Ekonomisk berättelse Inledning...22 Intäkter...22 Kostnader...22 Särskilda händelser...22 Årets resultat i den fackliga verksamheten...

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2011

2 Innehåll Verksamhetsåret 2011 Ordförande har ordet...4 Svenska modellen Vi har bättre förslag svenska modellen Medlemsrekrytering...7 Starka kollektivavtal...8 Stödverksamheter...9 En stark och effektiv organisation...10 Rättshjälp...10 Arbetsrätt...10 Försäkringar...11 Internationellt arbete och biståndsverksamheten F...13 Fairtrade...14 Ungdomsverksamhet...14 Facklig-politisk verksamhet...15 Kultur...15 Fackliga studier...15 Information, press och media...16 Sekotidningen...18 Remissyttranden...18 SEKOs styrelse och organisation...20 Förbundskontoret...20 SEKO regionalt och lokalt...20 Personal...20 SEKOs övriga verksamheter...21 Fritid och semester...21 Lastberget Konferens AB...21 Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse SEKO Facket för Service och Kommunikation Foto: Daniel Roos (sidan 4) Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: SEKO

3 Ekonomisk berättelse Inledning...22 Intäkter...22 Kostnader...22 Särskilda händelser...22 Årets resultat i den fackliga verksamheten...22 Fastigheterna...22 Den finansiella verksamheten...23 Årets resultat...23 Placeringsreglemente...23 Årsredovisning för SEKO Förvaltningsberättelse...24 Information om verksamheten...24 Resultat och ställning...24 Väsentliga händelser under räkenskapsåret...24 Framtida utveckling...24 Koncernresultaträkning...26 Koncernbalansräkning...27 Eget kapital och skulder...28 Kassaflödesanalys för koncernen...29 Förbundets resultaträkning...30 Förbundets balansräkning...31 Eget kapital och skulder...32 Kassaflödesanalys för förbundet...33 Tilläggsupplysningar...34 Noter...35 Revisionsberättelse...44 Årsredovisning Lastberget Konferens AB...46 Förvaltningsberättelse...47 Information om verksamheten...47 Väsentliga händelser under räkenskapsåret...47 Framtida utveckling...47 Resultat och ställning...47 Resultaträkning...48 Balansräkning...49 Eget kapital och skulder...50 Noter...51 Bilagor...54 Bilaga 1. Branschavtal...54 Bilaga 2. Hängavtal...54 Bilaga 3. Direktavtal...54 Bilaga 4. Kongressbesluten Förkortningar...61

4 Verksamhetsåret 2011 Ordförande har ordet 2011, var som vi ibland brukar kalla det, ett mellanår. Med detta menar vi att det inte är någon avtalsrörelse, ingen kongress och inga val. Det blev ändå ett intensivt år. Under året beslutade fem av 6F-förbunden, vi i SEKO, Byggnads, Elektrikerna, Fastighets och Målarna, att flytta sina förbundskontor till en gemensam adress. Vi bildade också ett gemensamt servicebolag som ska hantera huvuddelarna av vår administration. Vår målsättning är att flytten ska vara helt slutförd under Mycket av arbetet inom ramen för 6F handlade under året om skapandet av service bolaget FASAB och placeringen av Förbunden på den gemensamma adressen på Hagagatan 2. Förutom en del externa utspel så startades en omfattande och långsiktig kampanj om arbetsmarknadsfrågor. Tanken är att 6F ska hålla i kampanjen åtminstone fram till valet Den första delen i kampanjen kommer att offentliggöras under Almedalsveckan I början av året arrangerade SEKO, Byggnads, Handels och Arbetarrörelsens tankesmedja en uppmärksammad jobbkonferens Fullt Upp. Konferensen 4 Verksamhetsberättelse 2011

5 satte sysselsättningsfrågan i fokus och bland de medverkande fanns tidigare statsministern Göran Persson. Konferensen kommer att få en uppföljare under Under 2011 har SEKO varit en aktiv aktör i medierna när det gäller infrastrukturfrågor, särskilt med anledning av det tågkaos som vintern 2010/2011 fört med sig, men även gällande avregleringsfrågorna som rör järnvägen. Den största kampanjen som SEKO genomförde under 2011 handlade om vägarbetarnas säkerhet. SEKO gjorde en stor arbetsmiljöundersökning och presenterade krav för såväl politiker som media i samband med ett antal pressträffar ute på vägarbetsplaster i landet. Detta kombinerades med en köpt annonskampanj runt om i hela landet. Kravet vi ställde var dubbla böter vid fortkörning förbi vägarbetsplatser. Den största enskilda händelsen handlade dessvärre om den tragiska dödsmisshandeln av en ensamarbetande kvinnlig medlem på häktet i Huddinge. Under flera veckor var det fokus på detta och vi agerade kraftfullt för att lyfta frågan om att få stopp på ensamarbetet inom Kriminalvården. Vidare beslutade förbundsstyrelsen att göra särskilda satsningar på medlemsrekrytering. Särskilda rutiner för att hantera utträden infördes. Vidare beslutades att inleda ett organiseringsprojekt för att främst rikta in oss på arbetsplatser med låg facklig närvaro och ökningspotential var som sagt ett mellanår. Men stora delar av andra halvåret gick åt till att förbereda 2012 års avtalsrörelse med avtalskonferenser, LO-samordning och så vidare. Den så kallade LO-samordningen sprack då IF Metall, Livs och GS valde att hoppa av. Som svar på frågan varför? Angavs att skälen var att jämställdhetspotterna var för stora. Avslutningsvis vill jag tacka alla medlemmar, förtroendevalda och anställda, för det gångna verksamhetsåret Janne Rudén SEKOs förbundsordförande Verksamhetsberättelse

6 Svenska modellen 2.0 Vi har bättre förslag svenska modellen 2.0 Vid kongressen 2009 fattades beslut om ett program gällande Det fick namnet Vi har ett bättre förslag den svenska modellen 2.0. Det spänner över SEKOs krav när det gäller samhällsorganisation inom branscherna såväl som regleringen av arbetsmarknaden. Försvaret av kollektivavtalet är en grundbult för förbundet. SEKO har satsat mycket kraft på att agera som en aktiv part när det gäller att försvara ett samhälle med rättvisefrågorna i centrum. Utgångspunkten är ett samhälle för alla där nyckelfrågorna är en bra välfärd, hög tillväxt och full sysselsättning. Den borgerliga regeringens fem år vid makten har lett till att dessa nyckelfrågor har slagits i bitar genom kraftiga försämringar i välfärden samt ökad arbetslöshet. Möjligheten att påverka svensk politik har givetvis försvårats under den tid Sverige styrts av borgerlig regering. Detta har dock inte hindrat att kontakter tagits med berörda statsråd och departement. SEKO har även vidmakthållit, utvecklat och upprättat goda kontakter med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i för förbundet viktiga näringspolitiska frågor. Förbundet har bland annat gjort gemensamt utspel i debattartikel med Miljöpartiet i trafikpolitiska frågor. I artikeln beskrivs hur Sverige genom viktiga investeringar i järnväg, sjöfart och kollektivtrafik bör agera för att öka sysselsättningen och minska klimatutsläppen. År 2010 tillsattes den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Utredningen har som främsta syfte att se till hur sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen fungerar samt samspelar med varandra. De för SEKO mest relevanta frågorna är de frågor som kopplas till arbetslöshetsförsäkringen. Den borgerliga regeringen har sedan tillträdet år 2007 sänkt ersättningsnivåerna, försämrat kvalifikationsvillkoren samt differentierat och höjt avgifterna till a-kassan. Dessutom har regeringen uttalat en vilja, dels i media och dels i uppdragsbeskrivningen till socialförsäkringsutredningen, att göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk. Varav frågornas viktiga karaktär tillsatte förbundsstyrelsen under år 2011 en arbetsgrupp med syfte att analysera samt formulera ståndpunkter vad gäller framtida utformning av arbetslöshetsförsäkringen. I arbetsgruppens slutrapport framkommer att SEKO av flera skäl inte kan ställa sig bakom dagens låga ersättningsnivåer, svåra kvalifikationsvillkor samt höga differentierade avgifter. SEKO kan inte heller ställa sig bakom ett system med höga differentierade avgifter i kombination med obligatorisk a-kassa. Förbundet menar att det främsta för framtiden är att a-kassadministrationen består av fristående fackligt kopplade a-kassor. Rapporten visar även på att det finns ett tydligt samband mellan avgiftshöjningen för medlemskap i a-kassan och ökat fackligt medlemstapp. Arbetsgruppens slutrapport har tilldelats social försäkringens kansli samt använts för att påverka samhällsdebatten och politiker. Järnvägssektorn hade under vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 haft stora problem med tillförlitligheten. På grund av stort antal försenade och inställda tåg blottades järnvägens problem för allmänheten. Mot bakgrund av detta genomförde förbundet en utredning med syfte att beräkna de samhälliga kostnaderna för försenade och inställda tåg. Utredningen såg även till vad som torde vara orsaken till järnvägsektorns problem. Den samhällsekonomiska förlusten för inställda och försenade tåg i persontrafiken år 2010 beräknades till cirka 5,1 miljarder kronor. Detta är en ansenlig summa som företag, människor och samhället går miste om varje år. Enligt förbundet finns det två orsaker till att tågen i Sverige inte kommer i tid. För det första beror det på ett systemfel och för det andra beror det på bristande resurser till drift, underhåll, reinvesteringar samt nyinvesteringar. Systemfelet yttrar sig genom ett marknadsekonomiskt experiment som gjort att långsiktigheten och helheten i järnvägen gått förlorad. Sammanhållningen i tågtrafiken undanröjs då varje aktör konkurrerar med alla andra. Kortsiktiga vinstintressen gör att den långsiktiga samhällsnyttan blir lidande. På sikt försämras också servicen och säkerheten för resenärerna. Av flera skäl fungerar inte alltid en marknad på ett optimalt sätt. Vid dessa situationer bör staten ta ett större ansvar och man brukar då tala om ett marknadsmisslyckande. Bristande resurser till drift, underhåll, reinvesteringar samt nyinvesteringar visar sig bland annat genom att Sverige under lång tid har investeringarna relativt lite i järnvägsinfrastruktur. Regeringen tycks inte vilja göra något åt problemet. Enligt siffror baserade på utredning från Riksdagens utredningstjänst ligger jämfört med övriga EU-länder de totala järnvägsinvesteringarna i Sverige under perioden på en ytterst låg nivå. Utredningen, som publicerats i rapporten Den svenska järnvägen om orsakerna och kostnaderna 6 Verksamhetsberättelse 2011

7 för bristfällig politik, fick stort genomslag i såväl tidningar som radio och TV. En fungerande infrastruktur utgör samhällets ryggrad. Den bygger samman samhället och skapar tillväxt. Dålig infrastruktur (som exempelvis leder till försenade eller inställda tåg) får däremot negativa effekter för samhällsekonomin. Därför ser SEKO oroande på att Trafikverket pekar ut det svenska järnvägsnätet som grovt eftersatt. Myndigheten menar att kraftfulla åtgärder för järnvägens funktionssätt krävs. SEKO har även arbetat aktivt genom kontakter med politiker, media och järnvägsföretag för att sätta frågan om de höjda banavgifterna på järnväg på agendan. Flera politiska partier har uttalat ett stöd för SEKOs hållning i att upphöra med de påbörjade banavgiftshöjningarna. Förbundet menar dels att det är oansvarigt av regeringen att kraftigt höja priset på en infrastruktur som är av dålig kvalité och dels att avgifterna måste utformas trafikslagsneutralt. Det återfinns en stor problematik i att lastbilstransporter inte motsvaras av samma ökade transportkostnader som järnvägstransporter. Inom sjöfartens område har regeringen föreslagit riksdagen att godkänna svensk anslutning till 2006 års sjöarbetskonvention. SEKO, har genom LO aktivt deltagit som arbetstagarpart vid arbetsmötena i Geneve i framtagandet av innehållet i Sjöarbetskonventionen samt vid mötet 2006 då ILO beslutade att anta konventionen. SEKO har uppfattningen att Sverige till alla delar kan uppfylla kraven i den framarbetade konventionen och ser därför inga hinder för Sverige att anta och ratificera Sjöarbetskonventionen. SEKO arbetar i alla sammanhang aktivt till försvar av kollektivavtalets framtida ställning. Regeringen har under fem år arbetat för att minska fackets och arbetstagarnas inflytande. Förutom att aktivt arbeta för fler medlemmar och starka kollektivavtal söker förbundet påverka samhällsdebatten i en riktning mot skarpa och smarta regleringar i syfte att stärka arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden. De avregleringar som skett under senare tid har lett till ökad press på anställnings- och lönevillkor. Förändringar som inom vissa delbranscher även lett till social dumping. Det internationella arbetet innebär att SEKO varit aktivt i de internationaler förbundet är anslutet till och inom de europeiska sektionerna inom dessa. Arbetet har utvecklats inom den så kallade sociala dialogen, det vill säga det forum för dialog mellan arbetsgivare, arbetstagare och EU-kommissionen som arbetar inom olika branschområden. Den samlade fackföreningsrörelsen på europanivå inom den europeiska fackliga samorganisationen, EFS är också ett forum där vi agerat från förbundet eller via LO. Den globala finanskrisen började återigen ta fart under slutet av år Tillväxtprognoserna skrevs ner och arbetslöshetstalen upp. Nuvarande arbetslöshet på 7 8 procent är för förbundet oacceptabelt och den förväntas dessutom öka de närmaste åren. Regeringen förhöll sig mycket passivt i förhållande till situationens allvar. Arbetsmarknadsåtgärderna har varit otillräckliga och mer eller mindre verkningslösa. Den så kallade arbetslinjen, som bottnar i att stimulera arbetstagarnas vilja till arbete har misslyckats kapitalt. Detta är inte förvånande, då problemet är ett annat än viljan att jobba, nämligen bristen på arbeten. Regeringens stimulansåtgärd inför år 2012 blev sänkt restaurangmoms. Denna åtgärd som kostar cirka 5,4 miljarder beräknas enligt de mest de optimistiska kalkylerna ge nya jobb. Reformen anses enligt många bedömare vara en ineffektiv åtgärd. Liknande åtgärd i Finland och Frankrike har visat på små effekter. Regeringen lade även i sin budgetproposition fram förslag om 5 miljarder på två år till infrastruktur. Av dessa går majoriteten till järnvägen 3,6 miljarder. SEKO menar att regeringen satsning på infrastruktur är långt ifrån tillräcklig. Det är en kortsiktig satsning som mer handlar om att vårda det befintliga än om att ge järnvägen långsiktiga förutsättningar att bli ett starkt transportslag för gods och människor. Pengarna kommer inte att räcka till några stora utvecklingsprojekt inom järnvägens område eller ens till att avhjälpa flaskhalsarna i närtid. SEKO menar också att regeringen, istället för att sänka restaurangmomsen, skulle satsa mer resurser på en arbetsmarknadspolitik med aktiva utbildningsmöjligheter. Medlemsrekrytering SEKOs medlemsantal har fortsatt att minska under Till detta finns flera orsaker. En orsak till minskningen beror på strukturändringar i våra branscher och att vissa verksamheter byter kollektivavtalsområde. En annan orsak är att SEKO som organisation inte är tillräckligt synlig ute på arbetsplatserna och i samhället. En tredje orsak är att många unga väljer bort fackligt medlemskap på grund av okunskap om fackföreningsrörelsens roll på arbetsmarknaden och om fördelarna med att vara medlem. En fjärde orsak är regeringens orättfärdiga finansiering av arbetslöshetskassan som gör vår a-kassa avsevärt mycket dyrare än andra förbunds inom vårt organisationsområde. Till följd av att medlemsantalet fortsatt att sjunka har förbundet, förutom tidigare införda åtgärder som introduktionsmedlemskap, utbildning av handledare för intro- och medlemsutbildningar med mera, vidtagit en rad nya åtgärder under 2011: n Förenkling blanketten för webbinträde för att man lättare ska kunna bli medlem via webben. Verksamhetsberättelse

8 n Riktade informationsmaterial för olika områden inom SEKO. n Riktade utbildningsinsatser i registerhantering för assistenterna på avdelningskontoren. n Uppdraget som medlemsansvarig har utvecklats och delats upp i ett uppdrag på arbetsplatsnivå och en samordnande funktion på avdelnings-, nationell klubb, bransch- och förhandlingsorganisationsnivå. Nya uppdragsbeskrivningar har utarbetats. För att förbättra och snabba upp medlemsärendehanteringen har beslut fattats om att vissa avdelningsassistenter ska vara kontaktpersoner med de ovan uppräknade organisationerna. n Ett antal assistenter specialiseras för att hantera missnöjesutträden. De sistnämnda assistenterna har också övertagit fjolårets projektarbete med att följa upp alla missnöjesutträden. Inom SEKO Post har kartläggning av organisationsgraden genomförts. Detta arbete borde genomföras även på andra områden inom SEKO så att vi kan rikta olika åtgärder mot olika delar av organisationen för att hamna rätt med våra åtgärder. En styrgrupp tillsattts för att samordna samtliga aktiviteter inom medlemsrekrytering, medlemsvård och utveckling. Styrgruppen möts månadsvis för att samordna och följa upp pågående aktiviteter och projekt samt för att planera nya aktiviteter. Inom LO har en arbetsgrupp för att hitta tekniska lösningar som underlättar övergångar mellan förbunden startats. Många medlemmar lämnar facket i samband med byte av jobb och avtalsområde, ofta beroende på kontaktproblem mellan förbunden så att medlemskapet upphör av administrativa skäl. Starka kollektivavtal Verksamhetsåret har kännetecknats av förberedelser inför avtalsrörelsen Från arbetsgivarhåll kräver man att företagen ska ha mera verklighetsanpassade och modernare kollektivavtal. Med det menar man att inga centrala löneökningstal ska finnas. Lönebildningen ska ske lokalt i företaget. Några lägstlönenivåer ska inte finnas. Rätt till lön ska visserligen finnas men rätt till löneutveckling ska inte finnas. Kraftigt minskat inflytande över arbetstidsfrågor ska också genomföras. SEKOs upptakt till 2012 års avtalsrörelse blev 6Fförbundens avtalskonferenser som genomfördes för första gången. Under februari månad hölls det sex konferenser på olika platser i landet. Det totala antalet deltagarplatser var 325 varav SEKO hade cirka hälften av dessa. Detta innebar också att SEKOs tidigare så kallad LAV-konferenser inte längre finns kvar. Det kan också konstateras att det var en historisk händelse att sex LO-förbund på det här sättet genomförde en gemensam aktivitet som förberedelse inför kommande avtalsförhandlingar. Resultatet av de diskussioner som genomfördes på konferenserna har sedan legat till grund för SEKOs, tillsammans med övriga 6F-förbunden, agerande inför framtagandet av samordnade avtalskrav. I september beslöt förbundsstyrelsen att anta rekommendationen om gemensamma krav och bedriva avtalsförhandlingarna som samordnade förbundsförhandlingar. Tre LO-förbund beslöt att inte medverka i samordningen. Förbunden som ingår i samordningen är överens om att verka för en solidarisk lönepolitik innebärande låglönesatsning och höjda reallöner. Kvinnodominerade avtalsområden ska närma sig lönenivån inom manligt dominerade avtalsområden. De gemensamma avtalskraven inför avtalsrörelsen 2012 kan sammanfattas enligt följande; Löneökningar med minst 860 kronor per månad och heltidsanställd dock med ett lägsta utrymme om 3,5 procent. En särskild jämställdhetspott på minst 100 kronor per heltidsanställd och månad ska tillfalla avtalsområden som har en lägre genomsnittlig förtjänst än kronor per månad. I tillämpliga fall ska avtalens lägsta löner höjas med minst 860 kronor. Stärka anställningstryggheten genom krav på kollektivavtalsreglering av tidsbegränsade anställningar. Kravet syftar till att begränsa korttidsanställningar genom att minska kvalifikationstiden vid övergång från tidsbegränsad anställning till tillsvidareanställning. Med anledning av fattade beslut på LO-kongressen 2008, om önskvärda förbättringar i avtalsförsäkringarna enades förbunden om att uppta förhandlingar med Svenskt Näringsliv. Förhandlingar mellan LO och Svenskt Näringsliv påbörjades under hösten. Kraven som ställdes från LO-förbunden var bland annat villkorsförändringar rörande TFA, AGS och Avtalspension SAF-LO. I november träffades en överenskommelse med Svenskt Näringsliv. En redogörelse av överenskommelsens innehåll finns under rubriken Försäkringar. Utbildning Under verksamhetsåret 2011 har förhandlingsenheten genomfört sju stycken tvådagarskurser för lokala löneförhandlare. Det har deltagit 163 lokala fackliga företrädare, 115 män och 48 kvinnor. Kursinnehållet har bland annat varit avtalsrörelsens process, hur löneutrymme uppstår, arbetsplatsutveckling, lokal lönebildning, regelverk, tips och råd för lokala förhandlare. Deltagarna på löneförhandlarkurserna har kallats från postområdet, spår, statliga samt Väg & ban-området. 8 Verksamhetsberättelse 2011

9 Förhandlingsenheten har även genomfört två stycken seminarium (kurser), arbetsrätt vid entreprenad och bemanning samt juridisk förhandlingsteknik. Där har sammanlagt 19 anställda ombudsmän deltagit varav fyra kvinnor och 15 män. Centrala avtal Under februari månad undertecknade SEKO två centrala avtal med Almega. Det ena avtalet som tecknades med Almega Tjänsteföretagen var bransch Turism och Sjöfart (Skärgårdsavtalet). Avtalet är 2-årigt och löper ut 30 september 2012 och innefattar en genomsnittlig tarifflöneökning på 5,5 procent. För korttidsanställda sker en förändring vad gäller beräkning av timlönen som nu sker enligt formen månadslönen/143. I avtalet gäller inte längre sjömanslagens regler vid sjukdom, utan de gängse sjuklönereglerna gäller. Detta har kompenserats av löneökningsutrymmet i avtalet. Även en ny lönetrappa har införts vilket innebär att nyanställda, redan efter ett år, får en höjning av lönen med 800 kronor, utöver den procentuella höjningen. Det andra avtalet som tecknades med Almega Tjänsteföretagen var Lernia bolagen. Avtalet är 2-årigt och löper ut 31mars I villkorsavtalet infördes en förlängd betald föräldraledighet från 120 till 150 dagar. Se bilaga 1 på sidan 54. Hängavtal Den 31 december 2011 var totala antalet hängavtal stycken. Det största antalet hängavtal finns inom bransch Väg & ban. Antalet hängavtal har sammantaget ökat i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 161 nya hängavtal. Se bilaga 2 på sidan 54. Direktavtal Inom förbundets område finns ett stort antal direktavtal mellan förbundet och enskilda företag. Antalet direktavtal har sammantaget ökat i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 16 nya direktavtal. Direktavtalen var sammanlagt 133 stycken den 31 december Se bilaga 3 på sidan 54. Stödverksamheter Till de kärnverksamheter som SEKO beslutat att arbeta med finns också ett antal stödverksamheter som ska ses som medel för att nå de fackliga målen. Vi väljer i detta program att lyfta upp två centrala områden; kommunikation/opinionsbildning och studier. Opinionsbildning och kommunikation blir ett mer och mer avgörande verktyg för att nå de fackliga målen. Den som inte syns den finns inte, brukar det heta. Utan en effektiv och bra kommunikation, såväl intern som extern, så blir det svårt att till exempel vinna en konfliktfylld avtalsrörelse. Utan bra kampanjer och mediaverksamhet blir det svårt att påverka beslutsfattare i frågor som är viktiga för SEKOs medlemmar. Utan en väl fungerande intern kommunikation så blir det svårare för medlemmarna att bli uppdaterade och känna sig som en del i organisationen. SEKO ska vara en tydlig och samhällskritisk röst. SEKO ska också ligga i framkant när det gäller att hitta kommunikativa lösningar som ökar medlemmarnas tillgänglighet till organisationen och möjlighet att påverka förbundets opinionsbildning. Studieverksamheten tryggar återväxten. Lärande och kompetensutveckling ska ses som en naturlig del i strategi, verksamhets- och aktivitetsplaneringen. Kompetensutvecklingsinsatser behöver formas utefter verksamhetsplanen och inventerade behov hos både medlemmar och förtroendevalda. Frågor vi måste ställa oss är, vilka prioriterade frågor ska vi jobba med? Vilken kompetens har vi och behöver vi? Och på vilket sätt ska vi tillskansa oss den kompetensen? Kurser och utbildning kommer alltid att vara basen för vår kompetensutveckling av förtroendevalda, men är bara en liten del av det totala lärandet. För att säkerhetsställa ett ständigt utvecklande och använda våra pengar på bäst sätt måste vi i högre utsträckning använda konferenser, styrelsemöten, representantskapsmöten, nätverk, webbutbildning, mentorskap och praktik som våra kompetensutvecklingsarenor. Styrkan och kraften i vår organisation ska utgöras av många, kunniga och delaktiga medlemmar, förtroendevalda och anställda. SEKO ska vara en folkrörelse med folkbildning som metod, där varje medlem och förtroendevald ska ses som en resurs som har viljan att utvecklas, påverka och ta ansvar. Under kongressperioden lägger vi fokus på SEKOs introduktionsutbildning samt Grundläggande förtroendevaldautbildning (GFU). Genom att så många som möjligt på arbetsplatserna erbjuds och genomgår introduktionsutbildning medvetandegör vi meningen med föreningen. Vi ökar även kunskapen om kollektivavtalets värde och vilka villkor som gäller för arbetsplatsen. Genom Grundläggande förtroendevaldautbildning säkerställer vi att vi har kunniga och engagerade förtroendevalda på arbetsplatserna. Verksamhetsberättelse

10 En stark och effektiv organisation Rättshjälp Antalet ärenden har fortsatt att minska under Minskningen har skett på det försäkringsrättsliga området. Antalet arbetsrättsliga ärenden är däremot i stort sett oförändrat. Trots minskningen visar statistik från LO-TCO Rättsskydd att SEKO via rättshjälpen utverkat 45,6 miljoner kronor till våra medlemmar under året i de ärenden som hanterats i domstol. Detta kan jämföras med år 2010 då det utverkades 15,5 miljoner. Rättshjälpskommittén har även hanterat en del ansökningar angående brottmål och diskriminering. Arbetsrätt De arbetsrättsliga ansökningarna är till antalet färre än försäkringsärendena eftersom de till största del löses inom förhandlingssystemet. Den övervägande delen av de arbetsrättsliga ärendena som har drivits vidare till domstol har också förlikats under resans gång. Några arbetsrättsärenden har vart och ett rört stora grupper medlemmar vilket har krävt stora resurser och insatser av SEKO. En tvist som gick vidare till domstol och sedermera förliktes var en tvist mot Relacom AB och Almega IT & Telekomföretagen om brott mot turordningsreglerna i samband med arbetsbristuppsägningar hos bolaget under vintern Först prövades i mellandom frågan om parterna träffat en avtalsturlista. SEKO vann den prövningen och nådde därefter en förlikningsöverenskommelse som innebar att ett trettiotal arbetstagare fick dela på 3,3 miljoner kronor. SEKO förlorade under året en dom i Arbetsdomstolen. Målet rörde frågan om Euromaint AB brutit mot Aktiva medlemmar per bransch Tabell 1 Aktiva totalt Atkiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Trafik ,7 % 72,3 % Väg & ban ,2 % 95,8 % Försvar ,0 % 74,0 % Civil ,2 % 39,8 % Vård ,1 % 59,9 % Post ,1 % 62,9 % Tele ,0 % 69,0 % Energi ,4 % 93,6 % Sjöfolk ,8 % 62,2 % Branschlös ,3 % 58,7 % Totalt ,7 % 73,3 % Antal medlemmar per avdelning Avdelning Totalt antal Totalt kvinnor Totalt män Totalt aktiva 1 Stockholm Mellansverige Södra Skåne Väst Västra Svealand Gävle-Dala Mellannorrland Norra Norrland Sjöfolk Ombudsmän Totalt Verksamhetsberättelse 2011

11 kollektivavtalet genom att flytta anställda som var anslutna till det statliga pensionsavtalet över till ITPplanen. De anställda miste därmed den särskilda möjligheten att avgå med pension före 65 års ålder. Domstolen ansåg inte att bolaget genom denna åtgärd brutit mot kollektivavtalet. Försäkringar SEKO har inte lika många försäkringsärenden nu som tidigare, dock har ärendeslagen ändrats från arbetsskadeärenden till indragna sjukpenningar och stadigvarande sjukersättningar. Det är en olycklig utveckling då det troligen beror på att det sprids en pessimism att man ändå inte får arbetsskadeersättning. Detta stämmer inte. Lagen om arbetsskadeförsäkring (som numera ingår i Socialförsäkringsbalken, SFB) är i stort sett intakt och från juli 2002 så är beviskraven sänkta jämfört med 1993 års lagstiftning. Totalt så har vi i förbundet 646 pågående försäkringsärenden varav 234 ligger för beredning till rättshjälpskommittén. Övriga ärenden är sådana som tidigare har beviljats rättshjälp och drivs av LO-TCO Rättsskydd. Vårt äldsta ärende är från 1991 och är inte slutfört än. I november 2011 tecknades en uppgörelse mellan LO och Svenskt Näringsliv avseende förändringar av villkoren för AFA-försäkringarna och bestämmelserna för Avtalspension SAF-LO. Nedan följer en kort sammanfattning av innehållet i uppgörelsen. TFA-försäkringen ska ersätta inkomstförlust vid arbetsolycksfall från första dagen. Bestämmelsen gäller från 1 april Tid med graviditetspenning (f d havandeskapspenning) ska från och med 1 januari 2012 omfattas av premiebefrielseförsäkringen för Avtalspension SAF- LO, vilket innebär att tiden är pensionsgrundande. AGS (ersättning vid sjukdom) ska ge månadsersättning även på inkomster över 7,5 prisbasbelopp från och med 1 januari Förmånen ska vara 65 procent av inkomstunderlaget upp till 20 prisbasbelopp och 32,5 procent av inkomstunderlaget mellan 20 och 30 prisbasbelopp. En utredning ska genomföras om förutsättningarna för att införa premiebetalning varje månad i Avtalspension SAF-LO. Syftet med utredningen är att kartlägga förutsättningarna för en övergång från årsinbetalning till månadsinbetalning den 1 januari 2014, vilket ligger i parternas intresse. En utbildning anordnades under 2011 för våra försäkrings- och pensionsansvariga med inriktning på fördjupning i sjukersättningsärenden. På har vi många besökare och behovet av försäkringsinformation finns helt klart. Övervägande delen av våra besökare surfar runt och letar bland våra artiklar och tips och råd samt ställer massor av frågor. En anpassning till den nya socialförsäkringsbalken och framtagandet av en elektronisk handbok om försäkringar är med detta slutförd även om vissa kosmetiska funktioner väntar på sin lösning. Internationellt arbete och biståndsverksamheten SEKO har under 2011 varit medlem i fyra internationaler, Union Network International, UNI, Internationella Transportarbetarefederationen, ITF, Internationalen för Stats- och Kommunalanställda, ISKA (PSI), och Internationella Byggnads- och Träindustriarbetarunionen, BWI och deras respektive europafederationer samt i nio nordiska organisationer. Verksamheten bestod i hög grad av deltagande i olika aktiviteter och kampanjer arrangerade av dessa organisationer. Aktiviteterna har syftat till att påverka den globala och europeiska utvecklingen i förmån- Tabell 2 Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt pensionärer Pensionärer kvinnor Pensionärer män Totalt penionärer % av medlemsantalet ,0 % ,1 % ,8 % ,7 % ,1 % ,1 % ,6 % ,0 % ,5 % ,0 % ,1 % ,7 % Verksamhetsberättelse

12 Antal uppdragstagare Tabell 3 A Aktiva totalt Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Trafik ,7 % 75,3 % Väg & ban ,9 % 95,1 % Försvar ,5 % 77,5 % Civil ,7 % 44,3 % Vård ,1 % 63,9 % Post ,7 % 68,3 % Tele ,1 % 59,9 % Energi ,9 % 96,1 % Sjöfolk ,5 % 77,5 % Saknas ,5 % 87,5 % Totalt ,2 % 76,8 % Antal uppdrag Tabell 3 B Aktiva totalt Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Trafik ,1 % 76,9 % Väg & ban ,0 % 95,0 % Försvar ,2 % 75,8 % Civil ,8 % 46,2 % Vård ,7 % 67,3 % Post ,4 % 68,6 % Tele ,8 % 60,2 % Energi ,2 % 96,8 % Sjöfolk ,3 % 78,7 % Saknas ,7 % 85,3 % Totalt ,2 % 76,8 % lig riktning för våra medlemsgrupper. Det europeiska arbetet har till stor del bedrivits i de olika sektorskommittéer där SEKO finns representerat och inom vidhängande sociala dialog på EU-nivå. Inom områdena post, tele, bygg, energi och väg har ny EU-lagstiftning tillkommit och SEKO har aktivt påverkat utformandet av denna lagstiftning. Högt på agendan i övrigt ligger arbetsmarknadsfrågor och attackerna på den svenska kollektivavtalsmodellen. SEKO har också deltagit i UNIs och EBWFs europakongresser. Bilaterala biståndsprojekt Under 2010 har SEKO drivit fem bilaterala projekt, fyra i Filippinerna och ett i Ryssland. Projekten i Filippinerna är: MARINO, ett stödprojekt för svartlistade sjömän, PEUP: utbildningsprojekt för Post & Tele, APL organisering av Jeepnyförare, och Maritima Sektorn, organisering i sektorerna runt sjöfarten. Projekten i Filipinerna är genom Olof Palmes Internationella Centrum. Det ryska projektet är ett fackligt utvecklingsprojekt med det ryska post- och teleförbundet. Detta projekt finansieras av SEKO till största delen. Multilaterala biståndsprojekt SEKO deltar i delar av multilaterala biståndsprojekt som drivs av yrkesinternationalerna UNI, ITF, ISKA (PSI) och BWI. Samtliga multilaterala projekt finansieras av LO-TCO biståndsnämnd. FoC-kampanjen FoC-kampanjen (FoC = Flag of Convenience, på svenska: bekvämlighetsflaggade fartyg) är en kampanj initierad av Internationella Transportarbetare Federationen, i fortsättningen, ITF. Kampanjen startade på 50-talet efter ett beslut på ITFs kongress i Oslo De nordiska länderna har sedan dess varit föregångare när det gäller att driva kampanjen. Sedan bör- 12 Verksamhetsberättelse 2011

13 Antal uppdragstagare under 30 år Tabell 4 A Aktiva totalt Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Trafik ,3 % 53,7 % Väg & ban ,9 % 94,1 % Försvar ,0 % 75,0 % Civil ,0 % 10,0 % Vård ,3 % 68,8 % Post ,1 % 65,9 % Tele ,0 % 50,0 % Energi ,1 % 92,9 % Sjöfolk ,5 % 61,5 % Saknas ,0 % 60,0 % Totalt ,2 % 70,8 % Antal uppdrag under 30 år Tabell 4 B Aktiva totalt Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Trafik ,7 % 49,3 % Väg & ban ,9 % 92,1 % Försvar ,7 % 77,3 % Civil ,5 % 6,5 % Vård ,5 % 65,5 % Post ,8 % 67,2 % Tele ,6 % 44,4 % Energi ,0 % 94,0 % Sjöfolk ,0 % 60,0 % Saknas ,0 % 50,0 % Totalt ,0 % 68,0 % jan på 80-talet har kampanjen intensifierats, bland annat genom att det tillsatts allt fler heltidsanställda ITF-inspektörer. Totalt finns idag 135 ITF-inspektörer, varav fyra i Sverige. SEKO har två inspektörer och Transport två. EU Genom förbundets breda spektrum av branscher, påverkas våra sektorer i mer eller mindre stor utsträckning av omvärldens utveckling. SEKOs huvudsakliga fokus är de fackliga intressena och dessa går ofta hand i hand med allmänpolitiska frågor och ställningstaganden. I och med en allt mer gränsöverskridande arbetsmarknad ställs högre krav på den fackliga verksamheten. Det ställs krav på vår förmåga att möta de nya fackliga utmaningarna som utvecklingen leder oss till. Därför har SEKO lagt lite extra fokus på hur EUs lagstiftning påverkar våra branscher. Under året ha mycket arbete gjorts att driva förändringar i EU lagstiftningen för att komma till rätta med de problem som uppstod i samband med Laval domen. Gemensamt har fackföreningarna kämpat för att förklara och försvara vår svenska modell. En modell som visat sig vara av ett vinnande koncept där parterna gör upp om de arbetsrättsliga reglerna utan att lagstiftaren, staten, blandar sig i. SEKO har uppfattningen om att det ska vara svenska kollektivavtal, med svenska lönenivåer och svenska arbetsförhållanden som ska gälla för alla som arbetar inom vårt lands gränser. Oavsett vart man kommer ifrån så ska våra löner och våra regler gälla, lika för alla. 6F Mycket av arbetet inom ramen för 6F handlade under året om flytten till den gemensamma adressen på Hagagatan 2 och den gemensamma administrationen. Förutom en del sporadiska externa utspel så initierades en omfattande och långsiktig kampanj om arbets- Verksamhetsberättelse

14 Antal aktiva medlemmar Tabell 5 Aktiva totalt Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % 1 Stockholm ,9 % 70,1 % 5 Mellansverige ,3 % 66,7 % 7 Södra ,1 % 75,9 % 12 Skåne ,7 % 71,3 % 14 Väst ,1 % 74,9 % 17 Västra Svealand ,9 % 75,1 % 21 Gävle-Dala ,8 % 85,2 % 22 Mellannorrland ,0 % 78,0 % 25 Norra Norrland ,5 % 80,5 % 1409 Sjöfolk ,7 % 62,3 % 50 Ombudsmän ,7 % 72,3 % Totalt ,7 % 73,3 % Antal aktiva medlemmar under 30 år Tabell 6 Aktiva totalt Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Trafik ,2 % 59,8 % Väg & ban ,1 % 94,9 % Försvar ,8 % 79,3 % Civil ,8 % 37,2 % Vård ,8 % 62,2 % Post ,7 % 62,3 % Tele ,0 % 68,0 % Energi ,9 % 92,1 % Sjöfolk ,5 % 60,5 % Branschlös ,5 % 61,5 % Totalt ,4 % 73,6 % marknadsfrågor. Tanken är att 6F ska hålla i kampanjen åtminstone fram till valet Uppdraget att operativt driva kampanjen lades på Arenagruppen där det vidare bildats en styrgrupp där några av förbunden representeras. Den första delen i kampanjen kommer att offentliggöras under Almedalsveckan Fairtrade Förbundet har aktivt deltagit i LOs nätverk för Fairtrade, där den viktigaste frågan under året varit, att tillsammans med Fairtrade Sverige och andra fackförbund som är medlemmar i Fairtrade Sverige, påverka FLOs (Fairtrade Labelling Organizations), kriterier för anställd arbetskraft, på Fairtrade certifierade arbetsplatser. Vår utgångspunkt i dessa diskussioner har varit, att kriterierna ska understödja facklig organisering och möjligheten för de anställda att förhandla om sina villkor. Ungdomsverksamhet LOs ungdomsforum SEKO hade en stor delegation på LOs ungdomsforum med 25 unga medlemmar. Förutom seminarium om diverse intressanta ämnen, tal av riksdagsledamöter och fackföreningsföreträdare nyttjades även en förbundsegen tid till att inom delegation diskutera verksamhetsplan för SSU SSU hade fackligt tema år 2011 och SEKO har stött denna satsning. Uppmaningar har gått till avdelningarna om att ta kontakt med SSU-distrikt, SEKO har varit representerade på en facklig-politisk konferens arrangerad av SSU för förbundens ungdomsansvariga och SSU-distriktens fackliga ledare där framtidens facklig-politiska samverkan på ungdomssidan diskuterades. 14 Verksamhetsberättelse 2011

15 6F Samarbeten mellan de ungdomsansvariga inom 6F har gjort framsteg och vid flera tillfällen har de ungdomsansvariga på förbunden träffats och diskuterat gemensamma problembilder och intressen. Initiativ har på vissa håll även tagits för att skapa regionala 6F-samarbeten mellan avdelningars ungdomsansvariga. Ungdomsutbildning 2011 var första året för LOs nya tvärfackliga utbildningspaket för unga medlemmar under 30 år. Förbundet har rekryterat till utbildningarna och haft totalt 55 deltagare. LO SEKO har under året deltagit i LOs Centrala ungdomskommitté (CUK) och varit drivande i att stärka CUKs roll inom LO. Övrigt Förbundet har träffat de flesta avdelningars ungdomsgrupper som finns runt om i landet och bland annat presenterat förbundets syn på ungdomsverksamhet. En del nybildade nationella klubbar har även fått råd och tips om hur de ska komma igång med sitt ungdomsarbete. Facklig-politisk verksamhet Den facklig-politiska verksamheten har under 2011 präglats av en avvaktande hållning. Ett antal olika valanalyser ledde till att såväl LO som det socialdemokratiska partiet beslutade sig för att utreda den facklig-politiska samverkan. Även SEKOs förbundsstyrelse tillsatte en grupp, med uppgift att se över SEKOs facklig-politiska verksamhet. Gruppen kom till slutsatsen att facklig-politisk samverkan behövs även fortsättningsvis, parallellt med ett mer brett påverkansarbete riktat till beslutsfattare. Formerna behöver dock utvecklas. Kultur LO och medlemsförbundet är tillsammans med ABF ägare och finansiär av projektet Arbetarrörelsens kulturoffensiv. Projektet leds av en styrgrupp där SEKO finns representerade, projektansvariga är ABF. Historiskt har fackföreningsrörelsens kulturarbete företrädesvis haft målsättningen att stödja kulturproduktioner och att föra ut kultur till sina medlemmar. Arbetarrörelsens kulturoffensiv har förflyttat fokus till att synliggöra och stimulera arbetarrörelsens kulturverksamhet och det egna skapandet. Förbundet hade fyra deltagare på det årliga arrangemanget Boken på arbetsplatsen, ett samarrangemang mellan LO förbunden och ABF, som i år även var en utbildning för bokombud. Fackliga studier Centrala SEKO-utbildningar Under året har det genomförts utbildningar inom områdena Grundläggande förtroendevalda utbildning (GFU), arbetsrätt grund (ARG) och ett antal avtals/ branschkurser. Förbundet deltog med 14 deltagare på Byggnads facklig-politiska utbildning. LO-utbildningar SEKO har varit väl representerat inom LOs Kunskapssystem. Under året erbjöds utbildningar inom områdena arbetsmiljö, arbetsrätt, bolagsstyrelse, EWC, information/retorik, ledarskap, Svenska Modellen samt Insikter. Förbundet deltog med några deltagare i testutbildning för introduktionsutbildning via distans. LO övrigt SEKO har under året deltagit i LOs centrala utbildningskommitté (LCU) samt i arbetsgrupperna utvecklingsgrupp arbetsmiljöutbildning och arbetsgrupp översyn Vald på jobbet. Studieorganisationen Kompetensutveckling för de centrala GFU handledarna genomfördes som brukligt i början av februari. Utbildningsdagarna hade fokus på medlemsrekrytering och medlemsvård. En tvådagars handledarträff genomfördes för ARG handledarna i januari. Tre videokonferensmöten genomfördes för avdelningarnas studieansvariga. Den augusti genomfördes LOs tvärfackliga studiekonferens på Runö där förbundets studieombudsman och avdelningarnas studieansvariga deltog. Dagarna blandades med intressanta seminarier, förbundsarbete och regionala diskussioner. Facklig utbildning på nätet Webbutbildning fortsätter att vara ett komplement till vår övriga utbildningsverksamhet. Utbildningarna utvecklas och produceras av LO i samarbete med förbunden. Under året tillkom följande utbildningar: Samtalsträning på nätet, Om bemanningsjobb, Hjälp till nytt jobb stöd till omställning, Hjälp till en bra upphandling omställning på rätt sätt. Introduktionsutbildning Introduktionsutbildning ska erbjudas alla nya på arbetsplatserna. Under året deltog 615 personer i utbildningen, en ökning med 59 procent från föregående år. Förbundet har under året ställt en handledare till Verksamhetsberättelse

16 Kursstatistik 2011 Tabell 7 Antal deltagare Män Kvinnor Kvinnor % GFU Vald på jobbet % ( 2 %) GFU Förtroendevald i SEKO % ( 3 %) ARG Arbetsrätt grund % ( 9 %) Insikter % ( 2 %) Skyddsombud % ( 7 %) HSO % (+ 34 %) Medlemsutbildning % (+ 3 %) Introduktionsutbildning % ( 4 %) Om facket (ny ungdomsutb) % Om samhället (ny ungdomsutb) % Inom parentes ökning/minskning från föregående år. Centrala handledare 2011 Tabell 8 Antal Män Kvinnor Kvinnor % GFU % Arbetsrätt Grund % förfogande för att utbilda förtroendevalda i genomförande av introduktionsutbildning. Medlemsutbildning Under året deltog deltagare i någon form av medlemsutbildning, en ökning med 40 procent från föregående år. Studiesamarbete 6F Arbetet med att ta fram en gemensam grundläggande förtroendevaldautbildning (GFU) fortsatte under året. Under hösten var det klart med ett nytt upplägg och i december utsågs ett antal ny 6F handledare. De gemensamma utbildningarna startar Information, press och media Kampanjer och större mediala händelser I början av året arrangerade SEKO med flera en välbesökt och medialt uppmärksammad jobbkonferens Fullt Upp. Konferensen satte sysselsättningsfrågan i fokus och bland de medverkande fanns tidigare statsministern Göran Persson. Under större delen av 2011 har SEKO varit en väldigt aktiv aktör i medierna när det gäller infrastrukturfrågor, särskilt med anledning av det tågkaos som vintern 2010/2011 fört med sig, men även gällande avregleringsfrågorna kopplat till järnvägen. Många debattartiklar och andra mediala framträdanden kring dessa frågor har skett under Den största kampanjen som SEKO genomförde under 2011 handlade om vägarbetarnas säkerhet. SEKO gjorde en stor arbetsmiljöundersökning och presenterade krav för såväl politiker som media i samband med ett antal pressträffar ute på vägarbetsplaster i landet. Detta kombinerades med en köpt annonskampanj runt om i hela landet. Under hösten har SEKO också drivit en kampanj för att hjälpa medlemmarna inom Trafficare att få behålla sina jobb när SJ tar över städverksamheten, vilket också renderat i en del medieutrymme. SEKO har även hjälpt till att skapa medial uppmärksamhet och opinion kring andra regionala kampanjer, så som SEKO Postens kampanj jobba rätt. Den största enskilda mediala händelsen ur ett SEKOperspektiv handlade dock om den tragiska dödsmisshandeln av en kvinnlig SEKO-medlem på häktet i Huddinge. Under flera veckor efter denna händelse var det ett stort medialt tryck, och SEKO agerade här kraftfullt för att sätta fokus på den prioriterade frågan om att få stopp på ensamarbetet inom Kriminalvården. Medlemsundersökningar om försäkringar och arbetsmiljö En undersökning om medlemsförmåner genomfördes. Frågorna ställdes till alla medlemmar i SEKOs webbpanel under mars månad. Resultatet visade bland annat att medlemmarna tyckte att inkomstförsäkring- 16 Verksamhetsberättelse 2011

17 Antal skyddsombud, huvudskyddsombud och regionala skyddsombud Tabell 9 Bransch Uppdrag Totalt Kvinnor Män Kvinnor % Män % Trafik Skyddsombud ,3 % 78,7 % Huvudskyddsombud ,5 % 87,5 % Regionala skyddsombud ,0 % 100,0 % Väg & ban Skyddsombud ,4 % 97,6 % Huvudskyddsombud ,8 % 96,2 % Regionala skyddsombud ,0 % 96,0 % Försvar Skyddsombud ,4 % 84,6 % Huvudskyddsombud ,3 % 86,7 % Regionala skyddsombud ,0 % 0,0 % Civil Skyddsombud ,7 % 47,3 % Huvudskyddsombud ,7 % 73,3 % Regionala skyddsombud ,0 % 0,0 % Vård Skyddsombud ,5 % 70,5 % Huvudskyddsombud ,2 % 70,8 % Regionala skyddsombud ,0 % 80,0 % Post Skyddsombud ,3 % 70,7 % Huvudskyddsombud ,7 % 73,3 % Regionala skyddsombud ,0 % 0,0 % Tele Skyddsombud ,9 % 72,1 % Huvudskyddsombud ,3 % 66,7 % Regionala skyddsombud ,0 % 100,0 % Energi Skyddsombud ,5 % 99,5 % Huvudskyddsombud ,4 % 96,6 % Regionala skyddsombud ,0 % 100,0 % Sjöfolk Skyddsombud ,0 % 0,0 % Huvudskyddsombud ,0 % 0,0 % Regionala skyddsombud ,0 % 0,0 % Branschlös Skyddsombud ,0 % 100,0 % Huvudskyddsombud ,0 % 0,0 % Regionala skyddsombud ,0 % 0,0 % Samtliga ,6 % 83,4 % en är viktig samt att få ha betal- eller kreditkort som medlemsförmån. En undersökning om arbetslöshetsförsäkringen genomfördes. Frågorna ställdes till alla medlemmar i SEKOs webbpanel under april månad. Resultatet visade bland annat att 78 procent av medlemmarna tyckte att a-kassan ska vara En inkomstbortfallsförsäkring där du får ersättning baserad på vad du tidigare har haft i lön. 89 procent av medlemmarna tyckte vidare att avgiften till a-kassan ska vara lika för alla som omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. En undersökning om vägararbetarnas arbetsmiljö genomfördes under april månad. Frågorna besvarades av medlemmar i branschen. Undersökningen genomfördes med hjälp av webbpanel och telefonintervjuer. Resultatet sammanfattades i rapporten Väg arbetare har inte airbag. Sänk farten. Resultatet visade bland annat att 72 procent av vägarbetarna oroar sig för att arbeta på vägen på grund av bristande säkerhet och att 88 procent tycker att trafikanterna tar lite eller ingen hänsyn till dem som arbetar på vägen. Bland medlemmarna inom Kriminalvården genomfördes i november en undersökning om arbetsmiljö och säkerhet. Både webbpanel och telefonintervjuer användes medlemmar svarade. Resultatet visade bland annat hot och våld blir allt vanligare inom kriminalvården. 54 procent hade under det senaste året varit utsatta för hot eller våld. Samtidigt har administrationen ökat. Sex av tio upplever att de lägger mer tid på administrativa arbetsuppgifter i dag jämfört med för ett år sedan. Resultatet av undersökningen sammanfattades i rapporten Farligare innanför murarna när ensamarbetet ökar. Bland medlemmarna i SEKO Posten genomfördes två olika enkätundersökningar. Den första handlade Verksamhetsberättelse

18 om arbetsmiljö och den andra handlade om SEKO krav i avtalsrörelsen. Opinionsundersökningar om avregleringar och tågtrafik I mars lät förbundet genomföra en opinionsundersökning om utförsäljningen av de statliga bolagen. Resultatet visade bland annat att 57 procent av svenskarna tyckte att det var rätt att riksdagen stoppa utförsäljningen av de statliga bolagen SBAB, Posten Norden och Telia Sonera. I april gjordes en opinionsundersökning om den då stundande avregleringen av tågtrafiken. På frågan Är det bra eller dåligt att fler bolag ska få köra tåg i Sverige jämfört med i dag? svarade 36 procent mycket dåligt eller ganska dåligt. I april gjordes ytterligare en opinionsundersökning om tågtrafiken. I den framkom att 55 procent av svenskarna hade ganska litet eller mycket litet förtroende för tågtrafiken och att 67 procent inte litar på att tågen kommer i tid. Information till förtroendevalda Tre utskick av det elektroniska nyhetsbrevet Fackligt Perspektiv gjordes till de förtroendevalda som har en e-postadress registrerad i SEKOs medlemsregister. SEKOs webbplats Under året arbetade kommunikationsenheten med att integrera avdelningarnas hemsidor med seko.se. Det finns många fördelar med en sådan integration. Det är till exempel: n att få en enhetlig design på hemsidorna n att samtliga avdelningar inklusive förbundskontoret använder ett och samma publiceringsverktyg. Enheten har också skapat videofilmer på seko.se. Filmerna har lagts upp via youtube. Ett exempel är när SEKO Posten redogjorde för kollektivavtalet om arbetstidsbanken. Enheten påbörjade under senare delen av året ett arbete med att förenkla webbansökan till SEKO. I det arbetet har förutom kommunikationsenheten också medlemsredovisningen och a-kassan deltagit. En förenklad webbansökan kommer att lanseras under år Sekotidningen Under 2011 har Sekotidningen deltagit i en utredning som syftar till ökat samarbete inom ramen för 6F. Under året har Sekotidningen handlat upp och påbörjat en förnyelse av tidningens hemsida. Sekotidningen, och framför allt dess webbupplaga, har citerats vid flera tillfällen av andra massmedia. Tidningen har i grunden 40 sidor, men på grund av det stora antalet annonser har sidantalet vid tre tillfällen uppgått till 48 sidor. Under 2011 utkom Sekotidningen vid sex tillfällen och den sista december 2011 var tidningens TS-distribuerade upplaga exemplar. Sju synskadade fick Sekotidningen på cd-skiva. Remissyttranden Förbundet har under året avgett följande remissyttranden, grupperade efter departement eller annan remissutgivare. Försvarsdepartementet n Personalförsörjningen i ett reformerat försvar (SOU 2010:86) n Forskning och utveckling samt försvarslogistik i det reformerade försvaret (SOU 2011:36) Det har tidigare framkommit önskemål från avdelningarna att få tillgång till ett verktyg för att enkelt kunna skapa egna hemsidor. Efter att enheten tillsammans med leverantören av den tekniska plattformen skapat mallsidor för avdelningarna tog enheten fram en utbildning i publiceringsverktyget EPiServer. Utbildningen genomfördes vid två tillfällen som internat på Lastberget. Det har också genomförts ett antal endagarsutbildningar. Bransch- och förhandlingsorganisationer samt de landsomfattande klubbarna har också möjlighet att lägga upp hemsidor under seko.se. Bland andra återfinns SEKO Posten och TeliaSonera här. I slutet av 2011 fanns det 14 hemsidor under seko. se och 28 hemsidesredaktörer har utbildats. Enheten fungerar som support och bollplank för redaktörerna för respektive hemsida. Justitiedepartementet n Ansvarsförsäkring vid sjötransporter om genomförandet av försäkringsdirektivet i svensk rätt (promemoria) n En samlad ekobrottsbekämpning (SOU 2011:47) Näringsdepartementet n Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar (SOU 2010:73) n Svensk sjöfartsutbildning i förändring n Kommissionens vitbok: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem n Förare som är egenföretagare föreslås omfattas av lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete n Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det trans europeiska nätverket (KOM (2011) 650/2 slutlig) 18 Verksamhetsberättelse 2011