BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 10 / 2012 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP De svenska utsläppen minskar stadigt - 16 procent mellan 1990 och 2011 De svenska utsläppen av klimatgaser minskade kraftigt 2011 jämfört med 2010, och har minskat med 16 procent jämfört med 1990, från 65,5 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter till 61,5 miljoner ton. Då ska man veta att 2010 var ett extremt kallt år, med utsläpp som avvek negativt från den långsiktiga trenden. Även inbindningen av kol i skog och mark, LULUCF (Land Use, Land Use Change & Forestry) visar en positiv utveckling, med en ökad inbindning från 30,7 miljoner ton till 35,2 miljoner ton. En redovisning finns också i Bioenergi nr 5 (Svebionytt sidan 53). Så här skrev Naturvårdsverket på sin hemsida: Utsläppsnivåerna har varierat mellan 59,43 miljoner ton år 2009 som lägst och 78,3 miljoner ton år 1996 som högst. Variationer mellan enskilda år beror till stor del på skiftningar i temperaturen och nederbörden samt på konjunkturläget. Utsläppsnivåerna 2009 och 2010 var på olika sätt extrema. Under 2009 var det rekordlåga utsläpp till följd av den ekonomiska krisen och 2010 hade vi mycket höga utsläpp till följd av kalla vintrar, begränsad kärnkraftsproduktion och ekonomisk återhämtning. FORTS. s Bioenergi BNP Klimatgasutsläpp Utsläppen av klimatgaser minskade med 16 procent från 1990 till 2011, samtidigt som BNP ökade med omkring 56 procent. Användningen av bioenergi har fördubblats under perioden. De ökade utsläppen 2010 berodde till stor del på exceptionellt kall väderlek. Källa: Svebio, Ekonomifakta, Naturvårdsverket. Innehållsförteckning De svenska utsläppen minskar stadigt - 16 procent mellan 1990 och Kommissionen vill straffa ut biodiesel och etanol från jordbruksgrödor 3 Energiforskningen fortsatt kvar hos Energimyndigheten med anslag på hög nivå 5 Mindre än 1 TWh olja i småhusen 6 Oppositionens förslag på energi- och klimatområdet 7 SNF räknade partiledarnas miljöord 8 Biogasstatistik blygsam ökning 8 Eon lämnar Finland och reaktorprojekt 9 Supermiljöbilar populärare än väntat 9 Pressmeddelanden 10 Brittisk satsning på biokraft genombrott för europeisk bioenergi 10 Straffa inte dagens biodrivmedel för att gynna framtidens 10 Sveriges regering måste verka för högre pris på utsläpp 10 Remissyttranden 11 Marknaderna 12 Regnig höst fyller redan fulla dammar 12 Oljepriset svagt nedåt 12 Bioenergi i pressen 12 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, Stockholm Tel , Fax , info@svebio.se, Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. Frånsett de senaste årens kraftiga variationer finns en tydlig trend att utsläppen minskar. De största minskningarna av utsläppen, i absoluta tal räknat, har skett främst till följd av att oljeeldning för uppvärmning av bostäder och lokaler har ersatts med eldning av biobränsle. Utsläpp i transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen och är oförändrade 2011 jämfört med Huvuddelen av dessa utsläpp kommer från personbilar och tunga fordon. Utsläppen från personbilar har minskat med 9 procent jämfört med 1990 trots att trafiken har ökat. Det beror på att vi har mer energieffektiva bilar och en ökad användning av biobränslen. Denna minskning motverkas av att utsläppen från tunga fordon ökat med 44 procent under samma period. För produktion av el och fjärrvärme har utsläppen varierat mellan åren och någon tydlig trend kan inte utläsas. Industrins energianvändning visar på en minskning sedan Utsläppen från jordbruk och avfall har också minskat betydligt sedan 1990, bland annat på grund av minskat antal djur och minskad deponering av organiskt avfall. Sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bidrar under perioden till en årlig nettosänka genom att koldioxid från luften tas upp av vegetationen och binds in i biomassan. Sänkan har varierat mellan 27 och 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Svebio kommentar: Utsläppsstatistiken visar att utvecklingen går åt rätt håll. Det går att öka BNP och samtidigt minska utsläppen. Om man ser till utsläpp per BNP-enhet är utsläppen idag bara drygt hälften så stora som BNP har ökat med 56 procent och utsläppen har minskat med 16 procent. Men det går att komma längre. Det som återstår är främst att ställa om transportsektorn till effektivare fordon och förnybara drivmedel. Dessutom finns det fortfarande mycket att göra i industrisektorn, både i lokaler och processer. Det finns fortfarande en hel del fossila bränslen kvar. Statistiken visar också att det går alldeles utmärkt att öka användningen av biobränslen utan att detta minskar kolförråden i skog och mark. Kolförråden i våra skogar ökar år från år med miljoner ton CO 2, trots hög aktivitet i skogen. Det innebär att mer än hälften av alla utsläpp i alla andra sektorer binds i våra skogar. Det är fakta som miljöorganisationer och forskare på EU-nivå borde ta till sig. Vi måste bli bättre på att berätta om detta Utsläpp av växthusgaser per sektor, 1000 ton koldioxidekvivalenter * Diffusa utsläpp och användning av lösningsmedel Jordbruk Energiproduktion inom service, hushåll, jordbruk skogsbruk och fiske Industriprocesser Vägtransporter - Lastbilar och bussar Avfallshantering Energiproduktion inom energiindustrin Energiproduktion inom industrin Övriga inrikes transporter Vägtransporter - Personbilar År 2011 släppte Sverige ut 61,5 miljoner ton växthusgaser, enligt preliminära data. Jämfört med 2010 är det en minskning på sex procent och jämfört med 1990 en minskning på 16 procent. Bortsett från höga utsläppsnivåer år 2010 visar trenden från 1998 på minskade utsläpp av växthusgaser i Sverige. Not: Ändringar kan tillkomma fram till ordinarie publicering i mitten av december. * Koldioxidekvivalenter är ett sammantaget mått på olika växthusgasers (koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser) inverkan på växthuseffekten. Källa: Preliminärt underlag till Sveriges klimatrapportering till UNFCCC 2013 publicerat 16 oktober FORTS 4 2

3 FORTS FRÅN SID Upptag av växthusgaser från markanvändning, 1000 ton koldioxidekvivalenter * Sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bidrar under perioden till en årlig nettosänka genom att koldioxid från luften tas upp av vegetationen och binds in i biomassan. Sänkan har varierat mellan 27 och 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Källa: Preliminärt underlag till Sveriges klimatrapportering till UNFCCC 2013 publicerat 16 oktober Kommissionen vill straffa ut biodiesel och etanol från jordbruksgrödor Trots mycket kritik från bioenergisektorn och lantbrukssektorn presenterade EU-kommissionen för ett par veckor sedan (17 oktober) ett förslag kring biodrivmedel och ILUC, vars huvuddrag vi beskrev i förra numret av Bioenerginytt. Kommissionen hade på några punkter mildrat förslaget, t ex hade man tagit bort en inkludering av ILUC-faktorer i bränslekvalitetsdirektivet. Men på flera andra punkter står kommissionen fast vid sina ursprungliga förslag: Man accepterar ILUC-tillägg på de nivåer som JRC (Joint Research Center) har räknat. Det innebär främst en stor belastning på biodiesel. Faktorerna ska nu bara användas för statistiska beräkningar, men det skapar ändå en osäkerhet kring investeringar i produktion av biodiesel och etanol från grödor. Man står fast vid förslaget att av de 10 procent som är målet för förnybar energi i transportsektorn 2020, ska bara 5 procent få komma från grödebaserade biodrivmedel (första generationen). Det innebär i praktiken att målet sänks kraftigt, eftersom det kommer att vara mycket svårt att få fram tillräckliga volymer av andra generationens drivmedel. Kommissionen vill stimulera andra generationens drivmedel med dubbelräkning och fyrdubbelräkning, men utan att höja det totala målet över 10 procent. Det innebär också att den totala volymen minskar. Istället för en allmän beskrivning av vilka drivmedel som ska kunna dubbel- och fyrdubbelräknas innehåller förslaget nu en lång detaljerad lista på råvaror som kvalificerar för respektive nivå (se lista till höger). Lista över råvaror för dubbel och fyrdubbelräkning I ett nytt Annex IX till Förnybarhetsdirektivet listar kommissionen de råvaror som ska kvalificera för fyrdubbelräkning och för dubbelräkning. Listan ser ut så här på engelska med våra egna översättningar: Fyrdubbelräkning: Algae (alger) Biomass fraction of mixed municipal waste, but not separated household waste subject to recycling targets under Article 11(2)(a) of Directive 2008/98/EC on waste. (biomassedelen av blandat hushållsavfall, men inte utsorterat hushållsavfall som är föremål för återvinningsmål enligt artikel 11 2a i avfallsdirektivet) Biomass fraction of industrial waste (biomassedelen av industriavfall) Straw (halm) Animal manure and sewedge sludge (djurgödsel och avloppsslam) Palm oil mill effluent and empty palm fruit bunches (avfall från palmoljepressning och tomma palmfruktklasar) Tall oil pitch (tallbeck) Crude glycerine (råglycerin) Bagasse (bagass, dvs restprodukten från sockerrör) Grape marcs and wine lees (pressrester och jäsningsrester från vintillverkning) Nut shells (nötskal) Husks (agnar) Cobs (kolvar) Bark, branches, leaves, saw dust and cutter shavings (bark, grenar, löv, sågspån och hyvelspån) Dubbelräkning: Used cooking oil (använd matlagningsolja) Animal fats classified as category I and II in accordance with EC/1774/2002 laying down health rules concerning animal by-products not intended for human consumtion (djurfetter som klassificerats som oätliga) Non-food cellulosic material (icke-livsmedel cellulosamaterial) Ligno-cellulosic material except saw logs and veneer logs (hemicellulosa-material utom sågtimmer och fanértimmer) 3 FORTS 4

4 FORTS FRÅN SID 3. Kritik från energiministern Energiminister Anna-Karin Hatt kommenterade EU-kommissionens förslag redan på grundval av det utkast som läckte ett par veckor innan det slutliga förslaget presenterades (se förra numret av Bioenerginytt). Energiministern var starkt kritisk i sin egen blogg under rubriken Dra inte alla biodrivmedel över en kam. Vi citerar: På kort tid har vi i Sverige lyckats ställa om så att nästan tio procent av de bränslen vi använder i transportsektorn är förnybara alternativ, som etanol, biogas och biodiesel. Eftersom vi kommit igång så snabbt och bra med att börja den gröna omställningen av våra transporter så har vi i Sverige i princip redan nått det mål som vi i hela EU ska nå till år Nu är det viktigt att vår omställning bort från oljeberoendet i transportsektorn inte stannar av. För mig, Centerpartiet och regeringen är det alldeles självklart att den som tankar förnybart ska kunna veta att den etanolen eller den biodieseln producerats på ett schysst sätt. Det är just därför vi har hållbarhetskrav i EU, som ska se till att biobränslena framställs med goda klimat- och miljövillkor. De hållbarhetskraven är krav som regeringen drivit på och som kommer skärpas successivt framöver. Nu verkar det som om EU-kommissionen snabbt vill förändra dessa stabila förutsättningar, i alla fall om man får tro ett kommande förslag som läckt ut från EU-kommissionen. Förslaget handlar om att man fram till år 2020 skulle begränsa användningen av biobränslen som produceras av grödor som skulle kunna användas som foder eller livsmedel till maximalt fem procent. Om kommissionens förslag skulle bli verklighet skulle det inte bara begränsa användningen av biobränslen som framställts på ett tveksamt sätt, utan det skulle också riskera straffa flera bra biobränslen, som till exempel den E85 vi använder i Sverige. Det skulle vara väldigt dåligt både för klimatomställningen och för konsumenterna. Min självklara utgångspunkt, som jag kommer ha för ögonen när kommissionen väl presenterar ett officiellt förslag och när jag å Sveriges vägnar ska granska detsamma, är att vi konsumenter som kör förnybart ska kunna vara säkra på att vi gör nytta för klimatet och inte skadar miljön. Men min utgångspunkt är också att vi också framöver ska ha ett bra system som gradvis ökar användningen av de biobränslen som producerats på ett schysst sätt. Vi i Sverige har kommit så här långt tack vare att vi fått in allt mer biobränslen i vår transportsektor. För att helt bryta vårt beroende av fossila bränslen (vilket vi ska till 2030) kommer det behövas ännu mer sådana miljöbra biobränslen. Branschens reaktioner på ILUC-förslaget SPBI kommenterade kommissionens förslag till tillägg till Bränslekvalitets- och Förnybarhetsdirektiven den 22 oktober så här: I och med förslaget visar kommissionen på en vilja att totalt ändra på förutsättningarna för introduktionen av biodrivmedel i Europa och det innan de av kommissionen initierade direktiven för förnybarhet och drivmedel ens till fullo är implementerade i nationell lagstiftning. En sådan ryckighet och kortsiktighet från kommissionens sida är förödande för de företag som skall investera och verka i en marknad. Enligt OECD-ländernas energiorgan IEA består den globala produktionen av biodrivmedel i stort sett av grödebaserade produkter varav etanol dominerar med ca 80 procent. En situation som inte nämnvärt förväntas förändras fram till Kommissionen väljer ändå att begränsa användningen av grödebaserade biodrivmedel och sätter nivån till 5 procent. Detta kommer att märkbart försvåra, om inte omöjliggöra, de mål som EU har satt upp i ovanstående direktiv. Så som förslaget är skrivet kommer det att negativt påverka investeringar som har en längre avskrivningstid än till 2020 och det gör det mycket svårt att nå målen. Sammantaget menar SPBI att förslaget kommer att försvåra, om inte omöjliggöra, måluppfyllelsen fram till 2020 och sätta en hämsko på den fortsatta ökningen i användningen av biodrivmedel i transportsektorn. Och så här kommenterade Lantmännen Energi: Sverige kan och bör öka användningen av grödbaserade biodrivmedel över 5 procent. Det är beklagligt att kommissionen sätter ett tak på 5 procent för den statistiska redovisningen av grödbaserade biodrivmedel, men det är väldigt positivt att taket endast gäller för tillgodoräknande i den statistiska rapporteringen till EU. Sveriges möjligheter för ökad användning av hållbara grödbaserade biodrivmedel för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 m.fl. mål kvarstår således precis som förut. Det är positivt att kommissionen så tydligt lyfter fram etanolens potential och hållbarhet: E10 means blending petrol with up to 10 procent (in volume) of ethanol and is a means to achieve the 2020 targets, which remain unchanged. Ethanol can not only be produced from food crops, but also from residues. Furthermore, the best available scientific evidence on ILUC indicates that ethanol offers significant greenhouse gas savings, also when ILUC emissions are included and that the use of E10 does not contribute to dramatic increases of food prices. E10 should therefore be introduced equally across the EU without delay. Etanol har stor potential på marknaderna för E10, E20/25, E85 samt ED95 och är ett kostnadseffektivt samt hållbart alternativ till fossila drivmedel. Det är därför viktigt att pågående svenska utredningar verkligen tar hänsyn till etanolens stora potential som ett hållbart och kostnadseffektivt alternativ till fossila drivmedel. Skadlig nyckfullhet från kommissionen Det är olyckligt att kommissionen drastiskt ändrar sin inställning till biodrivmedel och endast några år efter införandet av mål och regelverk för biodrivmedel i grunden förändrar dem. Man sänder nu en negativ och onyanserad signal till allmänhet, politiker, investerare, biodrivmedelsproducenter, jord-/skogsbruket, fordonsindustri, forskarvärlden m.fl. Tilltron till kommissionens energi-, klimat- och industripolitik skadas av detta kortsiktiga och nyckfulla agerande. Dessvärre har nyckfullt, kortsiktigt och otydligt agerande från regeringen och EU medfört att mycket lovvärda projekt och investeringar i Sverige inom nya tekniker för produktion av biodrivmedel under senare tid lagts på is eller uteblivit. I sin helhet riskerar förslaget att leda till ökad användning av diesel och bensin samt att transportsektorns klimatpåverkan ökar. Detta strider mot en rad mål och visioner i Sverige och EU. FORTS 4 4

5 FORTS FRÅN SID 4. Svebio kommentar: Nu kan debatten komma igång på allvar kring ILUC (indirekt förändrad markanvändning). EU-kommissionen har sagt sitt. Miljöorganisationerna på EU-nivå är missnöjda för att EU inte mönstrat ut grödebaserade drivmedel direkt och lagt på en obligatorisk ILUC-faktor som slår ut användningen redan nu. Men kommissionens något urvattnade förslag är tillräckligt förödande för introduktionen av förnybara drivmedel och reduktionen av klimatgasutsläpp från trafiken. Investeringarna kommer att torka in för första generationens biodrivmedel, och det betyder att marknaden krymper. Det drabbar även den andra generationens företag, och inte minst de företag som utvecklar fordon och som bygger marknad och distribution. Vi hoppas att Anna-Karin Hatt har fullt stöd från de övriga i regeringen. Vi har inte hört några kommentarer från de andra partierna, och landets ledarsidor har varit märkligt oengagerade i frågan. Energiforskningen fortsatt kvar hos Energimyndigheten med anslag på hög nivå Den 19 oktober presenterade energiminister Anna-Karin Hatt energiforskningspropositionen. Av den framgår att Energimyndigheten också i fortsättningen har hand om energiforskningsanslagen, och att anslagsnivån ligger på den nivå som gällt under tidigare år, med en viss förstärkning. Anslaget drogs ju ner i en tidigare budgetproposition, för kommande år. Men nu är nivån återställd med råge. Av propositionen framgår också att Energimyndigheten ska få ett särskilt uppdrag att utreda hur man på ett bättre sätt ska kunna finansiera stora demonstrationsprojekt. Så här skrev Näringsdepartementet på sin hemsida: En framtida tillgång till säker, ren och effektiv energi kopplad till kraftigt minskad skadlig klimat- och miljöpåverkan är en av de stora samhällsutmaningarna för att säkra en hållbar utveckling. Utveckling och introduktion av nya processer, produkter och tjänster är avgörande för möjligheterna att på ett kostnadseffektivt sätt möta denna utmaning. Stöd till forskning och innovation på energiområdet är en central och integrerad del av energipolitiken. Verksamheten har starka synergier med styrmedel inom energipolitiken och är av stor betydelse för möjligheterna att nå beslutade klimat- och energimål. Forskning och innovation på energiområdet ska: bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, karaktäriserat av att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet, utveckla teknik och tjänster som kan kommersialiseras genom svenskt näringsliv och därmed bidra till hållbar tillväxt och energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader, samt bidra till och dra nytta av internationellt samarbete på energiområdet. Stödet till forskning och innovation på energiområdet bör hanteras inom en strategiskt utformad samlad insats som spänner över hela innovationssystemet och fångar upp hela värdekedjor, och utifrån en helhetssyn på energisystemet. Det bör hanteras i nära samverkan med, och som komplement till, övriga energipolitiska insatser och andra styrmedel som syftar till att nå klimatenergi och energirelaterade miljöpolitiska mål. Vikten av ett aktivt strategiarbete och en stark samordning för energiforskningen motiverar att Statens energimyndighets övergripande roll och ansvar bibehålls. Insatserna föreslås fokusera under kommande fyra år på de fem prioriterade områdena: Fossiloberoende fordonsflotta Kraftsystem som klarar förnybar elproduktion Energieffektivisering i bebyggelsen Ökad användning av bioenergi Energieffektivisering i industrin När det gäller anslagsnivån skriver regeringen så här i sammanfattningen av propositionen: I budgetpropositionen för 2013 har regeringen föreslagit en förlängning och successiv förstärkning av insatserna för forskning och utveckling inom utgiftsområde 21 Energi med totalt miljoner kronor (prop. 2012/13:1). I relation till tidigare beslutade nivåer har anslaget föreslagits öka med 250 miljoner kronor 2013, och beräknats öka med 250 miljoner kronor 2014, 270 miljoner kronor 2015 och 470 miljoner kronor Detta innebär en nivå på omkring 1,3 miljarder kronor under åren och en nivå på omkring 1,4 miljarder kronor från och med 2016, att jämföra med den tidigare grundnivån på drygt 900 miljoner kronor. Denna förstärkning möjliggör ökade ambitioner på ett flertal angelägna områden. Svebio kommentar: Anna-Karin Hatt gick segrande ur regeringens interna strid om energiforskningen. Energimyndigheten får behålla ansvaret, och anslagsnivån är återställd till en ambitiös nivå. På en punkt vill man fortsätta att utreda. Det gäller hur man ska kunna garantera stöd till stora demonstrationsprojekt. Här finns en lång rad projekt, där Sverige kan bli världsledande. Det gäller inte minst inom området biodrivmedel från skogsråvara. Möjligheterna att få pengar från EU har minskat, och svenska staten måste ställa upp. När det gäller prioriterade områden för energiforskningen måste vi vara nöjda. Två av de prioriterade områdena är fossiloberoende fordonsflotta och ökad användning av bioenergi. 5

6 Mindre än 1 TWh olja i småhusen Användningen av olja för uppvärmning av småhus sjönk till 0,9 TWh 2011, från 1,3 TWh året innan. Fem år tidigare var uppvärmningen av villor med eldningsolja 3,4 TWh. Det framgår av energistatistiken för småhus 2011, som publicerades av Energimyndigheten i början av oktober. Varje TWh motsvarar ungefär kubikmeter. Det finns omkring villor som kan värmas med olja, men enligt undersökningen var det bara som faktiskt använde olja, nästan samtliga byggda före Det betyder att bara 1,5 procent av villaägarna idag har oljeeldning, eftersom det finns 1,9 miljoner småhus. Den totala användningen av energi i småhusen minskade från 35,3 TWh till 33 TWh, på grund av den mildare väderleken. Användningen av biobränslen minskade från 12,4 till 12 TWh, men användningen av fjärrvärme ökade från 5,5 till 5,8 TWh. Det finns en stark trend för mer fjärrvärme i småhussektorn. Användningen av el minskade från 15,9 till 14,1 TWh. Denna siffra gäller bara uppvärmning och varmvatten. Dessutom används i genomsnitt kwh per småhus för hushållsel, vilket sammantaget blir 11,5 TWh. Drygt en fjärdedel av alla småhus, , värms uteslutande med elvärme. Hälften med direktverkande el och hälften med vattenburen el. Dessutom finns det nära hus som värms med el i kombination med biobränsle hus värms med berg-, jord- eller sjövärme med värmepump, varav värms enbart med värmepump. Dessa hus utgör 11,5 procent av alla småhus, och är nu för första gången fler än de hus som värms enbart med biobränslen (10,8 procent). Det är mycket vanligt att kombinera olika uppvärmningskällor. Totalt finns det värmepumpar i de svenska småhusen. Antalet hus med solvärme har bara ökat måttligt, från till Mer bioenergi än statistiken visar Enligt statistiken står biobränslen för 36,4 procent av småhusuppvärmningen, medan el står för 43 procent och fjärrvärme för 17,5 procent. Men statistiken underskattar bioenergins roll. Huvuddelen av fjärrvärmen (drygt 70 procent) kommer ju från biobränslen och 7 procent av all elproduktion är biokraft. Om man ser till ursprungsenergin för fjärrvärme och el så står bioenergin idag för 52 procent av uppvärmningen av småhus. Då har vi inte inkluderat den frivärme som värmepumpar tar upp. Den bokförs inte i den svenska statistiken, men den ska rapporteras till EU när Sverige ska ange andelen förnybar energi. men små förändringar i flerfamiljshusen Användningen av energi i flerfamiljshusen 2011 präglades också av den milda väderleken. Den totala användningen av värme och varmvatten minskade från 28,7 TWh till 24,3 TWh. Hela 91,5 procent av energin var fjärrvärme, och det var en liten minskning, från cirka 93 procent året innan. Oljeanvändningen minskade, och är nu bara 0,36 TWh. Det är en nedgång med tre fjärdedelar från Man kan inte utläsa några tydliga trender i statistiken vare sig för biobränsle (pellets och flis) eller värmepumpar. och mer pellets i lokaler Statistiken för uppvärmning av lokaler 2011 visar också en kraftigt minskad förbrukning, från 19,4 TWh till 17,7 TWh. Också här är fjärrvärmen helt dominerande, kring 80 procent. Oljeanvändningen minskade från 0,77 till 0,57 TWh. Användningen av pellets ökade från 0,39 till 0,51 TWh, den högsta siffran man mätt upp genom åren. Också användningen av värmepumpar tycks öka. Den viktigaste mötesplatsen för folk i branschen: Årets Bioenergidagar Foto: Warren Goldswain Konferens, workshops och studiebesök. 6-7 november, Kolmården, Norrköping Läs mer på Välkommen! Bioenergi Sveriges största energislag! I samarbete med: Arrangerat av:

7 Oppositionens förslag på energi- och klimatområdet Återinförda klimpbidrag, mer pengar till järnvägsutbyggnad, skatt på handelsgödsel, metanreduceringsstöd till biogas och mer pengar till solenergi. Det är några av de gemensamma dragen i oppositionspartiernas energipolitik, så som den framträder i partiernas skuggbudgetar, som presenterats i riksdagen. Socialdemokraterna blygsamma summor Den socialdemokratiska skuggbudgeten utmärks av att den istället för överbud innehåller underbud. Partiet kritiserar finansministern för att slösa med skattemedlen och lägger en fyra miljarder stramare alternativbudget än regeringen. På energiområdet är följden mycket blygsamma extrasummor totalt plussar socialdemokraterna på 455 miljoner för klimat- och miljöinvesteringar : 50 miljoner ökat stöd till solenergi, 10 miljoner för ökat stöd till biogas inom landsbygdsprogrammet, 150 miljoner till ett nytt Klimp-program, där staten står för maximalt 50 procent av investeringen. Man vill också införa ett särskilt innovationsstöd för klimatinnovationer på 250 miljoner, som ska kunna användas för att stimulera förnybar energi, och energieffektivisering. Detta anslag ligger utöver de 455 miljonerna. På inkomstsidan vill socialdemokraterna återinföra skatt på handelsgödsel, införa en skatt på flourerade växthusgaser och höja skatterna på naturgrus, bekämpningsmedel och avfall, men bara med totalt 50 miljoner. Man vill avskaffa supermiljöbilspremien, införa ett så kallat bonus/malussystem för miljöbilar och ingenting sägs om höjda skatter på bensin eller koldioxid. Vänsterpartiet satsar på sol Vänsterpartiet argumenterar starkt för en satsning på solenergi, och föreslår ett nationellt planeringsmål för 9 TWh solenergi till TWh el och 4 TWh värme och införa extra stöd till solenergi med 420 miljoner om året de närmaste åren. Partiet vill höja elcertifikatsramen till 30 TWh från dagens 25 TWh. Man vill återinföra ett klimatinvesteringsprogram med en miljard om året. Vänstern vill också satsa stora pengar på investeringar i kollektivtrafik och upprustning av flerfamiljshus. Vänsterpartiet vill höja koldioxidskatten med 7 öre per år (dagens nivå är 106 öre/kg CO 2 ). För den som tankar bensin betyder det 20 öre/liter, dvs på tre år en höjning med 60 öre/liter. För att kompensera glesbygden vill man införa en sänkning av fordonsskatten i 35 inlandskommuner. Vänstern vill också införa kilometerskatt för den tunga trafiken och införa skatt på inrikesflyget en schabloniserad start- och landningsavgift. Partiet vill också införa en handelsgödselskatt. Miljöpartiet - miljardpaket Miljöpartiet presenterar ett klimatpaket som bland annat innefattar en grön industrifond, där staten ska avsätta 4 miljarder Staten ska stå för 25 procent av kapitalet. Det betyder att miljöpartiet räknar med att näringslivet ska satsa 12 miljarder. Miljöpartiet vill också satsa 15 miljarder mer än regeringen på järnvägen Partiet vill stimulera biogas med totalt 560 miljoner mer än regeringen, och införa ett metanreduceringsstöd. Partiet vill också återinföra Klimp-programmet och klimatanpassa rotavdraget. Miljöpartiet har en lång lista på skärpta styrmedel i energisektorn. Partiet vill höja koldioxidskatten så att bensinskatten ökar med 70 öre/liter det förslag som alla partier för några år sedan var ense om i Klimatberedningen. Partiet vill höja fastighetsskatten på vattenkraft och kärnkraft och införa en flygskatt. Som enda parti föreslår miljöpartiet att det införs koldioxidskatt på torv och att torven beskattas på samma vis som andra fossila bränslen. Man vill ha en miljöskatt på flourerade växthusgaser, skatt på konstgödsel, höjd skatt på bekämpningsmedel och skatt på avfallsförbränning. Miljöpartiet vill liksom vänstern införa kilometerskatt på lastbilstransporterna, men föreslår en differentiering för transporter i regioner där möjligheter för järnvägs- och båttransporter saknas. För att stimulera miljövänligare bilar vill man ha ett bonus/malussystem. Svebio kommentar: Det finns en del gemensamma linjer i den rödgröna oppositionens förslag. Alla tre partierna vill återinföra Klimp eller något liknande program för åtgärder ute i kommunerna. På liknande sätt lägger alla partierna förslag om stödprogram för cleantech och gröna innovationer. Skatt på handelsgödsel och flourerade gaser och metanreduceringsstöd till biogas är också frågor som alla driver. Samtidigt är det slående hur lite det ledande oppositionspartiet, socialdemokraterna, satsar på klimatpolitik och energiförnyelse. De konkreta förslag som läggs handlar om små symboliska tillskott av stöd, t ex 10 miljoner till stöd till biogas inom landsbygdsprogrammet. Det räcker till en handfull anläggningar. Socialdemokraterna undviker frågan om höjd koldioxidskatt, som skulle höja skatten på bensin och diesel. Också vänsterpartiet och miljöpartiet lägger ganska försiktiga förslag. Inget av partierna tar upp frågor kring biodrivmedel. Alla partierna vill avskaffa supermiljöbilspremien och införa ett så kallat bonus/malussystem för att stötta miljöbilar. Inget av partierna har några konkreta förslag om hur utsläppen från industrin ska minska. Genomgående finns en starkare tilltro till direkta stöd, än vad regeringen har, och mindre intresse för att förstärka de generella styrmedlen. Man skriver gärna om vissa tekniker, som solenergi och biogas, men har sämre fokus på de stora frågorna: hur vi ska kunna reducera de stora utsläppen i trafiken och industrin, och hur vi ska kunna öka användningen av våra stora tillgångar på biobränslen. 7

8 SNF räknade partiledarnas miljöord Svenska Naturskyddsföreningen räknade miljöord i partiledarnas viktigaste tal under ett par år. Man gick igenom Almedalstal, sommartal och partiledaredebatterna i riksdagen och bokförde alla gånger ett miljöord nämndes. Med en ganska bred definition, inkluderande t ex förnybar energi och klimatfrågor. Så här ser listan ut: Partiledaren för: Miljöpartiet 225 Centerpartiet 89 Socialdemokraterna 80 Vänsterpartiet 66 Folkpartiet 40 Moderaterna 18 Sverigedemokraterna 5 Kristdemokraterna 3 Antal miljöord: Rapporten heter Miljöord och finns på Svenska Naturskyddsföreningens hemsida. Där kan man också se exakt hur undersökningen gått till, vilka tal och debatter som inkluderats och hur många ord SNF hittat i respektive text. Svebio kommentar: För några år sedan var det självklart att alla partiledare berörde miljöfrågorna, och inte minst klimatfrågorna, i sina tal. Den tiden tycks vara förbi. Särskilt anmärkningsvärt är det att statsministern slutat prata om klimat och miljö. När han tillträdde, och särskilt inför klimatmötet i Köpenhamn, profilerade sig Fredrik Reinfeldt starkt på klimatfrågan. Han tillsatte en klimatkommission som han själv ledde, osv. Nu verkar den tiden mycket avlägsen. Men klimatproblemet har inte försvunnit, och verkligheten kommer att tränga sig på. Biogasstatistik blygsam ökning Den 1 oktober presenterades årets biogasstatistik. Den visar att biogasproduktionen 2011 var drygt 1,4 TWh, vilket var en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Så här skrev Energigas Sverige i ett pressmeddelande: Otillräcklig ökning av biogas 2011 års produktion och användning av biogas visar en liten ökning av biogasproduktionen i Sverige. Glädjeämnet är att andelen biogas som går till fordonssektorn ökar kraftigt och nu står för hälften av användningen. Idag publiceras rapporten för 2011 års produktion och användning av biogas i Sverige. Enligt statistiken producerades GWh biogas förra året, vilket är en knapp ökning med sex procent från föregående år. Förklaringen till den låga ökningstakten är en stagnerande marknad som inväntar politiska signaler. Trots en skriande efterfrågan så ökar inte biogasvolymerna tillräckligt. Och det är de politiska signalerna och långsiktiga spelreglerna som saknas. Regeringen ger inga som helst besked om villkoren framöver eller om fungerande styrmedel för att få igång denna marknad, säger Anders Mathiasson, vd Energigas Sverige. Sammanräkningen av produktion och användning av biogas visar att andelen biogas som går till fordonssektorn i år är i särklass störst. 50 % av den producerade biogasen uppgraderas numera och används som fordonsgas. Att allt mer biogas går till transportsektorn är det stora glädjeämnet i sammanställningen. Genom att använda biogas i bilar, bussar och lastbilar sluter vi inte bara kretsloppet utan ersätter också en del av de fossila bränslena med kraftigt minskade utsläpp till följd, fortsätter Mathiasson. Sammanlagt finns 233 biogasproducerande anläggningar varav 135 avloppsreningsverk, 55 deponier, 19 samrötningsanläggningar och fem industrigasanläggningar. Gårdsbiogasanläggningarna har ökat med fem och är nu 19 till antalet. Avloppsreningsverken står fortfarande för närmare hälften av produktionen. I samrötningsanläggningarna där bland annat hushållsavfall, slakteriavfall och gödsel från lantbruket rötas ökade volymen biogas med nästan 20 procent jämfört med Mängden biogas från deponier sjönk samtidigt. Förutom biogas producerades sammanlagt ton rötrest. Av det användes 64 procent som gödningsmedel och kunde därmed ersätta konstgjort handelsgödsel. Antalet gårdsbiogasanläggningar är fortfarande få i förhållande till potentialen och till intresset som finns bland lantbrukare runt om i landet. Många hade nog hoppats att regeringen i höstbudgeten hade infört den så kallade metanreduceringsersättningen på 20 öre per kilowattimme producerad biogas. Den 20-öringen hade betalt tillbaka sig snabbt i form av minskade utsläpp, minskad övergödning och ökad lönsamhet i lantbruket, avslutar Mathiasson. Statistiken sammanställs av Energigas Sverige i samarbete med Avfall Sverige, Svenskt Vatten och LRF och finansieras av Energimyndigheten. Mer information samt rapporten Produktion och användning av biogas år 2011 hittar du på NyRapporter. MISSA INTE! Årets Bioenergidagar 6-7 november, Kolmården, Norrköping PELLETS januari 2013, Falun SVEBIOS VÅRMÖTE MED ÅRSMÖTE 9 april 2013, Stockholm SLASHKONFERENS på ELMIA WOOD 4-5 juni, Elmia, Jönköping Läs mer på: 8

9 Eon lämnar Finland och reaktorprojekt Eon meddelade den 24 oktober att man helt avvecklar sin verksamhet i Finland och i Norden koncentrerar sin verksamhet till Sverige och Danmark. Detta får främst effekt på planerna på ytterligare ett kärnkraftverk i Finland, eftersom Eon äger en tredjedel av Fennovoima, det bolag som skulle bygga reaktorn i Pyhäjoki i norra Finland. Eon har redan tidigare meddelat att man drar sig ur kärnkraftsprojekt i Storbritannien. På hemmaplan i Tyskland avvecklas som bekant kärnkraften. Eons huvudkontor ligger i Düsseldorf. I Finland var beskedet huvudnyhet 24 oktober. Så här skrev en av de svenskspråkiga tidningarna: Beslutet innebär att energikoncernen gör sig av med sin aktiepost i Fennovoima. Eonkoncernen äger en tredjedel av kärnkraftbolagets aktier. Det är ännu oklart vilka följder beslutet har för Fennovoima, samt för eventuella andra bolag som önskat bygga ut kärnkraft. Fennovoimas usprungliga mål var att börja bygga ett kärnkraftverk år 2014 i Pyhäjoki. Det tyska bolagets andel i Fennovoima har ansetts vara av avgörande betydelse eftersom bolagets övriga delägare inte har någon erfarenhet av kärnkraft. Eon uppger att man stödjer Fennovoimas Supermiljöbilar populärare än väntat Försäljningen av bilar som kvalificerar för supermiljöbilspremien på kr fick ett uppsving i september. Så här skrev Bil Sweden på sin hemsida: Supermiljöbilarna, dvs elbilar och laddhybrider, har blivit populärare än väntat och tilldelningen av medel för supermiljöbilspremien under 2012 har redan tagit slut. De som idag köper supermiljöbilar kommer dock att få premien, fast först i början på nästa år då 2013 års anslag blir tillgängligt för Transportstyrelsen, säger Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. - Nästan varannan ny bil som säljs idag är en miljöbil. Högsta miljöbilsandelen har Gotland. Med den skärpta miljöbilsdefinition som träder ikraft 1 januari 2013 kommer andelen miljöbilar att sjunka kraftigt. Vi räknar med att många kommer passa på och köpa en ny miljöbil och få den inregistrerad före årsskiftet för att få den femåriga fordonsskattebefrielsen som gäller för miljöbilar. Listan på de bilar som kvalificerar sig som miljöbilar efter årsskiftet Fyra av fem av de bilar som idag godkänns som miljöbilar faller bort vid årsskiftet. Kvar finns ett antal etanol- och biogasbilar, samt hybrider och elbilar, och ett fåtal snåla dieslar. Här är hela listan från Autonet: Audi A4 (etanol) Chevrolet Volt (laddhybrid) Citroën C3 (diesel) Citroën C4 (diesel) Citroën C-ZERO (el) Citroën DS5 Hybrid4 (elhybrid) Fiat Doblò (gas) Fiat Punto (gas, bensin) Ford C-Max (etanol) Ford Focus (etanol, diesel) 9 finländska ägare i deras försök att hitta sätt att gå vidare med kärnkraftprojektet. Fennovoimas styrelseordförande dementerar att kärnkraftsprojektet skulle vara hotat, enligt Hufvudstadsbladet. Eons reträtt anses ändå utgöra ett hot mot hela projektet. Helsingin Sanomat rubricerar sin nyhet om Eons reträtt med - Kraftverksprojektet i Pyhäjoki ser ut att vara på väg att falla. Fennovoima har den senaste tiden haft stora bekymmer. Tidigare i höst meddelande S-gruppen att man drar sig ur reaktorprojektet. Därefter har både Fennovoimas vd och styrelseordförande fått gå. Svebio kommentar: Eons besked kommer troligen att bli spiken i kistan för bygget av ytterligare en finsk kärnreaktor. Eon är ett tyskt bolag, och tyskarna håller på att avveckla sin kärnkraft. Strategin från Eon är nu att inte engagera sig i utbyggnad av kärnkraft i andra länder. Det får återverkningar också i Sverige, där Eon är huvudägare bakom Oskarshamnsverket. Oskarhamn 1 har stått stilla i ett år. Kan vi vänta oss ett besked om frivillig avveckling även i Oskarshamn framöver? Lexus CT 200h (elhybrid) Mercedes E 200 (gas) Mercedes E 300 (elhybrid) Mitsubishi i-miev (el) Nissan Leaf (el) Opel Ampera (laddhybrid) Opel Zafira Tourer (gas) Peugeot 208 (diesel) Peugeot 3008 HYbrid4 (elhybrid, diesel) Peugeot 308 (diesel) Peugeot 508 RXH (elhybrid) Peugeot 508 SW e-hdi (diesel) Peugeot ion (el) Renault Clio (etanol) Renault Megane (diesel) Skoda Fabia (diesel) Subaru Legacy (gas) Subaru Outback (gas) Toyota Auris (elhybrid) Toyota Prius (elhybrid) Toyota Prius Plug-in (laddhybrid) Toyota Prius Plus (elhybrid) Toyota Yaris (elhybrid) Volkswagen Caddy Life (gas) Volkswagen Golf VII (etanol) Volkswagen Passat (gas, etanol) Volkswagen Touran (gas) Volvo S60 (etanol) Volvo S80 (etanol) Volvo V40 (diesel) Volvo V60 (laddhybrid, etanol) Volvo V70 (gas, etanol) Källa: Autonet

10 PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande Brittisk satsning på biokraft genombrott för europeisk bioenergi Det brittiska kraftbolaget Drax ska byta från kol till biobränslen i flera av sina stora kraftverk. Redan nästa sommar kommer bolaget att konvertera ett av sina kolkraftverk till träpellets, enligt Drax vd Dorothy Thomson. Om några år kommer Drax att behöva 7,5 miljoner ton biobränsle, sannolikt i huvudsak pellets. Det betyder att efterfrågan på biobränslen ökar mycket kraftigt under de närmaste åren. Idag förbrukas omkring 12 miljoner ton pellets per år på den europeiska marknaden. Det här är ett stort genombrott för bioenergin i Europa, säger Gustav Melin, som är vd i Svebio och ordförande i den europeiska bioenergiorganisationen AEBIOM. Tyvärr är de kolkraftverk som nu byggs om för att använda pellets mycket ineffektiva anläggningar som bara producerar el och kyler bort värmen. De borde ersättas med kraftvärmeverk som tar vara på värmen för fjärrvärme. På så sätt kan man använda biobränslena mer effektivt. Det är dock alltid bra att ersätta kol med biobränslen och på så sätt minska koldioxidutsläppen. Drax planer innebär att företaget satsar omkring 8 miljarder kronor på konvertering av flera kolkraftverk fram till Först ut är Selby i norra England. Tidigare har Drax i första hand satsat på sameldning, där en del av kolet i befintliga kraftverk ersatts, men nu kommer man att ersätta all koleldning i de berörda kraftverken. Pressmeddelande Straffa inte dagens biodrivmedel för att gynna framtidens EU-kommissionen tycks tro att vi gynnar morgondagens biodrivmedel genom att straffa dagens biodrivmedel. Den strategin kommer inte att fungera. Genom att dra undan mattan för de biodrivmedel som redan finns på marknaden försämras också villkoren för de nya drivmedel som baseras på cellulosa och avfall. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, med anledning av den aktuella debatten om ett kommande förslag från EU-kommissionen. EU-kommissionens politik för biodrivmedel från energigrödor är mycket motsägelsefull. Samtidigt som klimatdirektoratet vill hindra biodrivmedel därför att man anser att marken behövs för livsmedelsproduktion, vill jordbruksdirektoratet införa 7 pro- cent grön träda för att undvika överskottsproduktion av mat. Naturligtvis bör Europas överskott av åkermark användas till att producera energi för att ersätta kol, naturgas, bensin och diesel. Det finns enligt Svebios analys stora möjligheter att öka produktionen i Europa av dagens biodrivmedel, biodiesel och etanol baserade på åkergrödor. Den växande marknaden ger underlag för andra generationens biodrivmedel, från cellulosa och avfall, genom utveckling av distributionsnät och fordon som är optimerade för biodrivmedel. Det är bensin och diesel som orsakar klimatproblemen, inte biodrivmedel, avslutar Gustav Melin. Pressmeddelande Sveriges regering måste verka för högre pris på utsläpp Sveriges regering får inte stoppa förslag i EU som syftar till att få upp priset på utsläppsrätter. Om Sverige hamnar på fel sida i den här frågan förlorar vi mycket trovärdighet i klimatpolitiken, och utsläppen av koldioxid blir flera hundra miljoner ton större än vad som är ekonomiskt och tekniskt möjligt. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, med anledning av uppgifter i en debattartikel i Dagens Nyheter idag. Svenska företag som ligger i täten när det gäller att minska sina utsläpp kan tjäna stora pengar på att sälja utsläppsrätter förutsatt att utsläppsrätterna har ett bra pris. Idag är priset nere på bara en bråkdel av vad det borde vara. Det är angeläget att snabbt få upp priset på utsläppen, för att skynda på omställningen från fossila bränslen till biobränslen, annan förnybar energi och effektivare energianvändning. De tekniska möjligheterna är mycket stora, men det behövs ett pris på utsläppen som gör att åtgärderna lönar sig för företagen, säger Gustav Melin. Både konsumenter och företag tjänar på att omställningen sker i rimligt tempo under många år. Om utvecklingen avstannar på grund av för svaga styrmedel kommer det att bli dyrare för alla att genomföra den nödvändiga klimatomställningen. Vi hoppas att regeringen också på EU-nivå driver en framsynt klimatpolitik. I Sverige har utsläppen av klimatgaser minskat med 16 procent sedan 1990, inte minst genom kraftigt ökad användning av bioenergi. Bakgrund: Det förslag som den svenska regeringen ska ta ställning till innebär att man lyfter ut 1,7 miljarder utsläppsrätter ur systemet och makulerar dessa. Det motsvarar 25 gånger det svenska årliga utsläppet. Genom åtgärden skulle priset på utsläppsrätter kunna höjas från dagens 7 euro till euro, vilket motsvarar den nivå som politikerna räknade med när utsläppsrättshandeln infördes. Förslaget har lagts fram av Storbritannien och stöds av flera stora EU-länder, men har mött motstånd från kolberoende länder som Polen och Tjeckien (källa: debattartikel från tankesmedjan Fores i Dagens Nyheter 16 oktober). 10

11 REMISSYTTRANDEN Förslag till nationell tillämpning av EU:s timmerförordning Svebio har beretts möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på Skogsstyrelsens förslag till nationella bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 (Timmerförordningen). Svebio vill lämnade den 2 oktober in följande synpunkter: Avsikten med Timmerförordningen är att garantera att skogsprodukter som tillförs EU:s marknad kommer från laglig avverkning, vare sig avverkningen skett i EU eller i andra länder. Förordningen gäller inte bara timmer utan alla typer av skogs- och träprodukter, inklusive biobränslen som flis och pellets. En central del av förordningen är ett system för tillbörlig aktsamhet (engelska due diligence ) genom vilket de företag som importerar och/eller för ut produkterna på marknaden garanterar deras laglighet. Enligt Svebios uppfattning ger förordningen ett grundläggande skydd för att marknaden inte tillförs produkter som orsakar miljöproblem vid avverkningen. Inom EU pågår även arbete kring att eventuellt instifta obligatoriska hållbarhetskriterier för fasta biobränslen. Svensk skogsvårdslagstiftning och frivilliga certifieringssystem kan tillämpas även för att påvisa hållbarhet. Förslaget om införande av timmerförordningen visar på att Svensk Skogsvårdslagstiftning är tillämpbar för att uppnå flera uppsatta EU-mål. Svebio anser att förslaget i sin helhet är rimligt som till stor del bygger på att utnyttja redan gällande svenska rutiner med hyggesanmälan till Skogsstyrelsen. I första handelsledet kompletteras rutinerna kring hyggesanmälan med ett system för tillbörlig aktsamhet (due diligence) för de näringsidkare som först för ut ett virkesparti på den inre EU-marknaden. Svebio tolkar förslaget som att en avverkningsanmälan som, utan invändning från Skogstyrelsen, uppfyller direktivets krav på ett godkänt system för tillbörlig aktsamhet, förutsatt att verksamhetsutövaren lämnar information till köparen om; namn, adress, fastighetsbeteckning, kommun, notering om att avverkningsanmälan lämnats till Skogsstyrelsen, virkespartiets volym och ingående trädslag, avverkningsår samt namn och adress på köparen av virkespartiet. Denna tolkning är tillämpbar vare sig verksamhetsutövaren i första ledet är enskild skogsägare eller annan form av näringsidkare som förvärvat en avverkningsrätt t.ex. ett skogsbolag eller importör. Importör av virkesparti till EU:s inre marknad är den aktör som skall ha ett system för tillbörlig aktsamhet på plats för virke som avverkats utanför eller inom EU och som för ut timmer på marknaden i första ledet. Tillfredställande och systematisk arkivering samt dokumentation av uppgifterna förväntas även. Svebio anser inte att Skogsstyrelsens förslag överlag lägger mer börda på verksamhetsutövarna i Sverige än vad som följer av EUförordningen. Den extra administrationen i form av arkivering och information i samband med de rutiner som idag är förenliga med avverkningsanmälan anser vi vara rimliga utifrån vad den styrande EU-förordningen föreskriver. För större användare, leverantörer och importörer av bioenergi (exempelvis flis och pellets) och som är att anse som verksamhetsutövare som släpper ut timmer på EU:s inre marknad i första ledet, kan det föreligga en svårighet kring riskbedömningen utifrån informationen kring bl.a. virkespartiets ursprung. Kravet på bedömningsförfarande är rimligt då syftet är att förhindra att olagligt avverkat virke kommer ut på EU:s inre marknad, men kan för verksamhetsutövaren innebära svårigheter att bedöma vad som är att anse som ett riskområde och när det ska anses föreligga en risk. Skogsstyrelsen har lämnat en konsekvensanalys från vilken Svebio drar slutsatsen att kontrollfrekvensen från ansvarig myndighet är ca en procent på årsbasis. Gränsen är förenlig med gränsen för enskild näringsverksamhet inom CAP-systemet. Skogsstyrelsens konsekvensanalys innehåller inte en uppskattning av kostnaderna för näringslivet att tillämpa det föreslagna regelverket. Enligt Svebios bedömning är dessa kostnader dock inte orimliga om systemet skall hindra att olagligt avverkat virke kommer ut på marknaden givet att Svebios tolkning av förslaget ovan gäller. Stora volymer bioenergi importeras idag till Sverige och EU där utgångsmaterialet i de olika sortimenten är trä (flis, rundved för energiändamål, pellets mm.). Ett system för tillbörlig aktsamhet ställer krav på att ingående trädslag dokumenteras. Sortiment av bioenergi kan ofta bestå av olika trädslag vilket kan innebära vissa svårigheter att exakt ange vilka trädslag som ingår i respektive sortiment. Svebio anser att man bör kunna ange alla de trädslag som rimligen kan tänkas förekomma i det område där sortimentet i fråga har sitt ursprung, och att det inte bör betyda något om fler trädslag än vad som faktiskt ingår i sortimentet anges. Regelverket skall gälla från den 3 mars 2013 vilket innebär en kort framförhållning som kan leda till stora problem kring informationsspridning bland berörda parter - enskilda markägare, leverantörer och importörer eller andra verksamhetsutövare som i första ledet släpper ut timmer på den inre marknaden inom EU. Svebio tillstyrker att Skogsstyrelsen blir behörig myndighet enligt rapportens förslag. 11

12 Marknaderna Regnig höst fyller redan fulla dammar Fyllnadsgraden i vattendammarna har ökat ytterligare under den regniga hösten och ligger nu nära 90 procent. Det är inte rekord, men en mycket hög nivå. Kärnkraften har producerat avsevärt bättre än förra hösten, men när detta skrivs står ändå tre reaktorer stilla. På årsbasis ligger produktionen från kärnkraften kring 58 TWh, medan vattenkraften gett omkring 77 TWh, nära rekordnivå. Vindkraften ligger kring 7 TWh och övrig värmekraft kring 15 TWh, en relativt låg nivå i förhållande till kapaciteten. Med en produktion på 156 TWh och en elanvändning på endast 138 TWh blir det stort elöverskott, nu kring 18 TWh räknat på det senaste året. Vecka 42 exporterade Sverige el i alla riktningar, inklusive Norge. Elpriserna på spotmarknaden ligger kring 30 öre, terminspriserna ligger något högre. Elcertifikaten har återhämtat sig något efter de låga nivåerna i somras och ligger nu kring öre/kwh. Priset på utsläppsrätter ligger på oförändrat låg nivå kring 7 euro/ton. Oljepriset svagt nedåt Oljepriset har under oktober gått ner en del, mot nivåer kring dollar/fat från tidigare kring 115 dollar. Under september sjönk försäljningen av både bensin, diesel och E85 jämfört med året innan. Nedgången för bensin låg på 8 procent, för diesel på 6 procent och för E85 med 6 procent. Den ackumulerade försäljningen hittills under året ligger på minus 8 procent för bensin, minus 2 procent för diesel och plus 4 procent för E85. Den ackumulerade försäljningen av eldningsolja ligger på minus 7 procent jämfört med Alla dessa siffror bäddar för bättre klimatsiffror 2012 än 2011, när statistiken bli klar om ett år. BIOENERGI I PRESSEN Norrbottens län Brand stoppar inte Bioenergi Tre silor med träpellets skadades under fredagsnattens brand. Men vi klarar både produktion och leveranser, säger Luleå energis vd Anneli Sjömark. Branden startade vid tiden på torsdag kväll och Räddningstjänsten fick slita fram till lunchtid fredag för att få bukt med den. Brandmän från både Luleå och Gammelstad arbetade i skift för att släcka branden och begränsa skadorna samt få ut den lättantändliga träpelleten ur byggnaderna. Varför det började brinna vet man inte än men det började med en felsignal från ett transportband vid en utlastning som för tillfället stod stilla. Personalen uppmärksammade det, men medan de kontrollerade saken började det regna gnistor från silon. Och sedan var cirkusen igång, säger Holmberg. Eld och vatten förstörde mellan 200 och 300 ton pellets, men både anläggning och lager är försäkrade berättar Anneli Sjömark. Ur artikel i Norrbottens-Kuriren (m) Skogen växer men industrin krymper Sveaskogs ordförande Göran Persson besöker Norrbotten och i Gunnarsbyn drog han fullt Folkets hus tillsammans med Sven- Erik Österberg. Persson är bekymrad över skogsindustrins svårigheter just nu. Den måste hitta nya produkter och nya marknader. På så sätt kan nya industrier baserad på skogsråvaran växa fram, menar han. Han menar att Sveaskog har roll i den utvecklingen. I Piteå finns Sunpine där biobränsle (diesel) utvinns ur tallolja. Företaget går inte bra och Sveaskog har som en av delägarna tvingats skjuta till 48 miljoner för att säkra fortsatt drift. Men Persson försvarar Sveaskogs engagemang. Det vore absurt om inte landet störste skogsägare kan vara med och bidra till utvecklingen av skogsindustrin, säger han. Ur artikel i Norrbottens-Kuriren (m)

13 Chemrec kan säljas till LTU Chemrec i Piteå, världens första anläggning som arbetar med att ta fram andra generationens biodrivmedel, säljs. Ny ägare kan bli Luleå tekniska universitet, LTU. Det har genom åren pumpats in hundratals miljoner i pilotanläggningen i Piteå. Att det gungar extra mycket nu, ser inte Chemrecs vice vd Jonas Rudberg som särskilt märkligt. Jag har varit med ända sedan 2001 och så här har det varit hela tiden. Det ovanliga är att vi aldrig vid anläggningen här i Piteå hamnat i ett läge där vi sagt upp personal, säger han. Det sker alltså nu. Under torsdagen avslutades MBL-förhandlingarna för de 19 personer som varslats. Samtliga blir kvar till i början på nästa år. Vid förhandlingarna framkom också att verksamheten kan få Luleå tekniska universitet som ny huvudman. En lösning som både Jonas Rudberg och Johan Sterte, rektor vid LTU, ser fram emot. Vi tror och hoppas på en framtid där Luleå tekniska universitet har en central roll när det gäller forskningen av biodrivmedel, säger Johan Sterte. Enligt Sterte skulle en uppgörelse kunna ske genom att universitetets holdingbolag köper delar av eller hela forskningsanläggningen. Om LTU blir ny ägare kan ungefär halva styrkan av dem som nu sagts upp komma att återanställas. Ur artikel i Piteå-Tidningen (s) Här rullar godstågen igen På onsdagen nyinvigdes norra delen av inlandsbanan för godstrafik. Men Inlandsbanan AB har fortsatta planer. Vi uppvaktar regeringen för att få ta sträckan mellan Arvidsjaur och Jörn i bruk, säger Otto Nilsson, vd. Godstrafiken på Inlandsbanans norra del har legat nere i 30 år men nu öppnas möjligheten att transportera gods till och från Norrlands inland. Detta efter att Inlandsbanan AB rustat sträckan mellan Arvidsjaur och Jokkmokk under sommaren. Redan om två veckor startar godstrafiken, då man kör ett antal tåg med kalk mellan Mora och Gällivare. Biobränslebranschen har också kommit med förfrågningar. Inlandsbanan kan också vara intressant för transporter av timmer. Inlandsbanan AB har kontaktat regeringen och trafikverket för att få öppna sträckan mellan Arvidsjaur och Jörn som varit stängd sedan mitten av 1990-talet. På onsdagen hölls en invigningsceremoni i Jokkmokk med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Ur artikel i Norrländska Socialdemokraten (s) SCA investerar 490 miljoner i mesaugn SCA Packaging i Munksund investerar 490 miljoner kronor i en ny mesaugn vid pappersbruket, där fabriken går ifrån olja till att elda den nya ugnen med pellets. SCAs styrelse tog det formella investeringsbeslutet på 490 miljoner kronor på onsdagen, men arbetet med att förbereda för den nya ugnen har pågått ett tag. SCA:s operativa chef säger att den gamla ugnen kommer att köras ända fram till dess att den nya tas i drift där monteringen inleds i januari Sedan räknar vi med en byggtid på åtta månader, den ska stå klar hösten Arbetsmiljön förbättras, vi kommer ifrån oljeberoendet där den gamla ugnen drar kubikmeter olja per år. Och vi sparar pengar eftersom vi gör en bränsleväxling. Pappersmaskinen kommer att växlas upp successivt för att på sikt nå en produktion av ton. I år producerar SCA Packaging ton kraftliner. Ur artikel i Piteå-Tidningen (s) Fjärrvärmeverket står snart klart Man beslutade att investera 38,1 miljoner kronor, den i särklass största investeringen i Arjeplogs kommun sedan kommunhuset Tingsbacka byggdes. Det här är ett jätteviktigt projekt för Arjeplogs utveckling, säger Christer Andersson vid samhällsutvecklingsförvaltningen i dag. Ute på industriområdet har det sedan i maj markarbetats, gjutits, byggts och fejats, och Andersson är hittills nöjd med hur bygget artar sig. Det flyter enligt planerna med en liten försening, men vi förväntar oss att kunna provköra verket före årsskiftet. Pannan, som beräknas vara i drift någon gång under nästa års första hälft, kommer att eldas med grovt flis och torv och skorstenen är försedd med en toppmodern rökgaskondensering som återvinner värmen. Ur artikel i Piteå-Tidningen (s) Liten delseger för kärnkraftsmotståndet i Bottenviken När Eon drar sig ur det kostsamma kärnkraftbygget innebär det att 40 procent av investerarna försvinner från projektet, som totalt beräknas kosta mellan sex och nio miljarder euro. Energijätten meddelar enligt finska tidningen Helsingin Sanomat att man avvecklar all verksamhet i Finland. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken har tidigare skrivit medborgarförslag till kommunerna längs kusten i Norrbotten och Västerbotten för att få politikerna att protestera mot det finska kärnkraftbygget. Kalix kommun har varit först med att uttala ett bestämt motstånd mot byggplanerna. Per Holmqvist i Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken, anser att det är både för dyrt och kortsiktigt att satsa på kärnkraft. I dagsläget efterfrågas i första hand grön energi och att i stället satsa på vindkraft, solenergi och biobränslen är både miljömässigt och långsiktigt. Ur artikel i Piteå-Tidningen (s)

14 Västerbottens län Vi ser början på en storskalig etanolindustri Leif Jönsson, professor i kemi vid Umeå universitet, är en av dem som med framgång experimenterat med råvaror och nya processer för enzymatisk nedbrytning och jäsning. Han har testat sina teorier i försöksanläggningen i Örnsköldsvik. Försöken har lett fram till sex patent. Andra forskare har utifrån försöken i anläggningen skapat ytterligare ett tiotal patent från sina forskningsresultat. Samarbetet med anläggningen är mycket värdefullt, säger Leif Jönsson. Det är holdingbolag knutna till Umeå universitet och Luleå tekniska universitet som äger demoanläggningen. Den heter Etanolpiloten och invigdes år Den totala investeringen uppgick till 200 miljoner kronor varav Energimyndigheten stod för 112 miljoner kronor och EU bidrog med 25 miljoner kronor. Etanolpiloten har processat mängder av olika råvaror. Skogsflis inklusive grenar och toppar, vetehalm, majsblast, nakna majskolvar och bagass (det som är kvar av sockerröret sedan sockret är omhändertaget). Råvarorna har i den lilla fabriken förvandlats till etanol. Forskarna som samarbetar med demoanläggningen kommer från både svenska och utländska universitet, institut och företag. Demoanläggningen i Örnsköldsvik har tagit emot hundratals studiebesök av forskare och företagare från alla världsdelar. På senare tid har framför allt intresset från Asien ökat. Ur artikel i Västerbottens-Kuriren /VK/VF (frisinnad lib) Storsatsningen som är på spåret Nu har det första lasset med timmer lämnat godsterminalen i Bastuträsk. Fantastiskt roligt, nästan lite overkligt, säger projektledaren Ingrid Ejderud Nygren. Att säga att storsatsningen gått som på räls vore att ljuga. Arbetet har kantats av fördyringar, omkastningar och olika finansieringsbud. Men i går öppnades äntligen terminalen för trafik. Det blev en folkfest med mat, musik, högtidstal och invigning av regionrådet Erik Bergkvist, som själv har rötterna i Bastuträsk by. Idén om en godsterminal i Bastuträsk väcktes 2008 av Tage Lindgren, då distriktschef för Holmen Skog, numera pensionär. Från början var tanken en enklare virkes- och lastningsterminal. Men det blev mer än så. De första lassen med timmer som rullade ut hade Holmen Skog som avsändare och skulle gå till Smurfit Kappa i Piteå. Tågsetet motsvarar mellan 20 och 25 långtradare som annars skulle ha gått på vägen. Terminalen är öppen för alla och tanken är att olika sorters gods ska lastas där, exempelvis massaved, timmer, sågade trävaror och biobränslen. Ur artikel i Norran (m) Sorsele kommun säljer värmecentral i Ammarnäs Sorsele kommun säljer värmecentralen för pellets på Ammarnäs skola. En anläggning som bara är drygt sex år gammal. Värmecentralen består av pannrum, pelletssilo och skorsten i prefabutförande. Pelletsförrådet har en volym på cirka åtta kubikmeter. Åren 2005/2006 gick man över till pelletspanna på Ammarnässkolan. Anläggningen är alltså relativt ny. Långa avstånd för pelletsleveranser och mycket tid för drift och skötsel är ett par av argumenten för försäljning av anläggningen. Nu går man över till bergvärmepump. Enligt beslut i kommunstyrelsens tekniska utskott från i maj i år kostar det kronor att installera bergvärmepump på skolan. Ur artikel i Lokaltidningen Jämtlands län Bergs Hyreshus satsar på värme från pellets Bergs Hyreshus förbereder just nu installationen av en ny närvärmeanläggning i Hackås. Man byter ut den tidigare eldrivna anläggningen till ett värmeverk med pellets. Det ger både en miljövinst och lägre energikostnad. Utsläppen av växthusgas kommer att minska med kilo per år och den minskade energikostnaden beräknas till mer än kronor per år, säger Bergs Hyreshus fastighetschef, Sven- Erik Freskgård, i ett pressmeddelande. I samband med att den nya pelletsanläggningen installeras kommer även fler fastigheter i Hackås att kunna anslutas till värmesystemet. Ur artikel i Östersunds-Posten (c) Jämtkrafts värmeverk bland de bästa i Sverige Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik har levererat el och värme till östersundarna i snart tio år. Anläggningen håller fortfarande måtttet och kom på en sjätteplats i en nyligen gjord rankning av landets kraftpannor. Så här års är lagret som störst. Från november ungefär så går pannan mer eller mindre för fullt. Men just nu är det bara runt 40 procent, säger Karl Selander, driftchef på kraftvärmeverket. Totalt har ungefär 500 miljoner kronor investerats i anläggningen under årens lopp. Det har resulterat i att verket årligen levererar 600 gigawatt i fjärrvärme och mellan 200 och 250 gigawatt i el. Uppgraderingen gör också att anläggningen placerar sig på sjätte plats av landets totalt 421 kraftvärmepannor när det gäller att ha låga kväveutsläpp. Placeringen har betydelse rent ekonomiskt. Det innebär att Jämtkraft får nästan fem miljoner kronor tillbaka i det kväve- avgiftssystem som finns för kraftvärmeverk. Ur artikel i Länstidningen Östersund (s)

15 Mats modell kan ge biogas till alla Varför ska bara stora gårdar få nytta av modern biogasteknik? Så tänkte Mats Gustafsson och skapade en företagsidé för mindre gårdar. Mats Gustafsson, som är utbildad teknikagronom, plockar ihop delar och komponenter samt går igenom bästa möjliga lösning för bygg och anläggning. Komponenter och delar skaffar han helst lokalt. En viktig poäng med företagsidén är att lantbrukaren själv gör anläggningsjobbet. Kogödseln kommer att ge ungefär kilowattimmar per år. Med stirlingelverk blir det en fjärdedel elektricitet och resten värme. Ur artikel i ATL De är årets unga företagare Jocke Karlsson och Daniel Englund, som driver flisföretaget Kefab i Oviken, är Årets unga företagare i Berg. Det fick utmärkelsen vid Bergs och Härjedalens gemensamma företagardag i Storhogna på lördagen. De har med stor entusiasm och handlingskraft inte bara startat upp en verksamhet inom bioenergi, de har dessutom haft kraften att utveckla och starta en mässa för skogsbranschen som i somras genomfördes för andra året, löd Bergs kommuns motivering till utmärkelsen. Ur artikel i Östersunds-Posten (c) Ny panna ska ge Svegsborna en skön vinter Lagom till att vinterkylan gör sitt intåg i Härjedalen passade Eon på att inviga sin nya biobränslepanna i Sveg. Den är smart för både miljön och klimatet, sa Karin Jarl- Månsson, vd på Eon Värme, efter att hon invigt anläggningen som kostat 15 miljoner kronor. Med den nya pannan och andra åtgärder kommer man att minska användandet av fossila bränslen rejält. Eon har drygt 300 kundanslutningar i Sveg och producerar runt 33 gigawattimmar värme per år. Biobränslet som eldas kommer i huvudsak från orten. Ur artikel i Östersunds-Posten (c) Biobränsle ska fraktas med tåg från Sveg Stora Enso Bioenergi satsar på tågtransporter av biobränsle från Sveg. På fredag går det första tåget mot Nykvarn utanför Södertälje. Stora Enso Bioenergi kommer under vintern att fylla 24 tåg med biobränsle för transport till Södertälje. Genom att frakta biobränsle med tåg från Sveg och Mora räknar företaget med att minst 750 tunga lastbilstransporter lyfts bort från vägarna vilket gör en miljövinst. Dessutom tillförs Inlandsbanan godsvolym. Vi är därför nu mycket glada över att få lägga till Sveg i ett logistikupplägg som gör att skogsbränsle från Härjedalen tillför grön energi till Stockholmsregionen, säger Håkan Alexandersson, logistikchef, Stora Enso Bioenergi. Ur artikel i Östersunds-Posten (c) Västernorrlands län SCA återinvigde virkesterminalen i Östavall Sverker Ottosson (MP) och Sten-Ove Danielsson (S) klippte band. Asfalterade ytor, ett upprustat järnvägsspår och ett helt nytt lastningsområde för biobränsle. Det är i stora drag vad SCA har fått för de 36 miljoner kronor som satsats på att rusta upp virkesterminalen i Östavall. Pengar som Jörgen Bendz vill att man ska se som en omfattande satsning på miljövänliga transporter. En av de stora fördelarna med ombyggnaden är att man nu kan lasta biobränsle mycket snabbare. Innan ombyggnaden så fick man 12 mil för att lasta ett tåg eftersom biobränslet låg längre bort. Nu har vi det i direkt anslutning till spåret, så det kommer bli en helt annan lastning nu, säger Henrik Sakari, logistikchef SCA Skog syd, som också gick igenom lite historik och framtidsvisioner innan det var dags för den sedvanliga bandklippningen. Ur artikel i Sundsvalls Tidning och Dagbladet Sundsvall (lib) Kilåmons plantskola satsar på biobränsle Inte långt från de största växthusen står en ny biovärmeanläggning för närmare 18 miljoner kronor. Och inne i packhallen arbetar åtta kvotflyktingar från Ramsele och Junsele. Vi är upp till 40 anställda under stora delar av året, vi börjar plocka in folk i mars och de är kvar minst till månadsskiftet november-december, säger Lennart Sjödin. Plantskolan i Kilåmon är den största av Svenska Skogsplantors anläggningar i Sverige. Från det 26 hektar stora området levereras årligen 30 miljoner nyodlade plantor - främst gran, tall och contorta - förutom de cirka miljoner plantor i olika utvecklingsstadier som hanteras vid anläggningen. Årets stora nyhet är den fliseldade biobränsleanläggningen som från och med nu används för att värma ungefär halva plantskolan. Energitopparna ligger under vår och höst, när plantorna måste ha en jämn och högre temperatur. Vi siktar på att utöka biobränsledelen ytterligare, både för miljön och för att vi har råvaran här i Norrland. Sammanlagt har vi investerat för ungefär 20 miljoner kronor, säger Lennart Sjödin på Kilåmons plantskola. Ur artikel i Tidningen Ångermanland (lib/s) Gävleborgs län Spektakulär satsning ska trygga jobben Så har den då officiellt invigts - sodapannan på Iggesunds Bruk. Det är den största investeringen som gjorts i brukets historia och prislappen landar på cirka 2,3 miljarder kronor. Behovet av en ny sodapanna har diskuterats sedan 1990-talet. Men det var först 2004 som man satte sig ned och riktigt funderade på framtidens energistrategi på bruket. Sodapannans uppgift är att producera energi av allt det som inte är fibrer, säger Staffan Sjöberg, informationschef. Översatt från engelska kallas sodapannan för återvinningsbrännare. Med den nya sodapannan och turbinen kan bruket i högre grad drivas av bioenergi, i dag till 96 procent, och framför allt har de ökat den egna produktionen av elektricitet. Tidigare var bruket självförsörjande på el till 45 procent, i dag är den siffran 78 procent och målet är att i stort sett bli helt självförsörjande. Ur artikel i Hudiksvalls Tidning (c)

16 Ny sodapanna rensar luften Fredrik Lundberg investerar i anrikt bruk Fredrik Lundberg, storägare i skogskoncernen Holmen Group, är självklar centralgestalt när Iggesunds Bruk inviger sin nya effektiva sodapanna, en investering för 2,3 miljarder kronor. Företaget säger sig nu kunna bli självförsörjande på energi och kallar sig koldioxidneutralt. Jag känner stor glädje över att få vara med den här dagen. Den visar på det ledarskap som vi vill ha, säger Fredrik Lundberg. Den nya sodapannan är den största investeringen hittills här i Iggesund och ett avstamp för fortsatt utveckling. Det handlar om hjärtat i ett bruks sulfatprocess och en förutsättning för egen energiproduktion, säger han. Sodapannan representerar inte bara framtidstro utan även hållbar utveckling. Hållbarhet har kommit för att stanna, säger Holmens vd Magnus Hall. Ur artikel i Dagens Industri (ober) Whiskytempel med starka miljöambitioner Mackmyra, svensk whiskys nya gravitationsdestilleri, innebär en ordentlig expansion av företagets verksamhet i Gävle. Whiskydestilleriet i Mackmyra är det första i Sverige sedan V&S producerade Skeppets whisky i egen regi. Det har krävt en hel del innovativa tekniska lösningar. Den viktigaste är kanske att destilleriet är byggt på höjden för att kunna utnyttja självfall mellan de olika processtegen. Vi framställer energi från biobränsle och använder återvunnen värme till uppvärmning och till delar av processen och så använder vi biprodukter från whiskytillverkningen till att göra biogas, så vi har tänkt igenom alla steg på miljömässigt bra sätt, säger Jonas Berg. Projektet har genomförts som en partneringentreprenad mellan Mackmyra och Fastec Sverige. Ur artikel i Byggindustrin Går på högvarv igen Efter en dyster start på 2012 är det åter uppåt på Helsinge Pellets i Edsbyn. Produktionen är i full gång efter en tids uppehåll, maskinerna mullrar på som vanligt och stämningen är på topp i lokalerna. Det kanske var nyttigt med en tankeställare. Det var ju så nära nedläggning, säger produktionschefen Anders Wall. Förra vintern var så mild att den höll på att köra Helsinge Pellets - som ägs av Norrtull Energi AB - i botten. I februari blev tio av de anställda varslade om uppsägning. En kombination av utebliven kyla, överproduktion och att kunderna istället köpte billig importpellets gjorde att lagersituationen blev akut. I dag är produktionen i full gång i Edsbyn, till Anders och alla anställdas stora glädje. Från mars till augusti gick tillverkningen på sparlåga, men nu är det drag i maskineriet igen - dygnet runt. Det är en väldigt väderberoende bransch och förra vintern var en katastrof, för det fanns sådana enorma lager med flis. Nu vill jag ha en lång och kall vinter. Ur artikel i Ljusnan (lib) Förstudie om kombiterminal En förstudie om en kombiterminal för omlastning från lastbil till järnväg är på gång. Bilof, bioenergi- och logistiknätverket i kommunen, söker därför sammanlagt kronor i offentlig finansiering. Projektet ska pågå till 28 februari nästa år. Det största beloppet, kronor, söks hos Region Gävleborg. Ljusdals kommun har fått en ansökan om att bidra med kronor. Till detta ska tio aktörer i Bilof, bland andra Neova, Mellanskog, Exte och Wallbergs, tillsammans bidra med tusen timmars arbete som värderas till totalt kronor. Det är tre huvudfrågor som förstudien ska ge svar på. Det handlar om hur stora volymer som aktörerna inom bioenergihantering är beredda att ta fram och transportera på järnväg till Stockholm och Mälardalsområdet. Bilof vill också veta hur stor kapacitet som det finns på Norra Stambanan när det gäller utökade transporter och hur stora volymer som behövs på slutdestinationerna. Platsen för en kombiterminal tas inte upp i nuläget. Ur artikel i Ljusdals-Posten (opol) Dalarnas län Nytt industrihus i Lima Nu är spaden i jorden för ett nytt industrihus i Lima. 12 miljoner kronor kostar bygget, som är ett unikt samarbete mellan Lima besparingsskog, genom dotterbolaget Luab, och Malung-Sälen kommun. Bygget görs i första hand för den expanderande Limatvätten. Enligt planen ska tvätten kunna flytta in i mitten av mars, och kommer då att nästan kunna tredubbla sin kapacitet. Hela huset blir drygt kvadratmeter stort, varav Limatvätten har tecknat ett tioårigt avtal om att hyra kvadratmeter. I den nya tvättlokalen kommer Limatvätten att göra egna investeringar på cirka tio miljoner kronor i tre delar: Pelletseldad värmeanläggning som ska kunna värma hela huset och tillvarata överskottsvärme; ny tvättrörslinje som tredubblar tvättkapaciteten och en ny, andra mangellinje. Till dessa investeringar har länsstyrelsen beviljat stöd med 30 procent. Ur artikel i Falu Kuriren (lib) Elföretag förnyar sig med solenergi Norrlänningen och grundaren Joakim Byström på Absolicon höjer handen mot framtidens energikälla, solen. Dalarnas största närvärmenät och solenergianläggning finns just nu i Smedjebacken. Ingemar Löf på Bävergläntans Fastighets AB i Smedjebacken driver Dala Elektrolindningar på Gunnars industriområde och reparerar bland annat virkesfläktmotorer. Men Ingemar brinner också för andra saker, förnybar energi. Upprinnelsen till biobränslepannan på 800 kilowatt och 20 solfångare på företagets tak är att komma bort från oljan. Det som också är roligt är att andra företag på området är anslutna till vårt närvärmenät, säger Gunnar. Med ett energibidrag på cirka en miljon kronor hamnade investeringen på cirka 2,2 miljoner kronor. Joakim Byström, grundare av Absolicon Solar Concentrator i Härnösand, är världsledande inom solbranschen. Joakims företag står bakom en hel del teknik på anläggningen på Bävergläntan. Ur artikel i Dalabygden (c)

17 Kritik mot Trafikverket Trafikverket har utrett Inlandsbanans funktion och roll i det framtida transportsystemet. Enligt verket kan allt gods, som nu körs på Inlandsbanan, i stället köras på E45:an. Jag fattar inte hur de tänker, säger Mora kommuns stadsplanerare Gunnar Israelsson. Mora kommun förordar att Inlandsbanan underhålls till god standard. Trafikverket har räknat ut att antalet fordon på E45:an skulle öka med 50 per dygn om godset transporteras på väg, och att den tillkommande trafiken har mycket marginella konsekvenser. Vi delar inte Trafikverkets uppfattning. En hel del lastbilar kommer att köra torv och det sker mestadels vintertid, säger Gunnar Israelsson. Ur artikel i Mora Tidning (obunden) Värmlands län Kommunens ekonomi kan få mer skog på fall Filipstads kommun klarar ekonomin nästa år utan skattehöjning, säger kommunalrådet Per Gruvberger (S) inför den budgetberedning som börjar nästa vecka. Mer pengar behövs till en växande äldreomsorg och energibesparingar. Inkomster från skogen kan tillfälligt öka enligt förslaget. Vi måste göra satsningar på skolan och dessutom sänka energikostnaderna i våra lokaler. Skolorna i Lesjöfors och Nykroppa är oljeuppvärmda. För Nykroppas del har upphandlingar gjorts i flera omgångar utan att vi kunnat gå vidare. Närmast till ligger annars lösningar att använda pelletsuppvärmning för att sänka kostnaderna. I år var kommunen också alltför optimistisk hur mycket energikostnaderna kunde sänkas. Resultatet i förhållandet till budgeten var kraftigt ökade energikostnader. Vid september månads utgång redovisades minus 1,4 miljoner kronor i förhållande till budgeten. Ur artikel i Värmlands Folkblad (s) Biobränsleprojekt lönsamt utan EU Loppet är inte kört för Rottneros-koncernens biobränsleprojekt i Sunne. Det säger Ole Terland, vd i Rottneroskoncernen, på fredagen. Det som hänt är att Rottneros ansökan inte fanns med på EU:s prioriteringslista, men vi har än så länge inte fått ett definitivt nej från EU. Dessutom är projektet lönsamt utan stöd från EU. Beskedet från EU har betytt att Rottneros nu söker andra finansiella partners för det stora biobränsleprojektet, som totalt kommer att kosta tre miljarder kronor. Han glädjer sig också åt att kostnadssidan inte expanderar. Vi har fått sänkta ved- och elpriser. Ur artikel i Nya Wermlands-Tidningen (m) Örebro län Salixen mot en ny vår? På Framtidsveckans första dag var salixodlingen som alternativ energikälla i fokus. Forskaren Serina Ahlgren från institutionen för energi och teknik vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU) gav prov på vad salixforskningen arbetar med. Föreläsningen, arrangerad av Salixodlarna, hade lockat ett 15-tal personer att bänka sig i växthuset på Brunoborgs handelsträdgård i Åbytorp för att få del av de senaste rönen. Det som Serina Ahlgren har tittat på är det hon kallar andra generationens salix. Hur andra energiformer än flis kan utvinnas ur salixen. Ett speciellt spännande alternativ är rötning. Vid rötningen får man fram biogas som kan användas både som drivmedel, tillverkning av kvävegödsel samt el- och värmeproduktion. Ur artikel i Nerikes Allehanda (lib) Åbyverket utslaget reservpannor igång Det brann i över fem timmar i en turbinhall på Eons kraftvärmeverk på Idrottvägen i Örnsro. En turbin har exploderat, säger Jan Backström, inre befäl på Nerikes brandkår. Den brinnande oljan orsakade att en tjock, svart rök vällde ut. Boende i påverkade områden uppmanades att stänga ventilation och fönster. Eon arbetade under flera timmar för att få igång reservpannorna i Kumla, Hallsberg och på öster i Örebro för att den vägen tillfälligt lösa problemet, och omkring klockan var pannorna igång. Åbyverket i Örebro är ett av Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk. Från Åbyverket levereras värme, kyla, el och ånga till kunder i Örebro, Kumla och Hallsberg. Över 98 procent av fastigheterna i Örebros innerstad är anslutna till fjärrvärmenätet. Ur artikel i Nerikes Allehanda (lib) Västmanlands län Samarbetar för att ersätta olja Västerbergslagens Energi AB har beslutat att utveckla sitt samarbete med den lokala industrin Lantmännen Agroenergi i Norberg. Förändringen innebär bland annat att fjärrvärmen som kunderna i Norberg erbjuds enbart kommer produceras av biobränsle och överskottsvärme från Agroenergis anläggning. I dag baseras fjärrvärmen på en kondenseringsprocess med rökgaskylare, det är den processen som kommer utvecklas för att utvinna mer energi. Den andra åtgärden är att det uppförts en pelletspanna, som innebär att man slipper elda med olja, säger VB Energis värmechef Christer Johansson. Pelletspannorna har uppförts för att öka mängden av biobränslebaserad energi. Oljepannorna kommer att finnas kvar, men bara som reserv. Ur artikel i Dala-Demokraten-Borlänge (s)

18 Fullmäktige godkände ny panna På torsdagskvällen gav fullmäktige i Arboga kommun klartecken till Arboga Energi AB att investera i en ny värmepanna. Det blev ett rungande ja i fullmäktigesalen till att låta Arboga Energi investera i en ny värmepanna. Värmeverket eldar till stor del med flis och med bioolja under den allra kallaste perioden. Priset på bioolja har ökat och för att göra sig oberoende från biooljan ska nu Arboga Energi investera i en panna som kan bränna pellets. Totalt kommer investeringen kosta 12,5 miljoner kronor. Ur Magazin24.se Pelletspanna ersätter olja Förra veckan sattes den nya pelletspannan Satu igång i Kolsva. Pannan ska ersätta olja på vintrarna. Torsdagen den 18 startades Kolsvas nya pelletspanna. Den nya pannan ska ersätta användningen av olja i värmeverket. Det som är så bra med den nya pannan är att vi förmodligen inte behöver använda någon olja alls i vinter, vilket blir både billigare och är vänligare mot miljön, säger Marie Kilbo, fjärrvärmechef på tekniska kontoret på kommunens hemsida. Ur Magazin24.se Stockholms län Fortum får tillstånd till ny panna vid Hässelbyverket Mark- och miljööverdomstolen ger Fortum tillstånd att bygga om en befintlig oljeeldad kondenskraftpanna, alternativt att uppföra en ny panna för fasta bränslen vid Hässelbyverket. Det framgår av en dom från den 25 oktober. Fortum fick i Mark- och miljödomstolen tillstånd till fortsatt och ändrad verksamhet vid Hässelbyverket. Däremot avslogs bolagets ansökan om att konvertera eller bygga ytterligare en panna för eldning av fasta biobränslen samt vissa avfallsklassade bränslen. Fortum överklagade till Mark- och miljööverdomstolen och får alltså tillstånd att bygga om en befintlig oljekondenskraftpanna, alternativt uppföra en ny panna för fasta bränslen. I de slutliga villkoren anges också att pannan ska vara försedd med rökgaskondensering. Ur Energi Online Södermanlands län BooForssjö har fått en ny ägare BooForssjös tidigare anläggning i Forssjö har fått en ny ägare. Därmed är hela den konkursdrabbade koncernen nu såld. Det är företaget Sandåsa Timber AB från Strängnäs som har köpt anläggningen i Forssjö. Sandåsa har i dag cirka 70 anställda och verksamhet i Sandåsa och Åkers Styckebruk. I första hand är det pelletstillverkningen i Forssjö som kommer att återupptas med den nya ägaren. Vi får nu möjlighet att bredda vår inriktning till att även omfatta biobränsle via anläggningen i Forssjö. Forssjö pellets är ett starkt och välrenommerat varumärke, säger Peter Gyllengahm, en av ägarna till Sandåsa, i ett pressmeddelande. Ur artikel i Katrineholms-Kuriren (lib) ska återanställas vid Forssjö av nya ägarna Förhandlingarna mellan den nya ägaren och facket vid BooForssjö är klara. 22 av de tidigare anställda får tillbaka jobbet. Produktionen i Forssjö kommer att återupptas inom kort. Till en början ligger fokus på att få igång produktionen av pellets. För att kunna starta verksamheten igen kommer den nya ägaren att erbjuda anställning till 22 personer ur den tidigare personalen. Tidigare jobbade omkring 80 personer vid anläggningen i Forssjö. Ur artikel i Katrineholms-Kuriren (lib) Västra Götalands län Modern miljöanläggning för biogas kan bli verklighet i Sotenäs kommun Kommunalrådet Mats Abrahamsson i Sotenäs, tidigare medarbetare på Hållöfisk och sedan Abba Seafood, är positiv till den stora miljöinvesteringen som kan bli av ifall Energimyndigheten ger klarsignaler till bidrag. Det handlar om att ge kommunen möjligheter att ta hand om avfallet från just beredningsindustrin i en biogasanläggning, en så kallad slurryanläggning. Anläggningen i Rambos regi skulle hantera restprodukterna i reningsverken vid dess olika stationer. Av rötslammet kan man producera biogas och till slut pellets. En förstudie och ansökan är inlämnad. Ur artikel i Lysekilsposten Nytt värmeverk planeras i Backa Ett nytt kraftvärmeverk eldat med biobränsle med 50 meter hög huvudbyggnad och kanske 100 meter hög skorsten planeras på Exportgatan i Backa. Det kommunala energibolaget Göteborg Energi fick idag klartecken av en enig kommunstyrelse att köpa ett bolag med två fastigheter mellan Stigs Center och Göta älv, där det ska gå att producera fjärrvärme när det inte finns spillvärme från raffinaderierna längre. Göteborg Energi beräknas få betala knappt 70 miljoner kronor för aktuella tomter och byggnader. Övertagandet sker genom att Göteborg Energi köper det bolag som äger fastigheterna, ett dotterbolag till Elof Hansson Holding. Godkännandet i kommunstyrelsen gäller än så länge bara fastighetsköpet och inte den kostsamma investeringen i ett kraftvärmeverk. Ur Nyheter P4 Göteborg

19 Höga priser på fjärrvärme i Munkedal och Tanum Priset på fjärrvärmen i Munkedals kommun är fortsatt det högsta i länet. Priset i Tanums kommun är näst dyrast enligt årets fjärrvärmerapport från Nils Holgerssonundersökningen. Fjärrvärmeverket i Munkedal är ganska nytt, säger Lars Johansson, vd i Munkbo, som tillsammans med kommunen är energibolagets största kund i Munkedal. Fjärrvärmeleverantören Neova i Tanumshede har höjt priset 1,0 procent det senaste året men priset i kommunen hamnar ändå näst högst i länet och som det tionde högsta i landet. Inte bra, men man får ändå ha en viss förståelse eftersom det är en liten fjärrvärmeanläggning med förhållandevis stort kulvertnät, säger Ulf Ericsson, vd i TBAB, Tanums Bostäder AB. Tanum hör till ett av de mindre näten i Sverige. Förutsättningarna för fjärrvärmen ser väldigt olika ut. På orter med stora nät och jättemånga anslutna fastigheter blir det som regel ett bättre pris. Fjärrvärmecentralen i Tanumshede startade I Tanumshede pågår intrimning av en andra biobränslepanna som innebär att det inte ska behövas olja vid köldknäppar. I Munkedal byggde Uddevalla Energi en ny pann- och fjärrvärmecentral Oljeeldning ersattes med flis samtidigt som kommunen och Munkbo sänkte uppvärmningskostnaden rejält. Ur artikel i Bohuslänningen (lib) Dyr fjärrvärme men prissänkningar väntar Alingsås kommun har den tredje dyraste fjärrvärmen i Västra Götaland Förklaringen till de höga priserna är, enligt Jörgen Damborg, det avtal som Alingsås Energi har med norska Statkraft. Det avtalet är baserat på flisindex, vilket är ett officiellt index för biobränsle. Och det ökade kraftigt för några år sedan, under 2007 och Och det lider vi fortfarande av. Alingsås Energi arbetar nu för att ta över driften av det biobränsleeldade Sävelundsverket, från Statkraft. Förhandlingar pågår och Jörgen Damborg vill inte uttala sig om hur mycket det kommer att kosta att ta över driften. Ur artikel i Alingsås Tidning (ober lib) Visade försök i Jättene Att odla grödor för biogas är ett sätt att öka produktionen. I Jättene pågår just nu ett försök för att se vilka grödor som passar bäst. Syftet är att undersöka lämpliga grödor för biogasproduktion på så kallade marginaljordar. Att odla för biogasproduktion innebär ytterligare ett moment jämfört med att röta gödsel. Men det blir win-win när vi odlar på jordar som ändå inte används, säger Ida Helander, strateg för hållbar utveckling i Falköpings kommun. Vad har ni odlat? Bland annat jordärtskocka och elefantgräs, men huvuddelen av fältet är olika vallblandningar. Tanken är att grödorna på marginaljordarna ska vara fleråriga. Inblandning av kvävefixerande baljväxter i odlingen minskar gödslingen. Ur artikel i Falköpings Tidning All fjärrvärmeproduktion fossilfri Falbygdens Energi har nått ett av sina miljömål. Nu är all värme som produceras i de fyra panncentralerna helt fossilfri. Nu kommer Feab endast att använda eldningsoljor som består av olika typer av biooljor. RME är en av dem, där basråvaran är raps. Man använder också vegetabiliska oljor som är restprodukter från livsmedelsindustrin. Övrigt bränsle som används i värmeproduktionen är träflis, träbriketter och träpellets som kommer från närområdet. Genom att gå över från fossil olja till bioolja har koldioxidutsläppen minskats med 97 procent, enligt Harald Bouma, miljöoch kvalitetsansvarig på Falbygdens Energi. Ur artikel i Falköpings Tidning Visning av biogasfält Det görs just nu ett intressant fältförsök i Falköpings kommun på Bossgården i Jättene utmed Skaravägen. Sven-Erik Svensson från Sveriges Lantbruksuniversitet visade under onsdagen biogasfältet och berättade om den växtodlingsrötning till biogasförsök som pågår på gården. Falköpings kommun genomför nu ett forskningsprojekt för att få fram en växtföljd med grödor som ger en maximal skörd av biomassa för rötning till biogas. Projektet görs i samarbete med AgroVäst och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Målet är att projektet ska leda till utveckling av system för produktion av biogas från åkermark med fokus på: Utveckling av lämplig växtföljd med delvis nya grödor för biogasproduktion. Ur artikel i Skaraborgs Allehanda Flis och pellets fixar skörden En varmluftspanna eldad med flis och pellets torkar årets skörd hos Arne Andreae i Söne utanför Lidköping. Metoden gör gott både för plånboken och för miljön. I en blå sjötransportcontainer ryms pannan som utvecklar minst 300 kilowatt och vars varmluft blåses in i torksilorna intill. Drygt en fjärdedel av containern utgörs av ett bränsleförråd på 9 kubikmeter med en omrörare i botten, varifrån fastbränslet med hjälp av två skruvar transporteras till brännaren. Flis och pellets ska fyllas på var 30e timme och pannan måste askas en gång i veckan. Det tar ungefär en kvart från tändning till full värme, och lika lång tid att gå från 80 grader till kalluft. Jag är förvånad över att den fungerar så likt oljepannan. Anledningen till att jag ville ha en varmluftspanna var att det blir för segt om uppvärmningen ska gå via vatten, säger Arne Andreae. Kusinbarnet David Andraes bolag, Vänertekno i Lidköping, har sedan 2006 tillverkat cirka 280 fastbränslepannor under varumärket Vänerpannan. Grovt räknat kostar pelletseldning hälften mot oljan och fliseldning bara en fjärdedel. Vänerpannans 300-kilowattare kommer när den lanseras på marknaden att ligga på kronor, alltså mer än dubbelt så dyr som en oljepanna med tank. Men i Arne Andreaes fall bekostades investeringen till 25 procent av stöd ur landsbygdsprogrammet. Ur artikel i Land Lantbruk

20 Uddetorps Naturbruksgymnasium blir Energigård Uddetorps Naturbruksgymnasium har utsetts till Energigård av Energigården/Agroväst. Skolan är på väg att bli oberoende av fossila bränslen och satsar på förnybar energi. På Uddetorps Naturbruksgymnasium utanför Skara har man blivit en av föregångarna när det gäller att testa alternativa och fossilfria drivmedel till lantbruksmaskinerna. Det är jätteroligt att få den här utmärkelsen och det är roligt att kunna ligga i framkant inom ett så viktigt område som detta är, säger Liselott Sörensen Ringi, rektor på Uddetorp. På Uddetorp har man valt att satsa på RME, rapsmetylester som dieselersättning. Drivmedlet har använts i den befintliga maskinparken och inga nya maskiner, speciellt anpassade för RME har alltså köpts in. Det ansåg vi var ett värde i sig, att testa och utvärdera RME:n på de maskiner vi redan hade, eftersom det är maskiner som är vanligt förekommande på svenska lantbruk idag. Naturbruksskolornas inställning till energifrågan är oerhört central, eftersom utbildningen formar morgondagens lantbrukare och det är viktigt att driva på omställningen från ett fossilbränsleberoende lantbruk. Om energipriset fördubblas, vilket är troligt att det gör, så betyder det att kostnaden kommer att öka från kronor för en gård med 80 kor, till cirka kronor, säger Kent-Olof Söderqvist, som representerar Energigården/ Agroväst. Ur artikel i Jordbruksaktuellt Lokalt stöd till biogas Den eftertraktade 20-öringen uteblev i regeringens budgetförslag. Det finns dock kommunala pengar att söka för lantbrukare som vill utreda möjligheterna att producera biogas. Det är ett stöd för att vara redo när det kommer andra bidrag, säger Ida Helander, strateg för hållbar utveckling. I början av sommaren beslutade kommunstyrelsen att använda överskottet från en 100 år gammal utsädesfond till att stötta biogasutvecklingen lokalt. Lantbrukare kan i ett första steg söka kronor för att göra en översiktlig kartläggning av förutsättningarna att investera i biogas på gårdsnivå. Därefter kan man söka upp till kronor ytterligare för att göra en djupare analys. Ur artikel i Falköpings Tidning nya miljöbussar till Hisingen I juni 2013 tar Keolis Sverige över busstrafiken på Hisingen, Göteborg. Nu är det klart att det blir MAN och Volvo som kommer att leverera totalt 113 miljöbussar. Keolis Sverige har köpt in 84 gasbussar från MAN och 29 hybridbussar från Volvo. Samtliga bussar drivs av förnybart bränsle. Keolis har köpt 59 ledbussar och 25 boggiebussar från MAN. Samtliga drivs på fordonsgas. Volvos hybridbuss drivs helt elektriskt och emissionsfritt från start upp till en hastighet på km/h. Vid högre fart får bussen sin kraft av en mindre, 4-cylindrig dieselmotor som drivs med biodiesel. Ur artikel i TrafikForum Överskott på biomassa Just nu är bioenergi ingen riktigt lönsam affär. Överskott på biomassa och billig energi pressar priserna. Det kommer att ändra sig när grannkommunerna byggt ut sina kraftvärmeverk, säger Björn Andén, skogsinspektör på Södra. I Ulricehamnsområdet är bioenergi en dålig affär. Åtminstone kortsiktigt, för vi tror att det framöver blir en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan, säger Björn Andén. Timmer och massaved går att transportera längre sträckor men när det gäller flis så måste det vara korta avstånd. Annars äter transporterna upp förtjänsten. I Jönköping håller kommunen på att bygga ut sitt kraftvärmeverk i Torsvik och även i Falköping pågår det en utbyggnad. När dessa är klara så kommer överskottet att försvinna, det bli en helt annan efterfrågan på biomassa och därmed bättre ekonomi i branschen, säger Björn Andén. Ur artikel i Ulricehamns Tidning (m) Jönköpings län Nytt lastspår för att ligga steget före Igår inleddes arbetet för att bygga ut Stockarydsterminalens område med ett lastspår och på sikt ett spår till området där biobränsle idag lagras. Samtidigt har Stockarydsterminalen AB tagit över fem anställda. Om det är lägre aktivitet vad gäller sågtimmer och massaved är biobränsletågen på gång. Höstens första går på söndag till Eskilstuna och från och med älgjaktsveckan börjar vi lasta två biobränsletåg i veckan, säger Per- Henrik Evebring, marknadsansvarig på Stockarydsterminalen AB. Det är flera stora biokraftprojekt på gång och det kommer att gynna Stockarydsterminalen, som därför behöver ett lastspår till. Lund är på gång och dit kommer det att gå åt stora volymer och Fortum Värme ska bygga Nordens största biokraftverk i Värtahamnen i Stockholm, säger Per-Henrik Evebring. Det går åt stora volymen biobränslen för att förse biokraftverket i Lund. Tre hela tåg per dag om man eldar för fullt. En första satsning kostar nio miljoner kronor och Per-Henrik Evebring hoppas att den ska vara genomförd inom två år. Sedan 1 september har han också nyanställd personal. Vi har sedan starten haft avtal med Christer Karlssons Åkeri, ett avtal som gick ut sista augusti. Nu har vi tagit över personal och maskiner och utbildat dem till växlare och signalgivare, så jag är hoppfull inför framtiden. Ur artikel i Smålandstidningen (ober lib) Krematoriet ska elda med rapsolja Krematoriet i Värnamo har renoverats vilket bland annat innebär att man byter den fossila oljan mot rapsolja, uppger SR Jönköping. När man ser att ugnen fungerar som den ska kommer man att gå över till rapsolja i stället, troligen om ett par veckor. Det blir kul att vi kan hålla oss framme och erbjuda ett något så när miljövänligt alternativ till den traditionella kremeringen, säger Tobias Munkholm, kyrkogårds- och fastighetschef i Värnamo, till radiokanalen. Ur artikel i ATL Lantbrukets affärstidning