Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur

Transkript

1 Upprättad av Robert Bylander Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion teknik järnväg 1 (18) Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur

2 2 (18) shistorik Dokumentnr Beskrivning Ansvarig Nytt dokument baserat på TS JV 2009:003 Robert Bylander

3 3 (18) Innehåll 1 INLEDNING FÖRKORTNINGAR LOK OCH MOTORVAGNAR Detekterbarhet ur signalsäkerhetssynpunkt Samverkan med tågskyddssystem Infrastrukturens avsökning av defekta järnvägsfordon Kommunikation mellan järnvägsfordonet och trafikledning Dynamisk samverkan med spåret Dynamisk och statisk profil Den elektromagnetiska kompatibiliteten med omgivningen exklusive energisystemet Strömavtagning och samverkan med infrastrukturens energisystem Bogsering, bärgning PERSONVAGNAR Detekterbarhet ur signalsäkerhetssynpunkt Infrastrukturens avsökning av defekta järnvägsfordon Dynamisk samverkan med spåret Dynamisk och statisk profil Den elektromagnetiska kompatibiliteten med omgivningen exklusive energisystemet Bogsering, bärgning GODSVAGNAR Detekterbarhet ur signalsäkerhetssynpunkt Infrastrukturens avsökning av defekta järnvägsfordon Dynamisk samverkan med spåret Dynamisk och statisk profil Den elektromagnetiska kompatibiliteten med omgivningen exklusive energisystemet Bogsering, bärgning ARBETSFORDON Detekterbarhet ur signalsäkerhetssynpunkt Samverkan med tågskyddssystem Infrastrukturens avsökning av defekta järnvägsfordon Kommunikation mellan järnvägsfordonet och trafikledningen Dynamisk samverkan med spåret Dynamisk och statisk profil Den elektromagnetiska kompatibiliteten med omgivningen exklusive energisystemet Strömavtagning och samverkan med infrastrukturens energisystem Bogsering, bärgning REFERENSER... 18

4 4 (18) 1 Inledning I Transportstyrelsens föreskrifter om godkännande av delsystem för järnväg (TSFS 2010:116) finns bestämmelser om godkännande av järnvägsfordon. Enligt godkännandeföreskriften begär Transportstyrelsen in dokumentation som intygar järnvägsfordonets säkerhetsmässiga samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur. Transportstyrelsen kräver att granskningen ska vara utförd av en oberoende kompetent part. Till godkännandeföreskriften har Transportstyrelsen gett ut en vägledning, för godkännande. I den ges dock ingen vägledning kring dokumentationen som intygar järnvägsfordonets säkerhetsmässiga samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur. Denna vägledning innehåller därför en sammanställning av dokument med krav på järnvägsfordon och dess samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur. Sammanställningen ska ses som en vägledning om hur kompatibiliteten mellan järnvägsfordon och infrastrukturen kan uppnås och därefter intygas i godkännandeprocessen. Det kan finnas andra tekniska lösningar för uppfyllande av kraven på järnvägsfordonens säkerhetsmässiga samverkan med järnvägsinfrastrukturen. Den sökande kan göra detta genom att bevisa med exempelvis en riskanalys över den valda lösningen. Intyganden som lämnas till Transportstyrelsen ska innehålla uttalanden om fordonet uppfyller relevanta krav eller inte samt en förteckning över vilka dokument som ligger till grund för granskningen. Om fordonet inte uppfyller relevanta krav ska avvikelsen beskrivas. Granskaren bör, om det är möjligt, även föreslå de restriktioner som måste gälla för att fordonet ska kunna framföras på ett säkert sätt. Ett granskningsuppdrag kan omfatta ett eller flera av de kravområden som ställs på aktuell fordonstyp - flera olika oberoende granskare kan alltså anlitas. Ett utländskt godkännande kan accepteras som intygande. Det ska då framgå av godkännandet att de aktuella kravområdena uppfylls. När fordon, som är godkända i Sverige, har byggts om så behöver granskningen av dessa fordon endast omfatta de ombyggda delarna och deras gränssnitt. Granskning behöver inte göras efter reparationer eller underhållsåtgärder. Sökanden ska i samband med ansökan om godkännande till Transportstyrelsen skicka in en beskrivning av ombyggnationen. Transportstyrelsen avgör därefter vilka kravområden som ska granskas. Denna vägledning omfattar inte dokument som rör den danska delen av den infrastruktur som förvaltas av Øresundsbro Konsortiet. Granskning som rör omkoppling mellan dansk och svensk tågradio, omkoppling mellan dansk och svensk ATC, tunnelförhållanden och övriga specifikt danska förhållanden genomförs av danska myndigheter som utfärdar godkännande för den danska delen av den infrastruktur som förvaltas av Øresundsbro Konsortiet.

5 5 (18) 2 Förkortningar ATC2 Det svensk-norska tågskyddssystemet BVF Föreskrift från Trafikverket BVS Standard från Trafikverket ETCS European Train Control System (Gemensamt europeiskt tågskyddssystem som på sikt ska ersätta ATC2) GSM-R Digitalt mobilt telefonnät anpassat för järnvägen SS-EN Svensk och europeisk standard STM Specific Transmission Module (används tillsammans med ETCS vid trafikering av banor med ATC2 ) TSD Tekniska Specifikationer för Driftskompatibilitet TSD CCS TSD Trafikstyrning och Signalering (Control, Command and Signalling) TSD Lok&Pas TSD Lok och passagerarfordon TSD WAG TSD Godsvagnar

6 6 (18) 3 Lok och motorvagnar 3.1 Detekterbarhet ur signalsäkerhetssynpunkt Fordonet ska uppfylla tillämpliga delar i TSD CCS Bilaga A, index 77 [1] (ERA/ERTMS/033281), samt nedanstående krav. 1. Om fordonet har ett inre axelavstånd som är över 17,5 m kan fordonet inte framföras utan begränsningar. 2. Om fordonets avstånd mellan första och sista axel (L (b1 + b2))är mindre än 4,5 m kan fordonet inte framföras utan begränsningar. 3. Om ett fordon med buffertöverhäng över 2,5 m har ett största totalt kurvgeometriskt utslag (Δy) som är större än tillåtet avstånd från spårmitt, x, kan fordonet inte framföras utan begränsningar. Uppfylls inte kravet får fordonet t.ex. inte gå sist i tåg. Δy och x beräknas enligt nedanstående formler (se även referens [2]): x = cos(arccos( 188,01 188,01 n 2,5 ) 191, ) 190 Δy = Δi + kp = 4n(r+n) p kp x Δy Δi kp r n p Största tillåtna avstånd från spårmitt [m] Totalt kurvgeometriskt utslag (beräknas för n=2,5 till n=b n ) [m] Kurvgeometriskt utslag (skillnaden mellan sidoläget för fordonets och spårets centrumlinje i en kurva) [m] Konstruktionsprofil (halva bredden hos ett fordon) [m] Inre axelavstånd (enkelaxligt löpverk)/pivotavstånd (fordon med boggi) [m] Avstånd till närmaste axel/pivot (beräknas från 2,5 till buffertöverhäng) [m] Axelavstånd i boggi (=0 vid enkelaxligt löpverk) [m] BVS [3] visar hur kravet på elektriskt motstånd mellan rullytorna på motstående hjul i ett hjulpar mäts genom en mätspänning som ligger mellan 1,8 VDC och 2,0 VDC (öppen spänning). 3.2 Samverkan med tågskyddssystem Fordon med ETCS-installationer ska uppfylla TSD CCS [1] och för fordon med ATC2-installationer gäller Transportstyrelsens vägledning ATC-

7 7 (18) installationer i fordon [4]. (Någon vägledning för fordon med STM har ännu inte tagits fram av Transportstyrelsen.) 3.3 Infrastrukturens avsökning av defekta järnvägsfordon Om fordonet inte har ombordbaserad detektering av varmgång så ska fordonsunderrede och löpverk ska vara utformade för detektering enligt kraven i BVS [5]. TSD Lok&Pas kap [21]. 3.4 Kommunikation mellan järnvägsfordonet och trafikledning Fordonet ska uppfylla TSD CCS [1] och Transportstyrelsens vägledning GSM-R installationer i fordon [6]. 3.5 Dynamisk samverkan med spåret Fordonen ska uppfylla säkerhetsrelevanta gränsvärden i SS-EN [7] och ERA/TD/ /INT [21]. Övriga mätvärden ska redovisas. Vid axellaster över 22,5 ton till och med 35 ton återfinns krav i ett förslag till föreskrift [8]. TSD Lok&Pas kap [21]. 3.6 Dynamisk och statisk profil Fordonets profil ska uppfylla kraven för dynamisk profil SEa eller SEc i SS- EN [11] eller statisk profil A eller C i BVS [10]. För fordon med profil G1, GA, GB eller GC enligt SS-EN [11] gäller nedanstående. - G1, GA, GB inryms i svensk profil SEa. - GC inryms i svensk profil SEc. Specifikt för infrastruktur som förvaltas av Øresundsbro Konsortiet Fordonets profil ska uppfylla kraven för profil GC i SS-EN [11]. Fordon med svensk profil A eller SEa uppfyller kravet. TSD Lok&Pas kap [21].

8 8 (18) 3.7 Den elektromagnetiska kompatibiliteten med omgivningen exklusive energisystemet Fordonet ska uppfylla SS-EN [12], SS-EN [12] och SS- EN [12]. För fordon med strömavtagare återfinns ytterligare krav i kapitel 3.8. Fordon som saknar strömavtagare ska uppfylla krav för skydd mot elchock i SS-EN [13]. 3.8 Strömavtagning och samverkan med infrastrukturens energisystem Fordonet ska uppfylla BVS [14, 15] och BVS [16]. Specifikt för infrastruktur som förvaltas av Øresundsbro Konsortiet 1 Fordonet ska även uppfylla krav enligt kapitel 8 i Trafikstyrelsens Bekendtgørelse om køretøjers tekniske kompatibilitet med jernbanenettet, nr 1127 [17]). Säker omkoppling mellan danskt och svenskt energisystem ska visas. TSD Lok&Pas kap [21]. 3.9 Bogsering, bärgning Fordonet ska vara möjligt att bogsera med andra fordon som är utrustade med drag- och stötinrättning enligt SS-EN [18]. För fordon som inte har drag- och stötinrättning enligt SS-EN [18] ska det finnas räddningskoppel att användas vid bogsering. Följande information ska ges till Transportstyrelsen: - Vikt på räddningskoppel [kg]. - Bedömd tid och förutsättningar för montering av räddningskoppel [min]. - Högsta tillåtna hastighet och de förutsättningar som gäller vid bogsering med räddningskopplet [km/h]. Rekommenderad lägsta hastighet är 30 km/h. - Möjlighet att ansluta till bromssystemets huvudledning. Det ska finnas instruktioner för bogsering och bärgning av fordonet. TSD Lok&Pas kap och [21].

9 9 (18) 4 Personvagnar 4.1 Detekterbarhet ur signalsäkerhetssynpunkt Fordonet ska uppfylla tillämpliga delar i TSD CCS Bilaga A, index 77 [1] (ERA/ERTMS/033281), samt nedanstående krav. 1. Om fordonet har ett inre axelavstånd som är mellan 17,5 20 m kan fordonet inte framföras utan begränsningar på s.k. befintliga spår (spår som inte är godkända enligt TSD). 2. Om fordonets avstånd mellan första och sista axel är mindre än 4,5 m kan fordonet inte framföras utan begränsningar. 3. Om ett fordon med buffertöverhäng över 2,5 m har ett största totalt kurvgeometriskt utslag (Δy) som är större än tillåtet avstånd från spårmitt, x, kan fordonet inte framföras utan begränsningar. Uppfylls inte kravet får fordonet t.ex. inte gå sist i tåg. Δy och x beräknas enligt nedanstående formler (se även referens [2]): x = cos(arccos( 188,01 188,01 n 2,5 ) 191, ) 190 Δy = Δi + kp = 4n(a+n) p kp x Δy Δi kp a n p Största tillåtna avstånd från spårmitt [m] Totalt kurvgeometriskt utslag (beräknas för n=2,5 till buffertöverhäng) [m] Kurvgeometriskt utslag (skillnaden mellan sidoläget för fordonets och spårets centrumlinje i en kurva) [m] Konstruktionsprofil (halva bredden hos ett fordon) [m] Inre axelavstånd (enkelaxligt löpverk)/pivotavstånd (fordon med boggi) [m] Avstånd till närmaste axel/pivot (beräknas från 2,5 till buffertöverhäng) [m] Axelavstånd i boggi (=0 vid enkelaxligt löpverk) [m] BVS [3] visar hur kravet på elektriskt motstånd mellan rullytorna på motstående hjul i ett hjulpar mäts genom en mätspänning som ligger mellan 1,8 VDC och 2,0 VDC (öppen spänning). 4.2 Infrastrukturens avsökning av defekta järnvägsfordon Om fordonet inte har ombordbaserad detektering av varmgång så ska fordonsunderrede och löpverk ska vara utformade för detektering enligt kraven i BVS [5].

10 10 (18) TSD Lok&Pas kap [21]. 4.3 Dynamisk samverkan med spåret Fordonen ska uppfylla säkerhetsrelevanta gränsvärden i SS-EN [7] och ERA/TD/ /INT [21]. Övriga mätvärden ska redovisas. TSD Lok&Pas kap [21]. 4.4 Dynamisk och statisk profil Fordonets profil ska uppfylla kraven för dynamisk profil SEa eller SEc i SS- EN [11] eller statisk profil A eller C i BVS [10]. För fordon med profil G1, GA, GB eller GC enligt SS-EN [11] gäller nedanstående. - G1, GA, GB inryms i svensk profil SEa. - GC inryms i svensk profil SEc. Specifikt för infrastruktur som förvaltas av Øresundsbro Konsortiet Fordonets profil ska uppfylla kraven för profil GC i SS-EN [11]. Fordon med svensk profil A eller SEa uppfyller kravet. TSD Lok&Pas kap [21]. 4.5 Den elektromagnetiska kompatibiliteten med omgivningen exklusive energisystemet Fordonet ska uppfylla SS-EN [12], SS-EN [12] och SS- EN [12]. Fordonet ska uppfylla krav för skydd mot elchock i SS-EN 50153[13]. 4.6 Bogsering, bärgning Fordonet ska vara möjligt att bogsera med andra fordon som är utrustade med drag- och stötinrättning enligt SS-EN [18]. För fordon som inte har drag- och stötinrättning enligt SS-EN [18] ska det finnas räddningskoppel att användas vid bogsering. Följande information ska ges till Transportstyrelsen: - Vikt på räddningskoppel [kg]. - Bedömd tid och förutsättningar för montering av räddningskoppel [min].

11 11 (18) - Högsta tillåtna hastighet och de förutsättningar som gäller vid bogsering med räddningskopplet [km/h]. Rekommenderad lägsta hastighet är 30 km/h. - Möjlighet att ansluta till bromssystemets huvudledning. Det ska finnas instruktioner för bogsering och bärgning av fordonet. TSD Lok&Pas kap och [21].

12 12 (18) 5 Godsvagnar 5.1 Detekterbarhet ur signalsäkerhetssynpunkt Fordonet ska uppfylla tillämpliga delar i TSD CCS Bilaga A, index 77 [1] (ERA/ERTMS/033281), samt nedanstående krav. 1. Om fordonet har ett inre axelavstånd som är mellan 17,5 20 m kan fordonet inte framföras utan begränsningar på s.k. befintliga spår (spår som inte är godkända enligt TSD). 2. Om fordonets avstånd mellan första och sista axel är mindre än 4,5 m kan fordonet inte framföras utan begränsningar. 3. Om ett fordon 1 med buffertöverhäng över 2,5 m har ett största totalt kurvgeometriskt utslag (Δy) som är större än tillåtet avstånd från spårmitt, x, kan fordonet inte framföras utan begränsningar. Uppfylls inte kravet får fordonet t.ex. inte gå sist i tåg. Δy och x beräknas enligt nedanstående formler (se även referens [2]): x = cos(arccos( 188,01 188,01 n 2,5 ) 191, ) 190 Δy = Δi + kp = 4n(a+n) p kp x Δy Δi kp a n p Största tillåtna avstånd från spårmitt [m] Totalt kurvgeometriskt utslag (beräknas för n=2,5 till buffertöverhäng) [m] Kurvgeometriskt utslag (skillnaden mellan sidoläget för fordonets och spårets centrumlinje i en kurva) [m] Konstruktionsprofil (halva bredden hos ett fordon) [m] Inre axelavstånd (enkelaxligt löpverk)/pivotavstånd (fordon med boggi) [m] Avstånd till närmaste axel/pivot (beräknas från 2,5 till buffertöverhäng) [m] Axelavstånd i boggi (=0 vid enkelaxligt löpverk) [m] BVS [3] visar hur kravet på elektriskt motstånd mellan rullytorna på motstående hjul i ett hjulpar mäts genom en mätspänning som ligger mellan 1,8 VDC och 2,0 VDC (öppen spänning). 1 Fordon som uppfyller kriterierna i Tillägg C i TSD Godsvagnar [19] behöver inte granskas avseende buffertöverhäng.

13 13 (18) 5.2 Infrastrukturens avsökning av defekta järnvägsfordon Om fordonet inte har ombordbaserad detektering av varmgång så ska fordonsunderrede och löpverk ska vara utformade för detektering enligt kraven i BVS [5]. TSD WAG kap [22]. 5.3 Dynamisk samverkan med spåret Fordonen ska uppfylla säkerhetsrelevanta gränsvärden i SS-EN [7], ERA/TD/ /INT [22] och/eller SS-EN [9]. Övriga mätvärden ska redovisas. Vid axellaster över 25 ton till och med 35 ton återfinns krav i ett förslag till föreskrift [8]. TSD WAG kap [22]. 5.4 Dynamisk och statisk profil Fordonets profil ska uppfylla kraven för dynamisk profil SEa eller SEc i SS- EN [11] eller statisk profil A eller C i BVS [10]. För fordon med profil G1, GA, GB eller GC enligt SS-EN [11] gäller nedanstående. - G1, GA, GB inryms i svensk profil SEa. - GC inryms i svensk profil SEc. Specifikt för infrastruktur som förvaltas av Øresundsbro Konsortiet Fordonets profil ska uppfylla kraven för profil GC i SS-EN [11]. Fordon med svensk profil A eller SEa uppfyller kravet. TSD WAG kap [22]. 5.5 Den elektromagnetiska kompatibiliteten med omgivningen exklusive energisystemet Fordonet ska uppfylla SS-EN [12]. Fordonet ska uppfylla krav för skydd mot elchock i SS-EN [13]. 5.6 Bogsering, bärgning Fordonet ska vara möjligt att bogsera med andra fordon som är utrustade med drag- och stötinrättning enligt SS-EN [18]. För fordon som inte

14 14 (18) har drag- och stötinrättning enligt SS-EN [18] ska det finnas räddningskoppel att användas vid bogsering. Följande information ska ges till Transportstyrelsen: - Vikt på räddningskoppel [kg]. - Bedömd tid och förutsättningar för montering av räddningskoppel [min]. - Högsta tillåtna hastighet och de förutsättningar som gäller vid bogsering med räddningskopplet [km/h]. Rekommenderad lägsta hastighet är 30 km/h. - Möjlighet att ansluta till bromssystemets huvudledning. Det ska finnas instruktioner för bogsering och bärgning av fordonet.

15 15 (18) 6 Arbetsfordon 6.1 Detekterbarhet ur signalsäkerhetssynpunkt Fordonet ska uppfylla tillämpliga delar i TSD CCS Bilaga A, index 77 [1] (ERA/ERTMS/033281), samt nedanstående krav. 1. Om fordonet har ett inre axelavstånd som är mellan 17,5 20 m kan fordonet inte framföras utan begränsningar på s.k. befintliga spår (spår som inte är godkända enligt TSD). 2. Om fordonets avstånd mellan första och sista axel är mindre än 4,5 m kan fordonet inte framföras utan begränsningar. 3. Om ett fordon med buffertöverhäng över 2,5 m har ett största totalt kurvgeometriskt utslag (Δy) som är större än tillåtet avstånd från spårmitt, x, kan fordonet inte framföras utan begränsningar. Uppfylls inte kravet får fordonet t.ex. inte gå sist i tåg. Δy och x beräknas enligt nedanstående formler (se även referens [2]): x = cos(arccos( 188,01 188,01 n 2,5 ) 191, ) 190 Δy = Δi + kp = 4n(a+n) p kp x Δy Δi kp a n p Största tillåtna avstånd från spårmitt [m] Totalt kurvgeometriskt utslag (beräknas för n=2,5 till buffertöverhäng) [m] Kurvgeometriskt utslag (skillnaden mellan sidoläget för fordonets och spårets centrumlinje i en kurva) [m] Konstruktionsprofil (halva bredden hos ett fordon) [m] Inre axelavstånd (enkelaxligt löpverk)/pivotavstånd (fordon med boggi) [m] Avstånd till närmaste axel/pivot (beräknas från 2,5 till buffertöverhäng) [m] Axelavstånd i boggi (=0 vid enkelaxligt löpverk) [m] BVS [3] visar hur kravet på elektriskt motstånd mellan rullytorna på motstående hjul i ett hjulpar mäts genom en mätspänning som ligger mellan 1,8 VDC och 2,0 VDC (öppen spänning). 6.2 Samverkan med tågskyddssystem Fordon med ETCS-installationer ska uppfylla TSD CCS [1] och för fordon med ATC2-installationer gäller Transportstyrelsens vägledning ATCinstallationer i fordon [4]. (Någon vägledning för fordon med STM har ännu inte tagits fram av Transportstyrelsen.)

16 16 (18) 6.3 Infrastrukturens avsökning av defekta järnvägsfordon Om fordonet inte har ombordbaserad detektering av varmgång så ska fordonsunderrede och löpverk ska vara utformade för detektering enligt kraven i BVS [5]. TSD Lok&Pas kap [21]. 6.4 Kommunikation mellan järnvägsfordonet och trafikledningen Fordonet ska uppfylla TSD CCS [1] och Transportstyrelsens vägledning GSM-R installationer i fordon [6]. 6.5 Dynamisk samverkan med spåret Fordonen ska uppfylla säkerhetsrelevanta gränsvärden enligt kapitel 8 i [20] och ERA/TD/ /INT [21]. Övriga mätvärden ska redovisas. TSD Lok&Pas kap [21]. 6.6 Dynamisk och statisk profil Fordonets profil ska uppfylla kraven för dynamisk profil SEa eller SEc i SS- EN [11] eller statisk profil A eller C i BVS [10]. För fordon med profil G1, GA, GB eller GC enligt SS-EN [11] gäller nedanstående. - G1, GA, GB inryms i svensk profil SEa. - GC inryms i svensk profil SEc. Specifikt för infrastruktur som förvaltas av Øresundsbro Konsortiet Fordonets profil ska uppfylla kraven för profil GC i SS-EN [11]. Fordon med svensk profil A eller SEa uppfyller kravet. TSD Lok&Pas kap [21]. 6.7 Den elektromagnetiska kompatibiliteten med omgivningen exklusive energisystemet Fordonet ska uppfylla SS-EN [12], SS-EN [12] och SS- EN [12].

17 17 (18) För fordon med strömavtagare återfinns ytterligare krav i kapitel 6.8. Fordon som saknar strömavtagare ska uppfylla krav för skydd mot elchock i SS-EN [13]. 6.8 Strömavtagning och samverkan med infrastrukturens energisystem Krav enligt kapitel Bogsering, bärgning Fordonet ska vara möjligt att bogsera med andra fordon som är utrustade med drag- och stötinrättning enligt SS-EN [18]. För fordon som inte har drag- och stötinrättning enligt SS-EN [18] ska det finnas räddningskoppel att användas vid bogsering. Följande information ska ges till Transportstyrelsen: - Vikt på räddningskoppel [kg]. - Bedömd tid och förutsättningar för montering av räddningskoppel [min]. - Högsta tillåtna hastighet och de förutsättningar som gäller vid bogsering med räddningskopplet [km/h]. Rekommenderad lägsta hastighet är 30 km/h. - Möjlighet att ansluta till bromssystemets huvudledning. Det ska finnas instruktioner för bogsering och bärgning av fordonet. TSD Lok&Pas kap och [21].

18 18 (18) 7 Referenser [1] TSD Trafikstyrning och signalering (ERA/ERTMS/033281) * [2] Utredning om kollisionsrisk mellan fordon i växlar på grund av långt * buffertöverhäng i kombination med kort avstånd mellan hindersfrihetspunkt och isolerskarv, F /TR60 ( ) [3] BVS Krav för säker kortslutning av spårledningar ( ) * [4] Transportstyrelsens vägledning ATC-installationer i fordon * [5] BVS Detektorer - Förutsättningar för varmgångs- och * tjuvbromsdetektering av järnvägsfordon ( ) [6] Transportstyrelsens vägledning GSM-R installationer i fordon * [7] SS-EN 14363:2005 Järnvägar Acceptans av gångegenskaper hos järnvägsfordon Provning av gångdynamik och stationära provningar [8] Regulation on Running Dynamics Requirements for vehicles with an axle * load higher than 25 tonnes and up to and including 35 tonnes ( ) [9] SS-EN 15687:2010 Järnvägar Provning för acceptans av gångegenskaper hos godsvagnar med statiska axelbelastningar över 225 kn och upp till 250 kn [10] BVS Banöverbyggnad - Fordonsprofiler ( ) * [11] SS-EN :2010 Profiler för rullande materiel [12] SS-EN del 3 Järnvägsanläggningar Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) (2008) SS-EN Mätning av elektromagnetiska fält från elektriska och elektroniska apparater med avseende på exponering (2008) [13] SS-EN 50153:2014 Järnvägsanläggningar - Skydd mot elchock i räls-fordon [14] BVS Krav för kompatibilitet med den elektriska * infrastrukturen och andra fordon ( ) [15] Brev om ändring av krav i BVS ( ) * [16] BVS Krav på strömavtagare och interaktionen mellan * strömavtagaren och kontaktledningen ( ) [17] Bekendtgørelse om køretøjers tekniske kompatibilitet med jernbanenettet [18] SS-EN 15566:2009+A1:2010 Järnvägar Rullande materiel Drag- utrustning och skruvkoppel [19] TSD WAG Rullande materiel Godsvagnar * [20] SS-EN :2011 Spårgående maskiner för spårbyggnad och spårunderhåll - Del 1: Tekniska krav för drift [21] Kommissionens förordning nr 1302/2014 om en teknisk specifikation för * driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel Lok och passagerarfordon i Europeiska unionens järnvägssystem ERA/TD/ /INT [22] Kommissionens förordning nr 321/2013 om teknisk specifikation för * driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel godsvagnar i Europeiska unionens järnvägssystem ERA/TD/ /INT *