EKObruk. Norr. Ur innehållet Ledaren Helheten är viktig! Tema grönfoder: Klimatsmart mjölk i norr Ny ekomjölkleverantör
|
|
- Ingvar Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EKObruk Norr Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr Ur innehållet Ledaren Helheten är viktig! Klimatsmart mjölk i norr Ny ekomjölkleverantör Ny ekomjölkleverantör till Gefleortens Mejeri, Robert Eklundh. Tema grönfoder: Korn ger flexibilitet Grönfoder blev räddningen Åkerböna bra alternativ Foto: Mats Jonholt
2 ledaren Helheten är viktig! Jordens klimat är satt i förändring. Samtidigt ser vi tecken på att vi är på väg mot den punkt då världens oljeproduktion kommer att minska på grund av sinande oljekällor. För livsmedelsproduktionen, som idag är starkt beroende av billig fossil energi och anpassad till någorlunda stabilt klimat, kommer detta att innebära genomgripande omdaningar. Livsmedelsproduktionen både påverkar och påverkas av de pågående förändringarna. Att möta de kommande utmaningarna kräver att vi tänker i nya banor på alla nivåer från gården till samhällsnivå, från den lokala till den globala skalan och från din och min vardagskonsumtion till storpolitiken. Blir det en besk medicin att svälja, eller finns det inneboende möjligheter som faktiskt i slutänden kan leda till ökade kvaliteter för samhället och dess medborgare? Mer än klimat Det ekologiska lantbruket handlar om så mycket mer än klimat. Har vi inte energi till att driva produktionen, har vi inte bördiga jordar, har vi inte friska och motståndskraftiga djur, har vi inte rent vatten, har vi inte en bevarad mångfald då har vi inte heller förutsättningar att bedriva en långsiktigt hållbar produktion av mat. Lyckas vi däremot både upprätthålla och förbättra de grundläggande biologiska resurserna för livsmedelsproduktionen, då har vi en betydligt större chans att tackla de utmaningar som ett förändrat klimat kommer att innebära. I november publicerade CUL (Centrum för uthålligt lantbruk) en litteraturgenomgång som slog fast att ekologiskt lantbruk bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen: Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning samt Begränsad klimatpåverkan. Frånvaron av växtskyddsmedel, mineralgödselmedel och användandet av växtföljder är faktorer som skiljer ekologiskt från konventionellt jordbruk. Dessa faktorer är väl dokumenterade i ett stort antal studier som ger belägg för att en ökad andel ekologiskt jordbruk skulle öka hela jordbrukets möjligheter att gå i rätt riktning avseende miljökvalitetsmålen. Naturligtvis finns det gott om målkonflikter. Hur mycket mer klimatpåverkan är en mindre kemikalieanvändning värd? Hur värderar vi utegrisarnas naturliga beteende i förhållande till kvävehushållning? I detta sammanhang finns inget rätt eller fel. Prioriteringarna handlar om värderingar och trots svårigheterna måste vi komma vidare även om vi inte finner de perfekta lösningarna på en gång. Självförsörjning av foder Här i norra Sverige skulle ett bra utnyttjande av det egna grovfodret samt en ökad spannmålsodling öka andelen hemmaproducerat foder, vilket i sin tur skulle minska energianvändningen. Odling av ettåriga grödor skulle också vara ett värdefullt tillskott i växtföljden och ge möjlighet till en bättre stallgödselhantering, samtidigt som uppförökningen av vissa ogräs skulle minska. En ökad användning av lokalt producerat foder skulle också öka markanvändningen i norra Sverige, vilket är positivt för den biologiska mångfalden och för andelen öppet landskap. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Den amerikanske författaren och humanekologen Richard Heinberg hävdar följande: Om hundra år kommer alla att äta det som vi idag kallar ekologisk mat, oavsett om vi agerar nu eller inte. Men det som vi gör nu kommer att avgöra hur många som kommer att kunna äta, vilken hälsa de kommer att ha och om de lever i ruinerna av en raserad värld eller i en värld på väg mot förnyelse och uppbyggnad. Vad kan Du göra? Anna Tjell Länsstyrelsen i Västernorrland NYA TIDER för EKObruk Norr Ekobruk Norr har sedan 1997 utkommit med sex nummer per år. Från och med 2008 blir det bara fyra nummer årligen, varav två går ut till alla lantbrukare som lämnat in en SAM-ansökan och som brukar en fastighet i något av de sex nordligaste länen. Två nummer sänds bara till dem som sökt eko-stöd. Liksom tidigare har vi även ett antal övriga adressater, bl a organisationer eller privatpersoner som bett om en egen prenumeration. Den möjligheten finns även i fortsättningen. Från och med detta nummer använder vi oss av en ny adresslista från Jordbruksverket. Varje ny lista kan innehålla felaktigheter, om du t ex får dubbla nummer eller det är något annat fel, kontakta gun.bernes@njv.slu.se EKObruk Tidningen är ett samarbetsprojekt inom miljöprogrammet för jordbruket i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg och Dalarna. Tidningen finansieras gemensamt av Sverige och EU, ukommer med fyra nr/år och vänder sig till dig som är intresserad av ekologiskt lantbruk. Detta nummer sänds till alla som sänt in en SAM-ansökan Kostnadsfri prenumeration kan beställas hos Gun Bernes fax , postadress se nedan eller via e-post gun.bernes@njv.slu.se Adress: EKO-bruk Norr, Röbäcksdalen Box 4097, UMEÅ Ansvarig utgivare: Mats Hindström Länsstyrelsen Gävleborg, Grafisk Form: EnaInfo, Ödeshög Tryck: Danagårds Grafiska Redaktionskommitté: Gun Bernes, SLU Grovfodercentrum, Berit Löfgren, Länsstyrelsen Gävleborg, Erik Köpmans, Länsstyrelsen Dalarna, Agneta Andersson, Länsstyrelsen Jämtland, Anna Tjell, Länsstyrelsen Västernorrland, Per-Göran Persson, Länsstyrelsen Västerbotten, Anja Johansson, Länsstyrelsen Norrbotten, Ekobruk Norr Nr
3 Bilden ovan: Björn Jonsson blandar fullfodret i en vagn och därefter lastas det i utfodringsvagnen via en elevator. Bilden til vänster: Björn väger ut fullfoder till tackorna. Foto: Agneta Andersson Korn ger flexibilitet Vi har provat olika sorters grönfoderblandningar genom åren. Grönfodret måste passa både i växtodlingen och i utfodringen. Bland det viktigaste för oss är att vallinsådden blir bra, säger Björn och Margareta Jonsson, Norrbro Fårgård, Kälarne. Fullfodervagn underlättar Sexradskorn är en mycket bra gröda för oss, säger Björn. Den ger oss handlingsutrymme. Ett år när vallskörden blir liten kan vi ensilera korn som helsäd för att komplettera utfodringen var ett svagt år för vallfoder men korn till helsäd stod sig storleksmässigt bra. Ett år då vallskörden blir stor låter vi istället kornet mogna till tröskning. Det ger då också värdefull halm. En förutsättning för att helsädeskorn ska fungera i utfodringen är vår fullfodervagn som finfördelar fodret. Tackorna äter det då mycket bra. Havre är ett annat alternativ men den är mindre odlingssäker. Vicker ett alternativ Björn och Margareta har också provat åkerböna/vårvete/vicker, åkerböna/ havre, och havre/ärtblandning. Samtliga blandningar passar bra in i foderstaten långt fram i tackornas dräktighet, men man påpekar att blandningarna med åkerböna måste snittas upp och presenteras på ett för fåren smakligt sätt, annars ratar de alla stjälkar. Vicker äts gärna eftersom den innehåller mycket småblad, men även här lämnas stjälkarna om det inte snittas. I växtodlingen har vi erfarenheten att både vicker och åkerböna kan kväva insådden, påpekar Björn. Grönfodret till tackorna Grönfodret ges till tackorna i olika proportioner beroende på tillgång till vallfoder. Under början av stallperioden går det bra med enbart grönfoder men ju längre fram i dräktigheten det är, ju mindre grönfoder och mer vallfoder blir det. Under högdräktigheten ligger proportionerna på hälften vallfoder och hälften grönfoder ett år som detta, dessutom tillkommer förstås kraftfoder. Efter lamningen är det enbart vallfoder och kraftfoder som gäller ett normalår. I år kan det bli en liten inblandning av grönfoder även efter lamningen eftersom vallfoderskörden blev låg. Men lammen får enbart vallfoder och kraftfoder. De växer inte tillräckligt bra om man blandar i grönfoder, säger Björn. Åkerböna i försök Agneta Andersson Länsstyrelsen Jämtland Ett flertal odlings-, ensilerings- och utfodringsförsök med åkerböneblandningar har genomförts vid SLU Grovfodercentrum. Dessa har sammanfattats i ett examensarbete av Therese Haag, som kan läsas på ex-epsilon.slu.se/archive/ /. Ett Nytt-blad med resultaten i korthet kommer att ges ut under våren. Några av slutsatserna är: Åkerböna samodlad med vårvete, utfodrat som helgrödesensilage, bör skördas när baljorna har nått full storlek och är fullmatade. Vid denna skördetidpunkt uppnås den högsta ts-avkastningen. Åkerböna/vårvetegröda har ett lågt ts-innehåll i grönmassan. Trots detta är grödan lättensilerad och gav i försöken en ensileringskvalitet som var god till medelgod. Ensilaget har hög smaklighet. Åkerböna samodlad med vårvete, skördad när baljorna har nått full storlek och är fullmatade, innehöll i försöken g rp/kg ts och g NDF/kg ts. Energihalten uppskattades till 10 10,5 MJ/kg ts. Ekobruk Norr Nr
4 Grönfoder räddningen i år Vallskörden 2007 blev mycket låg på grund av torkan. Vi måste köpa in en del vallfoder ända från Västergötland i år. Tack vare en god grönfoderskörd klarar vi oss ändå relativt bra, berättar Gunnar och Anna Lögdberg som är KRAV-mjölkproducenter i Österkälen, Krokom. Varierande avkastning Grönfoderskörden 2007 gav i genomsnitt kg ts per ha. Den växlade mellan och kg ts beroende på hur fukthållande de olika skiftena var. Gunnar väger ett antal balar från varje skifte för att hålla koll på skörden och hur den ska utfodras. Hur länge skiftena varit omlagda till ekologisk produktion påverkade avkastningen. Ny arrendejord har inte riktigt kommit igång ännu. Både mjölkkor och ungdjur får samma grovfoder eftersom de står längs samma foderbord. Varje dag utfodras två balar grovfoder om ca 700 kg per bal; en bal med grönfoder och en med vallensilage. Beroende på att grönfodret har lite högre vattenhalt blir proportionerna 60 % vall och 40 % grönfoder, vilket Anna och Gunnar tycker fungerar bra i foderstaten. Gunnar Lögdberg visar upp årets grönfoderensilage. Foto: Agneta Andersson Åkerböna i ny blandning Grönfoderblandningen bestod år 2007 av åkerböna/ärt/vicker/vårvete. Arterna kompletterar varandra bra odlingsmässigt. För kvävefixeringens skull är det bra med ärt, åkerböna och vicker. Skörden sker i slutet av augusti när kärnor och baljor börjat bli matade. Åkerböna provades för första gången denna säsong och Lögdbergs är mycket nöjda med den. Ensilaget innehåller grova stjälkar och ser lite svart ut av åkerbönan, men korna äter med god aptit, berättar Gunnar. Vicker verkar också vara smakligt. Man ser tydliga baljor i ensilaget. Grönfodret måste behandlas varsamt vid skörden så att spill av baljor undviks. Gunnar och Anna är inte rädda att prova olika grönfoderblandningar. Ärt/havre användes tills havrebladlusen slog till. Då övergick de till vete/ärt som också passade bättre som mjölkarfoder. Sedan kom funderingarna kring ärtrotröta och om det kan bli problem framöver. På en vallfoderkurs Gunnar deltog i fick han tipset om åkerböna. Eftersom utsäde av åkerböna var svårt att få tag på i tillräcklig mängd behölls en del av ärtorna i blandningen. Nästa år ska man prova att utesluta ärtorna och satsa enbart på åkerböna/vicker/ vårvete. Jag efterlyser mer utfodringsförsök ur avkastningssynpunkt. Hur inverkar olika sorter på mjölkmängd, fetthalt mm? Hur ska vi mixa åkerböna, ärt, vårvete? undrar Gunnar. Det behövs mer kunskap för att vi ska få ett så bra mjölkarfoder som möjligt. Agneta Andersson Sture Marklund odlar gärna grönfoder. Foto: Agneta Andersson Grönfoder behövs i den ekologiska produktionen I ekologisk produktion är en varierad och konsekvent växtföljd nödvändig, säger Sture Marklund som är driftsledare på Torsta gårdsbruk (JiLU) i Ås. Växtföljden ska innehålla närande och tärande grödor, (klöverrik vall, korn, havre och grönfoder) som håller ner ogräset och ger foder som passar till de olika djurslagens behov. Grönfodergrödan ger ett värdefullt bidrag i den helheten, tycker Sture. Hög proteinhalt är målet På JiLU/Torsta är målet med grönfodret att få en smaklig allsidig gröda med relativt hög proteinhalt. Andelen energi och struktur får gärna vara lägre. I ensilagebaserad utfodring av mjölkkor behövs alltid en reglering av strukturhalten. På Torsta 4 Ekobruk Norr Nr
5 använder man inte grönfoder till det, utan halm och hö. Grönfodergrödan har lägre energi (9 9,5 MJ/kg TS), en förhållandevis hög råproteinhalt (ca 150 g/kg TS) och lägre kaliumhalt än vad klöverrik vall har. Detta gör att grönfoder passar bra till ungdjur och sinkor. Den passar även under lågproduktionstid till mindre djur som får, getter och grisar, bara inte grönfodret skördas i ett alltför sent utvecklingsstadium, för det ger alltför mycket struktur. Nygammal favoritblandning med vicker Man har prövat flera olika kombinationer av grönfodergrödor med varierande resultat. Favoriten är en nygammal variant med havre, ärtor och vicker. Vid insådd av vallfrö brukar Sture blanda för två hektar och tar då 250 kg havre/ärt 50/50 och tillsätter 50 kg ärtor och 50 kg vicker extra. Den högre andelen baljväxter i blandningen har man för att få lite extra kvävefixering. Utsädesmängden blir alltså 175 kg/ha vid insådd. Vid grönfoder utan insådd blir utsädesmängden 250 kg/ha, som blandas för ett hektar med 150 kg havre/ ärt och 50 kg ärtor och 50 kg vicker extra. För att gynna baljväxterna ska de inte sås för tidigt på våren då jorden är kall. Sådden ska göras något djupare än för korn/havre. Vicker har ett djupt rotsystem, är mycket smaklig för djuren och är betydligt mer odlingssäker än ärtor. Den enda nackdelen med vicker är osäker tillgång på utsäde och att den är förhållandevis dyr, tycker Sture. Insådd i grönfoder för vallarnas skull Vallfröinsådd i grönfoder brukar ge den bästa vallen med hög klöverandel, förutsatt att grönfoderskörden inte sker för sent eller att jorden är blöt så man får körskador. Grönfoder utan insådd passar utmärkt som täckgröda för att minska mängden ogräs, t ex tistel. Senarelagd sådd med ett par extra harvningar innan sådden, samt skörd av grödan innan tisteln hinner upp i fröställning brukar fungera bra. Åkerböna bra alternativ till havre/ärt Grönfoder är en utmärkt skyddsgröda för vallinsådd, tycker Per-Erik Nemby på SLUs Forskningsstation i Ås. Men även grönfoder utan vallinsådd borde ha en plats i växtföljden. Ibland behöver man ha en öppen gröda för att bekämpa ogräsen. Grönfoder utan insådd passar då utmärkt, men kan kännas som en dyr gröda med utsädes- och jordbearbetningskostnader. Hög skörd och råproteinhalt Per-Erik vill gärna uppmärksamma åkerböna/vårvete, som han har goda erfarenheter av i försök på forskningsstationen i Ås. Mycket tyder på att åkerböna/vårvete är ett bättre alternativ än havre/ärt. Åkerböna/ vårvete har gett högre avkastning, särskilt när grödan skördas sent och energi- och råproteinhalten har bara sjunkit lite vid sen skörd. Bra stråstyrka En annan fördel är att åkerböna har bra stråstyrka och en djup pålrot. När åkerbönan går bra kan dess kraftiga rötter bidra till en bättre markstruktur. Ärten däremot är mer tanig. Ofta lägger sig ärterna när de går bra. Då skuggas insådden för mycket och man får problem vid skörd. Med åkerböna slipper man de problemen. Måste sås djupt Åkerbönans stora frö gör att en större utsädesmängd, i kg räknat, krävs för att få lika många plantor som med ärt. Det stora fröet gör också att åkerbönan behöver mycket fukt i jorden för att gro och bör därför sås djupt. När åkerböna sås i blandning med vårvete bör 5 6 cm djup vara lagom. Trots torkkänsligheten i starten räknar Per-Erik åkerbönan som stabil. Ärt varierar kraftigt i avkastning mellan åren, medan åkerböna är betydligt jämnare. Ärtrotröta är en av förklaringarna till den stora variationen hos ärt, medan åkerböna inte skadas av svampen. växtarter som kan passa i en grönfoderblandning. Men olika blandningar går bra på olika gårdar. Vilka jordar du har spelar in, men även vilken såmaskin du har. En såmaskin kanske inte klarar att så åkerböna tillräckligt djupt. Då får man anpassa sig och odla en småfröig baljväxt som t ex vicker istället. Per- Erik skulle gärna se att fler experimenterade med olika sorter och utsädesmängder hemma på gården. Några arter han tycker man kan prova att blanda i är vicker och grönfoderraps, som många funnit vara väldigt smakliga för djuren. Hanna Appelros Länsstyrelsen i Jämtlands län Sture Marklund JiLU och Hanna Appelros Länsstyrelsen Jämtlands län Testa olika blandningar och utsädesmängder Per-Erik tycker att grönfoder är spännande, eftersom det är många Per-Erik Nemby på SLUs forskningsstation i Ås inspekterar en försöksodling med grönfoder. Foto: Hanna Apelros Ekobruk Norr Nr
6 gårdsreportage Ny ekomjölkleverantör och fler behövs! En av Gefleortens nya ekologiska producenter är Robert Eklundh som började leverera ekomjölk den 1 januari i år. Hans besättning är inte bland de större, men här finns många goda idéer och en stark framtidstro. Robert köpte gården i Järbo år 1997 tillsammans med sambon Christina Hansson. De gick i samma klass på Nytorps naturbruksprogram och fick i examenspresent två kalvar av fjällras och några killingar. Djuren fick till en början vara på Roberts morföräldrars gård i Hedesunda. För Roberts del är det just mor- och farföräldrarna som inspirerat till yrkesvalet. Christinas lantbruksintresse gick via häst en inte helt ovanlig utveckling för elever på lantbruksskolornas hästprogram. Christina har sedan fortsatt att studera och arbetar nu som socionom i Hofors kommun. Start med fäboddrift När Robert och Christina övertog gården i Järbo ingick fyra år av ett miljöstödsåtagande för en fäbod i Järvsö. Det innebar att alla djuren skulle flyttas 15 mil varje vår och tillbaks på hösten. Det fanns ingen mjölkhämtning så all mjölk, cirka 250 liter per dag, förädlades på fäboden. Det myckna arbetet krävde extra hjälp, vilket i sin tur bidrog till att man anordnade kurser i fäbodliv. De deltagare som var mest entusiastiska var dock minst användbara som hjälp. Efter de fyra åren blev det ingen fortsättning på Svedbovallen. fanns mjölkproduktion till och med 2003, men nu har Göran dikoproduktion. Roberts ungdjur får bo där under vintern och på sommaren får mjölkkorna flytta dit. Gårdens mjölkanläggning och mjölktank kommer till fortsatt användning. På denna gård hålls 17 hektar öppet med hjälp av Roberts betande kor och ungdjur vilket är mycket tilltalande för gårdens ägare. Robert Eklundh, en av Gefleortens nya ekomjölkleverantörer. Foto: Berit Löfgren Ekologisk växtföljd För produktionen av vinterfoder brukar Robert 60 hektar arrendejord. Växtodlingen har sedan övertagandet varit ekologisk. Växtföljden, numera anpassad till miljöersättningarna, är vanlig för området: Korn + insådd Vall I Vall II Vall III Havre alternativt höstsådd rågvete. Mjölkkor i gårdssamarbete Gården är liten - bara ett hektar åker och två hektar bete och därtill 34 ha skog. Åren på fäboden tillsammans med ett genuint intresse för allmogehistoria bidrar till att Robert alltid vill hålla djur på skogen. Som det är nu släpps djuren på våren i ett skogsområde som är hägnat i närheten av gården. Sedan flyttas de till Roberts nya fäbod. Det är Göran Berglunds gård cirka 3 km bort. Där Manuell utfodring till fjällkor, jersey och rödbrokiga. Foto: Berit Löfgren 6 Ekobruk Norr Nr
7 Robert försöker vårplöja minst den areal som ska sås in. Han lägger på 15 ton fastgödsel + 15 ton flytgödsel. För att förse kornet med en snabb kvävegiva så har 30 kg N i form av Biofer lagts på. Robert kommer att fortsätta med det även i år för senare utvärdering. Resten av flytgödseln och urinen läggs på vallar och höstsådd. Balans mellan produktion och efterfrågan Samma dag som jag besökte Robert Eklundh i Järbo annonserade Gefleortens Mejeriförening i gästriketidningarna om att nu finns även KRAV-godkänd lättmjölk i affärerna. Både ensilage och hö Vallskördarna tas i huvudsak som rundbalsensilage med sikte på % torrsubstanshalt. Om ensilaget är torrare gillar inte korna det, menar Robert. Energihalten ska helst vara minst 11 MJ/kg ts. Robert vill inte ha ängssvingel med i vallfröblandningen eftersom den kan bli lite förvuxen. En höskörd tas motsvarande en giva på ett kilo hö per ko och dag. Robert tycker att högivan stimulerar kornas aptit. Med tanke på att fjällkor sägs vara särskilt känsliga för växtöstrogener används alsikeklöver i stället för rödklöver. Den vallfröblandning som kommer att sås i år innehåller tre sorters timotej, alsikeklöver och högväxande vitklöver. Betesvallar sås med Flora Nord betesblandning från Lantmännen. Gefleortens mejeriförening har idag 15 gårdar som levererar KRAV-godkänd mjölk till mejeriet. Tre av gårdarna ligger i Norduppland och resten i Gästrikland. Dessa gårdar producerar cirka ton årligen och det motsvarar 7,9 % av mejeriets totala invägning. En del av den konventionella mjölkråvaran säljs vidare till andra mejerier så när det gäller ekomjölkens andel av försäljningen till konsument blir det något mer, 9,5 %.I det ekologiska sortimentet finns just nu tre produkter; standard-, mellanoch lättmjölk. Ekologisk filmjölk köps in från Milko. Tidigare var minimjölken helt konverterad till eko men den togs bort ur sortimentet när ekologisk lättmjölk började tillverkas. Gefleortens har inte någon långsiktig strategi för det ekologiska sortimentet mer än att det ska vara balans mellan produktion och efterfrågan. Kommunerna köper stora mängder mjölk under terminerna så införande av lättmjölk var en del i att få jämnare efterfrågan. Intresset för ekomjölk har ökat. Mejeriet kommer att skicka ut förfrågningar till leverantörerna nu under våren. Från och med 1 januari 2008 är tilllägget för KRAV-godkänd mjölk 75 öre per kilo. Det betalas inte ut pristillägg under karenstiden. Berit Löfgren Länsstyrelsen Gävleborg Låg andel kraftfoder I ladugården finns nitton kor, tolv av fjällras, fem SRB och två SJB. Det är manuell utfodring och manuell utgödsling. Vid förbättringar i djurmiljön under åren har hänsyn tagits till regler för ekologisk produktion. Det var därför bara det inköpta koncentratet som behövde ändras när mjölkproduktionen lades om. Det blev en missräkning när Robert inte kunde använda återstående 1,5 ton Akleja 50-koncentrat vid årsskiftet utan fick beställa hem Akleja, på grund av de ändrade reglerna. Eftersom det är en förhållandevis liten besättning så kan bara små poster beställas. Priset var 5:05 kr per kg, hemkört, det är dyrt. Korna får därför bara koncentrat fram till dess att de konstaterats dräktiga, därefter får de enbart grovfoder och spannmål. Bönor och ärter går inte att odla till mogen skörd i området. Det blir alltså väldigt viktigt med höga näringsvärden i ensilaget. Med tanke på fjällrasens förmåga att äta förhållandevis stora mängder grovfoder tror Robert att mjölkproduktionen kommer att fungera bra trots den låga kraftfoderandelen. Han ska utvärdera försöket senare i år. Något som Robert tycker är en svår del av produktionen är när man ska skilja kalven från kon. Han efterlyser tips på smarta lösningar. Högt tillägg underlättar Robert och Christina var på gång med ekomjölk redan 1998 men då fanns det inte någon efterfrågan från Gefleortens mejeri. De har sedan dess inte drivit på att få leverera eftersom de inte tyckte att 40 öre merpris per kilo var tillräckligt för att övervinna krånglet. Men i samband med att alla Gefleortens leverantörer ändå skulle Sigill-certifieras fanns det inte någon anledning att inte låta KRAV-certifiera mjölkproduktionen. Ska jag krångla kan jag göra det fullt ut! säger Robert. Berit Löfgren Länsstyrelsen Gävleborg Premiär för ekomjölk från Milkos mejeri i Sundsvall Första veckan i februari 2008 förpackades den första KRAV-märkta mjölken på Milkos mejeri i Sundsvall, där man investerat för att kunna hålla isär ekologisk och konventionell mjölk. Mejeriet har som mål att hälften av den invägda mjölken ska komma från KRAV-certifierade gårdar och satsningen i Sundsvall är ett led i att klara av att ta emot större mängder ekologisk råvara. Dessutom ger investeringen miljövinster i form av minskade transporter av den ekologiska mjölken i Västernorrland. Ekobruk Norr Nr
8 Bpost Porto betalt Klimatsmart mjölk från Norrland Det är importen av foder från södra Sverige och utlandet som är den stora miljöboven inom mjölkproduktionen i Norrland. Norrland har däremot mindre av de miljöproblem som mjölkgårdar i södra Sverige slåss mot, t.ex. övergödning och försurning. En ökad foderproduktion i Norrland skulle minska energianvändningen för mjölkens hela livscykel och skapa mer öppna landskap. Forskare vid SLU i Umeå, Svensk Mjölk samt SIK i Göteborg har undersökt miljöpåverkan och resursanvändning vid 16 konventionella och 7 ekologiska mjölkgårdar i Norrland. Forskarna har tittat på mjölkens hela livscykel från och med produktionen av insatsvaror som t ex foder och fram till att mjölken lämnar gården. Miljöpåverkan i form av användning av resurser som energi, mark och bekämpningsmedel samt klimatpåverkan, övergödning och försurning undersöktes också. Lägre energianvändning med ekomjölk Den totala energianvändningen var 3,7 MJ för att producera ett kg konventionell mjölk och 3 MJ för ett kg ekologisk mjölk. Denna skillnad förklaras av en större förbrukning av fossil energi för den konventionella mjölken, framförallt beroende på användningen av handelsgödsel. Det fanns däremot ingen säkerställd skillnad i totalt utsläpp av växthusgaser mellan ekologisk och konventionell produktion, men ekologisk mjölk har lägre utsläpp av lustgas beroende på lägre kvävegivor och ingen förekomst av handelsgödsel under foderproduktionen. Utsläppen av koldioxid var också lägre för ekologisk produktion beroende på mindre foderinköp och ingen handelsgödselanvändning. Däremot var metanutsläppen per kg mjölk högre för ekologisk produktion eftersom mjölkproduktionen per ko är lägre. Lägre utsläpp i norrländsk produktion Trots att energianvändningen är högre för mjölkproduktion i Norrland så är inte de totala utsläppen av växthusgaser större än i södra Sverige. De norrländska jordbrukens utsläpp av kväve till luft och vatten och fosfor till vatten ger endast relativt små och lokala effekter på miljön. De norrländska gårdarna i studien visade på en hög mjölkproduktion per ko, vilket gör att metanutsläppen hålls på en rimlig nivå. Användningen av handelsgödselkväve är relativt låg och generellt är kvävegivorna låga, vilket ger lägre utsläpp av lustgas. I södra Sverige har gårdarna mer problem med övergödning och försurning. Projektet har bekostats av Regional Jordbruksforskning för norra Sverige, Stiftelsen Lantbruksforskning samt länsstyrelserna i norr. En fullständig rapport finns på Lars Ericson SLU Grovfodercentrum, Umeå Foto: Torbjörn Pettersson kursaktuellt VÄSTERNORRLANDS LÄN Ekologisk potatisodling. Den 11 mars ordnar Jordbruksverket en kursdag för odlare och rådgivare (se inbjudan på Länsstyrelsen står för resan med tåg från Sundsvall till Skövde tur och retur. Det enda Du betalar själv är måltiderna. Vi reser med nattåg från Sundsvall den 10 mars och kommer till Skövde tisdag morgon.vi är tillbaka i Sundsvall sent tisdag kväll. Anmäl Dig omgående till Eva Bergström, , Eva.Bergström@y.lst.se och ange namn, personnummer, adress, e-postadress och telefonnummer. Det räcker att Du anmäler Dig till länsstyrelsen, så gör vi anmälan till Jordbruksverket. GÄVLEBORGS LÄN Projekt alternativa grödor ordnar kurs i Skörd, lagring och kvalité 8 april kl Se mer information på Kontakt: Hans Bovin VÄSTERBOTTENS OCH NORRBOTTENS LÄN Gårdsbaserad biogasproduktion. Läs mer på: eller 11 mars kl , Lövånger kyrkstad samt 12 mars kl , Luleå, Örnvik. Anmälan: , eller gronanavet@umea.se
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merÖjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING
Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merOmläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merSamodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merInte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Läs merJordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar
Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merOmläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Läs merJordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merHelsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken
Helsäd i ekologisk odling Råd i praktiken Jordbruksinformation 7 2007 Helsäd i ekologisk odling Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Omslagsfoto: Jonas Ivarson, HS, Kristianstad Helsäd är ettåriga
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merLantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merJordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm
Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merSeminarium: Nyheter inom Foder
Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merÅkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och
Läs merPressrelease. Årets lantbruksföretag 2010 i Gävleborgs län tre gårdar är nu nominerade.
Pressrelease Årets lantbruksföretag 2010 i Gävleborgs län tre gårdar är nu nominerade. Tävlingen Årets lantbruksföretag 2010 anordnas för tredje året. Juryn har nu nominerat tre gårdar. En av gårdarna
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merArlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet
Arlas Ekorapport 2013 Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Innehåll Arlas Ekorapport 2013 Sammanfattning - Från avmattad marknad till försiktigt optimism... 3 Om Arla
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merStörst på ekologisk drift och robot
FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs mer"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun
"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter
Läs mernytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr
nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap ekologisk odling nr 3 2001 Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson Varför bestämma klöverhalten? Klöver kan fixera luftkväve med
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merVallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria
Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser
Läs merPOM. Programmet för odlad mångfald
Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och
Läs merFörfattare Arvidsson K. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur
Läs merGrunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.
Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merBibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor
Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor Författare Rondahl T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
Läs merFördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige
Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa Mål Stärka kunskap
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merPlanering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand
Planering för bra vallfoder Cecilia Åstrand Linköping 22 nov 2013 Planering för bra vallfoder Vallmanagement Vad innebär det? Gårdsstudie Grovfoderverktyget.se Beslutsfattandets olika nivåer. Strategiskt
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merVad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merGårdsbeskrivning. Kalset Mjölk, Kalset, Skeppshult. Gårdsägare: Hans & Anna Samuelsson
Gårdsbeskrivning Kalset Mjölk, Kalset, Skeppshult Gårdsägare: Hans & Anna Samuelsson 070415 81 23 Gårdsbeskrivningen gjord av: Byggkonsult Martina Philip, Växa Sverige Foderkonsult Ann-Theres Persson,
Läs merRapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt
Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merSamodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs merUtfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merRegelverket inom ekologisk produktion
Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket
Läs merBibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merMjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merGe dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.
Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merDu behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer
2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett
Läs mer15A - Grovfoderodling
Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.
Läs mer