Strategirapport för Indien september 2011 september 2012

Transkript

1 Strategirapport för Indien september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Det övergripande målet för det svenska selektiva samarbetet med Indien är en socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling. Merparten av samarbetet består av aktörssamverkan med målet att stimulera och stärka framväxten av självbärande relationer av ömsesidigt intresse mellan svenska aktörer och aktörer i Indien i syfte att bidra till målet för internationellt utvecklingssamarbete. 1 Sida bedömer att stödet har bidragit till att stimulera framväxten av ett stort antal relationer av ömsesidigt intresse mellan en rad olika aktörer, främst inom fokusområdena i strategin, miljö och klimat samt hälsa. Det finns ett ömsesidigt intresse för samarbete inom dessa områden. Under det senaste året har aktörssamverkan tagit fart ordentligt och en rad nya samarbeten har inletts. Under perioden har 19 nya samarbeten inletts att jämföra med 5 under samma period förra året. Miljökontoret på ambassaden har spelat en viktig roll i att utveckla kontakter med relevanta indiska och svenska aktörer, öka intresset och kunskapen i Indien om svenskt kunnande och teknik samt främja samarbeten inom miljöområdet. Arbetet har resulterat i flera aktörssamverkansprojekt. Efterfrågan från Indien är stor liksom intresset från aktörer på båda sidor. 2 Inom hälsoområdet har ett aktivt arbete under samverkansavtalet bidragit till flera samarbeten. Det finns ett indiskt intresse och efterfrågan på svenskt kunnande och expertis och ett svenskt intresse för samarbete från både företag, myndigheter, institutioner och universitet. Pågående projekt har stimulerat nya aktörer till nya samarbeten och projekt. Utfasningen av det selektiva samarbetet kommer att negativt påverka implementeringen av samverkansavtalet om inte nya möjligheter till finansiering kan identifieras. Stödet bedöms bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förändra sina levnadsvillkor. Inom miljöområdet handlar det om ett mer långsiktigt resultat som kommer av reformer, beteendeförändringar och utveckling av teknik. Hälsoprojekten bidrar till att förbättra hälsosituationen i landet genom att utveckla kompetens inom 1 Av 42 pågående insatser är 38 aktörssamverkan och deras budget motsvarar drygt 90% av landallokeringen 2 Special Attaché Environment, Energy and Climate Change at the Swedish Embassy in New Delhi. A report from the two years of operation Michael Kullman and Arati Davis Sida 1 (15)

2 många olika områden, stärka institutioners kapacitet att genomföra reformer samt förbättrad kvalité på hälsotjänster genom bl.a. kompetensutveckling av hälsopersonal och genom att utveckla modeller. Samtidigt som förutsättningarna för aktörsamverkan är goda så bör det understrykas att kostnadsdelning är en utmaning och det finns tveksamhet kring hållbarheten i relationerna. Många samarbeten är resultat av aktivt arbete från ambassaden och/eller facilitatorer och det tar tid att skapa långsiktigt hållbara relationer. Osäkerheten kring möjligheter till framtida finansiering är en utmaning när det gäller att stimulera nya samarbeten. Det finns även vissa risker kopplade till utfasningen av det bilaterala stödet såsom ökad risk för korruption, svaga incitament att rapportera i tid, att insatser inte hinner genomföras i tid och således inte leverera förväntade resultat. Sida avser under kommande år att prioritera uppföljning, resultat och kommunikation av erfarenheter och resultat. Det riktade stödet till miljöorganisationerna, Centre for Science and Environment, CSE, och Toxics Link, visar goda resultat och utgör ett bra komplement till aktörsamverkan. 1. INLEDNING Utvecklingssamarbetet styrs av strategin för Indien och det övergripande målet för det svenska selektiva samarbetet med Indien är en socialt, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling. Merparten av samarbetet består av aktörssamverkan. Samarbetet är främst inriktat på miljö och klimat. Hälsa är ett annat område som särskilt nämns under övriga samarbetsområden. 2. EKONOMISKT UTFALL Allokeringen för Indien för 2012 uppgår till 60 MSEK. Till och med den 30 september 2012 har totalt 33 MSEK utbetalats. Detta motsvarar drygt hälften av anslaget för Bemyndiganderam för 2012 är 70 MSK, varav 46 MSEK är intecknat. Fyra insatser är under beredning. Allokering 2012 Utfall jan-aug Prognos jan-dec Miljö och klimat 19,5 39,3 Övriga områden, t ex hälsa 11,3 24,2 Totalt 60 30,8 63,5 Varav aktörssamverkan 25,3 57,9 Varav riktat bistånd 5,5 5,6 Utbetalningen uppgår hittills till lite mer än halva anslaget för Sida bedömer efter dialog och uppföljning med partners dock att i princip samtliga medel kommer att betalas ut under Sida 2 (15)

3 3. RESULTAT 3.1 Aktörssamverkan Målet för aktörssamverkan är att stimulera och stärka framväxten av självbärande relationer av ömsesidigt intresse mellan svenska aktörer och aktörer i Indien i syfte att bidra till målet för internationellt utvecklingssamarbete. Det övergripande processmålet i strategin är att merparten av samarbetet ska utgöras av aktörssamverkan. Sida bedömer att stödet har bidragit till att stimulera och stärka framväxten av ett stort antal relationer av ömsesidigt intresse mellan en rad olika aktörer inom främst strategiområdena miljö och klimat samt hälsa. Detta illustreras av en stor ökning av antalet projekt under senare år. Processmålet är uppfyllt då merparten av stödet består av aktörsamverkan. Av 42 pågående insatser är 38 aktörssamverkan och dessa uppgår till drygt 90% av landallokeringen. Samtliga traditionella insatser är avslutade. Det finns potential att skapa hållbara relationer inom samarbetsområdena då det finns ett stort intresse för samarbete på både den indiska och den svenska sidan. Efterfrågan på hållbar miljöutveckling, energilösningar samt utvecklande av hälsosystem och modeller är stor och Sverige bedöms ha kunskap och teknik som är relevant. En utmaning är dock hållbarheten då många aktörer (främst myndigheter samt enskilda organisationer) ofta är beroende av extern finansiering. För forskningsinstitutioner förefaller det enklare att säkerställa finansiering och dessa samarbeten bedöms därför ha bättre förutsättningar för långsiktighet. Detta gäller även insatser med den privata sektorn. En svårighet med aktörssamverkan är kravet på kostnadsdelning. En större öppenhet att finansiera kostnader även på den indiska sidan skulle underlätta arbetet. Det finns ett ömsesidigt intresse i aktörssamverkanprojekten och bedömningen är att det ofta ökar ju längre ett samarbete utvecklas. Tidsperspektivet är av stor betydelse för att bygga hållbara relationer. Aktörssamverkan är resurskrävande och tar tid. Det kräver mycket arbete av Sida och/eller annan facilitator att stimulera och utveckla samarbeten och att stödja olika typer av aktörer med varierande erfarenhet av internationellt samarbete. Andra utmaningar är att få genomslag för fattiga människors perspektiv på utveckling samt rättighetsperspektivet i insatserna samt att få in kvalitativ rapportering med fokus på resultat. Stödet bedöms emellertid kunna bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förändra sina levnadsvillkor. Inom miljöområdet handlar det om ett mer långsiktigt resultat som kommer av reformer, beteendeförändringar och utveckling av teknik. Hälsoprojekten är ofta inriktade på att utveckla modeller som mer direkt kan påverka människor även om det är i liten skala men tanken är att de sedan kan skalas upp. Samarbeten stimulerar ofta till fler samarbeten och olika instrumenten inom aktörssamverkan kompletterar varandra väl och det finns flera exempel där idén om Sida 3 (15)

4 samarbete initierats under en internationell kurs, vidareutvecklats med hjälp av ett planeringsbidrag och fördjupats genom ett samarbetsbidrag. 3 Samarbetena blir inte sällan försenade på grund av byråkratiska processer. En annan utmaning är osäkerheten kring möjligheter till framtida svenska finansieringsmöjligheter samtidigt som det finns andra aktörer som erbjuder stora och mer säkra stöd. Detta kan påverka intresset för att inleda samarbete med Sverige. Andra riskfaktorer kopplade till utfasningen av det bilaterala stödet är en ökad risk för korruption, svaga incitament att rapportera i tid och att insatser inte hinner genomföras i tid och således inte kan leverera förväntade resultat. För att hantera ovan risker kommer Sida under kommande år att prioritera uppföljning av pågående insatser och vara restriktiv med att ingå nya avtal. 3.2 Sektor 1: Miljö och klimat Antal avtalade insatser: 23 varav 4 är riktade insatser och resten aktörssamverkan Antal insatser Svenska myndigheter och universitet 11 Svenska företag 2 Indiska företag 1 Enskilda organisationer 4 Övriga 4 5 Under perioden januari-september 2012 har 4 insatser slutförts och avslutats medan 13 nya insatser har beslutats Bedömning av strategins sektormål Sektormål: Ökad medvetenhet om och kapacitet för att skydda miljön och förebygga och hantera klimatförändringar. Bedömning av utvecklingen mot sektormålet: Det är Sidas bedömning att insatsportföljen inom miljöområdet bidrar till att uppfylla sektormålet och det gäller framförallt inom miljö och förebyggande av klimatförändringar, inte i lika stor utsträckning i hantering av klimatförändringar. Mot bakgrund av Indiens storlek, och det svenska stödets begränsade omfattning, är samarbetets påverkan på miljösituationen generellt givetvis marginell. Det riktade stödet till miljöorganisationerna, Centre for Science and Environment, CSE, och Toxic Link, har bidragit till ökad medvetenhet och kapacitet och även haft en inverkan på miljöpolitiken. CSE har i år lyft frågan om vatten och sanitet i urbana 3 Samarbetet inom integrerad vattenresurshantering i den indiska kommunen Kurseong, där bl a Lunds universitet, IVL, Darjeeling Polytechnic och ett svenskt privat företag ingår, är ett sådant exempel. 4 IVL, SIWI and Miljöattaché Sida 4 (15)

5 miljöer i samband med publiceringen av Excreta Matters 5. Rapporten har fått stort genomslag och bl a påverkat skrivningarna i Indiens kommande femårsplan, Toxic Links forskning och opinionsbildning inom området giftiga ämnen och avfall har bl a medverkat till nationell lagstiftning om plastavfall samt beslut att fasa ut användningen av kvicksilver i sjukvården i Punjab. 7 Utbildning av miljöinspektörer i samarbete med Naturvårdsverket och spridning av modeller för avfallshantering och biogasproduktion, under ledning av Energimyndigheten, är exempel på hur det svenska stödet bidrar till att öka kapaciteten i Indien för att skydda miljön. Den specialattaché för miljö-, klimat- och energifrågor som finansierats av Sida under en två årsperiod har lyckats väl med att etablera kontakter med relevanta indiska och svenska aktörer, öka intresset och kunskapen i Indien om svenskt kunnande och teknik samt främja samarbete inom miljöområdet. Ett flertal kontakter och samarbeten har resulterat i konkreta aktörssamverkansprojekt. Tjänsten har sedan augusti 2012 permanentats, med finansiering från UD. 8 Portföljens huvudfokus inom aktörssamverkan, avfallshantering och förnyelsebar energi bedöms relevant. Hållbar stadsplanering är ett nytt område som tillkommit under det senaste året och bedöms ha en stor potential. Efterfrågan från Indien är stor liksom intresset från svenska aktörer. Ett samförståndsavtal inom området är under slutförhandling vilket kommer underlätta fortsatt samarbetet och är ett bevis på det stora intresset. Verksamheten har tagit fart ordentligt under det senaste året och resulterat i en rad nya samarbeten. Under januari augusti 2012 ingicks 13 nya avtal/kontrakt inom miljöområdet att jämföra med 2 under samma period förra året. Exempel på nystartade samarbeten är t ex integrerad vattenresurshantering i kommunen Kurseong i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, Lunds universitet och Darjeeling Polytechnic och utbildning av miljöinspektörer i samarbete mellan Naturvårdsverket och Centre for Science and Environment (CSE). Stockholm International Water Institute har fått ett planeringsbidrag för att tillsammans med svenska konfektionsföretag ta fram ett program för förbättrad vattenhantering i indiska textilföretag. Kombinationen av aktörssamverkan, och dess olika instrument, och riktade insatser inom miljöområdet bedöms relevant. De riktade insatserna kan bidra till genomslag på policynivå och även identifiera intressanta områden och aktörer för aktörssamverkan. Riktade insatser gör det också möjligt att ge stöd till mer innovativ verksamhet, t ex samarbetet med Rädda Barnen inom miljö och hälsa. 5 Excreta Matters - How Urban India is soaking up water, polluting rivers and drowning in its own waste, Centre for Science and Environment, Sunita Narain, CSE annual progress report April March Annual Report on Toxics Free Communities in Development February Special Attaché Environment, Energy and Climate Change at the Swedish Embassy in New Delhi. A report from the two years of operation Michael Kullman and Arati Davis Sida 5 (15)

6 3.2.2 Resultat på insatsnivå De tre största insatserna Avtalsperiod Utfall 22, , , Samarbetspartner 19,20 Centre for Science and Environment Samarbetsform Kärnstöd (riktat) 4,00 Toxics Link Kärnstöd (riktat) 3,01 Tarun Bharat Sangh Kärnstöd (riktat) Svensk andel av totala stödet (%) Måluppfyllelse 45% Tillfredställande 25% Tillfredställande 100% Tillfredställande Insats 1: Energimyndigheten som facilitator inom avfallshantering och biogasproduktion Insatsens huvudsakliga mål: Ökat samarbete mellan Sverige och Indien inom avfallshantering och biogasproduktion genom skapandet av en plattform för samarbete, kunskapsutbyte, tekniköverföring och partnerskap. Avtalsperiod Utfall 2, Samarbetspartner 2,92 Energimyndigheten Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) Aktörssamverkan 100 % Resultatredovisning 9 : Ökad kunskap hos Energimyndigheten om avfallshantering och biogasproduktion i Indien och hur svensk teknik kan anpassas och packeteras för att skapa samarbeten och bidra till miljöförbättringar. Spridning av svenskt kunnande och svensk teknik inom avfallshantering och biogas och hur denna kan användas i Indien. Spridning av kunskap och erfarenhet genom framtagande och spridning av rapporten Waste to Energy in Urban Infrastructure. Experiences from Indo- Swedish collaboration Beslut fattat om att uppföra pilotanläggning för produktion av biogas i New Delhi. Sidas resultatbedömning: Det finns ett stort intresse från båda sidor, delvis som ett resultat av Energimyndighetens arbete, för samarbete inom avfallshantering och biogasproduktion. Under denna pilotfas har Energimyndigheten lyckats skapa en 9 Swedish Energy Agency Facilitator programme Waste to Energy, Phase 2, Energimyndigheten, Sida 6 (15)

7 plattform för samarbete och identifiera relevanta aktörer. Mot bakgrund av den goda utvecklingen har Sida beslutat finansiera en andra fas under vilken man ska arbeta vidare med både efterfrågesidan (de indiska städer som visat intresse) och utbudssidan (de svenska aktörerna, ffa leverantörer). Potentialen bedöms vara stor. Samarbetet mellan Sida och Energimyndigheten och dock inneburit vissa utmaningar, bl a hoppade det privata företaget som skulle medverka i uppförandet av pilotanläggningen i New Delhi av. Arbetet med att identifiera en ny privat aktör pågår och de två indiska parterna, tillsammans med Energimyndigheten, bedömer att förutsättningarna att lyckas relativt snart är goda. Insats 2: Specialattaché för miljö-, klimat- och energifrågor Insatsens huvudsakliga mål: Främja skapandet av långsiktigt hållbara samarbeten mellan svenska och indiska offentliga och privata aktörer inom områdena miljö, klimat och energi. Ökat intresse och kunskap hos indiska aktörer om svensk teknik och svenskt kunnande. Bidra till arbetet med biståndsfinansierad aktörssamverkan inom miljö- och klimatområdet. Avtalsperiod Utfall 5, Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 4,98 Miljöattaché Aktörssamverkan 100% Resultatredovisning 10 : En plattform för koordinering av miljö-, klimat och energirelaterade frågor har bildats och kontakter med relevanta aktörer på den svenska och indiska sidan etablerats. Ett flertal relationer med potential att bli långsiktigt hållbara har skapats mellan indiska och svenska aktörer, såväl privata som offentliga. Ökat antal biståndsfinansierade aktörssamverkansprojekt inom miljöområdet. Ökad kunskap och intresse hos indiska aktörer om svenskt kunnande och svensk teknik inom miljö och energiområdet. Samarbete inom hållbar stadsplanering har inletts och fördjupats. Långt framskridna förhandlingar om ett samförståndsavtal mellan Indien och Sverige inom området. En nyinrättad tjänst miljöråd har tillsatts på ambassaden vilken tar över och vidareutvecklar det arbete som miljöattachén påbörjat. 10 Special Attaché Environment, Energy and Climate Change at the Swedish Embassy in new Delhi, India A report from the two first years of operation , Mikael Kullman, Sida 7 (15)

8 Sidas resultatbedömning: Det sk miljökontoret, under ledning av miljöattachén, har under tvåårsperioden lyckats etablera kontakter och skapa relationer med relevanta aktörer på den indiska och svenska sidan och det faktum att tjänsten nu permanentats är ett tecken på att verksamheten bedömts värdefull. Miljökontoret och biståndssektionen inom ambassaden har kompletterat varandra väl där miljöattachéns roll varit att knyta kontakter och identifiera aktörer och biståndssektionen ansvarat för att bedöma, bereda och följa upp olika former av samarbetsprojekt mellan svenska och indiska parter. I samband med att tjänsten permanentades förändrades arbetsbeskrivningen delvis med starkare fokus på främjande av svenskt miljökunnande. Möjligheten att dra nytta av miljörådets arbete inom ramen för aktörssamverkan kvarstår dock varför koordinering och det nära samarbetet bör fortsätta. Även från miljörådet finns intresse för fortsatt samarbete då Sidas olika finansieringsinstrument bedöms spela en viktig roll. Insats 3: Biologisk rening av giftiga metaller och andra föroreningar i Pune samarbete mellan Skövde Högskola, Pune Universitet och Dr D Y Patil s biotekniska institut Insatsens huvudsakliga mål: Ökad kapacitet och kunskap hos deltagande institutioner för bedömning och tillämpning av forskningsresultat inom området biologisk rening av giftiga metaller och andra föroreningar. Bidra till minskade föroreningar i vattendrag i Pune. Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner 2, Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 1,37 Högskolan i Skövde Aktörssamverkan 60% Resultatredovisning 11 : Samarbete etablerat mellan de tre aktörerna. Tio bakteriestammar med förmåga att växa i närvaro av tungmetaller har identifierats och bedömts lämpliga för biologisk rening. Val av område för fältstudier. Forskningsresultat presenterade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Kartläggning av lämpliga organisationer i Indien för testning, tillämpning och användning av forskningsresultaten. Sidas resultatbedömning: Förorenat vatten är ett växande problem inte bara i Puneområdet utan i Indien i stort och projektet bedöms ha goda förutsättningar att utveckla en användbar metod för biologisk rening. Potentialen är stor. Aktörerna på båda sidor bedöms ha rätt kompetens samt tillgång till den forskningsinfrastruktur som krävs. Koordinering och samordning med relevanta aktörer, officiella, privata och enskilda organisationer, sker löpande. 11 Progress and Financial Report 2012, Högskolan i Skövde, Sida 8 (15)

9 Insats 4: Miljörelaterade hälsa samarbete med Rädda Barnen i Väst Bengal Insatsens huvudsakliga mål: Att minska kvinnor och barns utsatthet för miljöorsakade hälsorisker genom stärkt förmåga hos lokalsamhällen att förebygga och hantera dessa risker. Avtalsperiod Utfall 3, Samarbetsp artner 1,85 Rädda Barnen Projektstöd (riktat stöd) Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 100 Resultatredovisning 12 : Projektorganisation bestående av bl a kommunföreträdare, enskilda organisationer, forskningsinstitut och självhjälpsgrupper etablerad. 250 kvinnor utbildade i plantering och skötsel av mangrove barn utbildade inom vatten, sanitet och hygien samt katastrofriskreducering. Lämpliga platser för installation av vattenrening, samt modeller för sanitetslösningar, identifierade. Sidas resultatbedömning: Projektet är verksamt i ett fattigt område, Sunderabans, som är särskilt känsligt för miljöpåverkan och naturkatastrofer vilket gör kopplingen mellan miljö och hälsa särskilt relevant. Projektet har påvisat goda resultat (på outputnivå) under den korta tid som det pågått (ca 6 månader). Förutsättningarna för att projektet ska uppnå sina mål bedöms goda, liksom möjligheten att skala upp och reproducera projektupplägget i andra områden. 3.2 Sektor 2: Övriga samarbetsområden, t ex hälsa Antal avtalade insatser: 19 samtliga aktörssamverkan Antal insatser Svenska myndigheter och universitet 16 Svenska företag 2 Övriga 13 1 Under perioden januari-september 2012 har 2 insatser slutförts medan 6 nya avtal/kontrakt om insatser har undertecknats. 12 Achievements against LFA, Save the Children, International Center for Local Democracy (ICLD) Sida 9 (15)

10 3.2.1 Bedömning av strategins sektormål för övriga samarbetsområden, t ex hälsa Sektormål: Strategin anger inget sektormål men uppger att stöd till aktörssamverkan kan förekomma inom andra områden där Sverige och Indien har ömsesidigt intresse för att stärka och stimulera varaktiga relationer. Hälsa nämns som ett område av särskilt intresse. Samarbetet inom hälsa bygger på ett samförståndsavtal mellan Sverige och Indien. Sida deltar i den arbetsgrupp som koordinerar och implementerar avtalet. Samarbetet är mycket aktivt och framhålls både av Indien och Sverige som förebild. Arbetet har resulterat i ett ökat antal samarbeten inom flera olika områden såsom antibiotikaresistens, folkhälsa, mödra- och barnhälsa samt medicinsk teknik. Portföljen som består av 13 insatser (varav tre forskningsprojekt) har till stor del identifierats och initierats av arbetsgruppen. Sida bedömer att insatserna i portföljen är relevanta och bidrar till att stimulera och stärka framväxten av relationer av ömsesidigt intresse mellan svenska och indiska aktörer. Det finns ett ömsesidigt intresse för samarbete inom detta område inklusive på politisk, akademisk, institutionell nivå och bland företag. Förutsättningarna för att utveckla och stärka samarbeten är goda. Behoven och efterfrågan i Indien motsvarar svenskt kunnande och teknik. Det finns ett växande intresse för samarbete från svenska företag och med stöd från Sida arbetar Swecare bland annat i Indien som facilitator för partnerskap i den privata sektorn. 14 Fyra svenska företag har fått planeringsstöd för att utveckla projekt eller för att hitta en indisk samarbetspartner. Exempel på nya insatser initierade under samverkansavtalet är ett politiskt prioriterat samarbete inom området antibiotikaresistens mellan Svenska smittskyddsinstitutet och dess indiska motsvarighet. Andra exempel är samarbeten inom områdena alkoholkontroll mellan Folkhälsoinstitutet i Sverige och Public Health Foundation India. Andra exempel på nya insatser är inom området medicinsk abort mellan Karolinska Institutet och Action Research and Training for Health samt All India Institute of Medical Sciences, jämställdhet mellan Göteborgs Universitet och Women Work and Health Initiative i Indien, värmeexponering på arbetsplatser mellan Umeå Universitet och Sri Ramachandra University samt tre nya forskningsprojekt. Sida bedömer att stödet bidrar till att förbättra hälsosituationen i landet genom att utveckla kompetens inom många olika områden och stärka institutioners kapacitet att genomföra reformer. Stödet bidrar också till förbättrad kvalité på hälsotjänster t.ex. genom kompetensutveckling av hälsopersonal och genom att utveckla modeller. Samarbetet mellan Karolinska Institutet, Barnmorskeförbundet och indiska institutioner har t.ex. bidragit till ökad kompetens om förlossningsvård hos barnmorskor och hälsopersonal, förändringar i läroplanen, förbättrad infrastruktur i förlossningssalar och ökad kvalitét på förlossningsvård. Utmaningarna finns redovisade ovan under rubrik 3.1 Aktörsamverkan. 14 Exempel på företag som fått hjälp med att hitta indiska partners är Bactiguard, Hemocue, Cavidi och Electa. Sida 10 (15)

11 Inom området Övrigt ingår även stöd till Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) för att stimulera ökat samarbete mellan indiska och svenska kommuner samt stöd till sju olika kultursamarbeten genom Kulturrådet. Under perioden har Sverige avslutat ett traditionellt stöd till en civilsamhällesorganisation, Human Rights Law Network. Stödet har bland annat bidragit till att öka medvetenheten kring frågor rörande mänskliga rättigheter samt till omfattande rättshjälp för fattiga människor Resultat på insatsnivå De tre största insatserna Avtalsperiod Utfall 4, , , Samarbetspartner 1,45 Göteborgs Universitet Samarbetsform 2,19 Uppsala Universitet/IMCH Aktörssamverkan Aktörssamverkan 0 Karolinska Institutet/ARTH Aktörssamverkan Svensk andel av totala stödet (%) Måluppfyllelse 50% Tillfredställande 50% Tillfredställande 40% Inga resultat finns ännu att påvisa Insats 1. Samarbete mellan Lund Universitet samt National Institute of Health and Family Welfare och MAMTA Insatsens huvudsakliga mål: Främja ökad förståelse för ungdomsvänliga hälsotjänster inom den allmänna vården genom utbyte av svenska och indiska erfarenheter. Öka individers/institutioners kapacitet att initiera hållbar utveckling av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för ungdomar genom ungdomsvänliga hälsotjänster. Stödja utvecklandet av ungdomsvänliga hälsotjänster inom den allmänna sjukvården. Avtalsperiod Utfall 9, Samarbetsp artner 6,79 Lunds Universitet Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) Aktörssamverkan 70% Sida 11 (15)

12 Resultat 15 : Insatsen har bidragit till att stärka deltagarnas kapacitet, förståelse och självförtroende v.g att leverera ungdomsvänliga hälsotjänster främst inom den offentliga hälsovården. De utbildade deltagarna utgör resurser till delstaternas implementering av programmet för ungdomars reproduktiva och sexuella hälsa (Adolescent Reproductive Sexual Health, ARSH) Insatsen har bidragit till att några delstater (Himachal Pradesh, Bihar, Tripura, Karnataka, West Bengal and Delhi) har introducerat ungdomsvänliga kliniker och bidrar med infrastruktur, ökad budget och kapacitetsutveckling för personal. Ett nytt samarbete mellan State Health Mission of Himachal Pradesh, Lund Universitet och MAMTA har initierats med syfte att utveckla distriktmodeller för att integrera icke smittbara sjukdomar relaterade till livsstil med ARSH programmet. Sidas resultatbedömning Insatsen bedöms ha goda förutsättningar att uppfylla målen och bidra till att utveckla relationer mellan Indien och Sverige inom detta område. Det är mycket positivt att flera delstater har vidtagit nödvändiga åtgärder i sin implementering av ARSH programmen genom att t.ex. öka budgeten för att stödja deltagarnas arbete med att introducera ungdomsvänliga hälsotjänster inom den offentliga vården. Den indiska samarbetspartnern, som är huvudaktör för utbildning v.g. regeringens ARSH program, bedöms nu ha kapacitet och självförtroende att på egen hand fortsätta genomföra utbildningen i framtiden. Den största utmaningen för genomförandet av programmet är förseningar i delstaternas val av deltagare och att få delstaterna att genomföra förändringsprojekten. Insats 2: Partnerskap mellan svenska och indiska institutioner för att förbättra mödrahälsan och stärka förlossningsvården i Indien. Insatsens huvudsakliga mål: Tillgång till utbildade, kunniga och engagerade lärare för barnmorskor på gymnasial och högskolenivå i utvalda delstater. Förbättra kapaciteten för styrning av vård och förlossningshjälp på delstatsnivå och verka för skapandet av en god förlossningsutbildning och praktikplatser. Verka för att stärka förlossningsvården i Indien. Avtalsperiod Utfall Samarbetspartner 10, ,45 KI, Uppsala Universitet, Rädda Barnen, Barnmorske-förbundet* Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) Projektstöd 75% 15 Annual Report: National Training Programme on Youth Friendly Health Services in India Sida 12 (15)

13 Resultat 16 : Utbildning av 70 sjuksköterskor/barnmorskor har resulterat i ökad kvalitet på vården genom förbättrad infrastruktur och ökad infektionskontroll i 17 förlossningssalar i de fem projektdistrikten. Påverkansarbete har bidragit till att delstatsregeringar har allokerat medel för att förbättra infrastrukturen, utbildning och laboratorium för förlossningsutbildning. Utbildning av 26 seniora sjuksköterskor/barnmorskor har bidragit till ökad kapacitet vad gäller ledarskap och administration av förlossningssalar. Genom aktivt påverkansarbete har insatsen bidragit till att den indiska staten har utökat utbildningsprogrammet för sjuksköterskor/barnmorskor från 18 till 24 månader. Den färdplan för stärkt förlossningsvård som projektparterna utvecklat har fått uppmärksamhet i Indien vilket har bidragit till att regeringen har utvecklat sin policy och sitt beslut att stärka förlossningsvården och ta fram en karriärsutvecklingsplan för barnmorskor. Sidas bedömning av resultat: Resultaten bedöms överensstämma med uppsatta mål. Delstatsregeringarna har avsatt nödvändiga medel för att genomföra förändringar på distriktsnivå. En utmaning har dock varit att mobilisera medel från de indiska projektparterna. Genomförandet av projektet har försenats av utdragna byråkratiska processer att nominera lärare vilket har krävt mycket uppföljningsarbetet av projektpartners. Genomförandet av projektet har också påverkats av restriktioner vad gäller internationella resor för statsanställda. En annan utmaning är att behålla utbildade barnmorskor då det råder en akut brist på sådana i Indien. 4. DIALOGFRÅGOR Övergripande dialogfrågor enligt strategin är: Ökad kunskap om och förståelse för möjligheten till en miljömässig hållbar ekonomisk tillväxt Klimatförändringens konsekvenser för försörjningsmöjligheter och hälsa Dialogen förs framförallt inom ramen för samförståndsavtalen inom miljö och förnyelsebara energikällor men även, indirekt, vi samarbetet med de nationella miljöorganisationerna. Dialogen inom klimatområdet har medverkat till att den kommande femårsplan, , innehåller en särskild satsning, och ökade resurser, till investeringar i förnyelsebara energikällor. 5. DE TRE TEMAKA RIOITERINGARNA 5. DE TRE TEMATISKA PRIORITERINGARNA Miljö och klimat Kopplingarna är starka mellan miljö och hälsa. Stödet inom miljö och klimat har på sikt potential att bidra till positiva effekter för hälsa. Även hälsostödet har potential att ha 16 Annual Report: Midwifery Strengthening Project: Partnership between Swedish and Indian Institutes for improving maternal and newborn health through strengthening midwifery in India Sida 13 (15)

14 positiva effekter på miljön. Integreringen av miljö och klimat frågor är dock inte så tydlig i hälsoarbetet. Det finns inga konkreta resultat att redovisa men samarbetet om antibiotikaresistens mellan Smittskyddsinstitutet och dess indiska motpart har potential att leda till minskade utsläpp från läkemedelsindustrin. Sida har en riktad insats till Rädda barnen inom området miljö och klimat samt hälsa (se ovan) samt ett forskningsprojekt inom detta område. Frågan diskuteras även inom båda samförståndsavtalen. Flera av insatserna inom sektorn miljö och klimat fokuserar på att utveckla verktyg för miljö och klimatintegrering, t ex lagstiftning och policydialog, som kan användas inom alla sektorer. Demokrati och mänskliga rättigheter Hälsostödet är till stor del inriktat på att stärka kvinnors och barns hälsa samt rättigheter. Även miljöstödet har koppling till demokrati och mänskliga rättigheter genom att bidra till ökad transparens, tillgång till information och rätten att delta i processer som berör den lokala miljön. Jämställdhet och kvinnors roll Jämställdhet är huvudsakligen integrerat i stödet till hälsosektorn där flera av insatserna inom mödravård, samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt säkra aborter är direkt kopplade till frågor rörande kvinnors rättigheter och utveckling. Jämställdhet integreras också tydligt i vissa insatser inom miljö t.ex. stödet till vattenhantering i Kurseong där kvinnors intressen omhändertas väl samt det finns ett aktivt kvinnligt deltagande i planering och genomförande av insatsen. Det finns också ett stöd för att utveckla samarbeten mellan svenska och indiska aktörer inom området kvinnor, arbete och hälsa samt ett stöd till ett kvinnligt nätverk. Rädda Barnen får stöd för att arbeta med miljö och hälsa och där finns ett tydligt fokus på kvinnor och barn. 6. DE TVÅ PERSPEKTIVEN Det är framför allt i de riktade insatserna och i en del av stödet inom hälsosektorn som de två perspektiven tillämpas på ett tydligt sätt. T.ex. miljöorganisationen Tarun Bharat Sangh som får ett riktat stöd integrerar fattiga människor i processer för att ta hänsyn till deras behov och de deltar i genomförandet av projektet. I flera av insatserna är det dock av en utmaning att integrera perspektiven beroende på karaktären av stödet. Genom att arbeta med att förbättra miljön och minska effekten av klimatförändringar gynnas i första hand de fattiga som drabbas värst av dålig miljö och klimatförändringar. Flera insatser avser bidra till ökad transparens, tillgång till information och rätten att delta i lokala beslutsprocesser. Dock synliggörs inte alltid fattiga människor och fattiga människors deltagande i planering och genomförande av insatserna förefaller ofta begränsat. Sida 14 (15)

15 7. SAMLAT STÖD TILL SAMARBETSLANDET Ett stort antal indiska civilsamhällesorganisationer i Indien får stöd via flera svenska enskilda organisationer. Stödet uppgick 2011 till 22 MSEK. Det finns ett begränsat humanitärt stöd till Indien som 2011 uppgick till drygt 2 MSEK: Det Sida-finansierade programmet Innovations Against Poverty har mottagit flera intressanta ansökningar från företag med verksamhet i Indien och hitintills har tre företag erhållit stöd. Innovationerna avser ekologisk odling, omvandling av avfall till energi samt lågkostnadsbelysning utan el. Swecare får stöd via B4D för att facilitera samarbeten med privata aktörer inom hälsoområdet i bl.a. Indien. Det finns tydliga synergier och ett nära samarbete med Sida i detta arbete. 8. DEN KONTEXTUELLA RAMEN Indiens femårsplan för håller på att fastställas och flera av Sveriges samarbetsparter har deltagit i de expertgrupper som medverkat i framtagandet. Klimatfrågan, och satsning på förnyelsebar energi, är ett område om ges markant ökad prioritet. Planen innehåller också en ökad satsning på hälsovård, från 1% av BNP till 2,5%. 17 EUs bistånd kommer att övergå i en annan form fr om 2014 där ett nytt instrument för partnerskap, vilket har stora likheter med aktörssamverkan, kommer att introduceras. Den pågående åtstramningskampanjen inom den indiska förvaltningen ser ut att fortgå vilket försvårar indiernas möjlighet att täcka sina egna kostnader. 17 Reclaiming Public Provisioning Priorities for the 12th Five Year Plan, GBGA Sida 15 (15)