Analytiker Fabian Franzén 23/11-16

Transkript

1 I Utdelningskampen jämförs två företag med varandra för att se vilket bolag som över tid har genererat högst avkastning till sina ägare. I denna rapport analyseras läkemedelsjätten mot telegiganten. Bakgrund Telia är en teleoperatör som samägs av den svenska och finska staten. Telia är den största leverantören av telefoni och internet i Sverige och verkar i ett flertal andra länder bl.a. Finland, Balticum och Ryssland. Företaget uppstod 2002 i sammanslagningen av svenska Telia och finska Sonera. Telia klassas i den här rapporten som en högutdelare, ett bolag som historiskt har haft en direktavkastning högre än börsen, med ett snitt på ca 6%. är ett danskt multinationellt läkemedelsföretag. fokus är diabetes, fetma, hemofili och tillväxtstörningar där de är ledare på många marknader. är verksamma i 180 länder och är ett av nordens största företag. klassas i den här rapporten som en utdelningshöjare, ett bolag som kontinuerligt höjer sin utdelning år efter år med få sänkningar i utdelningsbeloppet. har höjt utdelning med i snitt 26 % de senaste 15 åren. Frågeställning Hur hade utvecklingen av kronor för 15 år sen utvecklats idag om man hade återinvesterat utdelningen varje år i och Telia? Finansiell historia Telia börsnoterades i juni 2000 till ett pris på 85 SEK/aktie då svenska staten sålde av 30% av sina aktier till privata investerare. Från början fanns det närmare en miljon ägare i aktien. 17:e juni 2002 låg den på en historisk lägstanivå på 22 SEK. Idag, 14 år senare har den återhämtat sig något och ligger runt 35 SEK aktien.

2 Största marknaderna för Telia är Sverige och Europa och de var tidigare verksamma i Eurasien, något de nu har avvecklat för att fokusera på sina huvudmarknader. I sin Q3 rapport 2016 anger Telia att nettoomsättning för året har sjunkit med 1,3 % i rapporterad valuta (SEK). Telia har de senaste åren haft en kursutveckling som underpresterat index och har dessutom varit involverade i flertalet skandaler som oligopol, mutor och nedskärningar. En mutskandal i Uzbekistan uppdagades där Telia betalade ut 2 miljarder kronor till ett bolag med koppling till Uzbekistans diktator för att få tillgång till 3G licenser i landet. Telias nederländska holdingbolag granskades för mutbrott och penningtvätt vilket under Q har tvingat Telia att sätta undan ett förlikningsbelopp som krävs av amerikanska och nederländska myndigheter på MSEK. Detta påverkar nettoresultatet starkt som enligt Q landar på -829 MSEK för året, vilket kan jämföras med Q som var MSEK. USA anser sig ha jurisdiktion i utlandet om ett företag har begått brott via utnyttjning av det amerikanska post-, tele-, eller banksystemet vilket Telia har gjort eftersom de vid tidpunkten för mutorna var registrerade hos den amerikanska finansiella myndigheten för en eventuell listning på den amerikanska börsen. Omsättning och vinst har varit relativt stillastående under perioden , med en omsättning som i snitt ligger runt 24kr/aktie och en vinst på ca 4kr/aktie men som har sjunkit under de senaste 3 åren. Telia har ingen särskild vallgrav i branschen eftersom det är tuff konkurrens på telekommarknaden och Telia måste investera för att behålla marknadsandelar. Telias Forskning och Utveckling har minskat med över 90% totalt sedan Detta gör att i längden så kommer inte Telia förmå sig att vara konkurrenskraftiga mot den teknikutveckling som ses på marknaden där många konsumenter går mot alternativ som Facebook, Skype och Whatsapp. Det rår även en oerhörd prispress på telekommarknaden vilket gör det svårt för Telia att utveckla sin verksamhet och samtidigt höja sin lönsamhet. Med ett P/E på -30,4 (20.3 per 2015) så slår dock Telia branschen avsevärt med ett bransch P/E på -54,8. Telia har en minskande vinstmarginal och per årsredovisningen 2015 har Telia en vinstmarginal på ca 10%. Efter förlikningen från amerikanska och nederländska myndigheter kommer vinsten att vara

3 negativ för En viktig sak att anmärka på är att Telia delade ut 127% av sin vinst för räkenskapsåret Detta betyder att de har använt sig av sin kassa för att betala utdelningar men detta är ohållbart i längden eftersom Telia delar ut mer en vad de får in i vinst. grundades 1923 och har under åren lyckats växa till ett av nordens största företag. Företaget har i snitt haft en omsättningstillväxt på 16% per år sedan 2007 med ett branschsnitt på ca 10%. Detta är en stor anledning till tappet i aktiekursen 2016 då ledningen först justerade ned den årliga tillväxten till 10% och sedan till 5%. Vinst har ökat i snitt med 23% per år sen 2007 och har haft en utdelningstillväxt på 28% under samma period. Detta är en hög utdelningstillväxt, men har följt vinsten och 2015 var utdelningen 47% av vinsten vilket är rimligt för det mogna och kapitalsnåla bolag som är. P/E ligger på 15,5 jämfört med 25,4 för bransch. År 2016 har varit motigt för. Man har sett en prispress på den amerikanska marknaden, ökad konkurrens samt utgående amerikanska patent vilka är en stor bidragande faktor till den minskade tillväxten. De har även fått bakslag vid forskning och utveckling på en av deras läkemedel, Victoza, som skulle regulera glukos i blodet för diabetes typ 1 men som i testförsök inte gav tillräckligt stor inverkan på patienter jämfört med placebo. bestämde sig därefter att inte gå vidare med Victoza för diabetes typ 1. Utdelningsjämförelse Det absolut viktigaste att kolla på i utdelningsföretag är kassaflödet. Detta eftersom det faktiskt inte är vinsterna som begränsar utdelningar, utan företagets kassaflöde. Vinsten visar periodiserade inkomster och utgifter medan kassaflödet visar faktiska inbetalningar och utbetalningar. När man talar om kassaflöde i utdelningssammanhang menar man ofta det fria kassaflödet vilket är kassaflödet minus investeringar.

4 Fritt kassaflöde kan användas av bolaget för att betala utdelningar, göra återköp av egna aktier eller investera för tillväxt. Genom att dela det fria kassaflödet (FCF) på antalet utstående aktier kan man erhålla ett nyckeltal, FCF/aktie. Eftersom kassaflödet visar hur mycket ett bolag har i faktiska in- och utbetalningar kan man använda det som riktlinje om ett bolag kan fortsätta betala samma utdelning som tidigare, om de kan behöva sänka eller om de har möjlighet att höja sin utdelning. Om FCF/aktie är lika med utdelning/aktie kommer man dela ut 100% av kassaflödet. Telia har historiskt sett haft relativt starka och stabila kassaflöden eftersom man har abonnemangstjänster och inte är konjunkturkänsligt, i dagens samhälle behöver alla mobil- och internettjänster oavsett konjunktur. Telia har haft en trend sedan 2006 att kontinuerligt dela ut mer av sitt kassaflöde vilket kan vara problematiskt ur en utdelningssynpunkt eftersom detta inte kan pågå hur många år som helst med en avstannad tillväxt utan att slå i ett tak vilket i värsta fall innebär sänkt utdelning. Kassaflödet 2016 har per Q3 minskat med 45% relativt samma period Utgår man från att Q kommer ha liknande nedåtgående trend som de andra kvartalen och detta extrapoleras på kassaflödet för hela 2015 på MSEK så kan man göra ett estimat att 2016 kommer generera ett kassaflöde på ca 9 102,5 MSEK. Vid Q har Telia miljoner aktier. Telia har ett FCF/aktie på 2,1 SEK och med en utdelning på 3 SEK och en negativ vinst för 2016 finns det alltså stark möjlighet att tro att utdelning kommer sänkas för Fria kassaflödet har per Q ökat med 16 % för hela året. Historiskt sett brukar Q4 ha ett liknande kassaflöde som Q1 som brukar vara hälften så stort som under Q2 och Q3. Extrapolerar man den 16% ökningen för Q kan man få fram ett estimerat kassaflödet för 2016 på ca MDKK, en ökning totalt för året på ca 10%. Detta är något lägre än s egna estimat på MDKK. Detta estimat ger ett FCF/aktie på 14,88 vilket täcker tidigare utdelning på 6.4kr/aktie med rum för en eventuell höjning. har en stor kassa ( MDKK per 2015) och en kapitalsnål verksamhet vilket även är till deras fördel. Detta ger stark tro till att Novo Nordisk inte kommer att sänka sin utdelning per 2016 trots avtagande tillväxt. Utdelningskampen Hur mycket utdelning skulle ditt investerade kapital på SEK vs 1000 DKK bli efter 15 år? I beräkningen räknas bara återinvesterad utdelning och inte extra insatt kapital eller kursförändring. I analysen bortses även från valutaskillnader eftersom det i huvudsak är den procentuella förändringen som är intressant. Direktavkastning för de största bolagen på börsen har ett snitt på 3%. För Telia används ett historiskt snitt på 6% direktavkastning och en utdelningshöjning på snitt 1% per år. För används ett historiskt snitt på 2% direktavkastning och utdelningshöjning på 26% per år.

5 vs Som man kan se i tabellen och grafen ovan så kommer man de första 10 åren få högre avkastning genom Telias högre direktavkastning. Brytpunkten sker runt 2011 då de kontinuerliga utdelningshöjningarna från gör att de på 5 år exponentiellt går om Telia i avkastning Ditt kapital år 2015 är mer än 2,3 gånger så stort om du investerat ditt kapital i än om du investerat i Telia. Slutsats Ofta när det talas om utdelningsaktier läggs stort fokus på direktavkastning för att få så mycket utdelning som möjligt. Efter denna utdelningskamp är det värt att tänka på att direktavkastning inte bör vara den enda riktlinjen i hur du väljer utdelningsaktier. Beroende på vilken tidshorisont du tänker äga aktien är det också viktigt att kolla på företagets utdelningshistorik och dess möjlighet att höja utdelningarna. Vill du äga ett bolag en längre tid t.ex år eller längre är det viktigt att kolla på möjlighet till utdelningshöjning eftersom detta exponentiellt kommer påverka ditt avkastade kapital. Har du en kortare sparhorisont t.ex. under 5 år är det viktigare att ha en högre direktavkastning då effekten av utdelningshöjningen inte kommer få märkbar effekt på så kort tid. I en strategiskt upplagd portfölj borde man ha både bolag med hög direktavkastning och utdelningshöjning, men beroende på vilken sparhorisont man har så kan man vikta portföljen mot den typ av bolag som passar en bäst. Fabian Franzén