för 2012 uppgår till 50 MSEK. Till och med den 30 september 2012 har totalt 26,8 MSEK utbetalats. Detta motsvarar ca 54 % av anslaget för Bemyndiganderam för 2012 är 60 MSEK, varav 42,1 5 MSEK är intecknat. En majoritet av projekten faktureras i efterhand. Förseningar i projekt och sena faktureringar har bidragit till att det varit svårt att prognostisera utbetalningar. Då flertalet utbetalningar förväntas i slutet av 2012 bedömer Sida att de allokerade medlen används Allokering 2012 Utfall jan-aug Prognos jan-dec Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga 13,1 14 rättigheter Miljö och klimat 9,6 25, Övriga områden 4,1 11 Totalt 50 26,8 50 Varav aktörssamverkan 10,8 36,5 Varav riktat bistånd 16 13,5 6 5 Prognos avtalade insatser samt bemyndiganderam 1 MSEK för ambassadfonden 6 En återbetalning på 3,6 MSEK förväntas inom ramen för riktade insatser, därav minskat. Sida 2 (17)
3 3. RESULTAT 3.1 Aktörssamverkan Målet för aktörssamverkan är att stimulera och stärka framväxten av självbärande relationer av ömsesidigt intresse mellan svenska aktörer och aktörer i Kina i syfte att bidra till målet för internationellt utvecklingssamarbete. Det övergripande processmålet för Strategin för selektivt samarbete med Kina är att merparten av samarbetet vid strategiperiodens slut ska bedrivas i form av aktörssamverkan. Andelen aktörssamverkansinsatser har under perioden successivt ökat och utgör nu ca 63 % av den totala volymen i SEK (eller i antal 23 av 29 insatser). Processmålet har därmed uppnåtts. Då biståndsfinansierade insatser står för en begränsad del av det totala utbytet mellan Kina och Sverige, är det svårt att bedöma om aktörssamverkan substantiellt har bidragit till att relationerna av ömsesidigt intresse har ökat. Inom vissa områden, t.ex. kultur och miljö, har aktörssamverkan sannolikt bidragit till att bredda relationerna. Särskilt positivt är att kulturstödet ökat aktörssamverkan inom sektorn demokrati och mänskliga rättigheter. Aktörssamverkansinsatser som baseras på samförståndsavtal, framför allt inom miljö, hälsa och CSR spelar en viktig roll för dialogen mellan Sverige och Kina. Samförståndsavtal omsätts i konkreta aktiviteter. Otydligheten om möjligheten till framtida finansiering riskerar dock att påverka dialogen negativt. Andra insatser är mer renodlat aktörsdrivna, små och geografiskt spridda. Bland dessa insatser finns flera exempel som lett till hållbara relationer mellan aktörerna. Det är dock en utmaning för Sida att identifiera resultat av aktörssamverkan som tydligt relaterar till utvecklingsmålet om förbättrade villkor för fattiga människor. Svenska aktörer har ofta begränsade erfarenheter av utvecklings- och internationellt samarbete, vilket kräver mycket stöd från Sida i utveckling av projektförslagen, bedömning av kontexten samt att i övrigt uppfylla de administrativa kraven för biståndsanslaget. Om parterna gjort ett gediget förarbete ökar potentialen för att samarbetet leder tillför självbärande relationer, men i det korta tidsperspektiv som erbjuds är det svårt att åstadkomma. Bland de kinesiska parterna finns relativt god tillgång till finansiering, och stark efterfrågan på fortsatt samarbete efter Kommersiella relationer och forskning är områden där naturliga övergångar till andra medel finns på både svensk och kinesisk sida. Svenska myndigheter och organisationer behöver däremot kostnadstäckning. Kina kan med några få undantag, inte täcka svenska arvoden för kapacitetsutveckling och tekniskt stöd. I dessa fall har aktörssamverkan skapat förväntningar på uthålliga relationer, som Sverige inte kan uppfylla. 3.2 Sektor 1: Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter Antal avtalade insatser: 6 Antal insatser Myndighet 1 Akademisk institution 1 Enskild organisation 3 Sida 3 (17)
4 Privat företag 1 Under perioden januari-september 2012 har 1 insats slutförts medan 2 nya avtal om insatser har undertecknats Bedömning av strategins sektormål för demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter Sektormål: att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna i Kina med särskild fokus på de medborgerliga och politiska rättigheterna Bedömning av utvecklingen mot sektormålet: Insatserna bidrar till målet. Sida bedömer att målet är alltför ambitiöst i förhållande till utformningen av och volymen för biståndet. Portföljen har hittills främst bestått av riktade insatser (RWI och ambassadfonden för stöd till det civila samhället) men under det senaste året har också några aktörssamverkansinsatser kommit igång, inom kulturområdet och civilsamhället. Det är emellertid en utmaning att i linje med strategin öka andelen aktörssamverkansinsatser då få kinesiska aktörer kan verka inom området. Trots det alltmer restriktiva MR-läget i Kina har RWI:s program för kapacitetsutveckling kunnat fortsätta projektimplementeringen och rapportera positiva resultat hittills utan restriktioner. Det beror sannolikt på att RWI är en respekterad och välkänd partner i Kina, men också på programmets transparens och kontinuerliga kommunikation med det kinesiska utrikesministeriet. Den långsiktiga finansieringen från Sida har bidragit till ett ökat förtroende och engagemang från de kinesiska parterna. Sida bedömer att insatserna inom miljö, CSR och hälsa kompletterar de mer direkt MR-inriktade insatserna. Dålig miljö och utsläpp är frågor som orsakar missnöje bland befolkningen. En bättre miljöförvaltning är nödvändig för att komma åt miljöproblemen. Inom CSR behandlas också rättighetsfrågor som arbetsvillkor och konsumenträtt Resultat på insatsnivå De tre största insatserna , ,5 Ambassadfonden Samarbetsform Riktad insats 100 % Riktad insats 100 % 2,7 Kulturrådet Aktörssamverkan Svensk andel av totala stödet Måluppfyllelse 26 Raoul Wallenberginstitutet Tillfredsställande, beskrivs nedan Tillfredsställande 70 % Inga resultat finns ännu att påvisa Sida 4 (17)
5 Insats 1: RWI Human Rights Capacity Development Programme in China Insatsens huvudsakliga mål: Att stärka det kinesiska åklagarämbetets kapacitet att genomföra sitt uppdrag i enlighet med gällande internationella standarder avseende mänskliga rättigheter. Att stärka den institutionella kapaciteten hos ett antal akademiska partner att genomföra utbildning och forskning avseende mänskliga rättigheter. Att bidra till att en nationell MR-institution etableras i Kina Resultatredovisning 7 : 26 Raoul Wallenberg Institutet Samarbetsform Svensk andel Riktad insats 100% En extern utvärdering av den hittillsvarande programperioden, , genomfördes under våren Programmet beskrivs i utvärderingen som ett exempel på en insats inom området mänskliga rättigheter som haft ett mätbart genomslag. Utvärderingen lyfter bl.a. fram följande resultat: Framtagande av det hittills enda läromedelsmaterialet i mänskliga rättigheter skräddarsytt för åklagare. Den enda systematiska MR-utbildningen för åklagare vid National Prosecutors College på nationell nivå och i ökad utsträckning också på provinsiell nivå. E-kurser som lanserats av National Prosecutors College nått ut till alla åklagare som har tillgång till internet. Etablering av MR-utbildningar med väsentligt material översatt till kinesiska vid fem ledande kinesiska universitet, samt etablering av MR-center inom universiteten. Lärarkåren vid de fem universiteten utbildade i MR-pedagogik. Stöd för utveckling av ett akademiskt MR-nätverk. Drygt 150 utexaminerade studenter med en grundläggande kunskap om ramverket för internationell MR-lagstiftning. RWIs arbete har lett till att en diskussion om inrättande av en nationell MR-institution (NHRI) för första gången påbörjats och blivit ett eget forskningsämne. Intresset för NHRI ökar också utanför den akademiska världen, bland annat inom rättsväsendet. Publicering av ett lagförslag som grund för diskussion om etablering av en NHRI 7 Evaluation of the Raoul Wallenberg Institute s China Programme from and suggestions for future proramme work Great Britain China Centre 2012 Sida 5 (17)
6 Sidas resultatbedömning: Insatsen har goda förutsättningar att nå målen och dessutom bidra till sektormålet. Ovan nämnda utvärdering visar på att RWI:s arbetssätt kan uppnå resultat trots restriktivt politiskt klimat, men också att det ackumulerade förtroendet under lång tid (15 år) haft betydelse. Sannolikheten för att en nationell institution för MR kommer att etableras under den pågående programperioden är ganska liten. Studenter som genomgått MR-utbildningarna återfinns nu på nyckelpositioner (utrikesförvaltningen, NGO:er, rättsväsendet) där kunskaper om MR och folkrätt kan ha inverkan. Detta är en strategiskt viktig insats eftersom den ger en plattform för Sverige föra diskussioner med Kina om prioriterade MR-frågor, även om den formella MR-konsultationen avbrutits. Besked till RWI om möjlig finansiering bortom biståndet är angeläget. Avslut av programmet inleds annars i december Insats 2: Aktörssamverkan inom kulturområdet Insatsen huvudsakliga mål: att stimulera och stärka uppkomsten av självbärande relationer av ömsesidigt intresse mellan svenska parter och parter i de berörda samarbetsländerna 8 inom kulturområdet Resultatredovisning 10 : Samarbetsform 2,7 Kulturrådet Aktörssamverkan 70% Svensk andel Programmet hade den första utlysningen i september 2011 och den andra i januari Nio svensk-kinesiska projekt har beviljats bidrag av totalt 21 ansökningar. De projekt som beviljades medel i de första ansökningsomgångarna ska redovisa till Kulturrådet 31 augusti resp. 31 oktober Av dessa skäl kan varken resultat eller måluppfyllelse utläsas ännu. Detta kommer att redogöras för i den verksamhetsrapport som Kulturrådet skickar till Sida i juni Sidas resultatbedömning: Även om det ännu är för tidigt att presentera konkreta resultat kan det konstateras att utlysningarna av bidrag för aktörssamverkan inom ramen för Kulturrådet har bidragit till att involvera många nya aktörer på svensk och kinesisk sida. Samarbetet omfattar för sektormålet relevanta teman, bland annat hbt- och genderfrågor. Metoden att lägga ut en utlysning på expertmyndighet har varit effektiv. Många ansökningar har kunnat behandlas på kort tid med hög kvalitet. Det hade inte varit möjligt med tillgängliga personalresurser på Sida. 8 Programmet är öppet före aktörer i Botswana, Indien, Indonesien, Kina, Namibia och Sydafrika 9 Det avtalade svenska stödet för Kina. 10 Kulturrådet: resultat- och verksamhetsrapport 2012 Sida 6 (17)
7 Insats 3: Planeringsbidrag för att främja nya partnerskap och dialog mellan Sverige och Kina inom områdena livsmedelssäkerhet och arbetsrelaterade rättigheter Insatsens huvudsakliga mål: att stödja kinesiska enskilda organisationer i sitt arbete med att främja och försvara marginaliserade gruppers rättigheter; att öka kinesiska enskilda organisationers deltagande i svensk-kinesiskt samarbete. 0, Resultatredovisning 11 : Samarbets partner Samarbetsform 0,27 Track II AB Aktörssamverkan 70% Svensk andel Kontakter har knutits mellan kinesiska enskilda organisationer och svenska aktörer (bl.a. IF Metall, Lunds universitet, Diskrimineringsombudsmannen, RFSU) Svenska aktörer har ökade kunskaper om hur kinesiska enskilda organisationer arbetar med diskrimineringsfrågor, arbetsrelaterade rättigheter, livsmedelssäkerhet och CSRfrågor De kinesiska samarbetsparterna har ökade kunskaper om hur svenska aktörer (politiska partier, myndigheter, medier, enskilda organisationer, universitet) debatterar och arbetar med frågor om demokrati, civila samhället, yttrandefrihet och jämställdhet. Sidas resultatbedömning: Det är ännu för tidigt att bedöma om insatsen har nått sitt mål, d.v.s. huruvida de kontakter som knutits kommer att resultera i framtida samarbeten. Insatsen är intressant då den kan säga något om möjligheterna till aktörssamverkan mellan civilsamhällesorganisationer, t. ex. om det finns finansiering för dem att jobba bortom biståndet. Ett företag med expertkunskaper om Kina har fungerat som mäklare, vilket förbättrat förutsättningarna för dialog mellan svenska och kinesiska organisationer. Det kortsiktiga förväntade resultatet om initialt kontaktskapande och erfarenhetsutbyte har uppnåtts. 3.3 Sektor 2: Miljö och klimat Antal avtalade insatser: 17 Antal insatser Myndighet 10 Akademisk institution 2 Enskild organisation 4 Utländsk organisation 1 Under perioden januari-september 2012 har 3 insatser slutförts medan 10 nya avtal om insatser har undertecknats. 11 från Malin Oud mottaget Sida 7 (17)
8 3.3.1 Bedömning av strategins sektormål för miljö och klimat Sektormål: stärkt kapacitet i det kinesiska samhället för en miljömässigt hållbar utveckling samt för anpassning av samhället till effekterna av klimatförändringarna och en minskning av klimatpåverkande utsläpp Bedömning av utvecklingen mot sektormål(en): I förhållande till de begränsade resurser som finns till förfogande för selektivt samarbete med Kina inom sektorn miljö och klimat har målen satts på en generell och hög nivå. På en övergripande nivå kan konstateras att insatserna bidrar till målet. Insatsportföljen omfattar för närvarande 17 insatser, vilket visar att det finns ett stort intresse från såväl svenskt som kinesiskt håll att samarbeta kring miljöfrågor. Förutom det riktade stödet till China Council for International Cooperation on Environment and Development (CCICED), ett högnivåråd för rådgivning till den kinesiska regeringen, handlar det om aktörssamverkan i form av tillämpad forskning, demonstrationsprojekt och kapacitetsuppbyggande institutionellt samarbete mellan miljömyndigheter. Bland parterna återfinns myndigheter, universitet, enskilda organisationer och privata aktörer. Det selektiva samarbetet har tydliga synergier med bilateral dialog såväl vad gäller dialog om miljö och klimat som främjande av svensk miljöteknik och miljökunnande Resultat på insatsnivå De tre största insatserna 25, , , ,2 Naturvårdsverket 4 Kinesiska miljöministeriet Samarbetsform Riktad insats 60% Riktad insats 10% 5 Tillväxtverket Aktörssamverkan Svensk andel av totala stödet Måluppfyllelse Delvis Tillfredsställande 70% Ny insats. Inga resultat finns ännu att påvisa. Insats 1: Institutionellt samarbete mellan miljöministeriet i Kina och Naturvårdsverket Insatsens huvudsakliga mål: Att stärka den institutionella kapaciteten för offentlig miljöstyrning i Kina med fokus på förvaltning av vatten, främjande av miljövänliga företag och kemikaliehantering. Att grundlägga långsiktigt samarbete mellan miljömyndigheter i Sverige och Kina som bygger på ömsesidigt intresse. Sida 8 (17)
9 25, ,2 Naturvårdsverket Samarbetsform Svensk andel Riktad insats 60%* Resultatredovisning: 12 Projektfasen avslutades i april I fråga om att etablera långsiktigt samarbete uppnåddes resultaten endast delvis. Den externa utvärdering 13 som gjordes halvvägs genom projektet visade på de utmaningar som finns i att skapa ömsesidig förståelse för arbetsmetoder, politiska och finansieringsmässiga förutsättningar. I de 5 delprojekten uppnåddes däremot förväntade resultat, till exempel följande: Kinas första plan för skydd av dricksvattenkällor tagits fram av miljöministeriet (MEP) MEP har tagit till sig principen om integrerad tillståndsprövning inom massa- och pappersindustrin och är villiga att prova metoden på två pappersbruk under MEP har utvecklat en implementeringsplan för miljövänligt företagande Resultatbedömning: Det fleråriga samarbetet mellan MEP och Naturvårdsverket utgör tillsammans med CCICED som beskrivs nedan en viktig bas för den svensk-kinesiska dialogen på miljöområdet. Det har dessutom gett ett antal konkreta effekter på kinesisk policy inom miljöområdet. Anledningen till att resultaten ändå bara delvis uppnåtts, beror framför allt på skilda förväntningar hos samarbetsparterna. Den kinesiska parten hade förväntat sig att den svenska parten var mer insatt i de kinesiska förutsättningarna, samt att samarbetet var närmare knutet till den politiska dialogen mellan länderna. Den långa startsträckan för att finna gemensamma arbetsmetoder och mål har enligt Sidas bedömning inverkat negativt på kostnadseffektiviteten. Det var också kostsamt att inkludera utsänd personal från Naturvårdsverket för att hantera programmet på plats i Kina. Trots att den utsända facilitatorn bidragit till att höja kvaliteten på programgenomförandet, ökat kunskapen om kinesiska miljöfrågor hos svenska parter, och väsentliga resultat uppnåtts i fråga om att fördjupa relationen mellan Sverige och Kina på miljöområdet, var kostnaden hög i förhållande till betydelsen för den biståndsfinansierade verksamheten. Att programmet under fortsätter utan utsänd personal kan samtidigt innebära en risk för försämrad kommunikation. Men då man i fortsättningen fokuserar på endast två sakområden, och samarbetar närmare med Miljödepartementet i genomförande av policydialogen enligt kinesiskt önskemål, bedömer Sida att risken hanterats. 12 Final report of the programme for Cooperation on Environment and Sustainable development between the Chinese Ministry of Environmental Protection and the Swedish Environmental Protection Agency, , Naturvårdsverket Mid-term review of Sida s support to the Swedish Environmental Protection Agency s co-operation with the Ministry of Environmental Protection in China in a Programme for Co-operation on Environment and Sustainable Development , Arne Svensson, Lina Lenefors 2010 Sida 9 (17)
10 Insats 2: China Council for International Cooperation of Environment and Development (CCICED) Insatsens huvudsakliga mål: att ge rekommendationer till den kinesiska regeringen samt utgöra en plattform för det internationella samarbetet mellan Kina och det internationella samfundet när det gäller miljö- och utvecklingspolitik 6, , Kinesiska miljöministeriet 4 Kinesiska miljöministeriet Samarbetsform Svensk andel Riktad insats 10% Riktad insats 10% Resultatredovisning 14 : Sida har stött CCICED sedan Sida beslutade i maj 2012 om fortsatt stöd under Hösten 2011 publicerades en studie av de resultat som CCICED uppnått under 20 år. Rapporten pekar på många exempel där en fråga introducerats i CCICED, och några år senare inkorporerats i femårsplaner och andra policydokument från den kinesiska regeringen. Exempelvis startade diskussioner om kolsnål ekonomi i CCICED 2007 och två år senare gjorde den kinesiska regeringen officiella åtaganden om att åstadkomma en kolsnål ekonomi. År 2008 introducerade CCICED konceptet grön ekonomi, och detta blev inkluderat i den 12:e femårsplanen som antogs Resultatbedömning: Även om många faktorer kan påverka vilka idéer och riktlinjer kinesiska regeringen väljer att anta, gör sammanställningen det troligt att dialog och utredningsarbete i CCICED:s arbetsgrupper påverkar kinesisk politik på miljöområdet, och bidrar till att miljö integreras i ekonomisk politik. Att Sverige har en representant i CCICED och möjlighet att bidra med experter till arbetsgrupper ger en viktig plattform för dialog med Kina. Otydliga besked om Sveriges långsiktiga engagemang efter 2013 riskerar dock att påverka dialogen negativt. Insats 3: Planeringsbidrag: Bird banding and monitoring exchange of knowledge between Sweden and China Insatsens huvudsakliga mål: att åstadkomma en kapacitetshöjning inom kinesiska institutioner och fågelstationer som ansvarar för ringmärkning, samt att etablera ett långsiktigt samarbete mellan Sverige och Kina om ringmärkning och om hur den kan användas som bas för analys av förändringar i miljö och klimat och spridning av smittsamma sjukdomar. 14 CCICED at 20, Activities Impacts and Future Opportunities, China Council for International Cooperation of Environment and Development, November 2011 Sida 10 (17)
11 0, ,338 Naturhistoriska riksmuseet Samarbetsform Svensk andel Aktörssamverkan 50% Resultatredovisning: Planeringsbidraget för samarbete mellan Naturistoriska riksmuseet och det kinesiska Nationella centret för ringmärkning, avslutades i november kinesiska ringmärkare utbildades med fokus på hur ringmärkning kan användas för miljöövervakning 15. Naturhistoriska riksmuseet och det kinesiska centret tecknade ett samarbetsavtal och har nu beviljats ett samarbetsbidrag inom aktörssamverkan för Resultatbedömning: Information som erhålls genom ringmärkning av fåglar blir alltmer betydelsefull för att följa miljö- och klimatförändringar, spridning av sjukdomar mm. Om Kina förbättrar sin kapacitet inom ringmärkning, och ringmärker rutinmässigt, vilket är målet för det pågående samarbetet, kan det få stor betydelse globalt. Detta är ett intressant exempel på ett aktörsdrivet initiativ med starka ömsesidiga intressen. Det sker vid sidan av officiell dialog mellan Kina och Sverige, men kan ha stor betydelse för miljön i Kina. Det allvarligaste hotet mot projektets fortlevnad, är att Naturhistoriska riksmuseet, som är en myndighet, inte kan säkra långsiktig finansiering bortom biståndet. Museet har dock indikerat att forskningsbidrag kan vara en möjlighet. 3.4 Sektor 3: Övriga områden Antal avtalade insatser: 6 Antal insatser Myndighet 2 Akademisk institution 1 Privat företag 3 Under perioden januari-september 2012 har 2 insatser slutförts medan 2 nya avtal om insatser har undertecknats Bedömning av strategins sektormål för övriga områden Sektormål: Inget sektormål. Strategin anger att stöd till aktörssamverkan kan förekomma också inom områden som efterfrågas och där svenska och kinesiska aktörer har ett ömsesidigt intresse. Bedömning av utvecklingen mot sektormål(en):se 3.1 om aktörssamverkan. 15 Bird ringing and monitoring exchange of knowledge between Sweden and China. Partner Driven Cooperation Final Report, Thord Fransson & Bo Petersson, Naturhistoriska riksmuseet, 2011? 16 Sida beslut nr Sida 11 (17)
12 3.4.2 Resultat på insatsnivå De tre största insatserna 21, , , ,3 Forskningsutlysningen 4,9 Ambassaden i Peking 0,5 Smittskyddsinstitutet Samarbetsform Aktörssamverkan Aktörssamverkan Svensk andel av totala stödet Måluppfyllelse 50% Tillfredsställande 90% Delvis 70% Delvis Insats 1: CSR-center vid ambassaden i Peking Insatsens huvudsakliga mål: Att fördjupa samarbetet inom företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) mellan Sverige och Kina från att ha fungerat på ad hoc-basis till att bli en plattform för aktörssamverkan. Att öka effekterna och precisionen i det svensk-kinesiska CSR-samarbetet. At bredda dialogen mellan Kina och Sverige på basis av det pågående samarbetet och de bilaterala avtalen. 14, Aktörssamverkan 4,9 Sveriges ambassad i Peking Samarbetsform Svensk andel Aktörs- 90% 17 samverkan Resultatredovisning: 18 CSR-Centret har bidragit till ökat samarbete mellan svenska aktörer inom CSR i Kina, bland annat genom att genomföra gemensamma aktiviteter med Svenska Institutet, Handelskammaren, Generalkonsulatet i Shanghai, samt möten med styr-och referensgrupper. Studiebesök för kinesiska journalister till Sverige har genomförts. Tre utbildningar för tjänstemän vid handelsministeriet genomförts. Studier om textilsektorn respektive barns rättigheter med kinesiska samarbetsparter inletts. 17 Avser CSR-Centrets kärnfinansiering. För aktiviteter tillämpas kostnadsdelning. 18 Combined Annual Narrative Report for 2011 and report for the period 1 January to 31 March 2012 Embassy of Sweden Centre for Corporate Social Responsibilities, 2012 Sida 12 (17)
13 Resultatbedömning: En extern uppföljning av insatsen som genomfördes vid årsskiftet 2011 och 2012 konstaterar att centret, trots en trög start och vissa brister i administration och ledning, är en strategiskt viktig ingång och plattform för policydialog och stödaktiviteter inom prioriterade områden såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, hållbar utveckling och antikorruption 19. Centret har fått lägga mycket personalresurser på att förbättra administrativa rutiner, vilket lett till förseningar i aktiviteter. Centret har ännu inte rekryterat den personal som anges i plan. Rapporteringen anger kapacitetsbrist som orsak till förseningar. Projektet kräver noggrann uppföljning från Sida under kommande år. Insats 2: Antibiotikaresistens (samarbete med kinesiska hälsoministeriet) Insatsens huvudsakliga mål: Att stödja utvecklingen av en undervisningsmodul om användning av antibiotika samt antibiotikaresistens. Att stödja utvecklingen av en ny modell för att beräkna de socioekonomiska kostnaderna av antibiotikaresistens. Att stödja bilateralt utbyte och utbildningsaktiviteter för övervakning av antibiotikaresistens och konsumtion. Att stödja bilateralt utbyte och utbildningsaktiviteter om laboratorieteknik och mikrobiologi. 7, ,5 Smittskyddsinstitutet Samarbetsform Svensk andel Aktörssamverkan 70% Resultatredovisning 20 : Projektet har grund i ett samförståndsavtal som tecknats på hälsoområdet. Aktiviteterna har försenats. Det resultat som uppnåtts efter ett år, är att det formella ramverket är på plats, och inledande aktiviteter har börjat genomföras. Resultatbedömning: Projektet ger viktiga lärdomar om det praktiska genomförandet av aktörssamverkan, och en del aspekter som inte fungerat. Att komma överens om principer för kostnadsdelning och omsätta detta i avtal har tagit längre tid än beräknat. Projektet kommer att förlängas till slutet av 2013 och förutsättningarna för god resultatstyrning har förbättrats genom att ett nytt resultatramverk tagits fram. Det finns dock fortfarande en risk att planerade aktiviteter inte hinns med. De investeringar som gjorts under året för att skapa ett formellt ramverk har förhoppningsvis förbättrat förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete efter utfasningen av biståndet. Eftersom SMI är en myndighet med behov av kostnadstäckning är den fortsatta 19 Review of the Centre for Corporate Social Responsibility, the CSR Centre, of the Swedish Embassy in China, Lars Rylander SPM Consultants, January Halvårsrapport, Smittskyddsinsitutet september 2012 Sida 13 (17)
14 finansieringen på svensk sida oklar. Det korta tidsperspektivet för genomförandet av insatsen innebär att den försenade starten av aktiviteterna inverkat negativt på kostnadseffektiviteten. Insats 3: Pilot training programme in cadastral management Insatsens huvudsakliga mål: att baserat på erfarenheterna från ett utbildningsprogram för kapacitetsuppbyggnad inom fastighetsregistrering utveckla utbildningsmoduler för fortsatt kapacitetsuppbyggnad Resultatredovisning 21 : Samarbetsform Svensk andel 1,5 Lantmäteriet Aktörssamverkan 60% En utbildningsmodul och anpassat utbildningsmaterial har utvecklats. 25 kinesiska deltagare från 16 olika provinser har genomgått utbildningen och projektmålet är uppnått. Nya områden för framtida samarbeten mellan aktörerna har identifierats. En ny skräddarsydd utbildning ska genomföras i hösten Kostnaderna täcks då helt och hållet av den kinesiska parten, Ministry of Land and Resources som köper utbildningen av Lantmäteriet. Resultatbedömning: Exempel på en lyckad insats med myndighet som genomförare, där parterna fortsätter samarbeta bortom biståndet. Sidas bedömning är att Lantmäteriet varit särskilt framgångsrika i att identifiera samarbetspartens behov, hittat fungerande samarbetsmetoder samt förstått metoden aktörssamverkan. Att parterna tidigare samarbetat i närmare tio år med Sidastöd är betydelsefullt. Det förtroende som byggs upp under långvarigt samarbete är avgörande i Kina. 4. DIALOGFRÅGOR Övergripande dialogfrågor enligt strategin är: Hur Sverige och Kina gemensamt ytterligare kan bidra till ökad aktörssamverkan och ökat ägarskap i syfte att nå det övergripande målet för samarbetet > Det kinesiska handelsministeriet MOFCOM som koordinerar inkommande bistånd har begränsat intresse för aktörssamverkan som samarbetsform, främst det faktum att förslagen kommer från aktörerna och inte underställs ett godkännande. Därmed saknas en direkt dialogpart. 21 Final report Sino-Swedish Partnership for Training Programme on Cadastral Management, Lantmäteriet Sida 14 (17)
15 Miljö- och klimatdialogen ska föras med flera kinesiska parter. Dialogen ska även föras med andra länder inom framförallt China Council > Dialog om miljö och klimat och dess kopplingar till utveckling genomförs framgångsrikt inom ramen för China Council(CCICED). Det institutionella samarbetet mellan Naturvårdsverket och Kinas miljöministerium som baseras på ett samförståndsavtal erbjuder en stabil grund för bilateral dialog från svensk sida ledd av miljödepartementet på miljöområdet. Synergier mellan dialogen inom sektorn demokrati och mänskliga rättigheter och Sveriges bilaterala MR-konsultationer med Kina ska särskilt uppmärksammas och eftersträvas. > Sveriges bilaterala MR-konsultationer med Kina ligger på is sedan Dialog genomförs dock årligen inom ramen för EU. 5. DE TRE TEMATISKA PRIORITERINGARNA Demokrati och mänskliga rättigheter Insatsen Symbio City Pilot in Duyun kombinerar holistisk stadsplanering med inrättandet av medborgarkontor. Den är ett intressant exempel på en kombination av miljö- och demokratiprojekt. Främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen CCICED är ett exempel på en miljöinsats där man för några år sedan lagt särskilt fokus på att integrera jämställdhetsfrågor. En särskild arbetsgrupp tillsattes på sekretariatet. Sida kan dock fortfarande inte se att genderfrågan tydligt lyfts i rapporteringen, och har därför uppdragit åt Naturvårdsverket, som stödjer Sida i uppföljningen av insatsen, att särskilt följa upp frågan. I RWI:s program för kapacitetsutveckling för mänskliga rättigheter är jämställdhet integrerat som en del av de mänskliga rättigheterna. Miljö och klimat Utbildning i hållbar utveckling integreras i ett hälsoprojekt om antibiotikaresistens. Utbildningen riktar sig till elever i förskola och skola och bidrar till ökad medvetenhet om miljökonsekvenser av antibiotikaanvändning. Inom institutionssamarbetet mellan det kinesiska miljöministeriet och Naturvårdsverket om integrerad tillståndsprövning för pappers- och massaindustrin tas frågan om deltagande från berörd allmänhet i tillståndsprövning upp. Det är ett exempel på hur en förbättrad miljöförvaltning är ett sätt att öka människors inflytande, en demokratifråga. Sida för i samband med bedömning av nya projektförslag dialog med parterna om att öka integreringen av de tematiska prioritieringarna, och har även ställt konsultstöd till förfogande. En särskild utmaning inom aktörssamverkan är att projektförslagen utformas utifrån ett ömsesidigt intresse från parterna. Det kan vara svårt att få ett reellt ägarskap för en sådan integrering om parterna saknar rätt kompetens. I det fall aktörssamverkan kvarstår som instrument skulle Sida behöva genomföra utbildningar av svenska samarbetsparter för att nå bättre resultat för integrering av de tematiska prioriteringarna. Sida 15 (17)
16 6. DE TVÅ PERSPEKTIVEN Sida har en pedagogisk uppgift att i dialog med parterna inom aktörssamverkan så långt som möjligt verka för att perspektiven beaktas. I de riktade insatserna, där samarbetsparterna är långsiktigt engagerade i utvecklingssamarbete, är det lättare att få genomslag för en integrering av perspektiven, t ex genom långsiktig kompetenshöjning av samarbetsparternas personal. Några exempel från aktörssamverkan i Kina involverar representanter för utsatta grupper (t.ex. minoriteter och migrantarbetare som i SKL:s samarbete med China Association of Mayors om holistisk stadsplanering och medborgarkontor) eller att representanter för mindre utvecklade regioner kommer med i samarbeten (t.ex. planeringsbidraget till Mölnlycke Health Care AB kring sårbehandlingsmetoder som efter diskussion med Sida särskilt inriktats på samarbete med aktörer i Kinas minst utvecklade regioner). 7. SAMLAT STÖD TILL SAMARBETSLANDET Kina inkluderas i en rad globala program, främst inom ramen för kapacitetsutveckling och samverkan, samt ämnesstrategiska insatser. Några exempel: CSR: Global Reporting Initiative, Rädda barnens CSR-kontor i Peking samt finansiering av en BBE-tjänst till CSR-Centret vid ambassaden i Peking. Miljö:Young Masters Programme, International Institute for Industrial Environmental Economics, Market Transformation Initiative, Världsnaturfonden (WWF) Handel:International Centre for Trade and Sustainable Development Internationella utbildningsprogram (ITP) Kommunala partnerskap genom International Center for Local Democracy (ICLD) Utlysningar inom ramen för strategin för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet Det finns betydande synergier mellan pågående globala insatser och det bilaterala programmet. Ett exempel är kommunsamarbetena Malmö-Tangshan, Borlänge-Wuhan och Vara-Huangshan som bland annat fokuserar på hållbar stadsutveckling samt vatten- och avfallsfrågor som har direkta kopplingar till (och kontakter med) miljöteknikcentret Centecs verksamhet. ITPprogrammen och CSR-initiativen kan också länkas till det bilaterala programmet. Stödet genom svenska organisationer i det civila samhället är begränsat och kanaliseras främst genom Plan Sverige, Svenska kyrkan och Olof Palme-centret. Prognosen för 2012 uppgår till 1,6 MSEK. Även här finns beröringspunkter med det bilaterala programmet. 8. DEN KONTEXTUELLA RAMEN Kina står inför ett ledarskapsskifte. En ny partiledning ska presenteras i samband med partikongressen som troligen kommer att äga rum i oktober i år. En central fråga är i vilken utsträckning den nya ledningen kommer att verka för välbehövliga sociala och ekonomiska reformer. Sida 16 (17)
17 Kinas ekonomi har bromsat in. På sikt väntar avtagande tillväxt. Det kommer att få konsekvenser i Kina och globalt. Tillväxtnivån kommer att påverkas av hur mycket ekonomin reformeras. Målet är att ställa om till en mer hållbar tillväxt som drivs av konsumtion, ökad inhemsk köpkraft och tjänster snarare än av investeringar och export. Kina spelar en allt större roll som givare. I den breda biståndskontexten agerar dock landet alltjämt som ett utvecklingsland. Kina visar stort intresse för bilaterala samarbeten med traditionella givarländer kring syd-syd samarbete och tycks prioritera detta framför deltagande i internationella arbetsgrupper om biståndseffektivitet. Sida 17 (17)
52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK. 54 Strategiperiod 2009 2013. Bedömning av strategigenomförande och resultat
September 2012 september 2013 Del 1: Rapportering av strategigenomförande och resultat Vietnam Utbetalt belopp 2013 Antal avtalade insatser 52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK belopp 54 Strategiperiod 2009
Strategi för selektivt samarbete med. Kina. juli 2009 december 2013
Strategi för selektivt samarbete med Kina juli 2009 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Promemoria UF 2009/49557/ASO Strategi för selektivt samarbete med Kina 2009-2013 Sammanfattning
Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet
Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan
Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.
Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning
Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i
Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015 september 2011 september 2012
Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015 september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Under 2011 framtog Sida ett nytt och anpassad anvisningssystem
Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1
Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling
Strategirapport för Botswana september 2011 september 2012
Strategirapport för Botswana september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Sida bedömer att genomförandet av strategin för Botswana går enligt plan. Efter en viss tröghet i början av strategiperioden har
Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)
NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar
Resultatstrategi för Bangladesh
Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev
1. Allmänna synpunkter och slutsatser
2016-06-27 Svar på remiss av regeringens skrivelsen Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Ambassaden i har mottagit förslaget till nytt Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet
28 383 771 SEK Årligt allokerat 75 MSEK. 25 (20 aktiva) Strategiperiod 2010 2013. Bedömning av strategigenomförande och resultat
September 2012 september 2013 Del 1: Rapportering av strategigenomförande och resultat Turkiet Utbetalt belopp 2013 Antal avtalade insatser 28 383 771 SEK Årligt allokerat 75 MSEK belopp 25 (20 aktiva)
Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt
Strategi för selektivt samarbete med. Indien. januari 2009 december 2013
Strategi för selektivt samarbete med Indien januari 2009 december 2013 2009-07-09 Bilaga till UF2009/46329/ASO Utrikesdepartementet Strategi för selektivt samarbete med Indien för perioden 2009-2013
Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning
Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete ger resultat Resultatrapporten om Finlands utvecklingspolitik 2018 presenterar resultat av Finlands
Internationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013
Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kambodja januari 2012 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet 2012-03-08 Enheten för Asien och Oceanien Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete
Strategirapport för Sydafrika september 2011 september 2012
Strategirapport för Sydafrika september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Målet för aktörssamverkan är att stimulera och stärka framväxten av självbärande relationer av ömsesidigt intresse mellan svenska
Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer
Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2016 2020 Strategi fo r sa rskilt demokratisto d genom svenska partianknutna organisationer 2016 2020 1. Inriktning Demokratistödet
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma
Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är
Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Indonesien. april 2009 december 2013
Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Indonesien april 2009 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet PM 2009-06-25 Bilaga t UF2009/444625/ASO Asien- och Oceanienenheten Strategi
Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser
Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
inom hållbar social utveckling
Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar social utveckling 2018 2022 Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.
Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.
Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.
Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016
Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade
Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014
Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Demo Miljö 2012-2013. Nya marknader för svenska miljöteknikföretag 20 februari 2012
Demo Miljö 2012-2013 Nya marknader för svenska miljöteknikföretag 20 februari 2012 1 Gamla Demo Miljö Bakgrund: Demo Miljö 2007 2010 Syfte: Sprida miljöteknik till Sidas 45 samarbetsländer. Verktyg: Förstudier
Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden
Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt
Strategirapport för Indien september 2011 september 2012
Strategirapport för Indien september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Det övergripande målet för det svenska selektiva samarbetet med Indien är en socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling.
YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm
YTTRANDE 1(5) 2014-02-12 Ärendenummer: 2014-000015 Utrikesdepartementet (U-STYR) 103 39 Stockholm Remissvar: Biståndspolitisk plattform Sammanfattning Sida anser att regeringens ambition att öka tydligheten
Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender
Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll
Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.
Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
STRATEGIRAPPORT FÖR SIERRA LEONE, SEPTEMBER 2010 AUGUSTI 2010
PROMEMORIA 1(8) STRATEGIRAPPORT FÖR SIERRA LEONE, SEPTEMBER 2010 AUGUSTI 2010 SAMMANFATTNING Samarbetsstrategin för Sierra Leone anger att stöd endast ska ges till utbildningssektorn. Tillgänglig information
Resultat Utgångspunkten för beslutsunderlaget är en GAP-analys mellan nuläge och förväntade effekter av plattformen.
Resultat och slutsatser av enskilt projekt Framtagande av beslutsunderlag för etablering av en operativ nationell exportfunktion inom avfalls -och återvinningsområdet Inledning Resultatet av enskilt projekt
Utfasningsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Makedonien. januari 2010 december 2012
Utfasningsstrategi för utvecklingssamarbetet med Makedonien januari 2010 december 2012 Bilaga till regeringsbeslut 2010-08-12( UF2010/47609/EC ) Utfasningsstrategi för det svenska stödet till Makedonien
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Ändrad strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer
Bilaga till regeringsbeslut 2018-03-08 (UD2018/04249/FMR) Ändrad strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2016-2020 1. Inriktning Demokratistödet genom svenska partianknutna
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra strategin. Maria Gärtner Nord
Regeringsbeslut III:3 2010-11-04 UF2010/46581/USTYR Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan 2011-2013 1 bilaga Ärendet För att det svenska biståndet effektivt och ändamålsenligt ska kunna bidra
ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap
ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap 1. Kommunalt Partnerskap Kommunalt Partnerskap är en Sidafinansierad samarbetsform som genom resultatinriktade projekt ska bidraga till utveckling av kommunal
Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017
Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga
Strategi för selektivt samarbete med. Botswana. januari 2009 december 2013
Strategi för selektivt samarbete med Botswana januari 2009 december 2013 Bilaga till regeringsbeslut 2009-12-17 (UF2009/86812/AF) 2009-12-17 Samarbetsstrategi för det selektiva samarbetet med Botswana
Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap
PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:
Miljömålsdagarna 2015 Örebro
Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,
Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete
SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen
Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad
Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad Praktikplats: Svenska ambassaden i Belgrad Praktikperioden är från 2012-09-06 till 2013-01-25 på heltid. Handledare: Torgny Svenungsson Telefon: +381 633
september 2011 september 2012
Strategirapport för VIETNAM september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Det övergripande målet för samarbetet är förbättrad demokratisk samhällsstyrning, ökad respekt för mänskliga rättigheter och en
POLICY. Internationell policy
POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Samarbetsländer med långsiktigt programsamarbete - Kategori 1
2009-06-29 Utrikesdepartementet Arbete med biståndseffektivitet i olika landkategorier Samarbetsländer med långsiktigt programsamarbete - Kategori 1 Förutsättningarna för att arbeta med biståndseffektivitet
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Myanmar. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Myanmar 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.024 Resultatstrategi
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål
Expertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
Här står vi. Dit går vi.
december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller
www.sida.se Aktörssamverkan Ett steg till i utvecklingen
www.sida.se Aktörssamverkan Ett steg till i utvecklingen Genom aktörssamverkan kan både Industriföretagen i Hyderabad, Indien, samarbetar med IVL Svenska Miljöinstitutet för att få kunskap och teknik att
10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb: Artikelnr: UD
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Bolivia 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Artikelnr: UD 16.051 Regeringsbeslut för Bolivia togs 2016-10-06. Strategi för Sveriges
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,
2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet
Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.
Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste
Strategi för det regionala utvecklingssamarbetet med Asien med fokus på. Sydöstasien. september 2010 juni 2015
Strategi för det regionala utvecklingssamarbetet med Asien med fokus på Sydöstasien september 2010 juni 2015 Bilaga till 2010-09-09 UF2010/33456/ASO Samarbetsstrategi för det regionala utvecklingssamarbetet
Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard
Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard
Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015
Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang
Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga
Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 12/2017 Vårt ärendenr: 17/00003 2017-06-09 Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter Ärendenr:
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,
Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut
Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 maj 2015 (OR. en) 9140/15 DEVGEN 75 ACP 79 RELEX 412 OCDE 11 FIN 376 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Rådets slutsatser om Europeiska
Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang
Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang för miljöfrågor ökat har flera intressenter tillkommit
Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling?
Vilka luckor har kommuner som NÄRINGSLIVET kan fylla? Nätverkande mötesplatser med både näringsliv och partners Kommunen har ingen produktionskapacitet till skillnad från företagen Att få till verkstad
Lärdomar och möjligheter för ökat resultatfokus utvärdering i halvtid. Presentation xxx XXX
Lärdomar och möjligheter för ökat resultatfokus utvärdering i halvtid Presentation xxx XXX Innehåll Syftet med utvärdering TM 1: Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. TM 3: Öka konkurrenskraften
Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
Sveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet Nr 57 Avsiktsförklaring mellan Sydafrika och Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om partnerskap i Afrika
Motion från Anna-Britt Wejdsten (L) - Ny vänort i Rumänien
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-09-14 KS 2016/0641 Kommunfullmäktige Motion från Anna-Britt Wejdsten (L) - Ny vänort i Rumänien Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att
Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag
sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika
Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Maria Chergui Paul Lappalainen Johanna Sjöwall 1 juni 2018, UNESCO LUCS VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER Föreningens mål arbeta mot diskriminering
Utgångspunkter
Bilaga till regeringsbeslut 2007-12-19 (UD2007/46001/UP) 2007-12-14 Regeringens riktlinjer för handelsrelaterat utvecklingssamarbete 2008 Utgångspunkter Dessa riktlinjer ger vägledning för hur medlen till
Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet
1(5) 2016-07-01 Utrikesdepartementet Anna Gustafsson 072-525 7464 anna.gustafsson@tco.se Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet UD2016/09273/IU TCO välkomnar att ramverket framhåller att Sveriges
Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikplats: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikperiod: 30 augusti 2010 14 januari 2011 Handledare: David Holmertz
Sida 2 (8) Hållbar upphandling
Sida 2 (8) Hållbar upphandling 1. Sammanfattning Sida verkar för att hållbarhetskriterier tillämpas i bilateral och multilateral biståndsfinansierad upphandling genom att belysa behovet av reformarbete
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Policy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Ramar och kriterier. Linnaeus-Palme planering (7)
Ramar och kriterier 2018-09-14 Linnaeus-Palme planering 2018 1 (7) Innehåll Ansökningsomgång Linnaeus-Palme planering 2018 3 Om programmet... 3 Aktivitetsperiod och utbytesperiod... 4 Vidareförmedling
Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet
Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet Förord Syftet med dessa riktlinjer är att ge vägledning
Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-12-18 (UF2014/80398/UD/USTYR) Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015 2021 1. Förväntade resultat Denna strategi styr användningen
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
KRAV PÅ REDOVISNING KOMMUNALT PARTNERSKAP FÖRSTUDIE. Gäller från och för projekt beviljade av ICLD.
KRAV PÅ REDOVISNING KOMMUNALT PARTNERSKAP FÖRSTUDIE Gäller från 2009-01-01 och för projekt beviljade av ICLD. 2013-03-07 2 Följande krav på redovisning av beviljade medel inom ramen Kommunalt Partnerskap
Förslag till Verksamhetsplan 2011
1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring
World rankings. Antalet STEM-examina ökande. 1,75% av BNP på R&D (2006) 109 universitet HEI. 32 miljarder Euro
Storbritannien World rankings Times Shanghai Cambridge University 3 4 Oxford University 4 10 University College London Imperial College 7 22 6 27 109 universitet + 160 HEI Antalet STEM-examina ökande 1,75%