Innehåll SEKO Facket för Service och Kommunikation Foto: Daniel Roos Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: SEKO

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2010

2 Innehåll Verksamhetsåret 2010 Ordförande har ordet...4 Svenska modellen Vi har bättre förslag svenska modellen Medlemsrekrytering...7 Starka kollektivavtal...7 Arbetsmiljö...8 Stödverksamheter...9 En stark och effektiv organisation...10 Rättshjälp...10 Arbetsrätt...10 Försäkringar...11 Internationellt arbete och biståndsverksamheten...11 Lokal organisation F...12 Rättvisemärkt Fairtrade...12 Ungdomsverksamhet Den Facklig-politiska verksamheten...13 Kultur...15 Fackliga studier...15 Information, press och media...15 Sekotidningen...17 Remissyttranden...17 SEKOs styrelse och organisation...18 Förbundskontoret...18 SEKO regionalt och lokalt...18 Personal...18 SEKOs övriga verksamheter...19 Fritid och semester...19 SEKO kurs och konferens...19 Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse SEKO Facket för Service och Kommunikation Foto: Daniel Roos Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: SEKO

3 Ekonomisk berättelse Inledning...20 Intäkter...20 Kostnader...20 Särskilda händelser...20 Årets resultat i den fackliga verksamheten...20 Fastigheterna...20 Den finansiella verksamheten...21 Årets resultat...21 Placeringsreglemente...21 Årsredovisning för SEKO Förvaltningsberättelse...23 Information om verksamheten...23 Resultat och ställning...23 Väsentliga händelser under räkenskapsåret...23 Framtida utveckling...23 Resultaträkning...24 Balansräkning...25 Eget kapital och skulder...26 Kassaflödesanalys...27 Noter...28 Revisionsberättelse...36 Bilagor...37 Bilaga 1. Hängavtal...37 Bilaga 2. Direktavtal...37 Bilaga 3. Branschavtal...38 Bilaga 4. Kongressbesluten...39 Förkortningar...45

4 Verksamhetsåret 2010 Ordförande har ordet 2010 var ett händelserikt år, det var avtalsår, valår och mycket mer. Avtalsrörelsen blev väldigt lugn utan konfliktvarsel. Den stora principiella frågan blev den så kallade bemanningsfrågan. Det vill säga att begränsa arbetsgivarnas möjlighet att runda LAS genom att först säga upp personal för att senare anställa via bemanningsföretag. Vi lyckades här att få in skrivningar i avtalen som reglerar detta, vilket måste betraktas som en framgång. När det gällde nivåerna så följde dessa arbetsmarknaden i övrigt och det riktmärke som industrin satte fick även denna avtalsrörelse genomslag för den övriga arbetsmarknaden. Om nu industrin satte löneökningsnormen, så vill jag nog påstå att det var 6F-förbunden som satte den stora principiella frågan, bemanningsfrågan, på dagordningen. Bland annat genom ett gemensamt utspel inför avtalsrörelsen. Valet blev en besvikelse. Den borgerliga alliansen fick förnyat förtroende att leda landet, dock i minoritet. Sverigedemokraterna lyckades ta sig in i riksdagen, vilket måste betraktas som ett misslyckande för alla de etablerade partierna. SEKO har nog aldrig satsat så mycket resurser i en valrörelse som denna. Vi såg också en del resultat. Vi gjorde bland annat riktade insatser gentemot unga 4 Verksamhetsberättelse 2010

5 medlemmar. I eftervalsundersökningen kunde vi se att de rödgröna ökade i förhållande till förra valet. Vi kunde vidare se att i de grupper där vi gjorde riktade kommunikationsinsatser så kände man sig mer välinformerad om valet. Vidare drevs kampanjen Kalla Sverige inom ramen för LO, vilken initierades av 6F. Kampanjens syfte var att lyfta fram personer som drabbats av regeringens kalla politik, i synnerhet sjuka och arbetslösa. Förbundsstyrelsen gjorde efter valet en övergripande valanalys där några fenomen och tendenser pekades ut. Våra huvudförklaringar var följande; mediebilden, misslyckad oppositionspolitik, avsaknad av politisk berättelse, makten blev visionen, dåligt förankrat rödgrönt samarbete, regeringsduglighet, personförtroende och naturligtvis sakfrågorna. På det näringspolitiska området var förbundet särskilt aktiva i debatten om en ny postlag och i debatten om infrastrukturen, i synnerhet under senhösten och vintern där problemen inom järnvägstrafiken tilltog. I dessa två frågor blev SEKO ofta huvudaktör i debatten. På arbetsmiljöns område bör särskilt lyftas fram två medlemsundersökningar som presenterades under året. Dels om kriminalvårdarnas allt tuffare arbetsmiljö, dels om hot- och våldsituationen och säkerhetsproblemen i Stockholms tunnelbana. Vidare beslutade förbundsstyrelsen att göra särskilda satsningar på medlemsrekrytering. Bland annat infördes från maj ett introduktionsmedlemskap som innebär att nya medlemmar betalar 50 kronor per månad under de första sex månaderna. Särskilda insatser för att hantera utträden genomfördes och även utbildningsinsatser riktade till såväl förtroendevalda som medlemmar. Förbundets nya hemsida lanserades med helt nya kommunikationsmöjligheter och där bland annat inträdet i organisationen förenklats. Från att tidigare varit en handfull procent som blivit medlemmar via webben var det vid årets slut nästan hälften av alla inträden som gjordes via hemsidan. Slutligen vill jag tacka alla anställda, förtroendevalda och medlemmar för detta år. Janne Rudén SEKOs förbundsordförande Verksamhetsberättelse

6 Svenska modellen 2.0 Vi har bättre förslag svenska modellen 2.0 Vid kongressen 2009 fattades beslut om ett program gällande 2010 till och med Det fick namnet Vi har bättre förslag svenska modellen 2.0. Det spänner över SEKOs krav när det gäller samhällsorganisation inom branscherna såväl som regleringen av arbetsmarknaden. Försvaret av kollektivavtalsmodellen är en grundbult för förbundet. SEKO har satsat mycket kraft på att agera som en aktiv part när det gäller att försvara ett samhälle med rättvisefrågorna i centrum. SEKO har profilerat sig dels i media, i olika fackliga manifestationer, inte minst tillsammans med andra förbund och LO men även med den svenska fackföreningsrörelsen i sin helhet. Ett samarbete som varit högaktuellt under året är 6F, ett samarbete mellan SEKO, Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Transport och Fastighets som resulterat i flera gemensamma utspel. Detta samarbete har under året utvecklats och konkretiserats mot ett allt närmare samarbete. Möjligheten att påverka svensk politik har givetvis försvårats av att Sverige styrs av en moderatledd borgerlig regering. Detta har dock inte hindrat att kontakter tagits med berörda statsråd och departement. Socialdemokraterna i riksdagen har också varit en målgrupp för opinionsbildande. Regeringen har på ett aktivt sätt arbetat för att minska det samhälleliga inflytandet inom näringspolitiken. Under året bolagiserades Banverket produktion och blev Infranord AB. Förbundet ansåg att samhället istället borde ha kvar en egen produktionsenhet för att värna kvaliteten, säkerheten och den ekonomiska insynen i verksamheten. Inom Luftfartsverket överfördes flygplatsverksamheten till aktiebolag, Swedavia AB. Förbundet menade att flygplatsdriften vid bolagisering skulle utsättas för en försvagning av den samhälleliga styrningen. Flygplatser som inte ingår i det nationella basutbudet har föreslagits på sikt övertas av regionala och lokala intressen, till exempel kommuner, landsting eller näringslivet, ett förslag som förbundet också var kritiskt till. Riksdagen beslutade att all persontrafik på järnväg skulle öppnas för konkurrens och att SJ ABs ensamrätt upphävs. Detta förslag träder i praktiken i kraft den 1 januari Förbundet var starkt kritiskt till förslaget som vi menade inte var lämpat för detta branschområde med de utpräglade stordriftsfördelar som järnvägen har. Riksdagen beslutade om en ny kollektivtrafiklag innebärande att den lokala och regionala kollektivtrafikmarknaden skulle öppnas för konkurrens. SEKO tog avstånd från detta förslag som vi menade skulle slå sönder trafikhuvudmännens möjlighet till en samhällsekonomiskt ansvarsfull planering av trafikutbudet. Järnvägssektorn hade under vintern 2009/2010 mycket svåra problem med tillförlitligheten i verksamheten. Inställda och försenade tåg blev snarast till regel denna vinter. Förbundets uppfattning har varit att den grundläggande orsaken till de svåra problemen har varit att järnvägens infrastruktur, spår, växlar, kontaktledningar etc under lång tid eftersatts, såväl vad gäller nyinvesteringar samt inte minst underhåll. Bidragande orsak till problemen är också bristande underhåll och investeringar när det gäller lok och vagnar. Uttalanden från såväl berörda politiker som ansvariga inom Trafikverket och SJ har gjorts med innebörden att krafttag skulle tas inför vintern 2010/2011. SEKO har konstaterat med besvikelse att någon bättring inte kunnat noteras. SEKO anser att statsmakterna nu måste inse att anslagsnivåerna till Trafikverket varit helt otillräckliga och måste höjas rejält. Orealistiska vinstkrav på SJ är också förkastliga i den situation som uppstått. En ny postlagstiftning trädde i kraft under året. SEKO menade sammanfattningsvis att det primära syftet med en postlagstiftning skulle vara att säkerställa samhällets behov av förmedling av brev och paket, och att uppdraget till Posten AB gällande den så kallade samhällsomfattande tjänsten borde kvarstå. Vi ansåg att riksdagsbeslutet gav orimligt stort fokus på att säkerställa en konkurrens inom det område som man definierar som postmarknad. Det internationella arbetet innebär att SEKO varit aktivt i de internationaler förbundet är anslutet till och inom de europeiska sektionerna inom dessa. Arbetet har utvecklats inom den så kallade sociala dialogen, det vill säga de forum för dialog mellan arbetsgivare, arbetstagare och EU-kommissionen som arbetar inom olika branschområden. Den samlade fackföreningsrörelsen på Europanivå inom den Europeiska fackliga samorganisationen, EFS, är också ett forum där vi agerat från förbundet eller via LO. SEKO har i alla sammanhang medverkat aktivt till försvar för kollektivavtalets framtida ställning. Riksdagen har beslutat att en facklig stridsåtgärd mot en utländsk arbetsgivare i syfte att få till stånd ett kollektivavtal för arbetstagare som utstationeras till Sverige får vidtas endast under förutsättning att: n De villkor som krävs av den svenska arbetstagar- 6 Verksamhetsberättelse 2010

7 organisationen ska motsvara villkoren i ett centralt branschavtal i Sverige. n Det bara avser minimilön. n Är förmånligare för arbetstagarna än det som följer av lag. Dessa inskränkningar rörande svenska kollektivavtalsslutande parter är enligt förbundet djupt beklagliga. Den globala finanskrisen började att delvis klinga av under Tillväxtutsikterna började bli påtagligt ljusare. Den svenska arbetsmarknaden karaktäriserades trots detta av arbetslöshetstal på 8 9 procent, vilket enligt förbundet är fullständigt oacceptabelt. Regeringen har varit mycket passiv i förhållande till situationens allvar. Arbetsmarknadsåtgärderna har varit helt otillräckliga och/eller mer eller mindre verkningslösa. Den så kallade arbetslinjen, som ju bottnar i att stimulera arbetstagarnas vilja till arbete har misslyckats kapitalt. Detta är inte förvånande, då problemet är ett annat än viljan att jobba, nämligen bristen på jobb. Inom sjöfartens område har frågan aktualiserats om ett så kallat internationellt skeppsregister. Utredningen som bearbetade denna fråga kom dock fram till rekommendationen att inte införa ett sådant. Skulle så ändå bli fallet så innebär detta ett dråpslag mot svenskt sjöfolks arbetsmöjligheter framöver. Inom försvaret har beslutade neddragningar i samband med övergång till så kallat insatsförsvar fortsatt med yrkessoldater. Inom den så kallade stödverksamheten har skett och påbörjats avsevärda personalminskningar vilket drabbat förbundets medlemmar. Medlemsrekrytering Under 2010 fortsatte medlemsantalet att minska. En viss andel av minskningen beror på rena strukturändringar men det finns också områden där SEKO som organisation inte är synliga ute på arbetsplatserna. Tyngdpunkten i arbetet med medlemsrekryteringen har legat på att försöka ringa in de områden där det finns möjligheter att rekrytera och att genomföra riktade satsningar. Riktade värvarmaterial har tagits fram till olika grupper och det pågår ett antal lokala projekt med syfte att värva nya medlemmar. Medlemsrekryteringsutbildning genomfördes under hösten i Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt deltog 70 förtroendevalda. Arbetet med att höja organisationsgraden har pågått på flera olika sätt under året. En av de främsta orsakerna till att unga väljer bort fackligt medlemskap är liten kunskap om fackföreningsrörelsens roll på arbetsmarknaden och om fördelarna med att vara medlem. Därför erbjöd förbundet även under 2010 en facklig introduktionsutbildning för alla, även icke fackligt anslutna. Syftet har varit att rekrytera in fler unga i facket, genom att under en dag berätta om fackets roll och det fackliga medlemskapets värde. Dessvärre är det långt ifrån alla som blir medlemmar efter genomgången introduktionsutbildning, vilket visar hur oerhört betydelsefullt det är att lokalorganisationen följer upp varje enskild deltagare. Under våren togs beslut om att införa ett introduktionsmedlemskap vilket innebär en medlemsavgift på 50 kronor per månad de första sex månaderna. Alla på arbetsplatserna ska erbjudas förbundets introduktionsutbildning. Förbundet centralt har ställt en resurs till förfogande för utbildning av handledare för introduktionsutbildning samt i vissa fall genomförande av introduktionsutbildning. Som ett led i att säkra övergången från introduktionsmedlemskap till ordinarie medlemskap tog förbundsstyrelsen under hösten beslut om att uppföljningssamtal med nya medlemmar ska ske mellan 3 6 månader efter inträdet. Som stöd till samtalet har förbundet centralt reviderat blanketten för uppföljningssamtal med nya medlemmar. En stor anledning till det minskade medlemsantalet är de som väljer att lämna oss men fortfarande arbetar kvar inom SEKOs verksamhetsområde. För att få ett bättre grepp om orsakerna centraliserades utträdeshanteringen för dessa grupper under senvåren. Under hösten besöktes alla avdelningarna för dialog om medlemssituationen och kongressperiodens uppdrag. Under våren inrättades LOs organiseringsråd, direkt underställt LOs styrelse. Rådet behandlar frågor av gemensam karaktär för förbunden. Genom rådet finns även möjlighet att bland annat byta erfarenheter, göra undersökningar och analysera statistik. SEKO har en plats. Under det gångna verksamhetsåret har förbundet också deltagit i olika projekt inom ramen för LOs samordning. Starka kollektivavtal Centrala avtal Inför avtalsrörelsen 2010 hade en finansiell kris drabbat världen globalt. Det var ingen normal konjunkturnedgång, tvärtom fanns innan den finansiella krisen både efterfrågan och produktionsförmåga. Arbetsgivarna var snabbt ute och uttryckte tydligt att det inte skulle läggas ut en enda krona i de centrala avtalen. Det skulle avgöras på företagen om det fanns något utrymme över huvud taget. Med Almega som spjutspets ville man också montera ner de centrala villkorsavtalen. Förbundet kunde också inför avtalsrörelsen konstatera att en mycket allvarlig negativ utveckling hade tagit fart, nämligen att företag hade börjat säga upp Verksamhetsberättelse

8 anställda på grund av arbetsbrist och i stället ta in bemanningsföretag för att utföra verksamheten. Detta blev också en stor stridsfråga i avtalsrörelsen. LO-förbunden enades om att avtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden under 2010 skulle genomföras som samordnade förbundsförhandlingar. Avsikten med samordningen var att den skulle stödja våra gemensamma lönepolitiska mål om jämlikhet, jämställdhet, rättvisa och också öka möjligheterna till en god reallöneutveckling för alla medlemmar. Den skulle också stödja en tillväxt i ekonomin och därmed en god generell välfärd för alla medborgare. Samordningen skulle likaså öka möjligheterna till viktiga villkorsförändringar i avtalen och också minska riskerna för att enskilda förbund tvingas till försämringar av kollektivavtalen. Förbunden antog därför en gemensam rekommendation som innebar att fortsatt verka för en solidarisk lönepolitik med höjda reallöner för löntagarna, som utgår från principen lika lön för lika och likvärdigt arbete och jämställda löner och villkor. Kvinnodominerade avtalsområden och arbetsplatser skulle närma sig lönenivån inom manligt dominerade avtalsområden och avtalsområden med ett lågt löneläge skulle erhålla ett större löneutrymme än genomsnittet på arbetsmarknaden. SEKOs samtliga centrala avtal löpte ut under 2010, vilket innebar att verksamhetsåret var en intensiv period för förbundet att teckna nya löneavtal. Under verksamhetsåret tecknades sammanlagt 21 centrala avtal. Avtalsperioderna för avtalen är mellan månader och alla löper ut år 2012 mellan februari och december. Nedan följer några exempel på uppgörelser som gjorts under 2010 års avtalsrörelse. Inom Almega Telekomavtalet stärkte det centrala avtalet med skrivningar som reglerar såväl användning av entreprenörer som regler kring inhyrning från bemanningsföretag. Restidsreglerna har stärkts och förtydligats. Höjdrisktillägg har förts in i det centrala avtalet. Pensionsavtal ITP-Tele, fortsätter att gälla under avtalsperioden. I Spåravtalet infördes ökad anställningstrygghet för personer som på grund av sjukdom inte längre kan ha säkerhetstjänst. En arbetsgrupp tillsattes för att under avtalsperioden hitta lösningar när det gäller ensamarbete samt hot och våld mot ombordpersonal. Särskilda regler om in- och uthyrning av arbetskraft är införda i avtalet. I avtalet har det också införts centrala riktlinjer för tydligare och fler lokala arbetsmiljöavtal. I avtalen på energiområdet infördes så kallade yrkeslöner för vissa yrkesgrupper i syfte att öka transparensen i avtalet efter den så kallade Lavallagstiftningen. Avtalet bransch Kommunikation utökades att gälla för Bring Citymail (som tidigare haft eget centralt avtal på Almega). Det innebär att hela postbranschen innefattas i samma centrala kollektivavtal tillsammans med ett antal bolag inom civilflyget. Viktiga förändringar i avtalet är att de begränsningar som undantog timavlönade och visstidsanställningar från avtalets regler lyfts ur avtalet. Särskilda regler om in- och uthyrning av arbetskraft är införda i avtalet. Inom Sveriges Byggindustrier Väg & ban-avtalet infördes ytterligare begränsningar och verktyg för att minska användandet av tidsbegränsade anställningar som säsongsanställning. Det avtalsreglerades också om skyddsombudsutbildning för alla skyddsombud som omfattar en fem års utbildningsplan med en årlig påbyggnad. Särskilda regler om in- och uthyrning av arbetskraft är införda i avtalet. Arbetstidsförkortning utökades i två steg till 32 timmar. Reglering i avtalet har gjorts om höjd standard av personalutrymmen. Inom det Statliga området kunde äntligen efter många års arbete från SEKOs sida införas förbättrade sjukförmåner i de statliga villkorsavtalen. Avtalet om ersättning vid personskada (PSA) har fått en förbättrad skrivning om vad som gäller för framtida inkomstförlust vid invaliditet. Inom Sjöfartens område SARF var den stora frågan avtalets sjuklöneförmåner kopplat till ändrad lagstiftning. Trots den nya lagstiftningen, bland annat med försämringarna av sjuklönereglerna för sjöfolk, kommer sjuklöneförmånerna fortsätta att gälla i det nya avtalet. Det var en viktig fråga att lösa, särskilt med tanke på sjömansyrkets karaktär. Hängavtal Den 31 december 2010 var totala antalet hängavtal stycken. Det största antalet hängavtal finns inom bransch Väg & ban. Antalet hängavtal har sammantaget ökat i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 126 nya hängavtal. (Se bilaga 1 på sidan 37.) Direktavtal Inom förbundets område finns ett stort antal direktavtal mellan förbundet och enskilda företag. Antalet direktavtal har sammantaget minskat i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 31 nya direktavtal. Direktavtalen var sammanlagt 127 stycken den 31 december (Se bilaga 2 på sidan 37.) Arbetsmiljö Under verksamhetsåret 2010 har förbundet haft representation i Miljö och arbetslivsutskottet, MOA, på LO. Där samordnas LOs och förbundens aktiviteter som rör arbetsmiljö. Till MOA knyts ett antal permanenta arbetsgrupper där SEKO medverkade i följande: 8 Verksamhetsberättelse 2010

9 n LOKE, LOs kemigrupp Arbetsgruppen samordnar och driver en gemensam LO-policy för samtliga kemikaliefrågor. n RSO, regionala skyddsombudsgruppen Arbetar fram underlag för vidare diskussioner med förbunden kring RSO-medlen och utbildning. Utöver dessa arbetsgrupper finns det ett antal tillfälliga grupper där förbundet också medverkat. Dessa grupper diskuterar aktuella frågor under en period, därefter läggs grupperna ner. Exempel på detta är arbetsgruppen för framtagande av en förbundsgemensam arbetsmiljöstrategi som var klart i april och antogs av LOs styrelse i maj, LOs Arbetsmiljöstrategi Under året genomfördes en konferens för arbetsmiljöansvariga i avdelningarna. Ämnen som avhandlades var broschyren LOs Arbetsmiljöstrategi 2010, arbetsmiljöarbetet i EU, arbetsmiljöavtal och samordning arbetsmiljö och förhandlingar. Mikael Sjöberg från LO-TCO Rättsskydd deltog och informerade om Strikt ansvar. Besöksfrekvensen på Skyddsnet.se, SEKOs webbportal för arbetsmiljö, försäkringar och pension, ligger på en fortsatt tillfredsställande nivå. Förändringar i lagen om allmän försäkring har medfört att frågor rörande konsekvenser för sjukskrivna och arbetslösa har fortsatt att öka liksom behovet av information om detta. En konferens för att uppdatera, informera och förbättra webbportalen och kunskaperna hos de ämnesansvariga genomfördes under hösten. Ett omfattande förändringsarbete på skyddsnet.se för att skapa en webb-baserad handbok för försäkringsansvariga och försäkringsrådgivare har påbörjats och beräknas vara slutfört under våren Ämnesområdena Försäkringar och Pension kommer att komplettera Grundbok för försäkringsrådgivare som ges ut av LO. Stödverksamheter Till de kärnverksamheter som SEKO beslutat att arbeta med finns också ett antal stödverk samheter som ska ses som medel för att nå de fackliga målen. Vi väljer i detta program att lyfta upp två centrala områden; kommunikation/opinionsbildning och studier. Opinionsbildning och kommunikation blir ett mer och mer avgörande verktyg för att nå de fackliga målen. Den som inte syns den finns inte, brukar det heta. Utan en effektiv och bra kommunikation, såväl intern som extern, så blir det svårt att till exempel vinna en konfliktfylld avtalsrörelse. Utan bra kampanjer och mediaverksamhet blir det svårt att påverka beslutsfattare i frågor som är viktiga för SEKOs medlemmar. Utan en väl fung erande intern kommunikation så blir det svårare för medlemmarna att bli uppdaterade och känna sig som en del i organisationen. SEKO ska vara en tydlig och samhällskritisk röst. SEKO ska också ligga i framkant när det gäller att hitta kommunikativa lösningar som ökar medlemmarnas tillgänglighet till organisationen och möjlighet att påverka förbundets opinionsbildning. Studieverksamheten tryggar återväxten. Lärande och kompetensutveckling ska ses som en naturlig del i strategi, verksamhets- och aktivitetsplaneringen. Kompetensutvecklingsinsatser behöver formas utefter verksamhetsplanen och inventerade behov hos både medlemmar och förtroendevalda. Frågor vi måste ställa oss är, vilka prioriterade frågor ska vi jobba med? Vilken kompetens har vi och behöver vi? Och på vilket sätt ska vi tillskansa oss den kompetensen? Kurser och utbildning kommer alltid att vara basen för vår kompetensutveckling av förtroendevalda, men är bara en liten del av det totala lärandet. För att säkerhetsställa ett ständigt utvecklande och använda våra pengar på bäst sätt måste vi i högre utsträckning använda konferenser, styrelsemöten, representantskapsmöten, nätverk, webbutbildning, mentorskap och praktik som våra kompetensutvecklingsarenor. Styrkan och kraften i vår organisation ska utgöras av många, kunniga och delaktiga medlemmar, förtroendevalda och anställda. SEKO ska vara en folkrörelse med folkbild ning som metod, där varje medlem och förtroendevald ska ses som en resurs som har viljan att utvecklas, påverka och ta ansvar. Under kongressperioden lägger vi fokus på SEKOs introduktionsutbildning samt Grundläggande förtroendevaldautbildning (GFU). Genom att så många som möjligt på arbetsplatserna erbjuds och genomgår introduktionsutbild ning medvetandegör vi meningen med föreningen. Vi ökar även kunskapen om kollek tivavtalets värde och vilka villkor som gäller för arbetsplatsen. Genom Grundläggande förtroendevaldautbildning säkerställer vi att vi har kunniga och engagerade förtroendevalda på arbetsplatserna. Verksamhetsberättelse

10 En stark och effektiv organisation Rättshjälp Antalet ärenden har minskat något under Minskningen har varit på det arbetsrättsliga området. Närmare hälften av ärendena har även år 2010 rört lönefordringar och konkurser. På det försäkringsrättsliga området är antalet ärenden i stort sett oförändrat. Statistik från LO-TCO Rättsskydd visar att våra medlemmar via den beviljade rättshjälpen kunnat få ut 15,5 miljoner kronor under året i de ärenden som hanterats i domstol. Rättshjälpskommittén har även hanterat en del ansökningar angående brottmål och ärenden gällande beslut från arbetslöshetskassan. Arbetsrätt De arbetsrättsliga ansökningarna är till antalet färre än försäkringsärendena eftersom de till största del löses inom förhandlingssystemet. Den övervägande delen av de arbetsrättsliga ärendena har drivits vid tingsrätterna och Arbetsdomstolen (AD) genom LO- TCO Rättsskydd och har förlikats under resans gång. Några arbetsrättsärenden har vart och ett rört stora grupper medlemmar vilket har krävt stora resurser och insatser av SEKO. SEKO har under året förlorat en dom i Arbetsdomstolen. Målet behandlade frågan om rätten till ålderspension vid 60 års ålder (ERB) för vissa arbetstagare inom Relacom. Arbetsdomstolen avslog såväl SEKOs som Unionens talan enhälligt. Förbundets ståndpunkt i målet var att arbetstagarna har haft rätt att gå i förtida ålderspension. De som berörs av denna fråga fick, under sin anställningstid på Telia, besked om att den rätten fanns. Det är också detta som SEKO bland annat har åberopat i för- Aktiva medlemmar per bransch Tabell 1 Aktiva totalt Atkiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Trafik ,8 % 73,2 % Väg & ban ,1 % 95,9 % Försvar ,0 % 73,0 % Civil ,2 % 41,8 % Vård ,5 % 60,5 % Post ,9 % 62,1 % Tele ,0 % 68,0 % Energi ,2 % 93,8 % Sjöfolk ,6 % 62,4 % Branschlös ,8 % 61,2 % Totalt Antal medlemmar per avdelning Avdelning Totalt antal Totalt kvinnor Totalt män Totalt aktiva 1 Stockholm Mellansverige Södra Skåne Väst Västra Svealand Gävle-Dala Mellannorrland Norra Norrland Sjöfolk Ombudsmän Totalt Verksamhetsberättelse 2010

11 handlingarna och som argument för förbundets linje i Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen anser dock att det inte är bevisat att arbetstagarna haft någon annan rätt till pension än den som följer av kollektivavtalet. Försäkringar Det finns lika många försäkringsärenden som tidigare. Typen av ärenden har ändrats från arbetsskadeärenden till indragen sjukpenning och stadigvarande sjukersättning. Utvecklingen är oroväckande om medlemmarna inte anmäler sina arbetsskador för att de tror att de inte kan få någon ersättning. Totalt så har förbundet 674 pågående ärenden varav 230 ligger för beredning till rättshjälpskommittén. Övriga ärenden är sådana som tidigare har beviljats rättshjälp och drivs av LO-TCO Rättsskydd. Vårt äldsta ärende är från 1991 och är inte slutfört än. Den borgerliga regeringen deltar inte i sjukförsäkringsdebatten. Den mediala debatten visar på nonchalans inför de påfrestningar som sjuka och arbetslösa utsätts för. En tvådagarsutbildning anordnades för våra försäkrings- och pensionsansvariga. Det finns ett stort behov av försäkringsinformation. Många besöker De söker information via våra artiklar samt råd och tips. Besökarna ställer även många frågor. En anpassning till den nya socialförsäkringsbalken och framtagandet av en elektronisk handbok om försäkringar pågår och ska läggas in på Internationellt arbete och biståndsverksamheten SEKO har under 2010 varit medlem i fyra internationaler, Union Network International, UNI, Internationella Transportarbetarefederationen, ITF, Internationalen för Stats- och Kommunalanställda, ISKA (PSI), och Internationella Byggnads- och Träindustriarbetarunionen, BWI och deras respektive europafederationer samt i nio nordiska organisationer. Verksamheten bestod i hög grad av deltagande i olika aktiviteter och kampanjer arrangerade av dessa organisationer. Aktiviteterna har syftat till att påverka den globala och europeiska utvecklingen i förmånlig riktning för våra medlemsgrupper. Det europeiska arbetet har till stor del bedrivits i de olika sektorskommittéer där SEKO finns representerat och inom vidhängande sociala dialog på EU-nivå. Inom områdena post, tele, bygg, energi och väg har ny EU-lagstiftning tillkommit och SEKO har aktivt påverkat utformandet av denna lagstiftning. Högt på agendan i övrigt ligger arbetsmarknadsfrågor och attackerna på den svenska kollektivavtalsmodellen. SEKO har också deltagit i UNIs och ITFs världskongresser. EU Genom förbundets breda spektrum av branscher, påverkas våra sektorer i mer eller mindre stor utsträckning av omvärldens utveckling. SEKOs huvudsakliga fokus är de fackliga intressena och dessa går ofta hand i hand med allmänpolitiska frågor och ställningstaganden. I och med en allt mer gränsöverskridande arbetsmarknad ställs högre krav på den fackliga verksamheten. Det ställs krav på vår förmåga att möta de nya fackliga utmaningarna som utvecklingen leder oss till. Därför har SEKO lagt lite extra fokus på hur EUs lagstiftning påverkar våra branscher. Under året har mycket arbete gjorts att driva förändringar i EU lagstiftningen för att komma till rätta med de problem som uppstod i samband med Lavaldomen. Gemensamt har fackföreningarna kämpat för att förklara och försvara vår svenska modell. En modell som visat sig vara av ett vinnande koncept där parterna gör upp om de arbetsrättsliga reglerna utan att lagstiftaren, staten, blandar sig i. SEKO har uppfattningen om att det ska vara svenska kollektivavtal, med svenska lönenivåer och svenska arbetsförhållanden Tabell 2 Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt pensionärer Pensionärer kvinnor Pensionärer män Totalt penionärer % av medlemsantalet ,5 % ,4 % ,6 % ,3 % ,6 % ,0 % ,7 % ,8 % ,8 % ,6 % ,7 % ,7 % Verksamhetsberättelse

12 som ska gälla för alla som arbetar inom vårt lands gränser. Oavsett vart man kommer ifrån så ska våra löner och våra regler gälla, lika för alla. Den nya lagstiftningen som brukar kallas det tredje postdirektivet innebär en avreglering av den europeiska postmarknaden. SEKO har tillsammans med de övriga fackförbunden i UNI drivit att det tredje postdirektivet skulle skjutas upp till dess att det är fullt utrett vilka konsekvenser som direktivet får på de anställdas villkor, hur de universella tjänsterna ska finansieras samt vilken effekt införandet av direktivet får på antalet anställda i postsektorn i Europa. Än så länge har inte UNIs ansträngningar gett resultat utan EUs nya postlagstiftning börjar gälla vid årsskiftet Under året har också EWC-direktivet förändras. Bland annat har rätten till samråd och konsultation stärkts. Bilaterala biståndsprojekt Under 2010 har SEKO drivit fem bilaterala projekt, fyra i Filippinerna och ett i Ryssland. Projekten i Filippinerna är: MARINO, ett stödprojekt för svartlistade sjömän, PEUP: utbildningsprojekt för Post & Tele, APL organisering av Jeepnyförare, och Maritima Sektorn, organisering i sektorerna runt sjöfarten. Projekten i Filipinerna är genom Olof Palmes Internationella Centrum. Det ryska projektet är ett fackligt utvecklingsprojekt med det ryska post- och teleförbundet. Detta projekt finansieras av SEKO till största delen. Multilaterala biståndsprojekt SEKO deltar i delar av multilaterala biståndsprojekt som drivs av yrkesinternationalerna UNI, ITF, ISKA (PSI) och BWI. Samtliga multilaterala projekt finansieras av LO-TCO biståndsnämnd. Information SEKO har under året arbetat med att ta fram en broschyr som beskriver det arbete som görs med biståndsprojekt. FoC-kampanjen 2010 FoC-kampanjen (FoC = Flag of Convenience, på svenska: bekvämlighetsflaggade fartyg) är en kampanj initierad av Internationella Transportarbetare Federationen, i fortsättningen, ITF. Kampanjen startade på 50-talet efter ett beslut på ITFs kongress i Oslo De nordiska länderna har sedan dess varit föregångare när det gäller att driva kampanjen. Sedan början på 80-talet har kampanjen intensifierats, bland annat genom att det tillsatts allt fler heltidsanställda ITF-inspektörer. Totalt finns idag 135 ITF-inspektörer, varav fyra i Sverige. SEKO har två inspektörer och Transport två. Lokal organisation Kongressen antog nya stadgar som började gälla 1 januari Dessa innebär stora förändringar i den lokala organisationen och har de prioriterade frågorna som utgångspunkt, dvs att vi på bästa sätt ska klara av avtals- och övrig förhandlingsverksamhet samt att värva och behålla medlemmarna. De geografiska avdelningarna finns kvar men medlemmar och/eller klubbar kan också finnas i förhandlingsoch/eller branschorganisationer. Ett antal förhandlingsorganisationer och nationella klubbar har bildats under året och det har pågått diskussioner inom fler områden. 6F Inom ramen för 6F tog vi fram fyra rapporter om; bostadspolitik, kollektivavtalet, utbildningspolitik och infrastrukturpolitik. Det så kallade 6F-rådet genomförde dessutom en gemensam valturné i slutskedet av valrörelsen. SEKO och 6F deltog också under Almedalsveckan med seminarier. SEKO-seminariet handlade om Vattenfall och gick under rubriken, Vattenfall till salu?. 6F-seminariet gick under rubriken, Kollektivavtalet bromskloss eller bra för individen?. Båda arrangemangen var välbesökta och genererade medial uppmärksamhet. Under slutet av året beslutade 6F-rådet att genomföra en förstudie av möjligheterna till gemensam administration inom några områden. Detta blir föremål för beslut under Rättvisemärkt Fairtrade SEKOs delaktighet i Rättvisemärkts verksamhet har bestått av vårt engagemang i föreningens styrelse genom en styrelseledamot, Helena Gille. Förbundet har även deltagit i LOs nätverk för Fairtrade. Den 27 oktober deltog förbundet i Fairtrade Challenge, en utmaning att fika Rättvisemärkt. Under hösten bytte Rättvisemärkt namn till Fairtrade. Ungdomsverksamhet 2010 Centrala stimulanspengar För att stödja den lokala ungdomsverksamheten har centrala medel ställts till förfogande där avdelningar kan söka pengar för utåtriktad verk sam het för ungdomar. I år var pengarna riktade till aktiviteter kopplade till valet. Ungdomsansvarigträff Den 3 maj genomfördes en central ungdomsansvarigträff. Dagen behandlade det kommande valet samt förbundets ungdomsverksamhet under året. Vi hade besök av Unga Elektriker. 12 Verksamhetsberättelse 2010

13 Antal uppdragstagare Tabell 3 Aktiva totalt Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Trafik ,9 % 77,1 % Väg & ban ,6 % 92,4 % Försvar ,3 % 76,7 % Civil ,0 % 49,0 % Vård ,0 % 66,0 % Post ,5 % 67,5 % Tele ,2 % 61,8 % Energi ,2 % 95,8 % Sjöfolk ,0 % 82,0 % Branschlös ,0 % 50,0 % Totalt ,3 % 73,7 % Antal uppdragstagare under 30 år Tabell 4 Aktiva totalt Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Trafik ,2 % 49,8 % Väg & ban ,9 % 94,1 % Försvar ,1 % 73,9 % Civil ,6 % 19,4 % Vård ,5 % 62,5 % Post ,7 % 64,3 % Tele ,1 % 54,9 % Energi ,3 % 95,7 % Sjöfolk ,1 % 42,9 % Branschlös ,0 % 0,0 % Totalt ,8 % 67,2 % LO och SSU valupptakt Den 3 9 augusti genomförde LO och SSU gemensam valupptakt, Festivalet, i Strömstad. SEKO deltog med 8 deltagare. Dagarna blandades med spännande seminarier, fotbollsturnering, workshops, artister med mera. SEKO ansvarade tillsammans med Kommunal för LOs facktält en dag. präglats av valrörelsen. Förutom det förbundsövergripande arbetet med att fläta samman de centrala, de regionala, koncern- och företagsorganisationerna samt våra s-föreningar, har valarbetet skett i samarbete med LO- och Partidistrikten, Arbetarekommunerna och inom ramen för de fackliga samarbetsprojekten, Fackliga Samhällsbyggarna och 6F. Ungdomsutbildning Under året har SEKO haft 61 deltagare på utbildningen Fackets grunder och 34 deltagare på utbildningen Facket och politiken. Övrigt SEKO har under året deltagit i LOs Centrala ungdomskommitté (CUK). Förbundet hade planerat att delta på Hultsfredsfestivalen. Men festivalen ställdes in på grund av konkurs. Den Facklig-politiska verksamheten Den facklig-politiska verksamheten har under 2010 Valorganisation Förbundsstyrelsen antog i början av året en val- och kommunikationsplan för valarbetet. Där beskrevs bland annat SEKOs centrala och regionala valorganisation. Där fanns också en målgruppsanalys och målsättningar för arbetet samt fastlagda arbetsmetoder och definierade utbildningsbehov. I samtliga avdelningar utsågs valledare, vars uppgift var att samordna avdelningens insatser och ha en löpande kontakt med förbundets centrala valledning. Den centrala och de regionala valledningarna har under året haft regelbundna videokonferenser, inledningsvis en gång varje månad och tätare närma- Verksamhetsberättelse

14 Antal aktiva medlemmar Tabell 5 Aktiva totalt Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % 1 Stockholm ,3 % 73,7 % 5 Mellansverige ,5 % 66,5 % 7 Södra ,0 % 73,0 % 12 Skåne ,4 % 71,6 % 14 Väst ,0 % 72,0 % 17 Västra Svealand ,1 % 73,9 % 21 Gävle-Dala ,3 % 84,7 % 22 Mellannorrland ,1 % 75,9 % 25 Norra Norrland ,7 % 78,3 % 1409 Sjöfolk ,7 % 62,3 % 50 Ombudsmän ,5 % 73,5 % Totalt ,0 % 73,0 % Antal aktiva medlemmar under 30 år Tabell 6 Aktiva totalt Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Trafik ,2 % 59,8 % Väg & ban ,9 % 95,1 % Försvar ,5 % 76,5 % Civil ,9 % 38,1 % Vård ,8 % 66,2 % Post ,2 % 61,8 % Tele ,5 % 65,5 % Energi ,0 % 92,0 % Sjöfolk ,1 % 58,9 % Branschlös ,9 % 64,1 % Totalt ,3 % 72,7 % re valet. Ansvaret för genomförande av förbundets facklig-politiska arbete har legat på avdelningarna. Samtliga avdelningar har utsett ett antal valaktivister, för praktiskt arbete ute på fältet i aktiviteter som: flygbladsutdelning, bemanning av valstugor, torgmöten, ringaktiviteter till medlemmar och riktade möten till olika målgrupper. Material n Inga fler skitår. Förbundets valmaterial innehöll ett antal stora valfrågor bland annat: förändringarna i a-kassan och sjukförsäkringen samt frågor som rör arbetsmarknaden som arbetsrätten, det ökande antalet otrygga jobb och ungdomsarbetslösheten. n Inom 6F samarbetet togs dessutom tre rapporter fram: n Ordning och reda Om en hotad arbetsmarknadsmodell n Bygg mer! Om den viktiga bostadspolitiken n Samhällets blodomlopp Om vikten av att satsa på infrastrukturen Aktiviteter i valrörelsen Många goda insatser har gjorts, både centralt, regionalt och inom ramen för våra koncern- och företagsorganisationer för att uppmärksamma effekter av den borgerliga politiken, för våra medlemmar inom SEKOs organisation, men också genom media, utåt, mot allmänheten. Här är ett axplock av aktiviteter som genomfördes i valrörelsen inom ramen för förbundet: n Under Almedalsveckan genomfördes ett seminarium på temat Är nyliberalismen död? n Koncernfacket på Posten initierade en kampanj mot den nya postlagen. n Företagsfacket på Banverket/Infranord drev ett opinionsarbete mot bolagiseringen av Banverket produktion och till försvar för säkerheten på spåren. n Avdelningen i Mellannorrland var den avdelning som hade flest aktiva klubbar och många genomförda arbetsplatsbesök. n Stockholmsavdelningen ringde unga medlemmar inför valet. 14 Verksamhetsberättelse 2010

15 På vissa håll har det dock varit svårt att mobilisera organisationen, ända ut till klubbar och arbetsplatser och flera arbetsgivare har nekat politiker, fackligt förtroendevalda och funktionärer, tillträde till arbetsplatserna i valrörelsen. Trots en väl genomförd valrörelse nådde vi inte målet, att byta regering. Bland SEKOs medlemmar röstade 67,5 procent på det rödgröna alternativet, 2006 var motsvarande siffra 68 procent. Kultur LO-förbunden tillsammans med ABF finansierade och genomförde vad man kallar Arbetarrörelsens Kulturoffensiv. Kulturarbetare, till exempel musikern och sångaren Mikael Wiehe, författaren och poeten Jenny Wrangborg, författaren och dokumentärfilmaren Renzo Aneröd med flera, kunde engageras för deltagande i den lokala verksamheten. Det statliga stödet för Kultur i Arbetslivet (KIA) minskade kraftigt under Stödet har i huvudsak används till etablering av arbetsplatsbibliotek. Under året har inget nytt arbetsplatsbibliotek tillkommit. Läs för mig pappa ett samarbete mellan sju LOförbund och ABF. Verksamheten syftar till att få män inom LOs fackförbund att läsa mer böcker. Lokalorganisationen har haft möjligheten att ansöka om stimulansbidrag för kulturverksamhet. Ansökningarna har inte duggat tätt. Ett arrangemang som delfinansierats är Jenny Wrangborgs deltagande vid en klubbkonferens i SEKO Västra Svealand. Fackliga studier Centrala SEKO-utbildningar Under året har det genomförts utbildningar inom områdena Grundläggande förtroendevalda utbildning (GFU), arbetsrätt grund (ARG) och ett antal avtals/ branschkurser. LO-utbildningar Under året har utbildningar inom LOs utbildningssystem erbjudits inom områdena arbetsmiljö, arbetsrätt, bolagsstyrelse, EWC, information/retorik, organisation, Svenska Modellen samt INSIKTER. LO övrigt SEKO har under året deltagit i LOs centrala utbildningskommitté, LCU samt i arbetsgrupperna Facklig introduktion och Arbetsmiljökurser och framtida handledarlag Studieorganisationen Kompetensutveckling för de centrala GFU handledarna genomfördes som brukligt i februari i samarbete med Runö Folkhögskola. Utbildningsdagarna behandlade bland annat utvärdering/revidering av GFU, genomgång av kongressbeslut samt pedagogik och metodik. En endagars handledarträff genomfördes för ARGhandledarna i juni. Tre videokonferensmöten genomfördes för avdelningarnas studieansvariga. Den maj genomfördes studiekonferens för avdelningarnas studieansvariga. Facklig utbildning på nätet Webbutbildning fortsätter att vara ett komplement till vår övriga utbildningsverksamhet. Utbildningarna utvecklas och produceras i samarbete med LO. Under året tillkom utbildningen Pensionsboken på nätet. Medlemsutbildning Satsningen på medlemsutbildning har fortsatt även detta år. Förbundet har ställt stipendier till förfogande för detta ändamål medlemmar utbildades under året. Introduktionsutbildning SEKOs Introduktionsutbildning vänder sig till alla på arbetsplatsen. Syftet med utbildningen är att medvetandegöra meningen med föreningen, öka kunskapen om kollektivavtalets värde och vilka villkor som gäller för arbetsplatsen. Samt att värva nya medlemmar. Förbundsstyrelsen tog under hösten beslut om att alla nya medlemmar ska erbjudas utbildningen inom 3 månader. Förbundet har ställt stipendier till förfogande för detta ändamål. Under året deltog 387 deltagare i utbildningen. Studiesamarbete 6F Under året har studieombudsmännen inom 6F förbunden träffats regelbundet för att jobba fram en gemensam grundläggande förtroendevaldautbildning. Arbetet fortsätter Förbundet deltog med 13 deltagare på Byggnads Facklig-politiska utbildning. Information, press och media Mycket av kommunikationsenhetens arbete handlade i början av året om förbundets nya hemsida, som lanserades i mitten av mars månad. Samtidigt sjösattes även Jannes blogg på hemsidan. Arbetet med att integrera SEKOs avdelningar i den nya webbstrukturen påbörjades i slutet av 2010, men beräknas inte vara klart förrän under första halvåret I samband med den nya webbens framtagande togs även ett system i bruk för att distribuera nyheter och information digitalt till förtroendevalda, MailDirect. Detta innefattar bland annat Fackligt Perspektiv, Jannes Nyhetsbrev samt en mall för utskick gemensamt med 6F-förbunden. Under året har också en policy för hur SEKO arbetar med sociala medier tagits fram, och Verksamhetsberättelse

16 Kursstatistik 2010 Tabell 7 Antal deltagare Män Kvinnor Kvinnor % GFU Vald på jobbet % ( 1 %) GFU Förtroendevald i SEKO % (+ 1 %) ARG Arbetsrätt grund % (+ 11 %) Insikter % ( 16 %) Skyddsombud % (+ 6 %) Huvudskyddsombud % ( 17 %) Medlemsutbildning % ( 3 %) Introduktionsutbildning % Fackets Grunder % (+ 14 %) Facket och Politiken % (+ 8 %) Inom parentes ökning/minskning från föregående år. Centrala handledare 2010 Tabell 8 Antal Män Kvinnor Kvinnor % GFU Arbetsrätt Grund förbundet har under det gångna året varit aktiva på bland annat Facebook och Twitter. Medlemspanelen, som utvecklades under 2009, gick igång skarpt under våren 2010 och under året har det gjorts fyra undersökningar bland SEKOs medlemmar i frågor om bland annat deras attityder till SEKO och valet till riksdagen. Särskilda undersökningar om arbetsmiljö och säkerhet gjordes bland medlemmarna inom Kriminalvården och inom tunnelbanan i Stockholm. De två sistnämnda undersökningarna fick stort genomslag i media. Förbundet har även genomfört opinionsundersökningar bland allmänheten. I juni genomfördes en undersökning som visade att det finns ett stort stöd för kollektivavtal bland svenska folket. I december genomfördes en undersökning om svenska folkets förtroende för tågtrafiken var ett stort avtalsår och avtalsfrågorna har under årets kommunicerats löpande, internt och externt. Avtalsfrågorna har under året hållits uppdaterade på en särskild avdelning på SEKOs hemsida. SEKO närvarade med seminarieverksamhet under Almedalsveckan. Förbundet hade ett eget seminarium som handlade om utförsäljningen av Vattenfall och tillsammans med 6F-förbunden arrangerades ett seminarium om kollektivavtalens roll. Båda seminarier var fullsatta. SEKOs förbundsordförande medverkade även på ett antal andra debatter under Almedalsveckan. Kommunikationsenheten var till stor del inblandad i förbundets arbete under valrörelsen, med såväl planering av aktiviteter som framtagande av material. Huvudmaterial var broschyren Inga fler skitår som kompletterades av annat kringmaterial och utåtriktade aktiviteter, främst under de närmaste månaderna innan valet. Projektet Kalla Sverige, som initierades av SEKO och 6F, överlämnades under 2010 till LO, som fortsatte arbetet med detta under hela året och under valrörelsen. Störst genomslag i media fick SEKO på spårtrafikområdet och på postområdet. Spårtrafiken med snökaos, allvarliga olyckor och Lundins utredning om kollektivtrafiken var en följetong under hela året, men accelererade under hösten då snökaoset återigen var ett faktum. Även den undersökning som SEKO gjorde om arbetsmiljön i tunnelbanan fick bra uppmärksamhet i medierna. På postområdet dominerade frågan om den nya postlagen, där SEKO deltog aktivt i debatten. Även på sjöområdet har SEKO varit aktivt i medierna, framförallt när det gäller frågan om det så kallade SIS-registret. Under 2010 har enheten också tagit fram ett särskilt material i syfte att rekrytera nya medlemmar till förbundet. Det är ett material som beskriver SEKOs verksamhet och fördelarna med medlemskapet i generella ordalag men som enkelt går att anpassa till branscheller företagsnivå, via särskilda editioner. Materialet har bland annat använts inom Posten, Försvaret och Eniro. Övrig materialproduktion har under året skett 16 Verksamhetsberättelse 2010

17 Antal skyddsombud, huvudskyddsombud och regionala skyddsombud Tabell 9 Bransch Uppdrag Totalt Kvinnor Män Kvinnor % Män % Trafik Skyddsombud ,8 % 79,2 % Huvudskyddsombud ,6 % 86,4 % Regionala skyddsombud ,0 % 100,0 % Väg & ban Skyddsombud ,9 % 98,1 % Huvudskyddsombud ,9 % 97,1 % Regionala skyddsombud ,6 % 96,4 % Försvar Skyddsombud ,3 % 84,7 % Huvudskyddsombud ,4 % 84,6 % Regionala skyddsombud ,0 % 0,0 % Civil Skyddsombud ,6 % 55,4 % Huvudskyddsombud ,5 % 62,5 % Regionala skyddsombud ,0 % 0,0 % Vård Skyddsombud ,5 % 66,5 % Huvudskyddsombud ,7 % 79,3 % Regionala skyddsombud ,0 % 60,0 % Post Skyddsombud ,0 % 67,0 % Huvudskyddsombud ,0 % 78,0 % Regionala skyddsombud ,3 % 66,7 % Tele Skyddsombud ,4 % 74,6 % Huvudskyddsombud ,0 % 75,0 % Regionala skyddsombud ,0 % 100,0 % Energi Skyddsombud ,5 % 98,5 % Huvudskyddsombud ,0 % 100,0 % Regionala skyddsombud ,0 % 100,0 % Sjöfolk Skyddsombud ,0 % 0,0 % Huvudskyddsombud ,0 % 0,0 % Regionala skyddsombud ,0 % 0,0 % Samtliga ,5 % 82,5 % då behov uppstått och då andra utåtriktade aktiviteter eller kampanjer krävt detta. Sekotidningen Under 2010 utkom det första numret av den omgjorda Sekotidningen. Under året har Sekotidningen, framför allt dess webbupplaga citerats vid flera tillfällen av andra massmedia. Sekotidningen har i grunden 40 sidor, men på grund av det stora antalet annonser har tidningen vid tre tillfällen gått upp till 48 sidor. Under 2010 utkom Sekotidningen vid sex tillfällen och den sista december 2010 var tidningens TS-distribuerade upplaga exemplar. Sju synskadade fick Sekotidningen på kassett. Remissyttranden Förbundet har under året avgett följande remissyttranden, grupperade efter departement eller annan remissutgivare. Näringsdepartementet n Organisation för statens forsknings- och undersökningsfartyg n Sjöarbetskonventionen om Sveriges anslutning (SOU 2009:95) n Förslag till avskaffande av kravet på läkarintyg för intendenturpersonal i inre fart n Samgåendet mellan Posten AB och Posten Danmark A/S (SOU 2009:100) n Sveriges sjöfartssektor en viktig del i en maritim strategi Justitiedepartementet n Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik Landsorganisationen n Revideringen av AFS 1996:1, Minderåriga n Förslag till föreskrifter om bergarbete n Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag (SOU 2009:76) Verksamhetsberättelse