Delsystemet Trafikstyrning och signalering

Transkript

1 1 (54) Utfärdad: Träder i kraft: Rättsgrund: Järnvägslagen (304/2011) 74 och 75 Giltighetstid: tills vidare Genomförd EU-lagstiftning: Kommissionens beslut 2012/88/EU (32012D0088; EUT L 51, , s.1) om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet och kommissionens beslut 2012/696/EU (32012D0696; EUT L 311, , s.3) och (EU) 2015/14 (32015D0014; EUT L 3, , s. 44) om ändring av detta beslut Ändringsuppgifter: Trafiksäkerhetsverkets föreskrift om delsystemet för trafikstyrning och signalering ( , TRAFI/22096/ /2012) Delsystemet Trafikstyrning och signalering INNEHÅLL DEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER TILLÄMPNINGSOMRÅDE BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER DEFINITIONER... 6 DEL II TEKNISK SPECIFIKATION AV INTEROPERABILITET SYSTEM FÖR TRAFIKSTYRNING OCH SIGNALERING AV KLASS A Specialfall Öppna punkter Synpunkter gällande tågets bromsprestanda Krav på funktionssäkerhet och driftssäkerhet Minsta hjuldiameter fastställd i förhållande till hastigheten Minsta avståndet mellan två på varandra följande axlar Minimiavståndet för två på varandra följande axlar a i Minsta axelavståndet a i för två på varandra följande axlar i tåget Utrymme mellan hjul som är fritt från metall och induktiva komponenter på rullande materiel, med undantag av godsvagn Kraven på sandningssand som används på rullande materiel Fordonsimpedans Minsta impedansen mellan strömavtagaren och varje hjul på den rullande materielen Dynamisk shuntningsimpedans på rullande materiel Gränsvärden för elektromagnetisk interferens gällande traktionsström och elektromagnetiska fält Gränsvärden för elektromagnetisk interferens i traktionsströmmen på elektrisk bana Elektromagnetiska interferenser (elektromagnetiska fält) Likströms- och lågfrekvenskomponenter i traktionsström Användning av magnetbromsar och virvelströmsbromsar som bromssystem på rullande materiel Övriga öppna punkter i specifikationerna Trafiksäkerhetsverket PB 320, Helsingfors tfn , fax FO-nummer / r

2 2 (54) 1.3 Registrering av uppgifter SYSTEM FÖR TRAFIKSTYRNING OCH SIGNALERING AV KLASS B Tågövervakningssystem av klass B, ATP-VR/RHK Tågövervakningssystem av klass B, anordningar för rullande materiel jämte programvaror Tågövervakningssystem av klass B, ATP-ombordutrustning Tågövervakningssystem av klass B, specifik anpassningsenhet STM Anordning för registrering av data Registrering av uppgifter Kommunikationsanordningar Tågövervakningssystem av klass B, system som säkerställer trafiken Säkerhetskrav Dokumentation Teknisk säkerhet Driftsenergi Sidoskydd och slirningsavstånd för tågväg Tågväg och lokaltillstånd avseende trafikstyrningen Villkoren för tågväg Villkoren för färdväg för alternerande rörelse Villkoren för lokaltillstånd Ställverk Tågväg Färdväg för alternerande rörelse Lokaltillstånd Nyckelreglage Styrningsbegäran i ställverk Automatiskt säkerställande av tågväg Övervakning av spårets friläge Signaltavla Styrning och övervakning av signalinrättningar Avlägsnande av signalinrättning Växel och spårspärr Föreskrifter om varningsanläggning Varningsanläggningens funktion Signalsystem av klass B, banans tavlor och deras installation Avlägsna tavla Bromsprestanda... 54

3 3 (54) DEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1.1. Denna föreskrift tillämpas på delsystemet trafikstyrning och signalering i det finländska bannät som definieras i 2 1 mom. 2 punkten i järnvägslagen (304/2011). Denna föreskrift tillämpas på delsystemet trafikstyrning och signalering som tas i bruk samt på delsystemet trafikstyrning och signalering som är i bruk när denna föreskrift träder i kraft och som byggs om eller förbättras på så sätt att ett tillstånd för ibruktagning av delsystemet trafikstyrning och signalering är nödvändigt Del III i denna föreskrift tillämpas på följande punkter som kräver nationell reglering och som nämns i del II i CCS TSD 2012/88/EU och ändringen av CCS TSD 2012/696/EU och (EU) 2015/14: - I specialfall som införts i TSD: - nationella föreskrifter som gäller öppna punkter om delsystem trafikstyrning och signalering av klass A, - föreskrifter som gäller delsystem trafikstyrning och signalering klass B och - föreskrifter som gäller anslutningar mellan delsystem trafikstyrning och signalering klass A och B Enligt 2 32 punkten i järnvägslagen tillämpas de föreskrifter som varit i kraft innan denna föreskrift trädde i kraft på långt framskridna projekt Med denna föreskrift implementeras på nationell nivå kommissionens beslut 2012/88/EU om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet och kommissionens beslut 2012/696/EU och (EU) 2015/14 om ändring av detta beslut. 2 BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE 1. Bedömningen av överensstämmelse av ett delsystem eller en driftskompatibilitetskomponent som avses i del II (CCS TSD 2012/88/EU, CCS TSD 2012/696/EU och CCS TSD (EU) 2015/14) ska vad gäller delsystem göras enligt 45 i järnvägslagen (304/2011) eller vad gäller driftskompatibilitetskomponenter enligt 49 i lagen. 2. Bedömningen av överensstämmelse vad gäller de öppna punkterna i föreskrifterna om system för trafikstyrning och signalering av klass A i kapitel 1 i del III i föreskriften ska göras enligt 65 i järnvägslagen vid FI-kontroll.

4 4 (54) 3. Bedömningen av överensstämmelsen av föreskrifterna om trafikstyrnings- och signaleringssystem av klass B i kapitel 2 i del III i föreskriften ska utföras i enlighet med 65 i järnvägslagen vid FI-kontroll, med följande undantag: - då man förnyar och förbättrar en STM-anpassningsenhet (STM-modul) enligt punkt 2.1(4), ska bedömningen av överensstämmelse för kopplingen mellan modulen och ETCS-anordningen på den rullande materielen göras enligt 49 i järnvägslagen och vad gäller de nationella kraven enligt 65 i FI-kontrollen (CCS TDS 2012/88/EU ) - för ett delsystem, en del eller delkomponent som ska tas i bruk som ett trafikstyrnings- och signaleringssystem av klass B och som inte har kontrollerats av ett anmält organ ska bedömning av överensstämmelse utföras i enlighet med 45 i järnvägslagen (delsystem) eller 49 (komponent) då det kopplas till ett system av klass A (CCS TDS 2012/88/EU tabell 6.2) - i ett nytt system för trafikstyrning och signalering av klass A ska, då systemet, en del av systemet eller en komponent i det förnyas eller förbättras, tillämpas på minst enligt (CCS TDS 2012/696/EU) Specifikationsuppsättning 2 (version 3, ETCS version 3 och GSM-R version 0) eller enligt (CCS TSD 2015/14/EU) Specifikationsuppsättning 2 (version 3, ETCS version 3 och GSM-R version 0). 4. Vid FI-kontroll av ett CCS-delsystem ska bedömningen av överensstämmelse göras i enlighet med kommissionens förordning om den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning (EU) Nr 402/ eller i enlighet med förfarandena i de EN-standarder som nämns i punkt i del III i föreskriften. 5. För bedömning av överensstämmelse vid FI-kontroll ska finnas följande förfaranden: - den upphandlande enheten ska uppgöra en nationell teknisk specifikation (Functional Requirements Specification FRS) för en del eller komponent i delsystemet CCS för bedömning av överensstämmelse vid FI-kontroll, varefter den upphandlande enheten ska publicera den kontrollerade specifikationen på sin webbplats - Trafiksäkerhetsverket kontrollerar att den nationella FRS-specifikationen och den av sökanden uppgjorda tekniska specifikationen gällande systemkraven (System Requirements Specification SRS) motsvarar varandra. 6. Vad som föreskrivs i denna föreskrift om bannätsförvaltarens och järnvägsoperatörens skyldigheter gäller även upphandlande enheter. 1

5 5 (54) 3 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER 1. Kommissionens beslut 2012/88/EU och kommissionens beslut 2012/696/EU och (EU)2015/14 om ändring av detta beslut presenteras som hänvisning i del II i denna föreskrift. Kommissionens beslut tillämpas på trafikstyrningssystem av klass A Gemensamt trafikstyrningssystem ERTMS/ETCS, som ska tas i bruk i enlighet med den nationella planen för införande av ERTMS-systemet 2, som uppgjorts för bannätet. 2. Ett system av delsystemet trafikstyrning och signalering av klass B vilket kräver tillstånd för ibruktagande ska ersättas eller parallellt utrustas med ett ERTMS-system, då det är fråga om: - ett nytt lok, en ny rälsbuss eller annan rullande materiel som är försedd med förarhytt och som kan röra sig utan draghjälp i tågtrafiken och som har beställts efter den 1 juli 2015 eller tagits i bruk den 1 januari 2017 eller senare - ett lok, en rälsbuss eller annan rullande materiel som är försedd med förarhytt och som kan röra sig utan draghjälp i tågtrafiken och som ska förnyas eller förbättras och som har beställts efter den 1 januari 2017 eller tagits i bruk den 1 januari 2020 eller senare - en markbaserad funktion som är ny eller som ska förnyas eller förbättras och som har beställts efter den 1 januari 2022 eller tagits i bruk den 1 januari 2025 eller senare. Kravet på ERTMS-systemet i rullande materiel gäller inte: - rullande materiel som används i museitrafik och som inte hade tågövervakningsutrustning då materielen var i aktivt bruk, - rullande materiel som inte används för trafikering i tågtrafik eller för trafikering på en bansträcka som inte är utrustad med en tågkontrollanordning av minst klass B - banarbetsmaskin med en högsta hastighet på högst 80 km/h som används tillfälligt, högst åtta månader per kalenderår, och som fått ibruktagningstillstånd i något annat land än Finland, och som ska tas i bruk i Finland. - användning av 2 W GSM-R terminalutrustning eller terminalutrustning i radionätet TETRA i talkommunikation av klass B är tillåten i talkommunikation vid växlingsarbete. - användning av 2 W GSM-R terminalutrustning eller terminalutrustning i radionätet TETRA i talkommunikation av klass B i rullande materiel är tillåten i talkommunikation i tågtrafik fram till den 31 december 2019, eller användning av terminalutrustning för radionätet TETRA, om kommissionen godkänner Finlands ansökan om undantag för användning av radionätet TETRA, under den period som tillåts i beslutet om undantag. 3. Föreskrifterna om bantavlor (RVI/872/410/2009) och om järnvägssystemets signaler, signalinrättningar och tavlor för trafikeringen (RVI/1091/412/2009), som hävts med föreskriften TRAFI/22096/ /2012, ska iakttas som sådana fram till den 31 december 2015, om inte järnvägsoperatören och banförvaltaren utfärdat sådana ändringar i sitt säkerhetsledningssystem och i sina övriga instruktioner för verksamheten vilka är nödvändiga för att verkställa denna föreskrift. 4. Bantavlorna ska ändras så att de stämmer överens med punkt 2.3 Signalsystem klass B, bansignaler och installation av dem senast den 31 december 2020, varefter det på 2 den nationella planen för införande av ERTMS-systemet

6 6 (54) banan endast får finnas tavlor som är förenliga med denna föreskrift, övrig lagstiftning eller anvisningar som utfärdats av banförvaltaren. 4 DEFINITIONER Startspärr Signal som tillåter körning Monteringsställe Trafikstyrning av första klass ATP-system ATP-banutrustning ATP-ombordutrustning Tågväg Tågtrafik Tågets bromsprestanda Tågvägen är ett läge för en spårsträcka eller en koncentrerad växel i ställverket som förhindrar att en tågväg säkerställs via spårsträckan eller den koncentrerade växeln i fråga med ett normalt tågvägskommando. är en signal som anges med en signalinrättning som inte ålägger enheten skyldighet att stanna framför signalinrättningen. är ett område på högst mm i riktning med spåret på höger eller vänster sida av spåret, mellan spåren eller på spåret, där spårtavlor som kan läsas från samma riktning finns. är ett område som utgörs av trafikplatser och spår mellan trafikplatserna till den del som området inte anvisats som ett område som omfattas av trafikstyrning av andra klass. I ett område som omfattas av trafikstyrning av första klass ska den aktör som ansvarar för trafikstyrningen ge tillstånd för tågtrafik, växlingsarbete och banarbete. är en helhet som bildas av ATP-banutrustning och ATPombordutrustning. är en anordning som tillhör ATP-systemet i banan. är en anordning för rullande materiel enligt ATP-VR/RHK vilken ingår i systemet för tågkontroll av klass B, med vilken iakttagandet av hastighetsbegränsningar på grund av baninfrastrukturen eller materielen säkerställs. är en väg som säkerställts enligt villkoren för tågvägar. avser enheternas trafikering i enlighet med bestämmelserna om tågtrafik. definierar förmågan hos ett tåg att stanna på en fastställd sträcka under alla omständigheter. är vägen mellan start- och slutpunkterna för tågvägen, vilken säkerställs av ett säkerhetsanordningssystem. En tågväg omfattar de signalinrättningar, växlar, spårspärrar och spårsträckor som finns på denna. En tågväg omfattar eventuella sidoskydds- och skyddssträckselement. En tågväg kan säkerställas enligt villkoren för tågvägar eller alternativa tågvägar. En skyddssektion som säkerställts med ett blocksystem jämställs med en säkerställd tågväg.

7 7 (54) Automatiskt säkerställande av tågväg är en funktion i ett ställverk där ställverket ger sig själv en styrningsbegäran då ett på förhand definierat villkor blir uppfyllt. Också andra system än själva ställverket får ge tågvägskommandon till ställverket. Ett system för fjärrstyrning kan också omfatta funktioner för automatisk säkerställande av en tågväg. Tågvägsväxel Tågvägsspår Trafikplats Linjeväxel Låsningssystem Hastighetsbegränsning Slirningsavstånd Signalinrättning Signalsystem Skyddssträcka är en växel som används för att säkerställa tågvägarna till båda grenspåren av växeln. är ett spår eller en del av ett spår som kan vara en del av en tågväg eller en färdväg för alternerande rörelse. är ett område som banförvaltaren definierat som en trafikplats. Gränsen för området för en trafikplats går vid tavlan Trafikplats börjar. Trafikplatsens gräns ingår i trafikplatsen. avser en växel utanför en trafikplats i ett område vars gränser finns på ett huvud- eller sidospår mellan trafikplatser på ett avstånd på 20 m från de yttersta främre skarvarna för växeln/växlarna på spåret eller från gränstavlorna för växeln. Spår som avviker från växeln hör till området för linjeväxeln. En linjeväxel är en järnvägstrafikplats. är ett system (t.ex. en rörlig bro, en rörlig bom eller en lyftanordning för kontaktledningen), vars läge övervakas som en del av kraven på tågväg och färdväg för alternerande rörelse, och som i grundläge gör det möjligt att trafikera banan. är en av materielen eller av en kombination av materielen och lasten beroende högsta hastighet km/h som är möjlig på området i fråga. är en skyddssträcka bakom punkten där en tågväg upphör. Med hjälp av slirningsavståndet beaktas risken för att man inte lyckas stanna ett tåg före den punkt där den egentliga tågvägen upphör. avser en anordning med vilken en synlig signal förmedlas till en enhet. avser signalinrättningar som beskrivs i beskrivningen av signalsystemet och som har en likartad konstruktion och likartade signaluttryck. en skyddssträcka är en sträcka efter slutpunkten för en tågväg, vars friläge övervakas enligt villkoren för nyckelreglage för tågvägar. En skyddssträcka är en eller

8 8 (54) flera säkerställd/-a sträckor bakom en signalinrättning som avslutar en tågväg, vilka låsts och vars friläge övervakas enligt villkoren för säkerställda tågvägar. Lokaltillstånd Lokaltillståndsgrupp Spåravstånd Spårets högsta hastighet Bansträcka Järnvägstrafikplats Hållplats Sidoskydd Högsta hastighet Plankorsning Tillfällig hastighetsbegränsning TETRA Trafikstyrning av andra klass med lokaltillstånd avses ett tillstånd där växlar som hör till lokaltillståndsgruppen lokalt kan svängas utifrån ett tillstånd som beviljats av trafikstyrningen. med lokaltillståndsgrupp avses växlar, spårspärrar, nyckelreglage, stoppanläggning och spårsträckor som har bestämts för gruppen. En lokaltillståndgrupp är anknuten till de säkerhetsanordningselement som ger lokaltillståndsgruppen i fråga sidoskydd. är det kortaste avståndet mellan mittlinjerna på två intilliggande spår på samma bana på en höjd som motsvarar rälsöverkanten. är den högsta tillåtna hastigheten på spåret i km/h med bansträcka avses sträckan mellan två fritt valbara punkter i bannätet. är en trafikplats, hållplats eller linjeväxel. är ett område vars gränser finns på huvud- eller sidospåren mellan trafikplatserna 20 m från de yttersta främre skarvarna för den växel/de växlar som finns på spåret eller från gränstavlan för växeln eller från de yttersta ändorna av en passagerarperrong. Spår som avviker från hållplatsen hör till området för hållplatsen. är en metod för att skydda tågvägar och alternativa tågvägar samt en växel eller växlar som hör till ett lokaltillståndsområde. är den tekniskt, funktionellt eller situationsspecifikt högsta hastigheten i km/h som är möjlig. avser en korsning av väg och järnväg i samma plan. är en hastighet (km/h) som tillfälligt har fastställts för ett spår. är den standardiserade tekniken Terrestrial Trunked Radio som European Telecommunications Standards Institute (ETSI) bekräftat för myndighetsbruk. är ett område vid en trafikplats eller ett område mellan trafikplatser till den del som det inte anvisats som ett område som omfattas av trafikstyrning av första klass. I ett område som omfattas av trafikstyrning av andra klass ansvarar de som utför växlingsarbete och banarbete självständigt för den egna verksamheten.

9 9 (54) Varningsanläggning Lok VIRVE är ett system som i en järnvägsplankorsning med ljusoch ljudsignaler och i en bomanläggning ytterligare med vägbommar som sänker sig ner varnar vägtrafikanter för rullande materiel som närmar sig plankorsningen. är ett fordon som rör sig med egen dragkraft på banan. är Finlands myndighetsradionät som bygger på den sameuropeiska standarden TETRA. DEL II TEKNISK SPECIFIKATION AV INTEROPERABILITET Kommissionens beslut 2012/88/EU om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet 3 (nedan CCS TSD). Kommissionens beslut 2012/696/EU om ändring av beslut 2012/88/EU om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet 4. Kommissionens beslut (EU) 2015/14 om ändring av beslut 2012/88/EU om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet 5. De obligatoriska specifikationer och standarder som CCS TSD omfattar har publicerats i tabeller som Europeiska järnvägsbyrån (ERA) administrerar: Annex A amended for ETCS Baseline 2-3 and GSM-R Baseline 0 Set of specifications # 1 (ETCS baseline 2 and GSM-R baseline 0) 6 Set of specifications # 2 (ETCS baseline 3 and GSM-R baseline 0) 7 3 Kommissionens beslut CCS TSD 2012/88/EU: content/en/all/;elx_sessionid=sgpqj1jhlqmnlxhclvrx2z3hpjfnhqdnnlwnjbp6wh4qg9sxd3q2! ?uri=OJ:L:2012:051:TOC 4 Kommissionens beslut CCS TSD 2012/696/EU: 5 Kommissionens beslut CCS TSD (EU) 2015/14: 6 Annex A amended for ETCS Baseline 2 and GSM-R Baseline 0: 7 Annex A amended for ETCS Baseline 3 and GSM-R Baseline 0:

10 10 (54) De specifikationer och standarder som CCS TSD omfattar presenteras i tabeller som Europeiska järnvägsbyrån administrerar: List of supporting informative specifications - Set of specifications # 1 8 List of supporting informative specifications - Set of specifications # 2 9 Index över system för trafikstyrning och signalering av klass B 10. De ansvarsområden och uppgifter (specifikation SUBSET-054) för definition av värdet av de variabler för ERTMS/ETCS-systemet vilka ingår i CCS-TSD presenteras i ett dokumentregister som administreras av Europeiska järnvägsbyrån: Document Register 11 8 List of supporting informative specifications - Set of specifications # 1: Activities/ERTMS/Pages/List%20of%20supporting%20informative%20specifications%20- %20Set%20of%20specifications%201.aspx 9 List of supporting informative specifications - Set of specifications # Index över system för trafikstyrning och signalering av klass B 11 ETCS Variables of Technical document

11 11 (54) DEL III NATIONELLA KRAV 1 SYSTEM FÖR TRAFIKSTYRNING OCH SIGNALERING AV KLASS A 1.1 Specialfall I kommissionens beslut (CCS TSD 2012/88/EU, CCS TSD 2012/696/EU och CCS TSD (EU) 2015/14 ingår inga specialfall som gäller Finland. 1.2 Öppna punkter De öppna punkterna har uppräknats i bilagorna G till kommissionens beslut CCS TSD 2012/88/EU och kommissionens beslut CCS TSD 2012/696/EU samt i kommissionens beslut CCS TSD (EU) 2015/14. I punkterna nedan tillämpas följande föreskrifter för specifikationsuppsättning 1 (version 2) och specifikationsuppsättning 2 (version 3) Synpunkter gällande tågets bromsprestanda Specifikationsuppsättning 1 (version 2) Specifikationsuppsättning 2 (version 3) (ändring av CCS TSD 2012/696/EU Bilaga G Öppna punkter; Bilaga A Tabell A2) Den öppna punkten angående bromsprestanda (ETCS) tillämpas endast på punkt 15 ERA SUBSET-108 i tabell A2. Beträffande denna öppna punkt ska föreskrifterna för klass B, som ges i punkt 2.4 Bromsprestanda, iakttas. Beträffande ETCS version 3 har den öppna punkten lösts i punkt 4 (UNISIG SUBSET- 026) och i punkt 13 (UNISIG SUBSET-040) i tabell A2 i bilaga A Krav på funktionssäkerhet och driftssäkerhet Specifikationsuppsättning 1 (version 2) Specifikationsuppsättning 2 (version 3) (CCC TSD 2012/88/EU ; ändringen av CCS TSD 2012/696/EU Bilaga G Öppna punkter" presenteras i punkt CCS TSD) Banförvaltaren som ansvarar för trafikstyrningen och järnvägsoperatören ska analysera de minimikrav som gäller tågets styrnings- och signaleringssystem ETCS, som uppfyller principerna för de standarder som presenteras i punkt i del III i denna föreskrift. De fastställda minimikraven ska anmälas till Trafiksäkerhetsverket.

12 12 (54) Minsta hjuldiameter fastställd i förhållande till hastigheten Specifikationsuppsättning 1 (version 2) Specifikationsuppsättning 2 (version 3) (CCS TSD 2012/88/EU punkt ; ändringen av CCS TSD 2012/696/EU Bilaga G Minsta hjuldiameter för hastigheter högre än 350 km/tim, tabell A 2 index 77, tillämpas på versionerna 2 och 3) Järnvägsoperatören ska analysera minsta hjuldiameter för hastigheter högre än 350 km/tim. Analysen ska utföras i enlighet med CSM-förordningen (EU) N:o 402/2013. Anmälan om den analyserade risken ska lämnas till Trafiksäkerhetsverket. För andra hastigheter definieras minsta hjuldiameter i tabellen nedan. v [km/h] D [mm] v < v v 250 < v v 350 < v öppen fråga I enlighet med specialfallet som gäller Finland i LOC&PAS TSD 2014/1302/EU punkt är minsta hjuldiametern D 400 mm. Där v = hastighet D = minsta hjuldiameter Minsta avståndet mellan två på varandra följande axlar Specifikationsuppsättning 1 (version 2) Specifikationsuppsättning 2 (version 3) (CCS TSD 2012/88/EU punkterna , ; ändringen av CCS TSD 2012/696/EU Bilaga G Minsta axelavstånd för hastigheter högre än 350 km/tim." tabell A 2 index 77, tillämpas på versionerna 2 och 3) Minimiavståndet för två på varandra följande axlar a i beträffande hastigheter högre än 350 km/h beräknas minsta axelavståndet a i för två på varandra följande axlar (i fordonets boggi eller axlar som av annan orsak är placerade bredvid varandra) med formeln: a i v x 7,2 Där a i = minsta axelavstånd [mm] då v = hastighet [km/h] Minsta axelavståndet a i för två på varandra följande axlar i tåget Järnvägsoperatören ska analysera de närmaste axlarnas (i fordonets boggi eller axlar som av annan orsak är bredvid varandra) minsta axelavstånd a i för hastigheter högre än 350 kilometer/tim. Analysen ska utföras i enlighet med CSM-förordningen. Anmälan om den analyserade risken ska lämnas till Trafiksäkerhetsverket.

13 13 (54) Utrymme mellan hjul som är fritt från metall och induktiva komponenter på rullande materiel, med undantag av godsvagn Specifikationsuppsättning 1 (version 2) Specifikationsuppsättning 2 (version 3) (CCS TSD 2012/88/EU punkt , ändringen av CCS TSD 2012/696/EU Bilaga G Metall och induktiva komponenter fritt utrymme mellan hjul, tabell A 2 index 77, tillämpas på versionerna 2 och 3) Installation av andra komponenter än hjul, deras lagerhus, bromsutrustningar och sandningsrör är förbjuden på det område som anges på bilden nedan Kraven på sandningssand som används på rullande materiel Specifikationsuppsättning 1 (version 2) Specifikationsuppsättning 2 (version 3) (CCS TSD 2012/88/EU ändring (EU) 2015/14 Bilaga II G tabell Egenskaper för sand som läggs ut på spår" tabell A 2 index 77, tillämpas på versionerna 2 och 3) Banförvaltaren och järnvägsoperatören ska avtala om kraven på sand som används för att förbättra friktionen mellan hjulet och rälen på rullande materiel under beaktande av de krav som klimatet, banan, den markbaserade utrustningen samt anordningarna på den rullande materielen och hanteringen av sanden ställer på arbetarsäkerheten. Kraven på mängden sandningssand beroende på hastigheten enligt tidsenhet presenteras i tabell A 2 i index 77 i punkt av dokumentet ERA/ERTMS/ Fordonsimpedans Specifikationsuppsättning 1 (version 2) Specifikationsuppsättning 2 (version 3) (CCS TSD 2012/88/EU avsnitt , Egenskaper för rullande materiel som är kompatibel med tågdetekteringssystem baserade på spårledningar; ändringen av CCS TSD 2012/696/EU Bilaga G Kombination av rullande materiels egenskaper för tillräcklig dynamisk shuntningsimpedans, tabell A 2 index 77, tillämpas på versionerna 2 och 3)

14 14 (54) Minsta impedansen mellan strömavtagaren och varje hjul på den rullande materielen Järnvägsoperatören ska analysera minsta impedansen mellan strömavtagaren och varje hjul på den rullande materielen. Analysen ska utföras i enlighet med CSM-förordningen. Anmälan om den analyserade risken ska lämnas till Trafiksäkerhetsverket Dynamisk shuntningsimpedans på rullande materiel Järnvägsoperatören ska analysera den rullande materielens dynamiska shuntningsimpedans. Analysen ska utföras i enlighet med CSM-förordningen. Anmälan om den analyserade risken ska lämnas till Trafiksäkerhetsverket Gränsvärden för elektromagnetisk interferens gällande traktionsström och elektromagnetiska fält Kraven på elektromagnetisk kompatibilitet definieras i avsnitten 3.2.1, och deras underavsnitt i specifikationen ERA/ERTMS/ som index 77 i bilaga A till CCS TSD del II hänvisar till. Specifikationsuppsättning 1 (version 2) Specifikationsuppsättning 2 (version 3) (CCS TSD 2012/88/EU avsnitten , ; ändringen av CCS TSD 2012/696/EU Bilaga G Elektromagnetiska interferenser (traktionsström), tabell A 2 index 77, tillämpas på versionerna 2 och 3) Gränsvärden för elektromagnetisk interferens i traktionsströmmen på elektrisk bana Banförvaltaren ska utifrån uppgifter som järnvägsoperatören lämnat analysera gränsvärden för elektromagnetisk interferens som rullande materiel medför för kraftkällor med likström. Analysen ska utföras i enlighet med CSM-förordningen. Anmälan om den analyserade risken ska lämnas till Trafiksäkerhetsverket Elektromagnetiska interferenser (elektromagnetiska fält) Banförvaltaren ska utifrån uppgifter som järnvägsoperatören lämnat analysera kraven på elektromagnetisk kompatibilitet hos rullande materiel. Analysen ska utföras i enlighet med CSM-förordningen. Anmälan om den analyserade risken ska lämnas till Trafiksäkerhetsverket Likströms- och lågfrekvenskomponenter i traktionsström Specifikationsuppsättning 1 (version 2) Specifikationsuppsättning 2 (version 3) (CCS TSD 2012/88/EU ändring 2012/696/EU Bilaga G Likström och lågfrekvenskomponenter i traktionsström, tabell A 2 index 77, tillämpas på versionerna 2 och 3) Banförvaltaren ska utifrån uppgifter som järnvägsoperatören lämnat analysera gränsvärden för elektromagnetisk interferens som rullande materiel medför för kraftkällor med likström. Analysen ska utföras i enlighet med CSM-förordningen. Anmälan om den analyserade risken ska lämnas till Trafiksäkerhetsverket.

15 15 (54) Användning av magnetbromsar och virvelströmsbromsar som bromssystem på rullande materiel Specifikationsuppsättning 1 (version 2) Specifikationsuppsättning 2 (version 3) (CCS TSD 2012/88/EU punkt ; ändringen av CCS TSD 2012/696/EU Bilaga G Användning av magnet-/virvelströmsbromsar, tabell A 2 index 77, ERA/ERTMS/ punkt tillämpas på versionerna 2 och 3) Järnvägsoperatören ska utifrån de uppgifter som banförvaltaren lämnat analysera kraven på användningen av magnetiska rälsbromsar (Mg) och virvelströmsbromsar som bromssystem eller del av bromssystemet i rullande materiel. I analysen ska ingå en bedömning av tågets bromsprestanda under beaktande av punkterna och specifikationerna gällande bromsprestanda samt föreskrifterna av bromsprestanda för ett trafikstyrnings- och signalsystem av klass B i föreskrift CCS TSD 2012/88/EU och i ändringen av CCS TSD 2012/696/EU. Analysen ska utföras i enlighet med CSM-förordningen. Anmälan om den analyserade risken ska lämnas till Trafiksäkerhetsverket Övriga öppna punkter i specifikationerna Specifikationsuppsättning 1 (version 2) Specifikationsuppsättning 2 (version 3) (CCS TSD 2012/88/EU artikel 6; ändringen av CCS TSD 2012/696/EU Bilaga A tabell A 2, tillämpas på versionerna 2 och 3) Den för trafikstyrningen ansvariga banförvaltaren och järnvägsoperatören ska för sin del definiera kraven på de öppna punkterna som nämns i specifikationen ERTMS/ETCS System Requirement Specification (SRS SUBSET-026) i DEL II CCS TSD 2012/88/EU artikel 6, specifikationen för systemkrav UNISIG-SUBSET-026 som nämns i punkt 4 i tabell A 2 i Bilaga A till DEL II Ändring av CCS TSD samt i de övriga specifikationerna i tabell A 2. Analysen ska utföras i enlighet med CSM-förordningen. Anmälan om den analyserade risken ska lämnas till Trafiksäkerhetsverket. 1.3 Registrering av uppgifter Specifikationsuppsättning 1 (version 2) Specifikationsuppsättning 2 (version 3) (DEL II CCS TSD 2012/88/EU artikel Gränssnitt mot datainsamling för myndighetskontroll; ändringen av CCS TSD 2012/696/EU Bilaga A tabell A 2 Förteckning nummer 5 specifikation UNISIG SUBSET-027, versioner som ska tillämpas och 3.0.0) På system av klass A tillämpas DEL III punkt Registrering av uppgifter.

16 16 (54) 2 SYSTEM FÖR TRAFIKSTYRNING OCH SIGNALERING AV KLASS B 2.1 Tågövervakningssystem av klass B, ATP-VR/RHK 1. En tågkontrollanordning av klass B vilken används i det finska järnvägssystemet ska vad gäller de nationella kraven vara förenlig med kraven på STM-anpassningsenheter. 2. Tågövervakningen ska genomföras på ett sådant sätt att rullande materiel som använder systemet under alla omständigheter kan stannas under tågförarens styrning eller, om det uppstår dröjsmål i detta, under automatisk styrning av tågövervakningssystemet på så sätt att den högsta hastigheten, under beaktande av den tolerans som tågövervakningen medger, inte överskrids och den punkt som kräver att materielen stannar inte passeras. Tåget ska stanna före en signalinrättning som är i stopp-ställning och absolut senast på skyddssträckan. 3. En markbaserad anordning i tågövervakningssystemet ska möjliggöra funktionen av en med bannätet kompatibel STM-anpassningsenhet vid tågövervakning i rullande materiel. 4. STM-anpassningsenheten och apparaten i rullande materiel i anslutning till den ska uppfylla kraven i de obligatoriska specifikationerna i CCS TSD 2012/88/EG artiklarna och dess tabell A 2 samt minst i den nationella operativa kravspecifikationen (FRS) i Trafikverkets beslut ATP-VR/RHK STM-N FRS & GRS & RAMS Jnr 544/068/ Enlighet med senare versioner av CCS TSD och den nationella kravspecifikationen är tillåten. 5. Funktions- och säkerhetskraven som gäller säkerhetskritiska funktioner för rullande materiel och markbaserad anordning som anknyter till tågövervakningssystemet ska minst uppfylla kraven på SIL 3-nivå. 6. Banförvaltaren ska ge detaljerade anvisningar om planering, installation och inspektion av tågövervakningssystemet, markbaserade anordningar, programvaror och bansignaler. Innan ett tågövervakningssystem eller markbaserade anordningar tas i bruk ska banförvaltaren kontrollera att de fungerar rätt. Kontrollen ska genomföras med ett lokalt test och provkörning Tågövervakningssystem av klass B, anordningar för rullande materiel jämte programvaror Ett lok, en rälsbuss eller annan rullande materiel som är försedd med förarhytt och som kan röra sig utan draghjälp som ska förnyas eller förbättras ska utrustas med en i punkt 2.1 definierad anordning som är kompatibel med ATP-VR/RHK (ATP), alternativt med en STM-specifik anpassningsenhet för dataöverföring som definieras i punkt 2.1 (4) samt med en ETCS-anordning som uppfyller kraven i kommissionens beslut CCS- TSD. Utrustningskravet på övervakningsanordning för tågövervakningssystem på rullande materiel (ATP) gäller inte: rullande materiel som används i museitrafik och som inte hade tågövervakningsutrustning då materielen var i aktivt bruk, rullande materiel som inte kommer att användas i tågtrafik eller för trafikering på en bansträcka som inte är utrustad med en anordning för tågkontroll av minst klass B 12 Trafikverkets beslut STM-N FRS & GRS & RAMS ATP-VR/RHK 544/068/2011

17 17 (54) banarbetsmaskin med en högsta hastighet på högst 80 km/h som används tillfälligt, högst åtta månader per kalenderår, och som fått ibruktagningstillstånd i något annat land än Finland, och som ska tas i bruk i Finland. Kraven på utrustning för STM + ETCS-anordningar föreskrivs i övergångsbestämmelsen i kapitel 3. Järnvägsoperatören ska ge detaljerade anvisningar om installation och kontroll av tågövervakningssystemets anordningar och programvaror på rullande materiel. Förfarande för undantagstillstånd för banarbetsmaskiner och/eller lok för växlingsarbeten vid trafikering i tågtrafik utan ATP-ombordutrustning; Vid en ansökan om undantagstillstånd som gäller banarbetsmaskiner och/eller lok för växlingsarbeten ska järnvägsoperatören fastställa på vilket sätt trygg trafikering utan tågkontrollanordningar säkerställs (t.ex. med dubbelbemanning eller sänkt hastighet). En järnvägsoperatör ska också lägga fram motiveringar till ansökan om undantagstillstånd Tågövervakningssystem av klass B, ATP-ombordutrustning Då en ATP-ombordutrustning tas i bruk ska järnvägsoperatören kontrollera: att varje installation och koppling i lokanordningen är felfri och fungerar rätt tillsammans med systemet för rullande materiel, ATP-ombordutrustningen och dess kopplingar till andra anordningar och bevisa att den uppfyller de krav som föreskrivs i punkt 2.1 i denna föreskrift. Kontrollen ska genomföras med ett lokalt test och provkörning Tågövervakningssystem av klass B, specifik anpassningsenhet STM Vid ibruktagande av en STM-enhet ska järnvägsoperatören kontrollera: att varje installation och koppling i STM-enheten är felfri och fungerar rätt tillsammans med systemen för rullande materiel, STM-anpassningsenheten och dess kopplingar till andra anordning ska kontrolleras, och man ska bevisa att enheten uppfyller kraven i punkt 2.1. Kontrollen ska genomföras med ett lokalt test och provkörning Anordning för registrering av data Regeln om registrering av data om övervakning utanför tåget som banförvaltaren ska utföra ges i den tekniska specifikationen om kommissionens beslut 2012/757/EU 13 om driftskompatibilitet avseende delsystemet drift och trafikledning nedan OPE TSD. Kraven på registrering av data gäller även talkommunikationsfunktionen av klass B. Järnvägsoperatören ska registrera övervakningsdata ombord på tåget i enlighet med OPE TSD även då en ATP-, STM- eller ETCS-anordning har kopplats till eller från. Kravet på registrering av data gäller inte sådan materiel som används i museitrafik och som inte hade en sådan anordning för registrering av data som avses i punkt i denna föreskrift under den period som materielen var i aktiv användning. Kommissionens beslut 2012/757/EU om driftskompatibilitet avseende delsystemet drift och trafikledning nedan OPE TSD 13

18 18 (54) Registrering av uppgifter På behandlingen av de upptagningar som uppstår tillämpas personuppgiftslagen (523/1999). Upptagningarna ska förvaras minst tolv månader eller tills man fått en lagakraftvunnen dom i en eventuell rättegång till följd av en olycka. Upptagningar som gäller särskilda händelser kan användas för utbildning i flera års tid Kommunikationsanordningar Det är tillåtet att för ett delsystem för trafikstyrning och signalering som är nytt eller ska förnyas eller förbättras genomföra en talkommunikationsfunktion av klass B med en GSM-Rterminalutrustning som uppfyller kraven i specifikationerna i (EU) CCS TSD 2015/14. Vid växlingsarbete är det tillåtet att använda en radiotelefon enligt TETRA-standarden vilken anslutits till VIRVE-radionätet eller en TETRA-radio som fungerar i det egna TETRA-nätet. Det är också tillåtet att använda andra GSM-kommunikationsanordningar eller kommunikationsanordningar på andra frekvenser, vilka möjliggörs av ett annat kommersiellt radionät, under förutsättning att användbarheten och säkerhetsnivån är den samma som vid användning av en telefon i GSM-R-nätet, inklusive lagringsförfarandet för talkommunikationen för personer som sköter trafiksäkerhetsuppgifter. Vad gäller terminalutrustning krävs ett gällande intyg över kravenlighet i tågtrafiken, som: för en GSM-R terminalutrustning ska vara uppgjord i enlighet med specifikationerna i (EU) CCS TSD 2015/14, med undantag av sändareffekten som kan vara 2 W utrustad med ett filter eller med någon annan teknisk lösning för att förhindra störningar vid drift. för en terminalutrustning enligt standarden TETRA ska vara uppgjord i enlighet med direktivet 1999/5/EG, artikel 3, stycke 1 a), 1 b) och 2, om kommissionen godkänner Finlands ansökan om undantag för användning av radionätet TETRA, under den period som tillåts i beslutet om undantag. Den för trafikstyrningen ansvariga banförvaltaren ska sörja för att kommunikationen hörs till alla berörda parter. Ett radionät för talkommunikationsfunktion av klass B behöver inte vara utrustat med dataradiofunktion, om man vid banan: a) inte har installerat anordningar som tillhör tågövervakningssystemet, eller b) installerat: ett övervakningssystem av klass A nivå 1, ett övervakningssystem av klass B, ett övervakningssystem av klass A nivå 1 och klass B. Terminalutrustningar för talkommunikationsfunktion av klass B för rullande materiel eller GSM- R utrustningar av klass A behöver inte vara försedda med dataradiofunktion om man vid banan i den del av bannätet som används av rullande materiel: a) inte har installerat anordningar som tillhör tågövervakningssystemet, eller b) installerat: ett övervakningssystem av klass A nivå 1, ett övervakningssystem av klass B, ett övervakningssystem av klass A nivå 1 och klass B, eller c) den rullande materielen inte har ombordutrustning som tillhör övervakningssystemet. 2.2 Tågövervakningssystem av klass B, system som säkerställer trafiken Föreskrifterna i punkt 2.2 tillämpas i enlighet med tillämpningsområdet för denna föreskrift. Föreskrifterna i punkt 2.2 tillämpas inte på spår som ligger i en servicehall eller i en därmed jämförbar lokal samt på spår som endast används för museitrafik.

19 19 (54) Funktionen och driften av systemet som tryggar trafiken ska registreras för säkerhetsundersökning i anordningen för registrering av data Säkerhetskrav Ett system som säkerställer trafiken och anknyter till tågtrafiken ska minst uppfylla ett säkerhetskrav på nivå SIL 3 för den del av systemet som behandlar låsningsdata Tillämpliga standarder Vid utvärdering av funktionssäkerheten, driftsäkerheten, underhållsmässigheten, säkerheten och säkerhetsnivån hos ett system ska standarderna nedan iakttas: EN Järnvägsanläggningar - Specifikation av tillförlitlighet, funktionssannolikhet, driftsäkerhet, tillgänglighet, underhållsmässighet och säkerhet, EN Järnvägsanläggningar - Programvara för järnvägsstyrning och skyddssystem, EN Järnvägsanläggningar - Dataöverföring och järnvägsstyrning - Elektroniska signalsystem av betydelse för säkerheten, EN Järnvägsanläggningar - Dataöverföring och järnvägsstyrning - Överföring i slutna system av data av betydelse för säkerheten och EN IEC Funktionssäkerhet i elektriska, elektroniska eller programmerbara system Dokumentation Ett system ska ha en bruksanvisning för drift av anordningen samt en underhållsanvisning för underhåll av systemet. I anvisningen ska beskrivas hur trafiken kan ordnas säkert även då systemet som säkerställer trafiken inte är tillgängligt Teknisk säkerhet Ett system som säkerställer trafiken ska konstrueras, byggas, införas och underhållas på ett sådant sätt att systemet vid fel kontrollerat övergår till ett tryggt läge antingen omedelbart eller under följande funktion som gäller systemkomponenten i fråga. På den tekniska säkerheten inverkar omständigheter som ska beaktas: kortslutning, jordfel, avbrott eller främmande strömning som uppkommer i styr- och övervakningskretsen orsakar inte en farlig funktion, systemets komponenter kan fungera pålitligt i systemets väntade driftsförhållanden, systemets markbaserade delar som exponeras för spänning är jordade på ett pålitligt sätt och konsekvenserna för anordningar som tillhör systemet till följd av obehörig användning och vandalism samt belastning som orsakas av banunderhållet har beaktats Driftsenergi Ett system som säkerställer trafiken ska utrustas med en anslutning genom vilken det är möjligt att mata in extern driftsenergi i systemet efter avbrott i tillförseln av energi i systemet. Från- och tillkoppling av driftsenergi eller ett avbrott i strömtillförseln får inte orsaka en oavsedd funktion i systemet. Systemet som säkerställer trafiken ska utrustas med en reservanordning som gör det möjligt att använda systemet under ett avbrott i driftsenergin Sidoskydd och slirningsavstånd för tågväg Som sidoskydd för en tågväg kan användas en signalinrättning som under övervakning ger en signal som förbjuder trafik (stoppsignal). Som sidoskydd kan också under övervakning användas en växel, säkerhetsväxel, spårspärr eller stoppanläggning som inställts i ett läge som skyddar tågvägen.

20 20 (54) För att säkerställa att trafiken är säker ska ett övervakat slirningsavstånd definieras för tågvägen. Slirningsavståndet ska genomföras på ett sådant sätt att trafik som fortsätter till slirningsavståndet inte kan orsaka fara Tågväg och lokaltillstånd avseende trafikstyrningen Villkoren för tågväg En tågväg har säkerställts när: tågvägen och dess slirningsavstånd är fria i sin helhet, med undantag av tågvägen på det reserverade spåret, en växel som tillhör tågvägen har lagts om i ändläge i enlighet med tågvägen och övervakat låsts för tågvägens användning, sidoskyddet är under övervakning i ett läge som skyddar tågvägen, låsningssystemet har låsts i ett läge som skyddar tågvägen, en varningsanläggning för en plankorsning som används på en tågväg och som är beroende av tågvägen får inte omfattas av ett fel som hindrar larm och tågvägen har en slutpunkt om vilken förhandsuppgift finns Villkoren för färdväg för alternerande rörelse En färdväg för alternerande rörelse har säkerställts när: en växel som tillhör färdvägen för alternerande rörelse har lagts om i ändläge i enlighet med färdvägen, en spårspärr som tillhör färdvägen för alternerande rörelse har lagts om i ett läge som tillåter trafik, stoppanordningen och låssystemet som tillhör färdvägen för alternerande läge har låsts i ett läge som skyddar färdvägen för alternerande läge Villkoren för lokaltillstånd Ett villkor för lokaltillstånd är att lokaltillståndsområdet har skyddats för annan trafik med ett sidoskydd Ställverk Ett ställverk ska säkerställa de tekniska beroenden som anknyter till användningen av de system och element som ställverket styr på ett sådant sätt att de krav som ställs på säkerheten blir uppfyllda. Ställverket ska övervaka att de fastställda kraven uppfylls, då en tågväg har säkerställts, en färdväg för alternerande rörelse har säkerställts, ett lokalt tillstånd gäller, eller en startspärr har ställts in. Då ställverket utför dataöverföring med ett system utanför ställverket, ska dataöverföringen ske på ett sådant sätt att ett fel i systemet utanför ställverket, ett felaktigt datakommunikationssätt eller överspänning som förmedlas från en ledare inte orsakar en oavsedd funktion i ställverket. En signalinrättning ska kunna monteras till en signalinrättning som anvisar en stoppsignal även om rätt att använda styrningsåtgärden inte beviljats. Dataöverföringen mellan ett ställverk och ett system för fjärrstyrning ska ske säkrat på ett sådant sätt att dataöverföringens parter kan identifieras på ett pålitligt sätt.

21 21 (54) Tågväg Ett ställverk får koppla om en signalinrättning som tillhör tågvägen så att signalinrättningen visar en signal som tillåter trafik, då minst följande krav är uppfyllda: spårsträckan på tågvägen är fri, med undantag av tågvägen på det reserverade spåret, spårsträckan på tågvägen har ingen gällande startspärr, spårsträckan på tågvägen har inget gällande lokaltillstånd, växeln och stoppanordningen på tågvägen är under övervakning, omlagda i ett läge i enlighet med tågvägen och låsta i ändläge, tågvägen har skyddats med nödvändiga sidoskydd, tågvägen tillhör inte samtidigt en annan tågväg eller alternativ tågväg som är säkerställd eller som kommer att säkerställas, låsningssystemen har under övervakning lagts om i ett läge som skyddar tågvägen, en gren av en spårkorsning eller korsningsväxel som är motliggande i förhållande till tågvägen har inte en tågväg eller färdväg för alternerande rörelse som är säkerställd eller kommer att bli säkerställd eller ett giltigt lokaltillstånd, en slutpunkt för tågvägen har fastställts, de signalinrättningar som tillhör tågvägen har inte ett fel som förhindrar att en nödvändig signal visas, signalinrättningen får visa en signal som är mer begränsande än den avsedda signalen, då tågvägen upphör vid en signalinrättning visar signalinrättningen signalen under övervakning och varningsanläggningen som används på tågvägssträckan har inte en funktion som förhindrar larm inkopplad och inget fel som försämrar säkerheten, och bommens övervakningskrets visar att bommen är hel. Om alla villkor för en tågväg inte gäller, ska den signalinrättning som är avsedd för styrning av tågtrafiken visa dess mest begränsande signal. Om en tågväg slutar vid en signalinrättning, ska man använda en signalinrättning som kan fungera som slutpunkt för en tågväg. Ställverket ska säkerställa att förhandsinformation om signalen i en signalinrättning där tågvägen upphör erhålls Färdväg för alternerande rörelse Ett ställverk kan koppla om en signalinrättning som tillhör en färdväg för alternerande rörelse så att signalinrättningen visar en signal som tillåter trafik, då minst följande krav är uppfyllda: spårsträckan på färdvägen för alternerande rörelse har ingen gällande startspärr, spårsträckan på färdvägen för alternerande rörelse har inget gällande lokaltillstånd, växeln och spårspärren på färdvägen för alternerande rörelse har under övervakning låsts i ändläge för användning av färdvägen för alternerande rörelse och lagts om i ett läge i enlighet med färdvägen för alternerande rörelse, låsningssystemen har under övervakning lagts i ett läge som skyddar färdvägen för alternerande rörelse, färdvägen för alternerande rörelse bildas inte via ett sådant spåravsnitt via vilken en tågväg eller en annan färdväg för alternerande rörelse har säkerställts eller håller på att bli säkerställd, en gren av en spårkorsning eller korsningsväxel som är motliggande i förhållande till färdvägen för alternerande rörelse har inte en tågväg eller färdväg för alternerande rörelse som är säkerställd eller håller på att bli säkerställd eller ett giltigt lokaltillstånd, de signalinrättningar som tillhör färdvägen för alternerande rörelse har inte ett fel som förhindrar visning av en nödvändig signal, signalinrättningen får visa en signal som är mer begränsande än den avsedda signalen,

22 22 (54) då färdvägen för alternerande rörelse upphör vid en signalinrättning visar signalinrättningen signalen under övervakning och det finns åtminstone en reserverad spårsträcka på spåret, om man håller på med att säkerställa en samtidig färdväg för alternerande rörelse från båda riktningarna växeln och stoppanordningen som tillhör färdvägen för alternerande rörelse är under övervakning, lagda i ett läge i enlighet med färdvägen för alternerande rörelse och låsta i ändläge. Om alla villkor för en färdväg för alternerande rörelse inte gäller, ska signalinrättningen visa dess mest begränsande signal Lokaltillstånd Ett ställverk får tillåta lokaltillstånd, när: den växel som hör till en lokaltillståndsgrupp inte är del av en tågväg eller alternativ tågväg som är på väg att säkerställas eller som säkerställts, en växel eller flera växlar som hör till en lokaltillståndsgrupp har inte en anordning som förhindrar körning, en växel som skyddar ett lokaltillstånd eller en lokaltillståndsgrupp har övervakat låsts i skyddande ställning, det nyckelreglage och den stoppanordning som hör till ett lokaltillstånd eller en lokaltillståndsgrupp är övervakade och den signalinrättning som skyddar en lokaltillståndsgrupp och som tillhör lokaltillståndsgruppen övervakat visar en signal, och det finns inte ett fel som förhindrar visning av signalen på signalinrättningen. Om alla villkor för lokaltillstånd inte gäller, får signalinrättningen inte visa en signal som anger att ett lokaltillstånd är i kraft. Om de krav gom gäller för ett gällande lokaltillstånd slutar att gälla, ska svängreglageknappen i anslutning till lokaltillståndet sluta fungera, och en växel som håller på att svänga, spårspärren och svängreglaget ska svänga och låsas i det inkopplade läget. Lokaltillståndet får i detta fall inte kopplas ifrån automatiskt. Den växel som ger sidoskydd åt ett lokaltillstånd eller en lokaltillståndsgrupp ska väljas på så sätt att den förhindrar trafik i växlar som tillhör lokaltillståndsgruppen och via spårsträckor som anknyter till dem Nyckelreglage En drivnyckel till en växel, stoppanordning eller spårspärr som är utrustad med ett kontrollås och som inte kan kedjas så att de låses i följande kontrollås ska i grundläge låsas i nyckelreglaget. Nyckelreglaget ska övervaka drivnyckelns läge och förhindra att drivnyckeln lösgörs, om tillstånd att lösgöra drivnyckeln inte har getts. Kapseln där drivnyckeln finns ska låsas. En drivnyckel får inte lösgöras från nyckelreglaget om säkerhetslåset till vilket nyckelreglaget är anknutet vid ögonblicket för lösgörandet inte uppfyller villkoren för lokaltillstånd. Det ska vara möjligt att ge tillstånd för lösgörande av drivnyckel med nyckelreglagetillstånd då nyckelreglagetillståndet är separat från lokaltillståndet eller då nyckelreglaget inte tillhör ett lokaltillståndsområde. En signalinrättning som står före ett nyckelreglage får inte visa en signal som tillåter körning om tillstånd till lösgörande av drivnyckel har getts, om drivnyckeln inte är i nyckelreglaget eller om nyckelreglaget inte övervakas av ställverket.

23 23 (54) Tillstånd till användning av nyckelreglage kan beviljas automatiskt i samband med att lokaltillstånd beviljas Styrningsbegäran i ställverk Ett ställverk får verkställa en styrningsbegäran endast om villkoren för styrningsbegäran uppfylls. Efter att ha kontrollerat det villkor som styrningsbegäran förutsätter ska ställverket meddela användaren om styrningsbegäran godkänns eller avvisas. Efter att styrningsbegäran har getts ska ställverket omedelbart kontrollera vilken effekt styrningsbegäran har på det villkor som övervakas. Efter att ha godkänt en styrningsbegäran ska ställverket övervaka genomförandet av det fastställda villkoret. En styrningsbegäran ska alltid definieras som en kritisk styrningsbegäran om verkställandet medför risk och verkställandet av styrningsbegäran ska bekräftas separat. Ett ställverk får inte verkställa en kritisk styrningsbegäran innan verkställandet av styrningsbegäran har bekräftats separat. En kritisk styrningsbegäran ska registreras automatiskt. Som nödstyrningsbegäran ska definieras en sådan styrningsbegäran som påverkar ställverkets funktion på så sätt att det säkerhetskrav som ställts på ställverkets funktion inte är i kraft. En nödstyrningsbegäran ska registreras automatiskt. Ett ställverk får inte godkänna en normal begäran om svängning från en växel, om växelns spårsträcka samtidigt är reserverad, om växeln är en del av en tågväg eller alternativ tågväg, om växeln har en gällande startspärr eller om växeln är i lokaltillståndsanvändning. Det ska vara möjligt att svänga en växel med en kritisk styrningsbegäran, om villkoren för en normal begäran om svängning av växeln inte uppfylls. Ett ställverk får inte godkänna en normal begäran om svängning av en spårspärr eller en stoppanordning, om spårspärren eller stoppanordningen samtidigt är en del av en alternativ tågväg eller ett sidoskydd för en tågväg, ett lokaltillstånd eller en lokaltillståndsgrupp. Ställverket ska ge en kontinuerlig signal om en varningsanläggning som styrs av ställverket och som har funktionen för larm spärrad. Följande styrningsbegäran ska alltid definieras som kritiska: nödstyrningsbegäran, styrningsbegäran som påverkar ställverkets övervakningsvillkor, en styrningsbegäran som säkerställer tågvägen på ett spår som saknar övervakning av friläge, begäran om svängning efter uppkörning av växel, begäran om svängning av växel då villkoren för normal begäran om svängning av växel inte blir uppfyllda och en funktion som förhindrar larm i en varningsanläggning som styrs av ställverket kopplas in Automatiskt säkerställande av tågväg Funktionen för automatiskt säkerställande av tågvägar ska tas ur drift om dataöverföringen mellan ställverket och systemet för fjärrstyrning är avbruten i mer än en minut. Funktionen för automatiskt säkerställande av tågväg får inte verkställa en kritisk styrningsbegäran.

24 24 (54) Funktionen för automatiskt säkerställande av tågväg får inte: säkerställa samma tågväg eller färdväg för alternerande rörelse på nytt, om en tågväg eller färdväg för alternerande rörelse som funktionen för automatiskt säkerställande har fastställt inställs eller hävs, bilda en tågväg eller färdväg för alternerande rörelse genom en växel som inte har varit en del av en tågväg eller färdväg för alternerande rörelse efter uppkörning av växeln, samt bilda en tågväg genom en varningsanläggning som är i bruk och som har en funktion som förhindrar larm inkopplad. Funktionen för automatiskt säkerställande av tågväg får kopplas in endast med en styrningsbegäran som verkställer funktionen i fråga. Den får inte kopplas in automatiskt då ställverket startar Övervakning av spårets friläge Det system som övervakar spårets friläge ska ange tillståndet för spårets friläge på ett pålitligt sätt. En spårsträcka ska tolkas som reserverad, om tillförseln av driftsenergi till det system som övervakar sträckans friläge avbryts eller om det uppstår ett fel i systemet. Alla spårgrenar till en svängbar växel som övervakas av ett ställverk ska utrustas med övervakning av friläget. Ett system som anger friläget ska genomföras på så sätt att systemet automatiskt upptäcker då en enhet lämnar en övervakad spårsträcka till ett spår som inte har ett system som övervakar spårets friläge. Ett system som anger att ett spår är fritt ska fortsätta oavbrutet från en spårsträcka till nästa spårsträcka i hela det övervakade området. En spårsträcka på det övervakade området får inte bli åter fritt efter att det varit reserverat, om inte reserveringen och befriandet har ägt rum i enlighet med den väntade ordningen för tågvägen eller färdvägen för alternerande rörelse eller om det inte på annat sätt är möjligt att säkerställa att sträckan är fri Signaltavla En signalinrättning ska till sitt yttre och till sin placering genomföras på ett sådant sätt att den kan identifieras som en signalinrättning i det signalsystem som används i området och vars signalinrättningar har likartad konstruktion och likartade signaluttryck. I ljusenheterna på alla signalinrättningar i signalsystemet ska enhetliga färger användas. En signalinrättning får inte visa en internt motstridig signal. Ljusstyrkan av signalinrättningens ljusenhet ska ställas in så att signalinrättningen kan observeras under de rådande förhållandena och att onödigt bländande har förhindrats.

25 25 (54) Taulukko 1 Signaltavlor som används FÄRGTON FUNKTIONELL BETYDELSE TEKNISK BETYDELSE RÖTT LJUS Trafikering förbi signalinrättningen Alla fastslagna övervakningsvillkor Område som definieras av DIN :2011-7, Tabelle 2, koordinaterna för raden Rot utan tillstånd är förbju- den. för systemet som säkerställer trafikeringen uppfylls inte. GULT LJUS Område som definieras av DIN :2011-7, Tabelle 2, koordinaterna för raden Gelb GRÖNT LJUS Område som definieras av DIN :2011-7, Tabelle 2, koordinaterna för raden Grün NEDSLÄCKT SIGNALTAVLA, som inte har antecknats som tagen ur bruk Trafikering tillåten, den begränsande faktorn ska beaktas. Trafikering tillåten, inga begränsande faktorer. Trafikering förbi signalinrättningen utan tillstånd är förbjuden. En nedsläckt försignal ger signalen Vänta stopp. När en kombinerad signalinrättning fungerar som en signalinrättning som ger enbart förhandsuppgifter och när den är nedsläckt, är trafikering förbjuden förbi signalen utan tillstånd. De fastslagna övervakningsvillkoren för systemet som säkerställer trafikeringen uppfylls. Tekniskt fel. VITT LJUS: Område som definieras av DIN :2011-7, Tabelle 2, koordinaterna för raden Weiß BLÅTT LJUS: Område som definieras av DIN :2011-7, Tabelle 2, koordinaterna för raden Blau Regeln om signalinrättningarnas och tavlornas synlighet på spåret som är förpliktande för banförvaltaren och järnvägsoperatören ges i OPE TSD punkt: Krav för signalers och tavlors synbarhet Styrning och övervakning av signalinrättningar Funktionsdugligheten av ljusenheten i en signalinrättning ska övervakas. Signalinrättningen får inte visa en signal som tillåter körning om det finns ett fel i signalinrättningen som förhindrar att signalen Stopp eller Vänta visas. Som en mer begränsande signal än den avsedda signalen får signalinrättningen endast visa signalen Stopp eller Vänta. Ställverket ska utan dröjsmål få information om ett fel som uppkommer i en signalinrättning eller om ett fel eller en störning som gäller signalinrättningen. En signalinrättning får inte visa en signal som tillåter körning längre än 10 sekunder, om det spår eller en del av det spår som signalinrättningen skyddar tolkas som reserverat. Efter detta ska den signalinrättning som inleder tågvägen på det reserverade spåret vid behov visa signalen Kör 35. Signalen Kör 35 ska avslutas av följande signalinrättning. En signalinrättning får med en signal visa förhandsuppgift om signalen i följande signalinrättning högst fem kilometer före signalinrättningen.

26 26 (54) Avlägsnande av signalinrättning En signalinrättning som tagits ur bruk ska övertäckas på ett sådant sätt att det inte är möjligt att identifiera signalinrättningen. En signalinrättning som ska avlägsnas permanent tillsammans med stödkonstruktionerna ska avlägsnas inom 60 dygn efter att den tagits ur bruk Växel och spårspärr De växlar på färdvägsspåren som inte är färdvägsväxlar ska vara utrustade med kontrollås och växelkontrolldon, som säkerställer att växelläget motsvarar färdvägsspårets riktning. Ett spår som ansluter till ett färdvägsspår och som inte är ett färdvägsspår ska utrustas med en spårspärr, stoppanordning eller säkerhetsväxel före färdvägsväxeln. En säkerhetsväxel i en färdvägsväxel och på ett färdvägsspår ska ha ett växeldriv eller växeldrivar. Ett spår som ansluter till en färdvägsväxel ska vara försedd med en signalinrättning som skyddar färdvägsväxeln. En spårspärr får inte placeras på en punkt dit det är möjligt att säkerställa en tågväg. En växel ska låsa växeltungorna mekaniskt då växeltungan når ändläget. En växel som placerats på ett färdvägsspår ska elektroniskt övervaka växelns ändläge. Alla tungor i en växel som placerats på ett färdvägsspår och som inte övervakas med ställverk ska låsas med en tungspärr som spärrar tungan. Läget för enkla växlar i nya ställverk ska definieras så att växeln befinner sig i + (plus) -läge när växeln sedd från växelns främre skarvar befinner sig i ett läge som leder i höger riktning och i (minus) -läge när växeln sedd från växelns främre skarvar befinner sig i ett läge som leder i vänster riktning. Läget för växeldrivet för dubbla korsningsväxlar i nya ställverk ska definieras så att växeldrivet befinner sig i + (plus) -läge när den växelhalva som finns på växeldrivets sida befinner sig i ett läge där det är möjligt att trafikera från mitten av korsningsväxeln till det högra grenspåret av växeln sedd i riktning mot växeldrivet, och i (minus) -läge när den växelhalva som finns på växeldrivets sida befinner sig i ett läge där det är möjligt att trafikera från mitten av korsningsväxeln till det vänstra grenspåret av växeln sedd i riktning mot växeldrivet Föreskrifter om varningsanläggning En varningsanläggning ska utrustas med en vägsignalinrättning samt vid behov med varningsklocka och bommar. Vägsignalinrättningen ska placeras på ett sådant sätt att dess signal kan observeras då trafikanter närmar sig plankorsningen längs alla leder som går till plankorsningen. På varje fil som leder till plankorsningen ska placeras en separat vägsignalinrättning. Signalen i vägsignalinrättningen ska vara inställbar på ett sådant sätt att den inte orsakar bländning och att den kan observeras i alla förhållanden. En bom ska fästas vid bommens svänganordning med brytbultar som går av och lösgör bommen från svänganordningen om bommen utsätts för en kraft på minst 50 N.

27 27 (54) Vid avbrott i tillförseln av driftsenergi till bommen ska bommen stanna mellan dess övre och nedre läge på ett sådant sätt att bommen inte förhindrar infart i plankorsningen. På bommens arm ska placeras röda ljusenheter som syns för en vägtrafikant som närmar sig plankorsningen. På den del av bommen som är på spårets sida ska en gul ljusenhet placeras. Varningsklockans ljud i en plankorsning ska höras mot lederna i alla riktningar. En varningsanläggning ska utrustas med en omkopplare som startar ett larm, när omkopplaren används. Ett larm som aktiverats med omkopplaren får upphöra endast när omkopplaren i fråga används på nytt eller när den rullande materielen passerat varningsanläggningen och de sträckor som tillhör den har reserverats och befriats i rätt ordning. Varningsanläggningen ska utrustas med en omkopplare med hjälp av vilken det är möjligt att koppla från varningsanläggningen på så sätt att varningsanläggningens styrningar och uttryck inte påverkar ställverkets verksamhet. Om varningsanläggningen har en funktion som förhindrar larm, ska varningsanläggningen genomföras på ett sådant sätt att risken för att funktionen av misstag förblir aktiverad har reducerats med hjälp av teknisk säkring. Varningsanläggningen ska förmedla ett uttryck för underhåll om fel och störningar som stör varningsanläggningens verksamhet. Om varningsanläggningen inte är i bruk, ska anläggningen ha en märkning om att den är tagen ur bruk. Märkningen ska vara synlig för vägtrafiken Varningsanläggningens funktion Varningsanläggningen ska slå larm minst 20 sekunder innan en spårbunden enhet når plankorsningen. Larmet ska pågå minst fram till det att enheten har passerat plankorsningen. Vägsignalerna ska visa ett snabbt blinkande rött ljus under hela larmet. En vägsignal ska också visa rött ljus då varningsanläggningen inte ger larm och bommen förhindrar vägtrafik i plankorsningen eller om det inte är möjligt att köra bommen i övre ändläge. Varningsklockan ska ringa då varningsanläggningen ger larm tills färdvägssträckan konstateras vara reserverat. I en plankorsning som är avsedd för annat än för fotgängare som förflyttar sig från en perrong till en annan, ska varningsanläggningen visa ett långsamt blinkande vitt ljus, då varningsanläggningen är i användning, men inte ger larm, och de övriga förutsättningarna för visning av vitt ljus uppfylls. Bommarna ska börja gå nedåt senast 10 sekunder efter att larmet börjat, och de ska vara i nedre ändläge senast 10 sekunder innan enheten når plankorsningen. Då bommarna spärrar separat en fil som leder till plankorsningen och en fil som leder från den, får bommen för den fil som leder bort från plankorsningen sänkas ned först när bommen för den fil som leder till plankorsningen har stannat i nedre ändläge. En varningsanläggning som kopplats till trafikljussystemet i en vägkorsning ska byggas på ett sådant sätt att plankorsningens säkerhet kan tryggas på annat sätt, om det uppstår ett fel i trafikljussystemet i vägkorsningen eller om trafikljussystemet kopplas bort.

28 28 (54) Uppfyllandet av övervakningsvillkoren för en tågväg eller en färdväg för alternerande rörelse ska förhindras för en varningsanläggning för en plankorsning som kopplats till trafikljussystemet för en vägkorsning, om vägkorsningens trafikljussystem har kopplats från eller om det finns ett fel som äventyrar säkerheten i trafikljussystemet eller om man inte på annat sätt kan ge larm om en spårbunden enhet som närmar sig plankorsningen. 2.3 Signalsystem av klass B, banans tavlor och deras installation Föreskrifterna i punkt 2.3 tillämpas inte på spår som finns i en servicehall eller därmed jämförbar lokal eller på spår som endast används för museitrafik. Huvudkravet för signalers och skyltars synbarhet som är förpliktande för banförvaltaren och järnvägsoperatören ges i punkt i OPE TSD 2012/757/EU. På tavlor som avses i denna föreskrift ska tillämpas föreskrifterna i detta kapitel, om inte annat föreskrivs separat för varje tavla. Endast tavlor som uppfyller kraven i denna föreskrift eller i banförvaltarens anvisningar får finnas i bannätet. En tavla som uppfyller banförvaltarens anvisningar får inte betyda samma sak som en tavla i enlighet med denna föreskrift eller annan lagstiftning. Tavlor som uppfyller banförvaltarens anvisningar ska ha en sådan färg och form att de inte kan blandas samman med de tavlor som presenteras i denna föreskrift eller i annan lagstiftning, och de ska placeras utanför normalsektionen för det fria rummet (ATU) på ett sådant sätt att de inte gör det svårare att upptäcka eller att uppfatta betydelsen av tavlor som avses i denna föreskrift och i den övriga lagstiftningen. Banförvaltaren ska utfärda anvisningar om installation av tavlorna och om kompletterande tavlor och märkningar som banförvaltaren använder. Anvisningarna ska lämnas för kännedom till järnvägsoperatörerna. Det ska finnas ett enhetligt signalsystem på en bansträcka som avgränsar två konsekutiva järnvägstrafikplatser eller i området för en järnvägstrafikplats. En tavla ska placeras utanför ATU på ett sådant sätt att tågföraren kan upptäcka det i god tid. Tavlan ska vara tydlig och urskiljbar som märket i fråga, och den ska vara läsbar under alla omständigheter. Tavlan ska vara hel, och den ska vara fastsatt på ett pålitligt sätt. För att peka ut det eller de spår som tavlan avser ska man separat för varje tavla använda en riktningspil eller en pil som placerats på tavlan, om det är möjligt att ta miste på det spår som tavlan avser utan pil. Riktningspilen eller pilen som placerats på tavlan ska visa mot det spår som tavlan avser. En tavla får inte placeras vid en växel på ett sådant sätt att det är möjligt att ta miste på vilket spår tavlan avser.

29 29 (54) En tavla ska placeras på följande sätt i förhållande till andra tavlor: Tilläggstavlor och riktningspilar ska placeras omedelbart nedanför den tavla som de avser på så sätt att tilläggstavlan placeras ovanför riktningspilen. Tavlor som gäller samma spår får inte monteras bredvid varandra. Tavlor som gäller olika spår får inte placeras på samma fästpunkt, om inte det är fråga om en tavla som placerats mellan spåren och som avser båda spåren. Bild 1 Hastighetstavla En hastighetstavlas diameter ska vara minst 400 mm. En hastighetstavla ska anvisa en hastighet på minst 10 km/h och högst 70 km/h enligt följande: 1) som sedvanlig materiel (inte med slutande korg) med en axelvikt på högst 160 kn, får använda eller 2) en hastighet som en ATP-ombordutrustning enligt ATP-systemet anvisar, om den är lägre än den hastighet som nämns i punkt 1) ovan eller 3) en hastighet som fastställs separat av banförvaltaren. En tillfällig hastighetsbegränsning ska alltid visas med Hastighetstavla oberoende av den tillfälliga hastighetsbegränsningens storlek. Siffran som anger hastigheten ska anges så att siffrans sista nolla utelämnas (t.ex. 3 betyder 30 km/h). En tavla får inte monteras närmare än 10 meter från en växeltunga i riktning mot växeltungans bas. En tavla som sänker hastigheten ska monteras på så sätt att den hastighet som tavlan avser börjar efter tavlan, med följande undantag: Då en tavla anger en hastighet i riktning mot ett spår som avviker från växelns riktning som börjar från växeltungorna, ska tavlan placeras på ett avstånd på minst 10 m och högst 40 m från växeltungans spetsar i riktning mot växelns bakre skarv. En tavla som höjer hastigheten ska monteras på så sätt att den hastighet som tavlan avser börjar efter tavlan, med följande undantag: Då en tavla anger en hastighet från ett spår som avviker från växelns riktning som börjar efter växeltungorna, ska tavlan placeras på ett av-

30 30 (54) stånd på minst 10 m och högst 40 m från växeltungans spetsar i riktning mot växelns bakre skarv. Hastighetstavlan ska placeras överst i förhållande till andra tavlor på samma monteringsställe. Bild 2 Förtavla till hastighetstavla En förtavla till en hastighetstavla ska vara minst 370 mm bred och minst 325 mm hög. Med förtavlan till Hastighetstavla ska anges att på ett avstånd om meter från tavlan finns en Hastighetstavla som sänker hastigheten. Tavlan ska förses med en tilläggsskylt som anger avståndet, om tavlan finns närmare än m från den närmaste Hastighetstavla som tavlan hänvisar till.

31 31 (54) Bild 3 Tilläggsskylt som anvisar avståndet (nedanför tavlan, ovanför riktningspilen) En förtavla till en fastighetstavla ska användas om det finns en Hastighetstavla som sänker hastigheten på enbart en av de möjliga tågvägarna. En förtavla till en hastighetstavla ska användas på så sätt att tavlan inte används om: - den hastighetstavla som tavlan avser finns på ett spår med en hastighetsbegränsning på 40 km/h eller då - hastigheten sänks med högst 30 km/h eller - hastigheten sänks från 90 km/h eller mer till hastigheten 50, 60 eller 70 km/h (gäller inte tillfällig hastighetsbegränsning) eller då - Hastighetstavlan är närmare än 300 m efter en växel till ett avvikande spår och hastighet som anges på Hastighetstavlan är högre eller lika hög som den högsta tillåtna hastigheten för det spår som avviker från växeln. En förtavla till en hastighetstavla ska användas för tillfälliga hastighetsbegränsningar på så sätt att tavlan inte används om: - den hastighetstavla som tavlan avser finns på ett spår med en hastighetsbegränsning på 40 km/h eller då - hastigheten sänks med högst 30 km/h eller - Hastighetstavlan finns närmare än 300 m efter en växel till ett avvikande spår. På tavlan ska finnas en siffra som anger den hastighet som Hastighetstavlan avser. Tavlan ska placeras överst i förhållande till andra tavlor i samma monteringspunkt eller under en Hastighetstavla på så sätt att det inte finns andra tavlor/märkningar mellan dem.

32 32 (54) Bild 4 Angiven hastighet slutar Diametern på tavlan Angiven hastighet slutar ska vara minst 400 mm. Med tavlan Angiven hastighet slutar ska det anges att den hastighet som anges med en Hastighetstavla eller en Hastighetstavla för särskilt objekt vilken placerats före tavlan upphör på spåret och att hastigheten på spåret återgår till 35 km/h. Tavlan Angiven hastighet slutar får användas endast på ett spår där hastighetsbegränsningen är 35 km/h. Bild 5 ATP-hastighet Diametern på tavlan ATP-hastighet ska vara minst 400 mm. Med tavlan ATP-hastighet ska anges att enhetens hastighet efter tavlan får vara högst den hastighet som ATP/ETCS-ombordutrustningen visar. Bild 6 Hastighetstavla för särskilt objekt Hastighetstavlan för särskilt objekt ska vara minst 250 mm bred och minst 450 mm hög. En Hastighetstavla för särskilt objekt ska användas för att anvisa en hastighet under 10 km/h.

33 33 (54) Tavlan får användas endast på järnvägstrafikplatser. Om tavlan monteras på ett spår där den tillåtna hastigheten är högre än 35 km/h, ska hastigheten på spåret anges till högst 20 km/h på ett avstånd på 10 m före tavlan. På tavlan ska vid behov användas en pil som placerats innanför tavlan. Tavlan kan vara svängbar. Orsaken till hastigheten ska anges på tavlan, t.ex. Kääntöpöytä (vändskiva). Tavlan ska placeras överst i förhållande till andra tavlor på samma placeringsställe. Bild 7 Fäll ner strömavtagare Bredden och höjden på tavlan Fäll ner strömavtagare ska vara minst 400 mm. Med tavlan Fäll ner strömavtagare ska anges en punkt som tåg inte får passera med strömavtagaren uppfälld. Tavlan kan vara svängbar. Tavlan ska placeras överst i förhållande till andra tavlor på samma placeringsställe. Bild 8 Förtavla till tavlan Fäll ner strömavtagare Bredden och höjden på en förtavla till tavlan Fäll ner strömavtagare ska vara minst 600 mm.

34 34 (54) Förtavlan till tavlan Fäll ner strömavtagare ska användas före tavlan Fäll ner strömavtagare, då spårets högsta hastighet är över 50 km/h. Tavlan ska placeras m före tavlan Fäll ner strömavtagare. Tavlan ska placeras överst i förhållande till andra tavlor på samma placeringsställe. Bild 9 Stopptavla Bredden och höjden på en Stopptavla ska vara minst 300 mm. I ett område som omfattas av trafikstyrning av första klass på en järnvägstrafikplats kan en Stopptavla visa en punkt som inte får passeras utan separat tillstånd. Stopptavlan får endast användas i ett område som omfattas av trafikstyrning av första klass, när den högsta hastigheten på spåret i fråga är 50 km/h. En Stopptavla kan vara svängbar eller flyttbar. Andra tavlor som monteras i tvärriktning mot spåret får inte placeras på samma ställe med tavlan. Bild 10 Stoppskiva Bredden och höjden på en Stoppskiva ska vara minst 300 mm. Stoppskivan ska användas till att ange en punkt, som inte får passeras. Tavlan kan vara svängbar. Tavlan ska placeras på så sätt att dess mittpunkt finns högst mm från spårets mittlinje. Tavlan får endast användas om den högsta hastigheten på spåret i fråga är 35 km/h.

35 35 (54) Bild 11 Gräns för trafikering Bredden och höjden på tavlan Gräns för trafikering ska vara minst 600 mm. Med tavlan Gräns för trafikering ska anges att ett område som är stängt för trafik börjar. Tavlan ska placeras på så sätt att dess mittpunkt finns högst mm från spårets mittlinje. Tavlan får endast användas om den högsta hastigheten på spåret i fråga är 35 km/h. Andra tavlor i tvärriktning mot spåret får inte placeras på samma ställe med tavlan. Bild 12 Körförbud Diametern på tavlan Körförbud ska vara minst 400 mm. Med tavlan för körförbud ska anges att trafikering med en fordonsenhet som rör sig med egen maskinkraft i spåret är förbjuden. Tavlan får endast användas om den högsta hastigheten på spåret i fråga är 35 km/h.

36 36 (54) Bild 13 Trafikplats börjar Bredden och höjden på tavlan Trafikplats börjar ska vara minst 600 mm. Tavlan Trafikplats börjar ska användas för att ange en punkt där en trafikplats börjar på spåret i fråga. Tavlan Trafikplats börjar ska monteras på gränsen till trafikplatsen på så sätt att varje spår har en egen tavla. Tavlan ska placeras på samma sida av spåret som den signalinrättning som avser samma spår från samma riktning. Bild 14 Trafikplats slutar Bredden och höjden på tavlan Trafikplats slutar ska vara minst 600 mm. Tavlan Trafikplats slutar ska användas för att ange punkten där trafikplatsen slutar på spåret i fråga. Tavlan Trafikplats slutar ska monteras på gränsen till trafikplatsen på så sätt att varje spår har en egen tavla. Tavlan ska monteras på samma sida som den signalinrättning som finns på gränsen till trafikplatsen och som avser spåret i fråga från samma riktning.

37 37 (54) Bild 15 Trafikstyrning av första klass Tavlan Trafikstyrning av första klass ska vara minst 250 mm bred och minst 350 mm hög. Tavlan Trafikstyrning av första klass ska monteras för att anvisa: - gränsen mellan trafikstyrningar av första klass, om det på båda sidorna av gränsen inte finns spårsignaltavlor eller kombinerade signalinrättningar som styr trafikeringen i riktning mot gränsen på ett avstånd på 30 m från varandra, samt - början av en trafikstyrning av första klass på så sätt, att tavlan syns i riktning mot området med trafikstyrning av andra klass Gränsen och områdets början ska anges för varje spår. Som tavlans beteckning ska anges namnet på trafikstyrningen i fråga. På tavlan ska vid behov användas en pil som placerats innanför tavlan. På en tavla som monteras på en spårsignaltavla eller kombinerad signalinrättning i den riktning i vilken signalinrättningens signaler syns får inte användas en pil med dubbla spetsar. På ett spår med en Stopptavla är det tillåtet att enbart använda tavlan Trafikstyrning av första klass som gäller för ett spår.

38 38 (54) Bild 16 Trafikstyrning av andra klass Tavlan Trafikstyrning av andra klass ska vara minst 250 mm bred och minst 350 mm hög. Tavlan Trafikstyrning av andra klass ska monteras så att den anvisar när trafikstyrningen av andra klass börjar på så sätt att tavlan syns i riktning mot trafikstyrningen av första klass. På tavlan ska vid behov användas en pil som placerats innanför tavlan. Området ska märkas ut för varje spår. Namnet på området bakom tavlan ska anges som beteckning för tavlan. Alternativt ska förutom områdets namn också trafikstyrningsuppgifter anges. På en tavla som monteras på en spårsignaltavla eller kombinerad signalinrättning i den riktning i vilken signalinrättningens signaler syns får inte användas en pil med dubbla spetsar. Bild 17 Gräns för banförvaltarskap Rataverkon haltija Rataverkon haltija Valtion rataverkko Rataverkon haltija Tavlan Gräns för banförvaltarskap ska vara minst 400 mm bred och minst 300 mm hög. Tavlan Gräns för banförvaltarskap anger att banförvaltarskapet ändras. Tavlan Gräns för banförvaltarskap ska monteras så nära gränsen för banförvaltarskapet som möjligt, högst 50 m från gränspunkten för banförvaltarskapet.

39 39 (54) IISALMEN TEOLLISUUS- RAITEET Bild 18 Linjeväxel Tavlan Linjeväxel ska vara minst 400 mm bred och minst 300 mm hög. Med tavlan Linjeväxel ska anges att det finns en linjeväxel bakom tavlan. Tavlan ska monteras högst 100 m och minst 60 m före början av området för linjeväxeln. Tavlan Linjeväxel ska monteras på varje spår som leder från en trafikplats till en annan. Tavlor som anvisar en linjeväxel från samma riktning ska finnas på samma punkt av spåret på ett avstånd på högst 10 m från varandra. Bild 19 Namnskylt för tunnel En namnskylt för en tunnel ska vara minst 200 mm hög. Med tavlan Namnskylt för tunnel ska anges namnet och längden på den järnvägstunnel som finns bakom tavlan.

40 40 (54) Bild 20 Tågvägens slutpunkt (Spårsignaltavla) En tågvägs slutpunkt finns i anslutning spårsignaltavlan Tågvägens slutpunkt eller tillsammans med beteckningen Tågvägens slutpunkt. Tavlan Tågvägens slutpunkt ska ange en punkt som ett tåg som fått förhandsinformation om att tågvägen slutar med en slutpunkt för tågvägen inte får passera utan: - starttillstånd eller - tillstånd av trafikstyrningen - huvudsignalen Kör eller Kör 35, som försetts med samma beteckning, tillsammans med tavlan Tågvägens slutpunkt. Tavlan Tågvägens slutpunkt får inte monteras i färdriktningen före järnvägstrafikplatsens första växel. Tavlan Tågvägens slutpunkt ska monteras i färdriktning minst 700 m från gränsen till trafikplatsen. Det är tillåtet att montera tavlan Tågvägens slutpunkt på en spårsignaltavla eller en beteckning för en spårsignaltavla som finns ovanpå en sådan tavla inom det fria rummet på spåret med tillstånd av banförvaltaren och enligt dennes anvisningar. Vid tågvägens slutpunkt ska beteckningen för en spårsignaltavla monteras ovanför tavlan Tågvägens slutpunkt. Tavlan Infart ska monteras före tågvägens slutpunkt, om inte siktsträckan för tågvägens slutpunkt är minst 50 m. Det är inte tillåtet att placera bantavlor på samma ställe som tavlan Tågvägens slutpunkt har placerats, med undantag för tavlorna Trafikstyrning av första och andra klass. Bild 21 Tavlan Tågvägens slutpunkt Tavlan Tågvägens slutpunkt ska vara minst 60 mm bred och den orangea/svarta delen ska vara minst 270 mm och högst 330 mm hög.

41 41 (54) Ovanför en spårsignaltavla ska tavlan Tågvägens slutpunkt monteras så att den utsträcker sig minst 500 mm ovanför den upprätta beteckningen. Bild 22 Beteckning för Tågvägens slutpunkt F 2 E Beteckningen Tågvägens slutpunkt ska vara minst 120 mm bred och minst 600 mm hög. På beteckningen Tågvägens slutpunkt ska anges: - spårets nummer, - spårets nummer och bokstav E eller P eller - beteckningen för huvudsignal som gäller spåret i fråga. Tavlan ska monteras till höger om spåret. Bild 23 Beteckning för spårsignaltavla En vertikal beteckning för en spårsignaltavla ska vara minst 90 mm bred, medan en horisontal beteckning ska vara minst 120 mm hög. Beteckningen för en spårsignaltavla ska monteras på en spårsignaltavla. En spårsignaltavla som finns högst mm ovanför rälsens rygg, beteckningen för en spårsignaltavla ska monteras tvärs över spåret i första hand som en vertikal beteckning på spårsignaltavlan, i andra hand som en vertikal beteckning på sidan om spårsignaltavlan, och om inte någondera alternativet är möjligt, som en horisontal beteckning under spårsignaltavlan. En spårsignaltavla som finns högre än mm över rälsryggen, beteckningen för en spårsignaltavla ska monteras som en horisontal beteckning under spårsignaltavlan. Bestämmelser om montering av en beteckning i anslutning till tavlan Tågvägens slutpunkt finns i punkt Bild 20 Tågvägens slutpunkt. Beteckningens nummer ska ha tre siffror, då det anger numret för det spår som signalinrättningen avser.

42 42 (54) Bild 24 Beteckning för Huvudsignaltavla Beteckningen för en huvudsignal ska vara minst 250 mm bred och minst 700 mm hög vad gäller bakgrundsskivor för en huvudsignal med två lampor och minst 900 mm hög vad gäller bakgrundsskivor för en huvudsignal med tre lampor. Beteckningen för en huvudsignal ska monteras på högra sidan av bakgrundsskivans ljusöppningar på så sätt att mellanrummet mellan beteckningen och den vita kanten på bakgrundsskivan för signalen är minst 10 mm. Beteckningen för en huvudsignal ska användas på en huvudsignal som finns på en trafikplats och på trafikplatsens gräns. Beteckningen för en huvudsignal med gul bakgrund ska användas för en huvudsignal utanför en trafikplats. En beteckning för en huvudsignal, vars höjd är minst 900 mm, ska användas på en bakgrundsskiva som är avsedd för en huvudsignal med tre ljus. Beteckningen för en huvudsignal, vars höjd är minst 700 mm, ska användas på en bakgrundsskiva som är avsedd för en huvudsignal med två ljus. Beteckningens nummer ska ha tre siffror, då det anger numret för det spår som signaltavlan anger. Bild 25 Beteckning för kombinerad signalinrättning Beteckningen för en kombinerad signalinrättning ska vara minst 140 mm bred och minst 456 mm hög eller 674 mm hög. Bild 26 Beteckning för blocksignal p Beteckningen för en blocksignal ska vara minst 280 mm bred och minst 240 mm hög. Beteckningen för en blocksignal ska placeras under blocksignalens bakgrundsskiva.

43 43 (54) Bild 27 Beteckning för plankorsningssignaltavla Beteckningen för en plankorsningssignal ska vara minst 200 mm bred och minst 230 mm hög. Beteckningen för plankorsningssignal ska monteras under plankorsningssignalen. Bild 28 Beteckning för försignaltavla Beteckningen för en försignal ska vara minst 240 mm bred och minst 280 mm hög. Beteckningen för en försignal ska monteras på en försignaltavla som inte finns i anslutning till en huvudsignal. Bild 29 Beteckning för signalinrättning Beteckningen för signalinrättningen ska vara minst 240 mm bred och minst 280 mm hög. Beteckningen för signalinrättningen ska monteras på signalinrättningens bakgrundsskiva eller under signalinrättningen, då ingen annan beteckning för signalinrättning finns på signalinrättningen i fråga.

44 44 (54) Bild 30 Beteckning för låsningssignatavla Beteckningen för en låsningssignaltavla ska vara minst 240 mm bred och minst 280 mm hög. Beteckningen för en låsningssignaltavla ska monteras under låsningssignaltavlan. Bild 31 Ogiltighet ( A ) ( B ) ( C ) ( D ) Diametern på balken för ogiltighetstavlan (A) ska vara minst 795 mm. Diametern på ogiltighetstavlan (B) ska vara minst 280 mm. Ogiltighetstavlan (C) ska vara minst 150 mm bred och minst 595 mm hög. Ogiltighetstavlan (D) ska vara minst 150 mm bred och minst 377 mm hög. En ogiltighetstavla får endast användas för en ibruktagen signalinrättning då den tillfälligt tas ur bruk. Ogiltighetstavlan (A) får inte användas, då en huvud- och försignal finns under. Ogiltighetstavlan (C) används i en kombinerad signalinrättning ovan- eller nedanför en beteckning för en kombinerad signalinrättning där den använda beteckningen är högst 456 mm hög och nedanför beteckningen för en kombinerad signalinrättning då den använda beteckningen är över 456 mm hög. Ogiltighetstavlan (D) används ovanför beteckningen för kombinerad signalinrättning på en kombinerad signalinrättning på vilken en över 456 mm hög beteckning används. En ogiltighetstavla ska monteras på så sätt att: Ogiltighetstavlan (A) är högst 500 mm under signalens bakgrundstavla, - Ogiltighetstavlan (B) finns på varje ljusöppning på en huvud-, för- och blockeringssignaltavla och - Ogiltighetstavlorna (C) och (D) täcker de övre och under delarna av signalinrättningens beteckningar.

45 45 (54) Bild 32 Växel Perus Perus P er u s 9096 P erus Tavlan Växel ska vara minst 300 mm bred och minst 320 mm hög. Tavlan för växel ska monteras på en växel om tavlan kan monteras utanför spårets öppna utrymme. Tavlan används inte på dubbla korsningsväxlar (KRV). Tavlas text Perus på gul botten anger att växelns grundläge är inställt på det avvikande spåret och på vit botten att växelns grundläge är inställt direkt på spåret. I en växel med en korsning med rörliga delar ska tavlan också monteras i anslutning till växelkorsningsmekanismen. Vid dubbla växlar och ensidiga korsningsväxlar ska två tavlor användas. Nummerdelen av växelbeteckningen ska anges på tavlan Växel. Tavlan Växel ska placeras så att den visar vitt då växeln är inställd direkt på spåret och gult då växeln är inställd på det avvikande spåret. Bild 33 Beteckning för växel Beteckningen för en växel ska vara minst 330 mm bred och minst 180 mm hög. Beteckning för växel ska användas i en växel som inte har försetts med tavlan för Växel. Växelbeteckningens nummerdel ska anges på tavlans beteckning.

46 46 (54) Bild 34 Beteckning för korsningsväxel 204 a b 204 c d ( A ) ( B ) Beteckningen för en korsningsväxel ska vara minst 330 mm bred och minst 150 mm hög. Beteckningen för korsningsväxel ( A ) eller ( B ) ska monteras vid dubbel korsningsväxel (KRV). När en positionsdetektor inte finns ska beteckningen för ett korsningsområde monteras i riktning med spåret eller tvärs över spåret högst mm från tungspetsen. Beteckningen ( A ) ska monteras på korsningsväxelns positionsdetektor. Beteckningen ( B ) ska monteras nedanför positionsdetektorns positionsfigur. I anslutning till en positionsdetektor ska tavlan som beskriver positionen av korsningsväxelns växelhalvor (a/b eller c/d) placeras så att märkningarna a/b och c/d kan läsas från de aktuella växelhalvornas riktning. I anslutning till en växelmekanism ska tavlan som beskriver positionen av korsningsväxelns växelhalvor (a/b eller c/d) placeras så att märkningarna a/b och c/d är i anslutning till de aktuella växelhalvorna och kan läsas från båda riktningarna. Bild 35 Positionsdetektor vid korsningsväxel En positionsdetektor för en korsningsväxel ska användas om växeln har en växelställare eller om växeln hör till en lokaltillståndsgrupp Bild 36 XIV Spårspärr XIV Tavlan Spårspärr ska vara minst 300 mm bred och minst 320 mm hög. Tavlan Spårspärr ska monteras på en spårspärr och en stoppanordning. Nummerdelen av beteckningen för en spårspärr eller för en stoppanordning ska anges på tavlan Spårspärr. Tavlan ska monteras så att den visar en röd bakgrundsfärg då trafikeringen förhindras, och vit bakgrundsfärg, då trafikering inte förhindras.

47 47 (54) Bild 37 Tilläggsskylt som anger avstånd En tilläggsskylt som anger avstånd ska vara minst 500 mm bred och minst 200 mm hög. En tilläggsskylt som anger avstånd ska monteras i anslutning till närmaste förtavla till en Hastighetstavla, då förtavlan finns närmare än m från Hastighetstavlan. Avståndet på tavlan ska anges med hundra meters precision och avrundas nedåt. Tilläggsskylten och riktningspilen ska placeras under den tavla som de gäller på så sätt, att tilläggsskylten är ovanför riktningspilen. Bild 38 Tavla som anger avstånd till kombinerad signalinrättning En förtavla till en hastighetstavla ska vara minst 450 mm bred och minst 200 mm hög. Tavlan som anger avstånd till kombinerad signalinrättning ska användas för att visa avståndet till följande kombinerade signalinrättning, då avståndet mellan två på varandra följande kombinerade signalinrättningar är under 800 m och när båda signalinrättningarna kan vara signalinrättningar som avslutar en tågväg. Bild 39 Kontaktledning slutar Längden på sidan på tavlan Kontaktledning slutar ska vara minst 300 mm. Med tavlan Kontaktledning slutar ska anges en punkt varefter strömavtagaren inte får vara uppfälld. Tavlan kan vara svängbar.

48 48 (54) Bild 40 Förtavla för skyddssektion En förtavla till tavlan Skyddssektion börjar ska vara minst 400 mm bred och hög. Med förtavlan för skyddssektion, ska anges att det på någon möjlig tågväg på ett avstånd om m finns en tavla Skyddssektion börjar. Tavlan ska placeras m före tavlan Skyddssektion börjar. Tavlan får inte användas, då: Skyddssektionen ligger under 300 m efter en kort växel till ett avvikande spår eller hastigheten i skyddssektionen är högst 35 km/h. Bild 41 Skyddssektion börjar Bredden och höjden på tavlan Skyddssektion börjar ska vara minst 400 mm. Med tavlan Skyddssektion börjar ska anges att det finns en skyddssektionsmagnet på högst 150 meters avstånd. Bild 42 Skyddssektion upphör Bredden och höjden på tavlan Skyddssektion slutar ska vara minst 400 mm. Med tavlan Skyddssektion slutar ska anges att en skyddssektion slutat. Bild 43 Fäll upp strömavtagare Längden på sidan på tavlan Fäll upp strömavtagare ska vara minst 300 mm. Med tavlan Fäll upp strömavtagare ska anges en punkt varefter strömavtagaren får vara uppfälld.

49 49 (54) Bild 44 ATP börjar Tavlan ATP börjar ska vara minst 250 mm bred och minst 160 mm hög. Med tavlan ATP börjar ska det anges att ett ATP-byggnadsområde slutar, då ett spår som är utrustat med ett system för tågkontroll börjar efter ATP-byggnadsområdet. Tavlan ska monteras högst 100 m från den punkt där ATP-byggnadsområdet slutar. Med tavlan kan man ange att ett spår som är utrustat med markbunden utrustning för tågövervakningssystemet börjar. Bild 45 ATP upphör Tavlan ATP slutar ska vara minst 250 mm bred och minst 160 mm hög. Med tavlan ATP upphör ska anges att ett spår som utrustats med markbunden utrustning för tågövervakningssystemet slutar. Tavlan ska placeras högst 100 m före eller efter att området med markbunden utrustning för tågövervakningssystemet eller ATP-byggnadsområdet slutar. Bild 46 ATP-byggnadsområde börjar Tavlan ATP byggnadsområde börjar ska vara minst 400 mm bred och minst 300 mm hög. Med tavlan ATP-byggnadsområde börjar ska anges en punkt där ett ATP-byggnadsområde börjar. Tavlan ska placeras högst 100 m före byggnadsområdets början.

50 50 (54) Bild 47 Infart Tavlan Infart ska vara minst 120 mm bred och minst 400 mm hög. Infartstavlan ska monteras minst 50 m och högst 300 m före Slutpunkt för tågväg, då siktsträckan vid Slutpunkt för tågväg är mindre än 50 m. Bild 48 Allmän varningstavla En allmän varningstavla ska vara minst 370 mm bred och minst 325 mm hög. Banförvaltaren ger anvisningar om användning av den allmänna varningstavlan och den verksamhet som den förutsätter. Tavlan ska monteras till höger om spåret. Bild 49 Tilläggstavlor för plankorsning ( A ) ( B ) En tilläggsskylt för en plankorsning ska vara minst 180 mm bred och minst 100 mm hög. Med en tilläggstavla för plankorsning ska anges namnet och positionen av en järnvägsplankorsning. Tilläggstavlan för plankorsning ( A ) ska monteras vid järnvägsplankorsningar som är utrustade med varningsanläggningar. Tavlorna ska placeras så att de är synliga för trafikanterna från båda hållen. Tilläggstavlan för plankorsning ( B ) ska monteras i riktning med leden i järnvägsplankorsningar som inte är försedda med varningsanläggningar. Tavlorna ska monteras så att det finns en tavla på båda sidorna av plankorsningen för varje led.