Biblioteks- och informationsvetenskap

Transkript

1 Biblioteks- och informationsvetenskap 180 hp en presentation av utbildningen vid Linnéuniversitetet.

2 Vi utbildar framtidens bibliotekarie Produktion Biblioteks- och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet Foto Daniel Blom Andreas Klippinge Text Angela Zetterlund Jenny Rosander Sofie Lindell Det fanns många skäl till att jag en gång i tiden valde att utbilda mig till bibliotekarie. Det är ett intellektuellt och självständigt yrke, där man får möta många olika sorters människor i varierade sammanhang. Jag hade just fått mitt första barn och ville gärna arbeta med pedagogiska uppgifter i en mindre kommun. Yrkesvalet är många gånger ett livsstilsval och jag kopplade samman bibliotekens verksamhet med tanken om ett gott liv. Det gör jag nog fortfarande. Idag ser vi hur, mycket tack vare den informationsteknologiska utvecklingen, hur fler och fler nya arbetsuppgifter kommer till inom vårt område. Nu tar vi på oss uppgiften att strukturera informationen på Internet och vägleda användare som söker information och kunskap i samband med studier, arbete och lärande i vardagen. Vi arbetar numer inte bara med böcker, utan även med film, musik och förstås en mängd digitala resurser. De flesta undersökningar visar att biblioteken har ett stort förtroende hos allmänheten. Biblioteken ses som en del av ett öppet demokratiskt samhälle, där vi värnar allas fria tillgång till kunskap. Ny yrkesroll kräver ny utbildning. Att jobba som bibliotekarie idag innebär ett flexibelt yrke som utvecklas i takt med tiden. Då informationssamhället har medfört en stark ökning i mängden information, har kraven på bibliotekarien ökat. Dels kräver användning av nya medierna en utökad teknisk kompetens, dels finns spännande pedagogiska utmaningar i att tillgodose olika användargruppers speciella önskemål och behov. Sedan början på nittiotalet bygger bibliotekarieutbildningen på forskning och beprövad erfarenhet inom ämnet biblioteksoch informationsvetenskap. Själv valde jag att doktorera på ämnet utvärderingsmetodik. Men man kan också forska om olika system för kunskapsåtervinning, sjuksköterskors informationssökning och hur barn lär sig med hjälp av multimedia. I vår utbildning knyter vi an till forskning som har gjorts både i Sverige och internationellt. Vi samarbetar också med andra ämnen som exempelvis pedagogik och informatik. På Sveriges nyaste universitet erbjuder vi en mångvetenskaplig utbildning som betonar de nödvändiga tekniska och pedagogiska kompetenserna hos framtidens bibliotekarier. Välkommen till Biblioteks- och informationsvetenskap på Linnéuniversitetet! Angela Zetterlund, programansvarig

3 Biblioteks- och informationsvetenskap 180 hp Behörighet: Vi erbjuder en mångvetenskaplig utbildning som betonar de nödvändiga tekniska och pedagogiska kompetenserna hos framtidens bibliotekarier. Du blir specialist på informationsförmedling med människors behov av kunskap och kulturupplevelser i centrum? Bibliotekarien organiserar och gör önskad information tillgänglig för olika typer av användare, till exempel skolelever, allmänhet, forskare och yrkesspecialister i näringsliv och organisationer. Eftersom informationssamhället har medfört en stark ökning i mängden information har kraven på bibliotekarien ökat kraftigt. Dels kräver användning av de nya medierna en utökad teknisk kompetens, dels finns spännande pedagogiska utmaningar i att tillgodose olika användargruppers speciella önskemål och behov.utbildningen har fyra kunskapsområden som man arbetar inom: brukarebibliotek-samhälle, informationskompetens, bibliotekspedagogik samt kunskapsorganisation med informationsarkitektur. Den innehåller teoretiska, praktiska och även verksamhetsförlagda delar. yrkesliv Programmet för biblioteksoch informationsvetenskap syftar till att ge dig den grund du behöver för att kunna arbeta inom till exempel skolbibliotek, folkbibliotek och bibliotek vid högskolor och universitet men också inom andra områden av informationssektorn, både i offentlig och privat verksamhet. I hela Europa växer en ny arbetsmarknad fram för akademiskt utbildade specialister på informationssökning och informationsförmedling. examen Filosofie kandidatexamen. Grundläggande behörighet Kontaktperson: Angela Zetterlund, angela.zetterlund@lnu.se Studieort: Växjö Studietakt: 100% dag, Ht11 Studietakt: 50% distans, Vt12 Läs mer på programmets webbsida: Lnu.se/KGBOA År 1 År 2 År 3 Biblioteks- och informationsvetenskap 30 hp Biblioteks- och informationsvetenskap 30 hp Valfria ämnesstudier 30 hp Biblioteks- och informationsvetenskap 30 hp Valfria ämnesstudier 30 hp alt hp Biblioteks- och informationsvetenskap 30 hp

4 En arbetsdag som webbansvarig på Oxelösunds bibliotek 8.00 Kommer till jobbet, kollar mail osv Beställer böcker och katalogiserar titlar som kommit via inköpsförslag eller fjärrlåneansökningar Pass i informationen Lunch Jobbar med hemsida, kodning, bilder, text Fika Köper in månadens musikskivor, gör katalogposter Jobbar med hemsida och sociala medier, knåpar lite på en broschyr till våra besökare Slutar Jag förmedlar kunskap Jonas Stål har tillbringat mycket av sin tid på bibliotek. Han funderade nästan lika mycket över sitt yrkesval. Därför valde han att jobba två år som biblioteksassistent innan han sökte till utbildningen inom Biblioteks- och informationsvetenskap. Men väl där så var målet klart att gå ut i arbetslivet som bibliotekarie. Nu har hans stora intresse, för att läsa, skriva och fördjupa sig i mängder av böcker, gett honom ett kreativt arbete som bibliotekarie på Koordinaten - ett allaktivitetshus i centrum av Oxelösund. Idag har jag en bibliotekarietjänst med webbansvar. Det är ett flexibelt och kreativt arbete, där jag förmedlar kunskap. Jag skriver ofta artiklar till hemsidan vilket innebär en möjlighet att fördjupa sig i den bokskatt som biblioteket erbjuder. Den viktigaste uppgiften jag har som bibliotekarie är dock att kunna möta människor och ge bra service till besökarna. Pedagogik och projektkunskap viktigt för yrkesrollen På utbildningen utgör ämnet pedagogik en viktig del. Det väckte Jonas intresse och utgjorde hans fördjupningsämne. Under utbildningstiden jobbade vi mycket med den pedagogiska grundsynen, både på individnivå och i samspel mellan grupper. Jag fick med mig en styrka i min egen pedagogiska grundsyn vilket är otroligt viktigt i bemötandet av människor. Annars nämner han erfarenheten av att jobba i projekt som det han har mest nytta av i jobbet. Jag har lärt mig att våga dra igång saker i arbetslivet. På utbildningen jobbade vi projektgemensamt från dag ett och det är bra att få lära sig samarbeta för att hitta lösningar på frågor. Biblioteken en öppen mötesplats Trots att Jonas valde att inrikta sig mot pedagogik så jobbar han idag med teknik. Bibliotekens viktigaste roll är att vara en öppen mötesplats. Som webbansvarig jobbar jag just nu mycket för 24-timmarsbiblioteket och den tillgänglighet som det innebär. Trots att vi är ett litet bibliotek så har vi köpt in den modernaste tekniklösningen som finns för biblioteksverksamhet. Bibliotekarie ett flexibelt yrke Att jobba som bibliotekarie idag innebär ett flexibelt yrke som utvecklas i takt med tiden. Jonas ser framtiden an med tillförsikt. Jag ser framför mig att yrket kommer förändras. Biblioteken kommer kanske integreras med andra verksamheter, så som upplägget är här på Koordinaten. Mötet med människor kommer stå mer i centrum och det blir allt viktigare med kunniga förmedlare av såväl skönlitteratur som kvalificerad litteratur. Titel: Bibliotekarie med webbansvar Ålder: 31 år Fritidsintresse: Familjen, musik, friluftsliv och skateboardåkning. Arbetsplats: Koordinaten ett allaktivitetshus i Oxelösund. Huset inrymmer bland annat verksamheter som bibliotek, turisbyrå, cafe, fritidsgård, lärcenter och konferens- och möteslokaler.

5 Stolthet och fördomar En blyg, ganska beige medelålders kvinna som vandrar längs långa rader av böcker och som läst de allra flesta av dem. Så ser den fördomsfulla bilden ut av en bibliotekarie för många. En bild som bekräftas av studenter på utbildningen biblioteksoch informationsvetenskap. Men den bekräftas just som en fördom och ett förlegat ideal. David Hjalmarsson och Dan Lundberg har olika bakgrund, olika framtidsplaner och ganska olika personligheter. Något de har gemensamt är att de båda studerar biblioteksoch informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Jag har börjat inse bibliotekens roll i samhället. Det är något vi resonerar mycket om på utbildningen, säger Dan som har en bakgrund som systemutvecklare och programmerare. David som tidigare varit lagerarbetare i sex år, berättar att han blev nyfiken på utbildningen mycket tack vare att han tycker om att vistas på bibliotek. Och så intresset för böcker. Från början trodde jag att utbildningen gick ut på att vi skulle läsa en massa litteraturvetenskap. Ja, det är många nya studenter som tror det, förklarar Joacim Hansson som är professor i biblioteksoch informationsvetenskap och en av de ansvariga för utbildningen. Biblioteken utvecklas i takt med tiden Ordet bibliotek betyder boksamling, men för dagens och framtidens bibliotekarier innebär arbetet mer än att lagra och kategorisera böcker. Biblioteken är under konstant utveckling för att matcha utvecklingen i samhället. Att hantera det som finns på biblioteken är egentligen relativt enkelt. Den stora utmaningen är den ständigt närvarande frågan vad ska vi ha det här till?, säger Joacim. Så vad ska vi ha biblioteken till? De har en viktig roll i en demokrati genom att hålla information i olika former tillgänglig, svarar David med självklarhet. Dan slår fast att trovärdigheten för biblioteken ligger i en form av moderering. Det har alltid varit bibliotekens uppgift att ta fram källor till information som man inte ska behöva dubbelkolla. Nya karaktärer i yrket På utbildningen läser både män och kvinnor med stor åldersspridning, vilket ger spridning också i diskussioner. Den sociala aspekten och servicerollen i yrket lockar mig mycket, säger Dan. Joacim förklarar att den stereotypa bilden av en bibliotekarie som en tillbakadragen rådgivare, härstammar från ett hyschande kvinnoideal i slutet av 1800-talets USA. Idag skulle jag säga att det framträtt två helt andra typer av karaktärer i yrket: den samhällspolitiskt aktiva och den teknikoffensiva. Bibliotekens demokratiska uppgift Det tekniska avancemanget och utvecklingen av digitala sociala medier är en del av bibliotekens utveckling just nu. Kanske har det att göra med den demokratiska uppgiften. För kanske är biblioteken mer en idé än en plats. Idén om att möta och hjälpa människor till kunskap, på deras villkor.

6 En pedagog funderar Måste en bibliotekarie vara pedagogisk och hur hänger digitala medier och kulturarv ihop? Linda Reneland-Forsman är ansvarig för kursen Pedagogik och lärande, på utbildningen och kastar ljus över inte helt okomplicerade frågor. Varför läser man pedagogik på utbildningen Biblioteks- och informationsvetenskap? En anledning är till exempel att bibliotek inte bara ska tillhandahålla material utan också stimulera läsning. För att lyckas med det måste man kunna nå ut och nå fram till människor. Det gäller att kunna se vad som händer hos den som läser men också se till att det faktiskt händer något. Vad tycker du är den viktigaste egenskapen hos en bibliotekarie? Att ha intresse för den andre, den man möter i arbetet. Pedagogikstudierna medför en sorts relationskompetens. För att kunna ta fram relevant och intressant material till olika individer, inte minst barn och ungdomar, gäller det att veta något om den värld de lever i. Hur ser du på bibliotekens roll? Det demokratiska uppdraget är förstås väsentligt. Men det finns också ett viktigt kulturuppdrag att föra svenskt kulturarv vidare. Det förutsätter att hela tiden resonera kring vad det är. Biblioteksväsendet spelar en betydande roll i att vidga kulturbegreppet. Du arbetar mycket med digitala medier. Hur kommer det in i sammanhanget? Ny informationsteknik och digitala medier kan skapa nya och fler kontaktytor till människor i samhället. Att använda sociala medier exempelvis, kan skapa en dynamik som attraherar bland annat barn och ungdomar. Biblioteken kan ju vara så mycket mer än själva biblioteksbyggnaden. Hur menar du då? För att skapa rum för möten måste vi kunna riva väggar. Ibland rent fysiskt, att alltså förändra det vi möter i biblioteksbyggnaden, men också genom att skapa nya virtuella rum. Vad betyder det för biblioteksväsendet? Det möjliggör en ny sorts folklighet och demokratisk process. De digitala rummen gör både att vi når olika individer och att de når oss. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Bibliotekslagen 1996:1596

7 Vi utbildar framtidens bibliotekarier. F.v: Angela Zetterlund, Joacim Hansson, Linda Reneland-Forsman, Nina Waldmann, Stefan Sellbjer, Daniel Andersson, Edgardo Gonzalez, Sara Ahlryd, Tove Lorentzon, Åsa Morin, Mattias Rieloff. Visste du att Statistik om Biblioteks- och informationsvetenskap Växjö Antal registrerade studenter: 117 st. Läser helfart/campus: 77% Läser halvfart/distans: 23% Andelen kvinnor och män på utbildningen Kvinnor: 75% Män: 25% Länktips Biblioteksföreningen: DIK: Kulturrådet: Professor Joakim Hanssons forskningsblogg: Studieresor under utbildningen Bok- och biblioteksmässan i Göteborg Resa till Stockholm med besök på exempelvis KB, Stadsbiblioteket, Nacka forum m.m BTJ i Lund Verksamhetsförlagd utbildning På termin: 1, 2 och 3 ingår en veckas verksamhetsförlagd utbildning. Då praktiserar du ute i verksamheten och studerar den utifrån perspektiv med anknytning till teman i utbildningen. Varje år anordnar programmet en studieresa till Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Här syns förstaårsstudenterna Tove Andersson, Josefin Fritsch, Amanda Aronsson och Emma Arnehov i Linnéuniverstitets monter. Vi tycker det är toppen att skolan ordnar den här resan. Det är kul och intressant att få bokmingla tillsammans, är deras gemensamma kommentar om besöket på mässan.

8 Kalmar / Växjö Telefon E-post info@lnu.se