Pensionernas öde. Kollapsen på Island Belastningsprov för det nordiska välfärdssystemet? Nordiskt socialförsäkringsmöte 2012 Tammerfors, Finland

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Pensionernas öde. Kollapsen på Island Belastningsprov för det nordiska välfärdssystemet? Nordiskt socialförsäkringsmöte 2012 Tammerfors, Finland"

Simon Larsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kollapsen på Island Belastningsprov för det nordiska välfärdssystemet? Pensionernas öde Nordiskt socialförsäkringsmöte 2012 Tammerfors, Finland Sigríður Lillý Baldursdóttir

2 Kollapsen Omxi15 index Finansinspektionen OMXI15 Börsen miste 92% av dess värda på några veckor

3 De 3 största isländska bankernas konkurs - Jämförda med de största konkurserna i USA Rank Firm Year Type Assets USD bn 1 Lehman Brothers 2008 Investment Bank Washington Mutual 2008 Savings and Loans WorldCom 2002 Telecommunications General Motors 2009 Auto mfg Kaupthing Bank 2008 Commercial/Investment Bank 83 6 CIT Group 2009 Bank Holding Company 80 7 Enron Corp Energy Trading, Natural Gas 66 8 Conseco 2002 Financial Services Holding Co Landsbanki Islands 2008 Commercial/Investment Bank Glitnir Bank 2008 Commercial/Investment Bank 49

6 Konsekvenserna för pensionärer Tillgångarna har krympt Fastighetspriserna har sjunkit avsevärt Banktillgångar har minskat avsevärt i värde Aktier blev mer eller mindre värdelösa Inkomsterna har sjunkit Fonderna har tvingats till att sänka sina utbetalningar Inkomst av kapital är mer eller mindre försvunnen Mindre arbetsinkomster bl.a. p.g.a. ökad arbetslöshet När inkomsterna sjunker ökar rätten till bidrag från socialförsäkringen p.g.a. inkomstkopplingen

7 Det isländska pensionssystemet Trepelarsystem I. Socialförsäkringens pension Skattefinansierad, administreras av Tryggingastofnun (Socialförsäkringsverket). II. Pensionsfonder Obligatoriskt medlemskap. Ombesörjs av facket, arbetsgivare och offentliga tillsynsorgan. Gemensamma fonder. III. Privata pensionskonton Valfria fonder, medlemmens enskilda egendom.

8 Isländska pensionssystemet Socialförsäkringen vs. Pensionsfonderna 2008

9 Isländska pensionssystemet Socialförsäkringen 2008 Baspension

10 Isländska pensionssystemet Socialförsäkringen 2008 Inkomstsäkring

11 Isländska pensionssystemet Socialförsäkringen 2008 Hushållstillägg

12 Isländska pensionssystemet Socialförsäkringen vs. Pensionsfonderna 2008

13 Samspelet inom systemet Inkomsttyper påverkar rätten till bidrag i varierande grad. Utbetalning från privata konton påverkar inte annan pension. Pension från pensionsfonder påverkar rätten till bidrag från socialförsäkringen. Inkomst av arbete eller kapital påverkar rätten till bidrag från socialförsäkringen. Friinkomstgräns och nedsättning

14 Socialförsäkring och bidrag Social försäkring bidrag som kan betalas till utlandet Baspension Inkomstsäkring Sociala bidrag betalas inte till utlandet Hushållstillägg för ensamstående Minimiförsörjning Särskilt försörjningsbidrag

15 Isländska pensionssystemet socialförsäkringen vs. pensionsfonderna 2012

16 Pensionssystemet igenom kollapsen De isländska pensionsfonderna var stora aktörer i det isländska ekonomiska undret före kollapsen. Vid sekelskiftet var de isländska fonderna de tredje största i Europa som andel av BNP, efter Schweiz och Holland. De isländska fondernas förluster var stora. År 2008 var avkastningen - 22% och tillgångarna krympte från 134% av BNP 2007 i 119% av BNP i slutet av Åren före kollapsen stärktes pensionsfondernas ställning avsevärt och pensionärerna fick sin skärv av det. Efter kollapsen har så gott som alla sänkt sina utbetalda pensionär, i snitt med 15%. Somliga fonder har sänkt utbetalningarna ännu mer och somliga har helt kollapsat.

17 Pension från socialförsäkringen vs. pensionsfonder Januari 2008 enligt löneindex 2012 Januari 2012

18 Baspensionens utveckling Jämfört med konsumentpris- och löneindex - månatliga utbetalningar

19 Pension från socialförsäkringen utvecklingen Full ersättning pr. år

20 Pension från socialförsäkringen utvecklingen Pensionens nollgräns - jämfört med konsumentpris- och löneindex Inkomstgränsen där ersättning från TR bortfaller kr.

21 Sysselsättning % av befolkningen i arbetsför ålder på arbetsmarknaden ,6 79,3 75,8 75,4 75,1 73,8 73,0 72,8 70,3 69,5 67,6 67,2 66,1 65,1 65,0 64,6 64,5 64,3 62,7 61,7 61,4 60,2 59,9 59,9 59,1 59,1 58,1 57,9 56,9 56,4 55,4 53,2 49,9 44,

22 Islands särställning Hur kan det komma sig att islänningarnas pensioner inte råkat ut för kraftigare nedsättning åren efter kollapsen? Det klart att det isländska samhället visar fortfarande olika sundhetstecken. Regeringen beslöt att tillgripa så kallad blandad lösning vid återuppbyggnaden. Man har lagt vikt vid att skydda låginkomsttagarna bl.a. genom att höja minimiförsörjningsersättningen och arbetslöshetsunderstödet. Välfärdssystemet försvaras i möjligaste mån avseende låginkomsttagarna medan man tar från de som har högre löner. Inkomstskatten höjdes hos ca. 40% av familjerna men var kvar på samma nivå eller sänktes hos sex av varje tio familjer, d.v.s. låg- och mellaninkomstgrupperna. Man har vidare tillgripit omfattande åtgärder för att bekämpa arbetslösheten f.ex. utbildnings- och olika specifika arbetsmarknadsåtgärder. Man har lagt stor vikt vid att inte förlora folk i arbetslöshet eller förtidspensionering. Förtidspensioneringen har inte ökat utöver det som gällde före kollapsen. Ökningen har till och med minnskat. Krisens botten verkar ha nåtts på Island i mitten av Då började lönernas köpkraft åter att öka och perioden februari ökade den med 4,6%, den mesta ökningen sedan år Arbetslösheten har minskat och privatkonsumtionen har ökat stadigt från mitten av Vi har fått omfattande hjälp från IMF vid återuppbyggnaden och tilläts stärka välfärdssystemets infrastruktur parallellt med omfattande nedskärningar i statsutgifterna och skattehöjningar. Detta kan möjligen uppfattas som det internationella samfundets erkännande av den nordiska välfärden och att det är viktigt att de nordiska länderna, gemensamt och vart för sig, slår vakt om och utvecklar den vidare som en förebild för världssamfundet.

23 Vårt Nordiska välfärdssystem Det är mycket möjligt att det saknas förutsättningar för att slå fast att det nordiska välfärdssystemet på Island klarat belastningsprovet, men det finns mycket som tyder på det. - - Och jag slutar på Nordens latin! Deyr fé, deyja frændur, deyr sjálfur ið sama. En orðstír deyr aldregi hveim er sér góðan getur. Så är det med vårt Nordiska välfärdssystem Tack skal Ni ha.

24 N: Døyr fe; døyr frendar; døyr sjølv det same. Men ordet um deg aldri døyr vinn du eit gjetord gjævt. S: Fä dör, fränder dö, även själv skiljes du hädan, men eftermålet aldrig dör för envar, som ett gott har vunnit. D: Ejendom dør, Frænder dø, selv man dør tilsidst. Eftermælet aldrig dør, når det vel er vundet. F: Kotieläimet kuolevat sukulaiset kuolevat sinäkin nukut pois Hyvä maine ei kuole koskaan.

Relevanta dokument

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass