Sekretessavtal och tekniköverföring

Transkript

1 Sekretessavtal och tekniköverföring SFIR den 8 april 2014 Advokat Magnus Tonell

2 Avtalad sekretess och tekniköverföring Behovet av avtalad sekretess vid tekniköverföring. Många gånger kräver affärsrelationen att parterna delar med sig av varandras respektive företagshemligheter. Sekretessavtal utgör ett viktigt verktyg för att bibehålla sekretess och informationens status efter det att information överförts till tredje man för ett specifikt ändamål. Bibehållen sekretess betydelsefull grund för fortsatt exploatering exempelvis know-howlicensavtal samt för patenterbarhet (nyhetskravet). Förhållandet till företagshemlighetsskyddet enligt lag (lag 1990:409 om företagshemligheter ( FHL ). Förhållandet till immaterialrätten hur påverkas det immateriella rättsskyddet av att informationen utgör en företagshemlighet?

3 Förhållandet till FHL - AD 2009 nr 63: Enligt tingsrättens mening råder det inte någon tvekan om att den information som RIT haft i form av kundlistor och avtal med samarbetspartners samt dataprogrammet RIT API med hårdvara varit av företagshemlig karaktär. Även om delar av dataprogrammet har varit tillgängligt för användare och RIT tillkännagett vissa kunder och samarbetspartners har annat inte framkommit än att övrig information hållits hemlig. Med hänsyn till hur sekretessklausulerna är utformade i M.D:s,T.F:s och J.M-B:s anställningsavtal måste det ha stått klart för dem att denna information varit hemlig.

4 Sekretessavtalens framtida status Harmonisering inom EU av skyddet för företagshemligheter? Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om att skydda know how och företagsinformation (företagshemligheter) som inte har röjts från att olagligen anskaffas, utnyttjas och röjas /* COM/2013/0813 final /0402 (COD)

5 Sekretessavtalens framtida status Direktivförslagets förhållande till avtalsrätten (sekretssavtal/sekretessåtaganden) (se p 28 ingressen) Sekretessavtalens påverkan på ansvar enligt direktivförslaget - tydligare koppling i lagtext till avtalade sekretessåtaganden än i FHL. rimliga åtgärder för att hålla informationen hemlig art 3 (2) (e) (olovligt anskaffande) art 3 (3) (b)-(c) (olovligt röjande/utnyttjande). Behovet av sekretessavtal accentueras om direktivförslaget skulle genomföras

6 Sekretessavtal som kontraktstyp - allmänna utgångspunkter Ingen särskild lag om sekretessavtal, utan här gäller AvtL och allmänna kontraktsrättsliga principer. Utgångspunkten är att avtalsfrihet råder mellan näringsidkare.

7 Sekretessavtal som kontraktstyp - allmänna utgångspunkter Går det att utvidga näringsidkares skyldigheter att iaktta sekretess rörande affärspartners företagshemligheter enligt FHL genom avtal? Begränsar FHL möjligheten att avtala om sekretess vid utlämnande av teknisk information? och går det att utvidga skyddet enligt FHL genom avtal?

8 Förhållandet till offentlighet och sekretess vad kan man avtala om? Det är inte möjligt att med bindande verkan avtala med myndighet om inskränkningar jämfört med vad som följer av lag vad avser utlämnande av handlingar som omfattas av offentlighetsprincipen. Kan dock få viss indirekt betydelse i praktiken vid prövningen om sekretess (jmf. Kammarätten i Stockholm dom i mål nr ).

9 Begränsar FHL möjligheten att avtala om sekretess? Det är inte möjligt att utvidga tillämpningsområdet för FHL genom att vidga området för lagens tillämpning enligt 1-2 FHL. Frågan är dock om affärspartners på kontraktuell grund sinsemellan begränsa användning av motpartens information exempelvis utanför legaldefinitionen i 1 FHL?

10 Sekretessavtalets beståndsdelar - vilka frågor bör besvaras i ett sekretessavtal? 1. I vilket syfte och under vilka premisser sker informationsutlämnandet/ informationsutbytet? 2. Vilken typ av information som ska omfattas av sekretessförpliktelserna? 3. Vem eller vilka individer har rätt att ta del av informationen? 4. I vilken utsträckning, för vilka ändamål och under hur lång tid får den eller de (p.3) som under sådana premisser (p.1) mottager sådan information (p.2) använda sig av/hantera den mottagna informationen? 5. Vilka sanktioner som ska finnas att tillgå vid ett eventuellt brott mot sekretessförpliktelserna?

11 Närmare regleringar: Kompletterande kontraktuella förpliktelser/regleringar - några exempel vad som ska anses utgöra konfidentiell information enligt avtalet om hanteringen av information (kopieringsförbud, förbud mot förflyttning av dokumenterad information etc.) Avtalad skyldighet att: lämna information om vilka som har mottagit information. Avtalad skyldighet att lämna info och samverka vid angrepp etc. återlämna/förstöra dokumentation där konfidentiell information återfinns Regleringar rörande rättigheterna till informationen ( No License ) Sekretessåtagandets utsträckning i tid Sanktioner vid brott mot sekretessåtagandet- kontraktsviten

12 Rättigheterna till informationen Rätten till tillhandahållen information och material kvarstår i normalfallet hos informationslämnaren. Sekretessavtal innefattar som regel inte någon licens. Licensiering sker istället exempelvis genom separata patent-,-know-how, -programvarulicensavtal. Ibland förekommer skrivningar om konkurrensbegränsningar eller skrivningar kring rätten att använda egna och andras immateriella rättigheter. Avtalad rätt att neka till fortsatt informationsutbyte.

13 Sekretessåtagandets giltighet i tid Sekretessåtagandet är många gånger tidsbegränsat. Hur länge kan informationsutbytet förväntas fortgå? Hur länge kan skyddsbehovet kvarstå?

14 Sanktioner vid brott mot sekretessåtagandet Skadestånd utgör den primära påföljden vid brott mot sekretessavtal. Det är dock i praktiken många gånger svårt att närmare fastställa vilken skada som ett visst sekretessbrott orsakat. Det förekommer att sekretessavtalet förses med en vitesklausul. Alltför vidlyftiga vitesbelopp riskerar dock att jämkas enligt 36 avtalslagen.

15 Frågor? Magnus Tonell ADN Law Advokatfirma KB Box STOCKHOLM Direkt: +46 (0) Mobil: : +46 (0) magnus.tonell@adnlaw.se