Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat?"

Transkript

1 Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat?

2 Vi har under vårt fördjupningsarbete valt att fokusera kring styrketräning hos personer med cerebral pares. Vi har träffat två sjukgymnaster och en elev från Riksgymnasiet i Umeå där vi fick möjlighet att delta under ett träningspass. Vi har även träffat Anna (fingerat namn) som är före detta elev på Riksgymnasiet. Bakgrund Cerebral pares betyder förlamning från hjärnan på latin. Cerebral pares är ett samlingsnamn för ett följdtillstånd efter en skada i den omogna hjärnan (före 2 års ålder) och är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Både själva hjärnskadan och symptomen som följer är mycket olika och förändras genom åren. De motoriska funktionshindren varierar mycket och kan ofta vara kombinerat med andra funktionsstörningar som till exempel utvecklings-, perceptions- och kommunikationsstörning samt epilepsi och sensibilitetspåverkan. Även syn- och hörselnedsättning är vanligt förekommande. Sedan 1980-talet har incidensen för cerebral pares minskat tack vare utvecklad och förbättrad perinatalvård och de flesta barn med cerebral pares föds fullgångna (Beckung et al, 2002). Hjärnskada vid cerebral pares kan uppkomma prenatalt (före förlossning), perinatalt (under) samt postnatalt (efter). Orsaker till att en hjärnskada kan uppstå är bland annat missbildningar, infektioner, cirkulationsstörningar, blödningar, syrebrist, trauma och drunkning. Diagnos av cerebral pares ställs utifrån om barnet är ett så kallat känt riskbarn från födseln, vid försenad motorisk utveckling och vid asymmetrisk motorik. Magnetröntgen görs tidigast vid 2 års ålder och klassificering av skadan görs vanligen vid 4-5 års ålder (Timby, 2011). Motoriska problem Vid uppgiftsorienterad viljemässig motorik krävs ett finstämt samspel mellan skelettala, muskulära, sensoriska, kognitiva och emotionella system. Vid en funktionsnedsättning är detta samspel rubbat. En CP-skada kan innebära flera olika syndrom- spastiska, dyskinetiska och ataktiska- och som i sin tur är indelade i undergrupper (Beckung et al, 2002). Det vanligaste syndromet är spasticitet (79 %) som innebär ökad muskeltonus på grund av skada i det övre motorneuronet. Spasticitet delas in i unilateral (hemiplegi) samt bilateral (diplegi och tetraplegi) (Timby, 2011). Spastisk hemiplegi drabbar den ena kroppshalvan. Spastisk diplegi drabbar benen i större utsträckning än armar och händer. Spastisk tetraplegi innebär mycket uttalad spasticitet i både armar och ben (Höök, 2001). Dyskinesi innebär ofrivilliga rörelser på grund av skada i basala ganglierna. De olika varianterna av dyskinesi är dystoni, atetos (stora långsamma rörelser långt ut från kroppen) samt chorea (mindre snabba rörelser nära kroppen). Ataxi påverkar koordination och balans på grund av skada på nervbanorna till och från lillhjärnan (Timby, 2011).

3 Vid cerebral pares finns en bristande förmåga att reglera spasticitet. Det visar sig genom hypotonus, växlande tonus samt hypertonus. Barn med spasticitet har ökad muskeltonus, ökade reflexer, klonus (repetitivt utlösta och ibland outsläckliga sträckreflexer) och sämre viljemässig motorik i armar och ben. Allt detta sammantaget innebär en nedsatt motorisk kontroll. Den nedsatta motoriken beror även på svårigheter att rekrytera motoriska enheter och att aktivera och behålla muskelkraft. Muskelsvaghet kan leda till inaktivitet vilket i sin tur leder till muskelatrofi och nedsatt cirkulation och till sist påverkas också ledrörligheten. Motoriken påverkas även av co-kontraktion som innebär att en muskels agonist och antagonist aktiveras samtidigt och skickar motstridiga signaler till varandra vilket gör det svårt att utföra en rörelse. Biomekaniska faktorer påverkas negativt genom kontrakturer i muskulatur och bindväv samt även skelettdeformiteter (Beckung et al, 2002). Styrketräning hos personer med CP-skador Det var inte länge sedan man ansåg att det fanns liten eller ingen effekt av styrketräning hos personer med CP-skador. Idag finns dock stark evidens för att styrketräning vid CPskador ger positiv effekt. Exempelvis sker en förbättring i både styrka, funktion, gångmönster och rörlighet samt en minskning av spasticitet och smärta. Vi har träffat Erik, med diagnosen spastisk diplegi. Han studerar vid Riksgymnasiet i Umeå och är ett levande bevis på hur träning ger bättre livskvalitet, tack vare en förbättring av ovan nämnda faktorer. Innan jag började träna såg jag ut som en säck potatis, säger Erik med glimten i ögat. Tack vare sin träning kan han nu sitta upprätt i sin permobil och hålla i ett glas med vatten utan att skaka. Innan träningen hade han stora problem med sin spasticitet och i med den en enorm smärta. Tidigare ansågs styrketräning vara kontraindicerat då man menade att det ökade spasticiteten hos personer med cerebral pares. Detta har dock motbevisats i senare publicerade studier som visar att styrketräning inte har någon negativ effekt på spasticiteten (Scholtes et al, 2009). Detta är något som Erik bekräftar då hans träning minskar spasticiteten avsevärt, och han upplever att han har mer kontroll över sin kropp. Ett exempel på detta är att han tidigare kunde vakna upp under natten av att benen smärtade och korsade varandra på grund av spasticitet. Idag är Erik helt smärtfri och kan belasta fötterna lätt, något som tidigare var omöjligt. Erik berättar stolt att han nu kan förflytta sig över till sätet i en bil med hjälp av assistenter. Tidigare var han tvungen att köra in med sin permobil. På Riksgymnasiet får eleverna själva bestämma vad de vill ägna sig åt för fysisk aktivitet och all träning sker på frivilligt. Tillsammans med sjukgymnast läggs en individuell plan upp utefter individens intressen och behov. Exempelvis kan man ägna sig åt simning, bågskytte, boxning, styrketräning och virtuell träning med Wii. För att styrketräning ska vara effektiv måste den vara individualiserad och ha en progressiv ökning av intensiteten och belastning, så kallad overload. Detta kännetecknas av styrkeökningar som är större än vad som associeras med normal ökning och utveckling (Scholtes et al, 2009). Sjukgymnasterna berättar att de gått en kurs i styrketräning vid CP-skador som bland annat tog upp träning utifrån overloadprincipen. Vi som sjukgymnaster kan

4 komma med råd och förslag på ändringar utifrån vår kunskap, men de påpekar dock att det viktigaste är hur eleven själv vill träna. De berättar vidare att de förutom den sjukgymnastiska rollen även har en terapeutisk uppgift. Det är väldigt viktigt för barnen med struktur och rutiner. Ofta får sjukgymnasten agera både kurator och kompis, lyssna på barnen och finnas där för dem. De påpekar vikten av att tänka på hur man lägger upp ett träningsprogram för denna målgrupp, då många av barnen med CP-skador har kognitiva nedsättningar och inte alltid är så motiverade. Träningen tar upp stor tid för eleverna och i den åldern är det mycket annat som också är viktigt att hinna med. Eftersom cerebral pares är en heterogen grupp så kan man inte generalisera träningsprogrammen utan det är viktigt att utgå ifrån varje individ (Höök, 2001). Dock finns några generella rekommendationer vad gäller styrketräning vid cerebral pares, vilka innefattar 6-15 repetitioner, 1-3 set, 2-3 ggr/veckan i minuter. Nybörjare 60-70% av 1 RM och vana styrketränare 80-85% av 1 RM (Degerstedt, 2011). Vid vårt besök på Riksgymnasiet fick vi vara med under ett av Eriks träningspass, som varade en timme. Uppvärmningen bestod av armcykling och därefter bencykling. Armcyklingen var av högre intensitet eftersom Erik har bättre bevarad styrka i armarna än i benen. Under bencyklingen fick han hjälp av maskinen att driva runt tramporna. Tack vare uppvärmningen minskade spasticiteten och underlättade det kommande träningspasset. Cykeln han använde hade en funktion som mätte spasticitet under arbete. Därefter tränade han styrketräning (dragapparat) och boxning. Erik berättar att hans pass varierar lite i upplägg och att han även tränar i hemmet med de hjälpmedel som han har tillgång till. Totalt tränar han cirka 7 timmar i veckan och hans mål är att upprätthålla sina funktioner och att slippa sin smärta. Erik säger också att träningen inte bara ger styrka utan även andra positiva effekter som till exempel att han får för utlopp för aggressioner, ökat välbefinnande samt att magen kommer igång. Sjukgymnasterna berättar att boxning är en bra träningsform för funktionsnedsatta ungdomar då de ofta behöver få utlopp för frustrationer. Erik tränar väldigt likt hur personer utan cerebral pares tränar. Skillnaden är att han till största del sitter i sin permobil under träningen, och därför behöver övningarna anpassas utefter det. En stor fördel är att Erik har en sådan motivation till att träna, vilket driver honom framåt. Som han själv uttrycker det; är jag inaktiv för länge så kommer CP-skadan ikapp mig. Efter ett träningspass håller effekterna av minskad spasticitet i sig i upp till en dag. Det är även viktigt för honom att hålla igång med greppträning, för att bibehålla sin handfunktion. Anna som vi också träffat berättar om hur hon efter Riksgymnasiet kom in på fortsatt utbildning på annan ort, och därför tog uppehåll från träningen i några år. Detta märkte hon påverkade kroppen mycket, och idag tränar hon två gånger i veckan och tycker att hon mår mycket bättre både i kropp och själ. I artikeln Systematic review of progressive strength training in children and adolescens with cerebral palsy who are ambulatory har man sammanfattat många artiklar som handlar om just styrketräning vid CP. I studierna har man använt motstånd i form av fria vikter, viktbälten, kroppsvikt och gummiband. De flesta studierna inkluderade uppvärmning och nedvarvning. De studier som undersökte isotonisk styrka visade alla

5 att denna förbättrades efter träningsperioden. Barn visade stora förbättringar i styrka och liten förbättring vad gäller gångförmåga. Vuxna å andra sidan visade förbättring i styrka men mindre förbättring i gång. I två av studierna så visades det att barn med diplegi fick större styrkeökning än barn med hemiplegi (Mockford & Caulton, 2008). Egna reflektioner Det är viktigt att tänka på helheten när man träffar en person med CP-skada. Att inte bara se funktionsnedsättningen och de fysiska begränsningarna utan se till personen och dennes behov och önskningar. Det är viktigt att inse som sjukgymnast att man kanske ibland måste backa för sina egna önskningar om hur barnen ska träna, och försöka hitta något de tycker är intressant och roligt att utföra. Annars finns risken att de inte kommer till träningen och får en negativ känsla för fysisk aktivitet. Det är viktigt att hitta en bra nivå där både sjukgymnast och patient känner att det är givande och kan samarbeta. En liten funktionell vinst kan ge stora förändringar i det vardagliga livet för dessa personer. Som i Eriks fall; en något ökad handfunktion gjorde att han kunde hålla i en penna och ett glas, vilket tidigare varit omöjligt. Detta gav honom en bättre självkänsla och fick honom att tro på sig själv, och sin förmåga att förbättras. Våra iakttagelser av styrketräning för personer med cerebral pares är att de ofta kan träna med tunga vikter, och med liknande övningar som vi själva gör när vi tränar. Trots att de har nedsatt muskelstyrka så går den att träna upp, men det är svårare med kontroll av rörelserna. Som vår anonyma tjej sa: jag klarar tunga vikter men musklerna jobbar inte som jag vill. När vi letat artiklar inom detta område så har det varit svårt att få tag på artiklar som berör vuxna med CP-skada och träning. Det verkar alltför vanligt att man släpper individerna när de fyllt 20 år, och inte gör någon direkt uppföljning. Då de ofta har problem med minne, koncentration och struktur och sedan får helt eget ansvar för träning kan det vara svårt att själva ta det initiativet. Därför tycker vi att det behövs fler ledsagare med kunskap om fysisk aktivitet, för att få hjälp och stöd till träning efter att man har lämnat habiliteringen och gymnasiet. Önskvärt vore också en mer välutvecklad vuxenhabilitering där vi som sjukgymnaster har en viktig roll att fylla. I ett vidare perspektiv är fysisk aktivitet även viktigt för att förebygga vällevnadssjukdomar- till exempel fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, och inte bara för funktionsnedsättningen i sig. Personer med cerebral pares har redan i och med sina motoriska svårigheter en ökad sårbarhet vad gäller det metabola syndromet. Det är viktigt att detta uppmärksammas och att resurser sätts in för att förebygga en nedåtgående hälsospiral hos en redan utsatt grupp.

6 Litteraturlista Beckung, E, Brogren, E, Rösblad, B. Sjukgymnastik för barn och ungdom: teori och tillämpning. Författarna och studentlitteratur. Lund, Höök, O. Rehabiliteringsmedicin. Författarna och Liber AB. Falköping, Mockford, M, Caulton J M. Systematic review of progressive strength training in children and adolescents with cerebral palsy who are ambulatory, Pediatric Physical Therapy, 2008, 20(4): Scholtes, V A, Becher, J G, Comuth, A, Dekkers, H, Van Dijk, L, Dallmeijer A J. Effectiveness of functional progressive resistance exercise strength training on muscle strength and mobility in children with cerebral palsy: a randomized controlled study, Developmental medicine & child neurology, Muntliga referenser Föreläsning Intervjuer Niklas Timby, Neuropediatrik, , Umeå universitet Eleven Erik, Riksgymnasiet Umeå, Sjukgymnasterna Frida Degerstedt och Helena Bruno Leven, Riksgymnasiet Umeå, Anna med CP-skada, Umeå,

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt

Läs mer

Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL

Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL. Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och

Läs mer

Välkommen till en resa i mitt liv. Motala 2009 Mikael Andersson

Välkommen till en resa i mitt liv. Motala 2009 Mikael Andersson Välkommen till en resa i mitt liv Motala 2009 Mikael Andersson Är r Du CP, eller JA, det är r jag!!! Vi börjar b 1965 När r jag föddes f uppstod det syrebrist till hjärnan Ett par kritiska dygn följde,

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Fysisk aktivitet och träning vid MS Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.

Läs mer

Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd. En paraplydiagnos

Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd. En paraplydiagnos Cerebral Pares Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd En paraplydiagnos CP paraplydiagnos. Vad betyder det? Olika orsaker Olika typ och grad av symptom Drabbar olika delar av kroppen Med eller utan

Läs mer

Effekter av styrketräning för barn med cerebral pares

Effekter av styrketräning för barn med cerebral pares FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING I Sverige föds ungefär 200 barn med cerebral pares (CP) varje år. CP innebär en störning av rörelseförmågan orsakad

Läs mer

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.

Läs mer

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel? Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska

Läs mer

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka: Styrketräning Styrketräning Oftast tänker man på hantlar och skivstänger eller speciella maskiner när man talar om styrketräning, men styrketräning innebär egentligen bara att kroppen belastas mer än den

Läs mer

Praktisk information. Grundläggande föräldrainformation. om Cerebral Pares. Dag 1. om Cerebral Pares

Praktisk information. Grundläggande föräldrainformation. om Cerebral Pares. Dag 1. om Cerebral Pares Grundläggande föräldrainformation om Cerebral Pares Dag 1 flickr.com Grundläggande föräldrainformation om Cerebral Pares TILLFÄLLE 1 Diagnosinformation Kognition och perception Motorik ADL Anpassningar

Läs mer

Cerebral pares och styrketräning

Cerebral pares och styrketräning Cerebral pares och styrketräning Introduktion Cerebral pares är den mest förekommande orsaken till rörelsenedsättning hos barn och ungdomar. Det är ungefär 250 barn per år som får en CP-skada i Sverige.

Läs mer

Styrketräning för barn och ungdom Oktober 2013

Styrketräning för barn och ungdom Oktober 2013 1 styrka - spasticitet 80-talet: det går inte att mäta muskelstyrka olämpligt att träna muskelstyrka hos patienter med spasticitet eftersom man inte ville riskera att öka spasticiteten 2 muskelstyrka -

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling

Läs mer

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med CP-skada Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

Att leva med CP cerebral pares

Att leva med CP cerebral pares Att leva med CP cerebral pares Att leva med cp Jag hatar när folk talar över huvudet på mig När Emma Åverling föddes för 39 år sedan var både hon och tvilling systern svårt medtagna av syrebrist, och

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Cerebral Pares. Medicinsk och Kirurgisk behandling

Cerebral Pares. Medicinsk och Kirurgisk behandling Cerebral Pares Medicinsk och Kirurgisk behandling Eva Pontén Öl Med Dr Specialist i handkirurgi och ortopedi Verksamheten för Barnortopedi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

CP subtyper - en översikt. Lena Westbom

CP subtyper - en översikt. Lena Westbom CP subtyper - en översikt Lena Westbom 2016-10-25 ..översikt CP ej CP... allmänt om klassifikation av CP-subtyper..säga något om några vanliga svårigheter... många olika funktionstillstånd under paraplytermen

Läs mer

Unga kroppar är gjorda för rörelse!

Unga kroppar är gjorda för rörelse! Unga kroppar är gjorda för rörelse! FYSISK AKTIVITET är en viktig del i ungdomars motoriska, sociala och personliga utveckling FYSISK AKTIVITET främjar fysisk och psykisk hälsa FYSISK AKTIVITET kan förebygga

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut

Läs mer

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion

Läs mer

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se Motorisk träning Karin Shaw karin.shaw@sll.se Bakgrund motorisk träning Bedömning Träning Avslut Motoriska träningsmetoder Motoriskt lärande, (motor learning and performance) Beroende på: Individen och

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 2016-01-01 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets region/landsting: Barnets

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson TRÄNA DIG I TENTAFORM Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson INNEHÅLL Vad händer när man tränar? Hur påverkar träning studierna? Hur får man till träningen? Vad, varför och hur ska man träna? Hur får man

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets

Läs mer

NY VERSION. REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom

NY VERSION. REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom NY VERSION 2014 REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom 2014 REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom 2014 Huvudförfattare Kristina Tedroff Katarina Wide Det här är en

Läs mer

LET YOUR BODY BE YOUR WEIGHT

LET YOUR BODY BE YOUR WEIGHT LET YOUR BODY BE YOUR WEIGHT Grattis till ditt Bodyweight training system. Med ditt Bodyweight training system tränar du var och när du vill. Med Bodyweight training system tränar du med den egna kroppsvikten

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.

Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message. Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad

Läs mer

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019 Gruppkatalog Hösten 2019 Innehållsförteckning Behandlingsgrupper AST, vad är det? 3 Att bli fysiskt aktiv (AST), 4 Stresshantering (AST), 5 Vardagssamtal (AST), 6 Öppna grupper Samtalsgrupp (AST), Arvika

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

Varför ska jag träna som senior

Varför ska jag träna som senior Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU) Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder

Läs mer

Funktionshinder. Ulrika Uddenfeldt Wort

Funktionshinder. Ulrika Uddenfeldt Wort Funktionshinder Ulrika Uddenfeldt Wort Innehåll Barn- och Ungdomshabiliteringen Cerebral pares Utvecklingsstörning Down syndrom Flerfunktionshinder Barn- och Ungdomshabiliteringen Sjukgymnast Arbetsterapeut

Läs mer

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst. TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa dina lungor Försämrad muskelfunktion är vanligt vid KOL. Försämringen kan delvis förklaras av att många med KOL rör sig mindre och förlorar muskelstyrka,

Läs mer

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och

Läs mer

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer

Läs mer

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019 Gruppkatalog Våren 2019 Innehållsförteckning Behandlingsgrupper AST, vad är det? 3 Att bli fysiskt aktiv (AST), 4 Koll på vardagen (AST), 5 Stresshantering (AST), 6 Vardagssamtal (AST), 7 Öppna grupper

Läs mer

Vad är polio och postpolio?

Vad är polio och postpolio? Polio och motion Vad är polio och postpolio? Polio är en sjukdom orsakad av ett smittsamt virus som kan angripa nervsyste met och ge förlamning i kroppens muskler, samt påverka bland annat andning, sväl

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Varför ska vi röra på oss? Hannah Svensson 2016-10-24 Arena Älvhögsborg Varför ska vi röra på oss? Varför? Vad händer i kroppen? Hur ska vi träna? Viktiga begrepp Fysisk aktivitet = överordnat begrepp

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen Egenvårdbeslut Fall: Flicka 6 år, flerfunktionshinder pga CP-skada, grav utvecklingsstörning. Grav utvecklingsstörning, epilepsi. Har tracheostomi, syrgas, sugning av luftvägar, gastrostomi a. Sugning

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek Personlig tränare Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek Vad är träning? Träning är en målmedveten fysisk aktivitet som sker i kontinuitet. Den är planerad, strukturerad

Läs mer

Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene

Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Eva Nordmark Dr med vet, leg. sjukgymnast, universitetslektor Avd för

Läs mer

Detta händer i din grupp!

Detta händer i din grupp! Välkommen till Motorikgrupp Tilfälle 1: Öva att sitta, resa sig upp till stå Detta händer i din grupp! Genomgång av innehåll i aktuell gruppträning Övningarnas ordning kan komma att ändras och anpassas

Läs mer

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA. Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA. Det finns tre muskeltyper Hjärtmuskulaturhjärtat slår utan att du tänker på det.

Läs mer

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkefaktorn är väldigt avgörande för prestationen på elitnivå. Sedan skiljer det givetvis mellan olika idrotter hur stark man

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Masterutbildning, D-uppsats. Författare Susanne Nicklasson, leg arbetsterapeut. Handledare Kristina

Läs mer

Information till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi

Information till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi Sjukgymnastiken Lund 2003-06-12 Barn och ungdoms sjukhuset Universitetssjukhuset i Lund Vad är Selektiv Dorsal Rhizotomi (SDR)? Information till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi Hos friska personer

Läs mer

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. 1 Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. Karolin Persson Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en samlingsbeteckning för fysisk funktionsnedsättning som är

Läs mer

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling

Läs mer

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax 1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Ansvarig Karin Gunnarsson, enhetschef Upprättad av Madeleine Liljegren, leg. sjukgymnast, Oskar Persson, leg. fysioterapeut Upprättad den 2017-09-13 Reviderad den Utbildningsmaterial

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

HEFa. Årsrapport HEFa 2006

HEFa. Årsrapport HEFa 2006 Årsrapport 6 Sedan november 3 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom habiliteringarna i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F) läns landsting och Hälsouniversitetet

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller

Läs mer

Renässans för sjukgymnastik i behandling av CP-skadade

Renässans för sjukgymnastik i behandling av CP-skadade FOTO: ANDERS SVENSSON Ett barn med cerebral pares får behandling vid Kolbäckens habilitering i Umeå. Renässans för sjukgymnastik i behandling av CP-skadade Terapimetoder vid cerebral pares En tidigare

Läs mer

FÖRÄLDRAINFORMATION BOTOX vid behandling av för höga muskelspänningar/ spasticitet i benens muskulatur

FÖRÄLDRAINFORMATION BOTOX vid behandling av för höga muskelspänningar/ spasticitet i benens muskulatur FÖRÄLDRAINFORMATION BOTOX vid behandling av för höga muskelspänningar/ spasticitet i benens muskulatur BOTOX-behandling som stöd till sjukgymnastik Ert barns läkare har bedömt att sjukgymnastik och/eller

Läs mer

Diagnostisering av cerebral pares

Diagnostisering av cerebral pares Diagnostisering av cerebral pares Sollentuna 2015-11-03 Lena Westbom, Skånes US Disposition Frågor, video CP? Kriterier för CP diagnos CP-definitioner SCPEs träningsmanual Frågor, videor CP? i CPUP http://www.scpenetwork.eu/

Läs mer

Definition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism

Definition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism Vilka barn och ungdomar omfattas av HabQ? Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra

Läs mer

Agenda. Introduktion. Effekter av uthållighetsträning på maxstyrka, hypertrofi och explosivitet. Effekter av styrketräning på uthållighet

Agenda. Introduktion. Effekter av uthållighetsträning på maxstyrka, hypertrofi och explosivitet. Effekter av styrketräning på uthållighet Kombinationsträning Vem är jag? Niklas Psilander 42 år Bor i Täby Familj: Maria, Gustav, Erik och David Forskare och lärare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition Tycker om att träna, laga

Läs mer

Vilka barn kan få FaR? Inaktivitet kontra DCD Psykisk ohälsa & Fysisk självkänsla Ulrika Myhr, barnsjukgymnast

Vilka barn kan få FaR? Inaktivitet kontra DCD Psykisk ohälsa & Fysisk självkänsla Ulrika Myhr, barnsjukgymnast Vilka barn kan få FaR? Inaktivitet kontra DCD Psykisk ohälsa & Fysisk självkänsla Ulrika Myhr, barnsjukgymnast Från patologi till inaktivitet Vad är motorik? Nedärvda rörelser suga, andas, greppa. För

Läs mer

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Kunskapsstöd för dig som är tonåring eller ung vuxen www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Omslagsbild: Vera Berggren Wiklund

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Sektionen för arbetsterapi. Examensarbete, 15 hp. Höstterminen 2013.

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Sektionen för arbetsterapi. Examensarbete, 15 hp. Höstterminen 2013. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Sektionen för arbetsterapi. Examensarbete, 15 hp. Höstterminen 2013. Arbetsterapeuter och conductors erfarenheter och tankegångar kring hur motorisk

Läs mer

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som har stora svårigheter

Läs mer

Styrketräning för barn och ungdomar med Cerebral Pares

Styrketräning för barn och ungdomar med Cerebral Pares Styrketräning för barn och ungdomar med Cerebral Pares Litteraturstudie Daniela Svenfelt Förnamn Efternamn Examensarbete Fysioterapi 2010 EXAMENSARBETE Arcada Institutionen för hälsa och välfärd Utbildningsprogram:

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Dina allra ba sta fem kilometer!

Dina allra ba sta fem kilometer! Dina allra ba sta fem kilometer! 5 kilometer är en perfekt löpsträcka. Det är ett mål som kan utmana såväl nybörjaren som aldrig sprungit förut som den erfarna löparen som vill ta sin löpning till en ny

Läs mer

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet Fysisk aktivitet vid cancer Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet anne-sophie.mazzoni@pubcare.uu.se Fysisk aktivitet vid cancer DEL 1 Vad vet vi om fysisk aktivitet vid

Läs mer

INSTRUKTIONER INFÖR IFYLLANDE AV LÄKARINTYG FÖR F-TANDVÅRD

INSTRUKTIONER INFÖR IFYLLANDE AV LÄKARINTYG FÖR F-TANDVÅRD INSTRUKTIONER INFÖR IFYLLANDE AV LÄKARINTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer