VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 (20)

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 (20) Kommunstyrelsens arbetsutskott Återrapportering: organisation för arbetsmarknadsinsatser (KS ) Beslut Arbetsutskottet föreslår att Kommunstyrelsen noterar informationen. Ärendet i korthet Kommunstyrelsen gav ett uppdrag om att utreda möjligheterna att erbjuda en parallell verksamhet vid arbetsmarknadsenheten, där de individer som inte omfattas av socialförvaltningens verksamhet kan arbetsprövas under en begränsad tid. Behov finns enligt socialförvaltningen av att förändra kommunens organisation av insatser till personer som på grund av en funktionsnedsättning omfattas av LSS och som är arbetssökande. Det stöd som idag erbjuds gruppen är daglig verksamhet enligt LSS. Socialförvaltningen ser ett behov av att ge stöd att få ett arbete, skiljt från daglig verksamhet (LSS) och andra sysselsättningsåtgärder. En förändrad verksamhet vid arbetsmarknadsenheten kan å andra sidan innebära konsekvenser för den nuvarande verksamheten. Yrkanden Örjan Lid (M) yrkar att arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen noterar informationen. Propositionsordning Ordföranden Örjan Lid (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Handlingar 1. Tjänsteskrivelse: Återrapportering - organisation av arbetsmarknadsinsatser 2. Utredning: Arbetsmarknadsinsatser och sysselsättning 3. Bilaga till utredningen: Arbetsförmedlingens faktablad, Vissa unga med funktionsnedsättning Expedieras till Akt Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS EMELIE HALLIN SID 1/2 UTREDARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Återrapportering - organisation av arbetsmarknadsinsatser Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Ärendet i korthet Kommunstyrelsen gav ett uppdrag om att utreda möjligheterna att erbjuda en parallell verksamhet vid arbetsmarknadsenheten, där de individer som inte omfattas av socialförvaltningens verksamhet kan arbetsprövas under en begränsad tid. Behov finns enligt socialförvaltningen av att förändra kommunens organisation av insatser till personer som på grund av en funktionsnedsättning omfattas av LSS och som är arbetssökande. Det stöd som idag erbjuds gruppen är daglig verksamhet enligt LSS. Socialförvaltningen ser ett behov av att ge stöd att få ett arbete, skiljt från daglig verksamhet (LSS) och andra sysselsättningsåtgärder. En förändrad verksamhet vid arbetsmarknadsenheten kan å andra sidan innebära konsekvenser för den nuvarande verksamheten. Bakgrund En utredning har genomförts och två huvudinriktningar har identifierats för hur verksamheten kan förändras. Organisation skulle antingen ske utifrån målgrupp eller typ av insats. I kommunen finns olika grupper av människor som står utanför arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsåtgärder är främst Arbetsförmedlingens ansvarsområde, även om kommunen ibland kan ha ett försörjningsansvar utifrån socialtjänstlagen, om individen inte kan få sin försörjning på annat sätt. Kommunen har även i vissa fall en skyldighet att anordna sysselsättning för individer med vissa förutsättningar (utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Behov finns enligt socialförvaltningen att förändra kommunens organisation av insatser till personer som på grund av en funktionsnedsättning omfattas av LSS och som är arbetssökande. Det stöd som idag erbjuds gruppen är daglig verksamhet enligt LSS. Socialförvaltningen ser ett behov av att ge stöd att individen ska få ett arbete, skiljt från daglig verksamhet (LSS) och andra sysselsättningsåtgärder. Arbetsmarknadsenheten ser dock svårigheter att tillhandahålla en sådan verksamhet. Valet av utformning och omfattning av arbetsmarknadsåtgärder angränsar även till ett politiskt ställningstagande om i vilken utsträckning kommunen ska ägna sig åt sådant, utifrån att det är arbetsförmedlingen snarare än kommunen som har ansvaret för frågan. Handlingar 1. Protokollsutdrag, KS 119, Riktlinjer för arbetsmarknadsenheten 2. Tjänsteskrivelse: Förslag om organisationsförändring, arbetsmarknadsåtgärder 3. Bilaga till utredningen: Arbetsförmedlingens faktablad, Vissa unga med funktionsnedsättning 4. Utredning: arbetsmarknadsinsatser och sysselsättningsåtgärder Roland Beijer Kommundirektör Victor Kilén Förvaltningschef Ska expedieras till: Akt Socialnämnden Arbetsmarknadsenheten

4 U T R E D N I N G VALLENTUNA KOMMUN 2013 Arbetsmarknadsinsatser och sysselsättning Organisation utifrån målgrupp eller typ av insats?

5 Sammanfattning Socialförvaltningen och förvaltningen för Kansli-Arbetsmarknad-Information har under 2013 diskuterat arbetsmarknadsfrågor och olika målgruppers behov av insatser. En utgångspunkt är att det generella ansvaret för samhällets arbetsmarknadsåtgärder ligger hos arbetsförmedlingen, men att kommunens insatser kan vara ett viktigt komplement i vissa fall. Valet av utformning och omfattning av arbetsmarknadsåtgärder angränsar även till ett politiskt ställningstagande om i vilken utsträckning kommunen ska ägna sig åt sådant, utifrån att det är arbetsförmedlingen snarare än kommunen som har ansvaret för frågan. Kring arbetssökande personer med funktionsnedsättningar, som omfattas av lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), anser socialförvaltningen att arbetssättet i kommunen kan utvecklas. För att förändra arbetssättet krävs en förändring av organisationen; socialförvaltningen och arbetsmarknadsenheten har dock olika syn på vad som krävs och vilken organisation som bör förändras: Socialförvaltningen menar att insatser i första hand bör utformas utifrån att individerna är arbetssökande och erbjudas i en verksamhet kopplad till kommunens arbetsmarknadsenhet (AME). AME menar att insatser för målgruppen i första hand bör erbjudas i en verksamhet med specialistkompetens på området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inom socialförvaltningens verksamheter.

6 Innehållsförteckning 1. Uppdraget Hur ser målgruppen/målgrupperna ut? Grupp 1 - Stöd till arbete istället för daglig verksamhet? Grupp 2 - Deltagare som inte är möjliga att ta emot på kommunens arbetsmarknadsenhet Grupp 3 Personer inom socialpsykiatrin Grupp 4 - Personer med försörjningsstöd och språksvårigheter Angränsande problem och frågeställningar Näringslivet och behovet av förtroende för kommunen Det kommunala ansvaret Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Om insatser till enskilda Gränsdragning mellan nämndernas ansvarsområden Synen på arbete och arbetsförmåga Definition av arbetsförmåga Kommunen i relation till andra myndigheter Andra myndigheters bedömningar och uppgifter Socialnämndens möjligheter att ta del av uppgifter hos andra myndigheter Konsekvenser av olika val Lagstadgad respektive frivillig verksamhet Tillhandahållande av tjänster internt eller externt Samordning avseende insats eller målgrupp Informationsöverföringsmöjligheter och sekretess Alternativ för utformning och placering... 25

7 4.1 Fokus på målgrupp Utformning av verksamhet Under arbetsmarknadsenheten eller inom socialförvaltningens verksamhet? Möjliga konsekvenser av att skapa en parallell verksamhet under AME Möjliga konsekvenser av en organisation under socialförvaltningen Slutsatser... 32

8 1. Uppdraget Kommunstyrelsen gav i uppdrag att utreda möjligheterna att erbjuda en parallell verksamhet vid arbetsmarknadsenheten, där de individer som inte omfattas av socialförvaltningens verksamhet kan arbetsprövas under en begränsad tid. Efter dialog mellan socialförvaltningen och förvaltningen för Kansli-Arbetsmarknad- Information har uppdraget breddats till att belysa olika sätt på vilket kommunen kan arbeta med människor som står nära arbetsmarknaden, och som idag inte hanteras inom arbetsmarknadsenhetens verksamhet. 1.1 Hur ser målgruppen/målgrupperna ut? I kommunen finns olika grupper av människor som står utanför arbetsmarknaden. De som står utanför arbetsmarknaden får ofta sin försörjning via ekonomiskt bistånd från socialförvaltningen, arbetslöshetsersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller genom ersättning från försäkringskassan. Kommunen har ett försörjningsansvar utifrån socialtjänstlagen om individen inte kan få sin försörjning på annat sätt. Kommunen har i vissa fall även en skyldighet att anordna sysselsättning för individer med vissa förutsättningar (utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). Målgrupperna som enligt socialförvaltningen står nära arbetsmarknaden, men idag inte hanteras inom arbetsmarknadsenhetens (AME: s) verksamhet ser ut enligt nedan: Målgrupp Bedömning Omfattning Grupp 1: Personer som på grund av en funktionsnedsättning omfattas av LSS och som är arbetssökande. Det stöd som idag erbjuds gruppen är daglig verksamhet enligt LSS. Grupp 2: Personer beroende av försörjningsstöd som AME av har sagt nej till att ta emot för arbetsprövning/arbetsträning, exempelvis på grund av missbruk eller misskötsel vid tidigare deltagande. Gruppen behöver ha tillgång till stöd att få ett arbete. Stödet bör vara format både utifrån generella kunskaper om målgruppen och utifrån individuella förutsättningar. Stödet bör vara skiljt från daglig verksamhet LSS och andra sysselsättningsåtgärder. Flertalet av personerna med ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet kan idag hanteras inom ramen för AME:s verksamhet. Förhoppningen är att AME från och med nyår kommer att ha tillgång till fler typer av praktikplatser och arbetsuppgifter 1 och därigenom få Ca 15 personer Liten målgrupp 1 utifrån samordningsansvaret gällande anställningarna med stöd från arbetsförmedlingen 5

9 möjlighet pröva personerna i en annan verksamhet. Grupp 3: Personer inom socialpsykiatrin som idag får stöd genom socialpsykiatrins sysselsättningsinsatser och som vill ha hjälp att komma ut på arbetsmarknaden. Grupp 4: Personer med bristande kunskaper i svenska språket, som är beroende av försörjningsstöd och som skulle kunna vara hjälpta av en arbetspraktik. Försörjningsstödsgruppen vill i vissa fall kunna erbjuda en praktik. (Det ligger inom SFI-uppdraget att erbjuda praktik men praktikplats erbjuds ofta inte.) Målgruppen har idag insatser genom Svedjan. Ett liknande resonemang som förs angående arbetssökande personer som omfattas av LSS (grupp 1) skulle kunna föras kring denna målgrupp. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka praktikplatsutbudet: kan dock ställa krav på anordnare i högre utsträckning (genom KCNO) samt se till att praktikplatser erbjuds inom den egna verksamheten. Okänd Okänd Grupp 1 - Stöd till arbete istället för daglig verksamhet? En av målgrupperna som socialförvaltningen menar står nära arbetsmarknaden och idag inte hanteras inom Arbetsmarknadsenhetens verksamhet är personer med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personerna har funktionsnedsättningar som innebär att de kan omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det stöd som kommunen idag generellt kan erbjuda gruppen utförs inom ramen för daglig verksamhet enligt LSS. Socialförvaltningen menar att personerna behöver stöd med syfte att de så snabbt som möjligt komma ut i en anställning och egen försörjning. Kommunens arbetsmarknadsenhet (AME) ser dock idag ingen möjlighet att tillgodose målgruppens behov inom nuvarande organisation. Insatser utifrån LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) innehåller bestämmelser om insatser för personer med olika funktionsnedsättningar. För att komma ifråga för insatserna ska man ingå i någon av de tre grupperna (personkretsar): 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 6

10 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. 2 De insatser som kan ges enligt LSS ska på olika sätt göra det möjligt för personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga att leva som andra. Vissa insatser är tänkta för personer som behöver omfattande hjälp med sina grundläggande behov i vardagen. Andra insatser syftar till att underlätta för den enskilde att delta i aktiviteter på fritiden, få möjlighet till miljöombyte och bryta social isolering. Några av insatserna har som syfte att avlasta anhöriga. Insatserna bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet är riktade till personer i vuxen ålder, övriga insatser kan ges till personer i alla åldrar. I lagtexten beskrivs även kommunens övergripande ansvar för personer som omfattas av LSS. Det står bland annat att kommunen ska verka för att personerna får sina behov tillgodosedda, för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personerna samt medverka till att de får tillgång till arbete och studier. 3 Om insatsen daglig verksamhet Daglig verksamhet 4 är en insats för personer som omfattas av den första eller andra personkretsen. Insatsen ska erbjuda sysselsättning, gemenskap, personlig utveckling och att främja deltagarnas delaktighet i samhället. Verksamheten bör ha som övergripande mål att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Insatsen har traditionellt antingen erbjudits i en dagcenterverksamhet, eller i en utflyttad verksamhet, där grupper av deltagare utför uppgifter i arbetslivet hos olika arbetsgivare. 5 Vallentuna kommun erbjuder daglig verksamhet i kommunal regi, inom socialförvaltningens verksamhet MIVA, och i vissa fall även inom verksamheter som drivs i privat regi. Ett övergripande mål med insatsen är att utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Deltagarnas förutsättningar kan dock skilja sig åt och den dagliga verksamheten är därför utformad på olika sätt. För personer som har mer omfattande begåvningsmässiga och ibland även fysiska funktionsnedsättningar, är verksamheten inriktad på stimulans, miljöombyte och social gemenskap. Deltagare som är mer självständiga och har en större förmåga till egen aktivitet, erbjuds sysselsättning och aktiviteter som i högre grad liknar ett vanligt arbete. För personer i denna grupp kan det vara aktuellt att ha sin dagliga verksamhet utflyttad på en vanlig arbetsplats. Flertalet av deltagarna som idag finns i någon form av daglig verksamhet, står dock så långt ifrån den vanliga arbetsmarknaden att möjligheterna för en anställning på den reguljära arbetsmarknaden är mycket begränsade. 2 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1 3 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 15 p 4 4 Lag (1993:387:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 9 p 10 5 Regeringens proposition 1992/93:159, s

11 Generellt finns risk för inlåsningseffekter i daglig verksamhet. Risken kan till viss del bero på bristen på strukturerat samarbete mellan daglig verksamhet och exempelvis arbetsförmedlingen: Daglig verksamhet kan behöva utvecklas så att möjligheten till arbete på den reguljära arbetsmarknaden prövas regelbundet för de personer inom verksamheten som står arbetsmarknaden nära. 6 Målgruppens storlek Det behov som socialförvaltningen ser gäller främst personer som står nära arbetsmarknaden. Målgruppen består uppskattningsvis av cirka 15 personer och har idag praktik via MIVA: s verksamheter samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i olika utsträckning och omfattning. De har gemensamt att de uppfattas som så självständiga att de mer eller mindre direkt kunnat påbörja en praktik genom MIVA: s verksamhet. 7 Över tid kan målgruppens storlek förändras - utifrån inflyttning, årskullar samt framgång i att inkludera deltagare i den reguljära arbetsmarknaden. Individernas förutsättningar Individerna i MIVA:s verksamhet kan i olika grad ha en utvecklingsstörning eller en eller flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En utvecklingsstörning innebär en funktionsnedsättning i hjärnan, exempelvis kan en individ med en lindrig utvecklingsstörning ha svårare för att förstå och behöva mer tid för inlärning. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. Vanliga diagnoser är ADHD och Asperger syndrom. 8 Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ofta ha svårigheter med - reglering av uppmärksamhet, - impulskontroll och aktivitetsnivå, - sociala samspel, - inlärning och minne, - att uttrycka sig och - motorik 9 Det är först när dessa svårigheter är stora och kraftigt påverkar möjligheten att fungera i samhället som de betecknas som en funktionsnedsättning. 10 Möjligheten att 6 Arbetsförmedlingen, Skolverket, Försäkringskassan, Socialstyrelsen. (2008) Strategi för fler personer med funktionshinder i arbete. Rapport till arbetsmarknadsdepartementet februari s Samtal med personal från MIVA Riksförbundet Attentions hemsida. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 9 Riksförbundet Attentions hemsida. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Riksförbundet Attentions hemsida. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 8

12 fungera i samhället och arbetslivet kan dock till stor del bero på samhälle och arbetsmarknaden utformas. Begränsningarna kan medföra ett livslångt behov av återkommande stöd i vardagsliv och arbete. 11 Många vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan enligt riksförbundet Attention 12 kompensera för sin funktionsnedsättning, utifrån mognad och livserfarenhet. Stresskänslighet och anpassningsproblem leder dock enligt förbundet till att många individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sjukskrivs eller förtidspensioneras. 13 Enligt Attention kan vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöva hjälp och stöd i vardagen för att klara kontakten med socialtjänsten, sjukvården, Försäkringskassan och arbetsgivaren. 14 Ofta hamnar fokus på det som personer med funktionsnedsättningar har svårt att utföra. En viktig reflektion är att dessa personer, ibland som en följd av själva funktionsnedsättningen, kan ha egenskaper och förmågor som innebär fördelar i vissa situationer. Det kan exempelvis handla om en stark kreativitet, förmåga att se detaljer, uthållighet och uppriktighet. Om dessa egenskaper får komma till sin rätt, kan de vara en fördel i arbetslivet. Det är t.ex. vanligt att personer med diagnosen Aspergers syndrom har särskilda intresseområden, vilket kan ses som en fördel om man i en arbetssituation vill utveckla en expertkunskap inom just det området. Målgruppens behov enligt socialförvaltningen Socialförvaltningen ser ett behov av att utveckla kommunens bemötande och stöd till målgruppen. Socialförvaltningen ser ett behov av att särskilja stöd att söka arbete från insatsen daglig sysselsättning. Man ser även ett värde i att erbjuda jobbsökarinsatser utan använda sig av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 15. LSS innebär enligt socialförvaltningen i viss mån en stämpling, eller kan uppfattas som en sådan. Utredningsarbete utifrån LSS kan även vara mer omfattande då personkretstillhörigheten först måste styrkas jämfört med utredningar inför insatser utifrån socialtjänstlagen. Socialförvaltningen menar att arbetssättet bör vara normaliserande; att personerna i första hand ska betraktas som arbetssökande, inte som funktionshindrade. Fokus bör vara på att personens individuella förutsättningar och möjligheter i förhållande till arbetsmarknaden, det vill säga vad personen skulle kunna utföra, i stället för på personens eventuella diagnoser eller vad han eller hon inte kan. 11 Arbetsförmedlingen m.fl. Samordna rehabiliteringen. Stöd till utveckling av arbetsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. s Riksförbundet Attention är en intresseorganisation inriktad på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 13 Riksförbundet Attentions hemsida. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Riksförbundet Attentions hemsida. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar LSS: personkretstillhörigheten måste styrkas innan en insats kan sättas in 9

13 I några verksamheter inom socialförvaltningen, Åbyvillans korttidsboende samt träningsboendet, 16 har man uppmärksammat behovet att anpassa arbetsrelaterat stöd för målgruppen. En reflektion som man gör i verksamheterna är att det finns personer med högfungerande autism och liknande som har svårt att på egen hand ta de kontakter som krävs för att komma ut i arbete, men som har en så stor kapacitet att de skulle kunna göra ett mycket bra jobb om de får rätt förutsättningar. Många av dessa personer har svårt att anpassa sig till en situation där de inte får rätt förutsättningar. Om praktik eller arbetsprövning ska vara meningsfullt måste det alltså vara i en arbetssituation som passar personen. Det kan handla om att arbetsuppgifterna ska passa personens intressen och att det ska finnas en förståelse för att personen kan ha behov av stöd för att passa in i den sociala gemenskapen på arbetsplatsen. För en del personer är daglig verksamhet i betydelsen sysselsättning inte intressant, inte ens under en övergångsperiod, eftersom de vill ha insatser som leder till arbete. Ett beslut om daglig verksamhet och att arbeta utan lön kan upplevas som nedvärderande. 17 Enhetsledaren för Åbyvillan och träningsboendet anser att det finns personer i dessa grupper som har behov av att kommunen fortsätter att utveckla det arbetsrelaterade stödet. Några av dem går fortfarande i gymnasiet och är alltså snart på väg ut i arbetslivet. Enhetsledaren menar att det är viktigt att fokusera på det som personerna är bra på och att snabbt hjälpa dem att hitta lämpliga arbetsplatser. Risken är att man annars fokuserar för mycket på personernas svårigheter och därmed underskattar deras möjligheter. Långa perioder av kartläggning eller arbetsprövning innebär också att personerna riskerar att tappa motivationen eller att de inte får tillfälle att visa det som de är bra på. 18 Det som socialförvaltningen efterfrågar är ett individanpassat stöd, inriktat i första hand på att stödja i kontakten med Arbetsförmedlingen, samt i andra hand på att - stödja under arbetssökandet - stödja i kontakten med arbetsgivare och i att skapa kontakt med arbetsgivare (bl.a. matchning mot arbetsgivare och kortare praktikperioder) Rekommendationer från Socialstyrelsen Socialstyrelsen rekommenderar individanpassat stöd till arbete, både för dem som inte har men vill ha ett arbete, samt för dem som har ett arbete men behöver stöd för att kunna behålla det. 19 Metoden bygger på en tanke om att alla människor med funktionsnedsättningar kan arbeta, förutsatt att de hittar rätt arbete och arbetsplats. Det förutsätter dock ett arbete som tar vara på klientens motivation och intressen. 16 På Åbyvillans korttidshem har man en verksamhet för gymnasieungdomar. Inom socialförvaltningens träningsboende och boendestöd för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har man kontakt med vuxna personer. 17 Socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialstyrelsen (2013). Individanpassat stöd till arbete. 10

14 Någon föregående arbetsträning eller bedömning av arbetsförmåga behövs därför inte enligt socialstyrelsen. 20 För att lyckas krävs en stödperson i form av en jobbcoach. Enligt socialstyrelsen ska Arbetsrehabiliteringen integreras i klientens övriga kliniska behandling och rehabilitering. Jobbcoachen fungerar som en del av det psykiatriska teamet runt klienten. 21 Om och i vilken utsträckning individerna i målgruppen har klinisk behandling eller behov av andra insatser är dock oklart Grupp 2 - Deltagare som inte är möjliga att ta emot på kommunens arbetsmarknadsenhet Socialförvaltningen har tidigare framfört synpunkter kring att arbetsmarknadsenheten inte sett någon möjlighet att ta emot de personer som tidigare inte fungerat i verksamheten. Arbetsmarknadsenheten menar att man ger alla deltagare ett flertal chanser, och att man därefter inte ser någon möjlighet att ta emot deltagarna på nytt. Detta då det kan sänka incitamenten för övriga deltagare i verksamheten att sköta sig. Upprepad misskötsamhet, exempelvis i form av stölder, kan enligt arbetsmarknadsenheten ses som ett tecken på att individen inte är redo för arbetsmarknaden. Möjlighet att avsluta anställningar eller deltagande kan därför vara värdefullt, och möjliggöra att någon som är redo för arbetsmarknaden får stöd istället. I rollen som arbetsgivare finns även ett ansvar för övriga deltagare och den ordinarie personalen: arbetsgivaren har en skyldighet att tillhandahålla en trygg arbetsmiljö. På arbetsplatsen förekommer ensamarbete eftersom arbetsplatsen kan ses som socialt isolerad den som utför arbetet befinner sig bland andra människor men kan inte räkna med deras hjälp i en kritisk situation. Deltagarna i verksamheten kan ha tidigare trauman eller stressrelaterade problem: att räkna med hjälp i en kritisk situation kan därför vara svårt. Ska deltagare som upplevs som en risk i verksamheten kunna tas emot kan arbetsgivaren ha en skyldighet att se till att ensamarbete undviks eller att arbetet ordnas på ett annat sätt, utifrån arbetsmiljöverkets föreskrifter. 22 Det kan i så fall medföra höjda kostnader i verksamheten. Sammantaget, under året 2013 fram till november, omfattar målgruppen högst 3 personer. För två av dessa har dock socialförvaltningens behov försvunnit, eller så är individerna inte längre aktuella för arbetsmarknadsåtgärder. Problemet är därför i dagsläget inte av det större slaget. I vilken utsträckning situationen kan komma att uppstå framöver är oklart. 20 Socialstyrelsen (2013). Individanpassat stöd till arbete. 21 Socialstyrelsen (2013). Individanpassat stöd till arbete. 22 AFS 1982:3 1-4 (Ensamarbete) 11

15 I de fall då AME inte ser någon möjlighet att ta emot en individ, har försörjningsstödsgruppen infört som rutin att dokumentera det på ett sätt så att man i efterhand kan få ett underlag för diskussion och utvärdering av samarbetet. Detta har tidigare saknats. Arbetsmarknadsenhetens samordningsansvar för anställningar med stöd från Arbetsförmedlingen skulle dock kunna ge möjligheter att omplacera individer vid behov, och skapa alternativa lösningar. Det skulle till viss del eventuellt kunna förebygga oenigheter framöver Grupp 3 Personer inom socialpsykiatrin Målgruppen omfattar personer inom socialpsykiatrin som idag får stöd genom socialpsykiatrins sysselsättningsinsatser (Svedjan) och som vill ha hjälp att komma ut på arbetsmarknaden. Socialförvaltningen ser även här ett behov av att tydligare skilja sysselsättning från arbetsinriktade insatser. Målgruppens omfattning är tämligen otydlig i dagsläget, liksom individernas förutsättningar. Enligt Arbetsmarknadsenheten har ett flertal personer från Svedjan tagits emot genom åren. Personerna har själva ansett sig för friska för verksamheten, och plats på AME för arbetsprövning och bedömning av arbetsförmåga har därefter beviljats. Samtliga deltagare har dock själva avbrutit sin placering på AME och återgått till Svedjan. Generellt kan man dock utifrån den proposition, som skrevs inför en förändring av socialtjänstlagen 23, utläsa följande: Det är inte meningen att bestämmelsen ska tillämpas i de fall den enskildes problem är av annan mer personlig natur, såsom allvarliga missbruksproblem eller beteendemässiga störningar (a. prop. s. 171). I sådana fall måste socialtjänsten först hantera dessa grundläggande problem innan ställning kan tas till hur man på bästa sätt kan stärka den enskildes förmåga att i framtiden försörja sig själv. Praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet får alltså inte ersätta vård- och behandlingsinsatser. I förarbetena anges att detta dock inte hindrar att sådan verksamhet i vissa fall kan utnyttjas som ett led i socialnämndens arbete för att bryta ett begynnande missbruk eller som ett komplement till andra insatser mot missbruket. 24 Praktik och annan kompetenshöjande verksamhet kan alltså användas som en del i rehabiliteringen, men ska inte ersätta sådan. Exempelvis rekommenderar Socialstyrelsen arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med schizofreni Propositionen skrevs i syfte att ändra socialtjänstlagen, bland annat för att möjliggöra att ställa krav på deltagande i arbetsmarknadsåtgärder i högre grad 24 Regeringens proposition 2012/13:94 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet s Socialstyrelsen. Åtgärder för ökad delaktighet i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och sysselsättning. ationer/arbete 12

16 1.1.4 Grupp 4 - Personer med försörjningsstöd och språksvårigheter Personer med försörjningsstöd och språksvårigheter är en annan grupp som socialförvaltningen ser ett behov av åtgärder för. Antalet personer som avses, samt ifall personerna får ekonomiskt bistånd från kommunen utifrån ohälsa eller arbetslöshet, har socialförvaltningen inte meddelat några uppgifter om. Utifrån de reglementen som fastställts av fullmäktigeligger ansvaret för vuxenutbildning (vari SFI inkluderas) tydligt inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde. I Vallentuna tillhandahålls vuxenutbildning genom Kunskapscentrum nordost (KCNO). Om utbildningen som tillhandahålls genom KCNO inte motsvarar socialförvaltningens behov av utbildningsinsatser hanteras frågan i första hand lämpligen mellan socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. Exempelvis införde Uppsala kommun i samband med en upphandling av SFI krav på mer praktik, jobbcoachning samt tidigare praktik. 26 Kommunen skulle dock, i egenskap av att det är en av de största arbetsplatserna i kommunen, kunna försöka tillhandahålla ett visst antal praktikplatser per år till utförarna av utbildningsinsatser. 26 Sveriges radio, Mer praktik ska ge SFI-elever jobb

17 2. Angränsande problem och frågeställningar 2.1 Näringslivet och behovet av förtroende för kommunen En framgångsrik arbetsmarknadspolitik har tre beståndsdelar: arbetsmarknadsåtgärder, vuxenutbildning och företagsklimat. 27 Företagsklimatet kan påverkas av nivån av service till företag, bemötande, tid för hantering och beslut, utformning av upphandlingar samt samverkan mellan skola och näringsliv. 28 Företagsklimatet hänger i sin tur ihop med förtroendet för kommunen; ett bra företagsklimat kan skapa ett högt förtroende för kommunen. Förtroende för kommunen kan avgöra både om företagen kan tänka sig att rekrytera via kommunen eller ta emot praktikanter. Att allt för snabbt försöka placera ut arbetssökande i praktik och inte ta matchningen på allvar kan därför ge negativa konsekvenser på förtroendet för kommunen. 29 Enligt enhetschefen för kommunens arbetsmarknadsenhet (AME) är en period för att lära känna olika deltagare nödvändig för att inte förstöra relationerna med företagen. Att ta emot en praktikant i ett litet eller medelstort företag bygger på ett förtroende. Praktiksamordnaren på MIVA betonar också betydelsen av att lära känna deltagare först för att behålla en god relation till företagarna. 30 Ur ett företagarperspektiv kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att anställa en person med nedsatt arbetsförmåga. Små eller medelstora företag kan ha svårt att anställa en person på heltid, och ett anställningsstöd från arbetsförmedlingen i kombination med en spetskompetens på ett visst område kan därför vara ett fördelaktigt upplägg. Företag kan även tänkas engagera sig i samhällsutvecklingen utifrån tankar om corporate social responsibility (CSR) 31 eller incitament i form av att skapa goodwill bland sina kunder. För att kunna tillhandahålla praktikplatser utanför den kommunala verksamheten samt skapa kontakter mellan företag och arbetssökande krävs alltså både intresse från företagens sida och ett förtroende för kommunen. 27 Jansson, Li (2013). En chans att göra skillnad. Kommunernas ansvar för invandring, arbete och företagande. s , Jansson, Li (2013). En chans att göra skillnad. Kommunernas ansvar för invandring, arbete och företagande. s Samtal med personal från MIVA CSR Sweden. Om CSR Sweden 14

18 2.2 Det kommunala ansvaret Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Arbetsmarknadsåtgärder är en statlig angelägenhet och kommunerna har i en mycket liten utsträckning laglig skyldighet att bidra till genomförandet av arbetsmarknadspolitiken. Trots detta har kommunerna i en allt högre grad engagerat sig i arbetsmarknadsåtgärder: hög arbetslöshet medför att skatteintäkter sjunker och att kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökar. Det kommunala ansvaret regleras främst genom socialtjänstlagen (2001:453): Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. 4 Någon skyldighet att i konkret mening skaffa arbete till sina invånare har alltså kommunen inte utan skall främja möjligheten till arbete och egenförsörjning. Kommunens befogenheter är generellt begränsade av den så kallade kommunala kompetensen som beskrivs i kommunallagen; verksamheterna ska vara av allmänt intresse med anknytning till kommunen eller dess invånare. Lagen om vissa kommunala kompetenser öppnar bland annat upp för - att bedriva näringsverksamhet i syfte att ge personer med funktionshinder anställning om man inte kan ge dessa anställningar på annat sätt samt FAKTA Den kommunala kompetensen 1 Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område och som inte handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. (Kommunallagen, kapitel 2) - kommunal medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder: efter överenskommelse med arbetsförmedlingen anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 32 Stöd för allmänt främjande åtgärder finns alltså i viss mån i kommunallagen, genom den så kallade kommunala kompetensen, samt genom lagen om vissa kommunala befogenheter. 32 Se 3 kap 1 och 6 kap 2 i Lagen om vissa kommunala befogenheter 15

19 2.2.2 Om insatser till enskilda Generellt finns i kommunallagen förbud mot att ge understöd till enskilda invånare, eftersom det oftast inte ligger i det allmänna intresset. Undantag från förbundet finns i viss speciallagstiftning, exempelvis socialtjänstlagen och lagen om vissa kommunala befogenheter. Att människor står utanför arbetsmarknaden kan dock vara kostsamt på olika sätt; exempelvis genom försörjningsstöd och olika stödinsatser. För kommunen kan det därför i vissa fall vara ekonomiskt fördelaktigt att försöka bryta utanförskap. Ansvar utifrån socialtjänstlagen och LSS Socialtjänsten har ett tydligt ansvar för att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. Kommunen förväntas i sin verksamhet även främja rätten till arbete, bostad och utbildning. 33 Kommunen förväntas även ta ett särskilt ansvar för människor som av olika skäl möter svårigheter att delta i samhället som andra. 34 Socialnämnden kan bevilja extra stöd till de individer som har någon form av funktionshinder, fysiskt eller psykiskt som medför betydande svårigheter i den enskildes livsföring. 35 Möjligheter att bevilja stöd i samband med arbetssökande kan ges både utifrån socialtjänstlagen och utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att beviljas stöd utifrån LSS krävs dock att individen uppfyller kravet på personkretstillhörighet. 2.3 Gränsdragning mellan nämndernas ansvarsområden Gränsdragning mellan de olika nämndernas verksamhetsområden kan göras utifrån de reglementen som fullmäktige fastställer för respektive nämnd. Kommunstyrelsens ansvarsområde Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens åtgärder när det gäller att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen att förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna av arbetslöshet Uppgifterna ovan kan främst kopplas till de möjligheter som ges genom lagen om vissa kommunala befogenheter, vilken ger kommunen möjligheter snarare än skyldigheter. Kommunstyrelsen kan därmed ses som ansvarig för att samordna 33 Arbetsförmedlingen m.fl. (2011) Samordna rehabiliteringen. Stöd till utveckling av arbetsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. s Socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap 7 35 Skillnad i kommunens skyldigheter utifrån lagstiftning: LSS avgränsat till personer med särskilt svåra funktionshinder. SOL gäller då betydande svårigheter i den enskildes livsföring. 16

20 arbetsmarknadspolitiken. Något ansvar för att utföra samtliga åtgärder som kan relatera till jobb eller arbetsmarknad står dock inte utskrivet. Socialnämndens ansvarsområde I socialnämndens reglemente framgår att nämnden ansvarar för att fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som sägs i lag om socialnämnd eller motsvarande enligt Socialtjänstlagen (2011:453) samt kommunens uppgifter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade (LSS). Utbildningsnämndens ansvarsområde I utbildningsnämndens reglemente framgår att nämndens ska ansvara för: den del av kommunens utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna som bildar gymnasieskolan och komvux svenskundervisning för invandrare samt uppdragsutbildning 2.4 Synen på arbete och arbetsförmåga Välfärdspolitiken vilar på arbetslinjen, dvs. principen att den som kan också ska försörja sig själv. Vi har själva ansvar för våra liv, men välfärdspolitiken finns där för att utjämna förutsättningarna för förmågan att ta ansvar. 36 Enligt FN-konventionen har alla människor rätt till arbete och social trygghet. Det innebär dock snarare en skyldighet för staterna att vidta åtgärder som syftar till att avskaffa arbetslöshet än en reell skyldighet att ge var och en ett jobb Definition av arbetsförmåga I en av statens offentliga utredningar om gränslandet mellan sjukdom och arbete konstateras att: Varje bedömning av människors förutsättningar och förmågor kommer att vara ofullkomlig. Det är inte möjligt, vare sig för individen själv eller för en utomstående bedömare, att med någon säkerhet uttala sig om vad människor kan och inte kan. Förmågor uppstår och försvinner beroende på situation och tid. Nya insikter och ny motivation kan påverka också den allra mest renodlade medicinska bedömning. Varje ställningstagande till en människas framtid på arbetsmarknaden kommer som bäst att vara en kvalificerad gissning Socialdepartementet, Arbetsförmågeutredningen (2009). Gränslandet mellan sjukdom och arbetet. Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar/försörjningsförmåga, SOU 2009:89, s Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Rätten till arbete. ( ) 38 Socialdepartementet, Arbetsförmågeutredningen (2009). Gränslandet mellan sjukdom och arbetet. Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar/försörjningsförmåga, SOU 2009:89, s

21 Med detta avses att ett osäkerhetsmoment sannolikt alltid kommer att finnas i en bedömning av arbetsförmåga. Vidare konstateras arbetsförmåga inte kan bedömas utan att sättas i förhållande till en arbetsuppgift eller en miljö: Arbetsförmåga uppstår när en bestämd individ utför specifika arbetsuppgifter i en specifik miljö. Arbetsförmåga är alltså relationellt och situationsberoende. Så gott som alla människor har någon arbetsförmåga, om de har turen att finna exakt den kombination av uppgifter och miljö som passar dem, men sannolikheten att hitta den kan vara större eller mindre. 39 Utifrån att arbetsförmågan är relationell och situationsberoende kan individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i många fall antas ha en arbetsförmåga, även om sannolikheten att hitta rätt kombination av uppgifter och miljö kan vara mindre än för många andra samhällsgrupper. För bedömning av arbetsförmåga används i samband med socialförsäkringen en kedja: I vilken grad aktivitetsbegränsningen medför en nedsatt arbetsförmåga är sedan det avgörande. 40 Enligt utredningen kan en individ ha arbetsförmåga i förhållande till en viss arbetsuppgift och arbetsmiljö - men sakna arbetsförmåga i förhållande till en annan arbetsuppgift och arbetsmiljö. 41 Försörjningsförmåga är också relevant i sammanhanget, då individuella egenskaper kan påverka individens förmåga att försörja sig genom arbete. Exempel på sådant som kan påverka försörjningsförmågan är ålder, tidigare utbildning, erfarenheter och förmåga att lära nytt Kommunen i relation till andra myndigheter Det kommunala ansvaret utifrån socialtjänstlagen innebär ingen begränsning av andra myndigheters ansvar. Exempelvis finns ansvaret för arbetsmarknadspolitiken ytterst hos Arbetsförmedlingen, och Försäkringskassan har ett sektorsansvar för handikappfrågor 43 med anknytning till Försäkringskassan. 39 Socialdepartementet, Arbetsförmågeutredningen (2009). Gränslandet mellan sjukdom och arbetet. Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar/försörjningsförmåga, SOU 2009:89, s Socialdepartementet, Arbetsförmågeutredningen (2009). Gränslandet mellan sjukdom och arbetet. Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar/försörjningsförmåga, SOU 2009:89, s Socialdepartementet, Arbetsförmågeutredningen (2009). Gränslandet mellan sjukdom och arbetet. Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar/försörjningsförmåga, SOU 2009:89, s Socialdepartementet, Arbetsförmågeutredningen (2009). Gränslandet mellan sjukdom och arbetet. Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar/försörjningsförmåga, SOU 2009:89, s Termen handikappfrågor används för att beskriva ansvarsområdet i lagtexten, se förordning (2007:1235) med instruktion för Försäkringskassan 18

22 Arbetsförmedlingen har även ett tydligt ansvar gällande funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken. Det finns ett tydligt uppdrag att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering; förmedlare och specialister som kan hjälpa till att utforma ett individuellt anpassat stöd. Arbetsförmedlingen ansvarar även för att utreda arbetsförmågan för att ta reda på hur funktionshindret kan påverka förmågan i ett specifikt arbete. 44 Vidare samarbetar arbetsförmedlingen med skolor för att genom vägledning och information underlätta övergången från skola till arbetsliv för unga med funktionsnedsättningar. 45 Den som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan använda sig av Arbetsförmedlingens allmänna service, men även stöd på andra sätt. 46 Vilket ansvar kommunen bör ta för allmänna frivilliga arbetsmarknadsinsatser bör därför avvägas mot det ansvar som är tilldelat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I vilken utsträckning socialförvaltningen uttömt möjligheterna att samarbeta med exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gällande respektive målgrupp är inte utvärderat Andra myndigheters bedömningar och uppgifter Om en annan myndighet efter omfattande utredning gjort en bedömning av en persons arbetsförmåga är frågan om kommunen är kvalificerad att göra en annan, bättre bedömning. Personerna som idag har daglig verksamhet, har nästan alltid aktivitetsersättning genom Försäkringskassan. Om kommunen ändrar sitt arbetssätt med en individ, skulle Försäkringskassan kunna behöva ifrågasätta aktivitetsersättningen. I vissa fall kan det vara både rätt och bra, men i inte i alla situationer. Ifall individen inte längre har möjlighet att få aktivitetsersättning från Försäkringskassan kan kostnaden för individens försörjning istället komma att belasta kommunen. Att bli av med sin aktivitetsersättning kan även innebära en otrygghet för individen. Å andra sidan så är reglerna för sjukersättning (från 30 år och uppåt) strängare, vilket kan innebära att om personen är ung finns risken att ansvaret för försörjningen senare förflyttas till kommunen ändå. 44 Sveriges kommuner och landsting (2012). Funktionsnedsättning och arbete. Vad gör kommuner och landsting? s Arbetsförmedlingen (2013). Arbetslivsinriktad rehabilitering Se exempelvis bilaga 1: Arbetsförmedlingens faktablad Vissa unga med funktionsnedsättning 19

23 2.5.2 Socialnämndens möjligheter att ta del av uppgifter hos andra myndigheter Socialnämnden har utifrån förordningen (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen möjlighet att ta del av uppgifter från olika myndihgeter. Exempelvis har socialnämnden rätt att hos arbetsförmedlingen ta del av uppgifter om enskilda: - Från och med vilken dag en person är anmäld eller inte längre anmäld som arbetsökande - En persons rätt till etableringsersättning enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (samt belopp, omfattning och ev. ändrade beslut) Socialnämnden har även rätt att ta del av uppgifter hos Försäkringskassan om enskilda: - Anmälan/ansökan om förmån/ersättning/annat sötd - Vilka förmåner/ersättningar eller annat stöd som beviljats 20

24 3. Konsekvenser av olika val 3.1 Lagstadgad respektive frivillig verksamhet Arbetsmarknadsinsatser AME tillhandahåller idag en verksamhet för att stötta jobbsökande som för kommunen är en frivillig verksamhet, något man väljer att tillhandahålla. Om en person ansöker om försörjningsstöd kan socialförvaltningen i vissa fall välja att villkora stödet. Till exempel genom att individen hänvisas till att delta i en att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. 47 Detta gäller i de fall då den enskilde inte redan ingår i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. LSS-insatser Socialförvaltningen tillhandahåller daglig verksamhet för människor som begär det och uppfyller kriterierna för insatsen. Insatsen är då en rättighet för individen, och något som kommunen måste tillhandahålla. LSS-verksamhet är alltid frivilligt att gå till för den enskilde. Kommunen förutsätts även medverka till att klienterna får tillgång till arbete eller studier 48, vilket socialförvaltningen ser som en övergripande målsättning. 3.2 Tillhandahållande av tjänster internt eller externt Verksamheter i intern regi behöver inte upphandlas. Kommunen har då istället kostnader för att tillhandahålla verksamhet i form av personal- och lokalkostnader. Att upphandla verksamheter kan dock ge positiva externa effekter, exempelvis i form av stimulans till näringslivet. Upphandling av verksamhet är dock förknippat med en kostnad för verksamheten i form av tidsåtgång för att ta fram förfrågningsunderlag och uppföljning av avtalet. Ett problem, oavsett om tjänsten tillhandahålls internt eller externt, kan vara att förutsäga behovet av platser. Det kan medföra svårigheter gällande hur verksamheten ska utformas, alternativt optimering av en upphandling (svårt för leverantören att räkna ut kostnaden för verksamheten). Delar av målgruppen inom LSS-enheten kan enligt socialförvaltningen ha svårt att resa längre sträckor. Även om platser tillhandahålls externt bör ett sådant krav vara möjligt att tillgodose, prisnivån kan dock påverkas. 47 Socialtjänstlag (2001:453) 4 kap 4 48 LSS 15 p4 21

25 Det finns företag specialiserade på att ta emot uppdrag relaterade till arbetsmarknadsinsatser/åtgärder från arbetsförmedlingen och andra offentliga aktörer. Som exempel kan MISA nämnas, en av de aktörer som får uppdrag från arbetsförmedlingen. Verksamheten är bland annat inriktad på att ge individuellt stöd i arbete exempelvis kartläggning av arbetsförmåga. Man använder sig bland annat av s.k. supported employment, vilket innebär ett personligt utformat stöd till personer med funktionsnedsättning eller andra utsatta grupper. Företaget erbjuder tjänster utifrån en trestegsmodell med kartläggning, praktik och arbete. 49 Prisnivåmässigt kostar verksamheten mellan kr per månad/individ beroende på vilken fas individen befinner sig i. Enligt en av de anställda har uppskattningsvis runt 30 % av deltagarna gått vidare till anställning. 50 Ett annat exempel är Blå vägen, som erbjuder individanpassad verksamhet med arbetsträning, handledning, stöd att söka arbete självförtroendeträning och friskvård från cirka 5000 kr per månad. De tar emot individer med olika bakgrund, mottagande av missbrukare är också möjligt om dessa ingår i en framgångsrik pågående behandling. 51 Ett av företagen som erbjuder verksamhet inriktad på yngre personer med psykisk ohälsa eller missbruk kan erbjuda individanpassat stöd, praktikplats och hjälp att klara vardagen för ungefär kr per dygn en form av öppenvård. 52 Socialförvaltningen framhåller dock att inköp av sådana tjänster kräver ytterligare handläggningstid i form av uppföljningsmöten m.m. Skulle tjänsten upphandlas bör det dock vara möjligt att kravställa det man önskar i förfrågningsunderlaget exempelvis sådant som uppföljningsmöten i Vallentuna kommun eller per telefon. Möjligheten att skräddarsy en framgångsrik kostnadseffektiv parallell verksamhet för ett fåtal individer, som är billigare än övriga lösningar som finns på marknaden, kan antas vara relativt liten. Upphandlas verksamhet för ändamålet kan även möjligheterna att nå lösningar som passar den enskilde individen vara större. Skillnaden i pris mellan lösningarna kommer att vara beroende av målgruppens omfattning. Då målgruppen kan antas vara relativt liten, samt osäker, kan det vara ekonomiskt motiverat att köpa tjänsten snarare än att erbjuda den i egen regi. Utifrån att det för närvarande finns ett kostnadsfritt alternativ 53 till socialförvaltningens förfogande kommer det inte vara ekonomiskt motiverat att ta fram en parallell verksamhet under den närmsta tiden. 49 MISA ( 50 Telefonsamtal med en av enhetscheferna. 51 Telefonsamtal med verksamhetsledare på Blå vägen. 52 Telefonsamtal med en anställd på Aleris ang. Ungplan Målet paket utan boende. 53 I form av ett projekt (UMA) finansierat av europeiska socialfonden. 22