UMEÅ UNIVERSITET Fysiska institutionen Leif Hassmyr ENERGIFORMER
|
|
- Christian Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 UMEÅ UNIVERSITET Fysiska institutionen Leif Hassmyr ENERGIFORMER
2 2 UGIFT Att med hjälp av en motorbänk bestående av ett elverk (4-takts Ottomotor och elgenerator) samt en varmvattenberedare studera omvandling mellan 4 olika energiformer: 1. Kemisk Energi 2. Mekanisk Energi 3. Elektrisk Energi 4. Termisk Energi Försök 1: Att med mätsignalen från en piezoelektrisk tryckgivare, inmonterad i motorns tändstift, med hjälp av ett minnesoscilloskop mäta trycket som funktion av tiden och från dessa data beräkna och rita upp ett pv-diagram för Ottomotorns 4-takts cykel samt bestämma Ottocykelns termiska arbete med hjälp av pv-diagrammet. Försök 2: Att från mätdata beräkna de energier per tidsenhet (effekter) som erhålls vid omvandlingen mellan de olika energiformerna, samt beräkna verkningsgraderna vid dessa omvandlingar i Ottomotorn, generatorn och varmvattenberedaren. Att med hjälp av resultat från försök 1 och 2 rita ett effektfördelningsschema enligt nedanstående figur. Ange effekterna i Watt och rita pilarnas bredd i proportion till effekten. in Ottomotor Generator Varmvattenberedare ut Figur 1. Effektfördelningsschema
3 3 LITTERATUR Michael J. Moran and Howard N. Shapiro, Fundamentals of Engineering Thermodynamics, 3rd ed. (SI-version), 1996 INLEDNING Värmemotorns uppgift är att omvandla den kemiskt bundna energin i bränslet till mekanisk energi. Detta sker genom förbränning av bränslet. Själva energiomvandlingen kan ske på två sätt: 1. Förbränning utanför motorn 2. Förbränning inom motorn Exempel på motorer av det första slaget är kolvångmaskiner, ångturbiner och Stirlingmotorer. I dessa motorer uppstår energiförluster genom de avgående heta avgaserna och genom strålnings- och ledningsvärme, när värmeenergin skall transporteras in till motorn. I motorer av det andra slaget undviks en del av de ovan nämnda förlusterna och bränslet kan således utnyttjas bättre. Detta har gjort att motorer med inre förbränning har fått en vidsträckt användning, speciellt som framdrivningsmaskin för fordon av olika slag, mopeder, motorcyklar, bilar, tåg, traktorer och båtar samt motordrivna verktyg av olika slag, motorsågar, bergborrmaskiner, pumpar, lantbruksmaskiner och elgeneratorer. Förbränningsmotorns starka ställning beror på en mängd faktorer, såsom god bränsleekonomi, relativt liten vikt, enkla startförberedelser osv. Så länge lämpliga bränslen finns att tillgå, torde förbränningsmotorn behålla sin ställning inom de flesta av ovannämnda användningsområden. I denna laboration skall vi studera hur den vanligaste typen av förbränningsmotor, 4- takts Ottomotor, omvandlar den kemiska energin i bensin till mekanisk energi. Vi skall dessutom studera hur denna mekaniska energi omvandlas till elektrisk energi i en generator och därefter till termisk energi i en varmvattenberedare. TEORI Ottomotorn är en kolvmotor, där en bränsleluftblandning komprimeras och antänds av en elektrisk gnista. Bränslet utgörs vanligen av bensin, som vid förgasarmotorer uppblandas med luften i en förgasare, eller vid insprutningsmotorer insprutas i motorns cylindrar eller i insugningsledningen. Ottomotorn indelas i 2 huvudgrupper; 2-takts motorer 4-takts motorer beroende på antal takter som erfordras för fullbordande av ett arbetsförlopp.
4 4 I tvåtaktsmotorn sugs bränsleluftblandningen in i cylindern och komprimeras under första takten. Under andra takten sker expansion och uttömning av förbränningsgaserna ur cylindern. Två takter, dvs. ett varv hos vevaxeln, erfordras för att fullborda ett arbetsslag. I fyrtaktsmotorn sugs bränsleluftblandningen in i cylindern under första takten och komprimeras under andra takten. Under tredje takten sker expansion, och under fjärde takten sker utblåsning. Fyra takter, dvs. två varv hos vevaxeln, erfordras för att fullborda ett arbetsslag. FÖRSÖKSUSTÄLLNING Figur 2. Motorbänk Motorbänkens 3 huvuddelar är: 1. 4-takts Briggs & Stratton Bensinmotor, 3,7 kw (5 hk) 2. Elgenerator (230V, max. effekt 2.6kW) 3. Varmvattenberedare (2 1,0 kw, 230 V) För ytterligare data hänvisas till fabrikanternas datablad. (I pärm vid motorbänken).
5 5 MÄTUTRUSTNING Figur 3. Mätutrustning 3 st. H34401 multimeter: T (spänningssignal från termoelement, µv), vridmoment (mv), generatorspänning (230V) 2 st. H53131 universalräknare: varvtal(hz), flöde(hz) 1 st. GDM391A multimeter: Generatorström (10A) 1 st. Spänningsaggregat GS 3030: Drivspänning till givarna (15V) 1 st. H54622A Minnesoscilloskop: Tryck (spänningssignal från laddningsförstärkaren), tid 1 st. Laddningsförstärkare model 462A: Omvandling av piezoelektriska tryckgivarens laddningssignal till spänning. 1 st. Tändstift med piezoelektrisk tryckgivare: 1 st. tidtagarur: BNC/banan-kablar, banankablar, skyddade banankablar
6 6 EXERIMENTUTFÖRANDE - FÖRSÖK 1 Instruktion till upptagning av pv-diagram på Ottomotor. 1. Kontrollera att mätinstrumenten är inkopplade enligt instruktion i pärm vid motorbänken. Figur 4. Kalibreringsdiagram för piezoelektrisk tryckgivare. Laddningen Q som funktion av trycket p. Inställning av laddningsförstärkare model 462A: U ut = -Q in / C f (1) (Q in = den laddning som skapas i den piezoelektriska tryckgivaren pga. tryckförändringen) (C f = återkopplingskondensator som bestämmer förstärkningen ) (Tidskonstant =TC = C f R f bestämmer förstärkarens svarstid) OBS! Före inkoppling av givare- ställ alltid OERATE-GND switch i GND-läge. Även vid ändring av område bör OERATE-GND switch vara i GND-läge. Den piezoelektriska tryckgivaren har en känslighet som anges i pc/unit. Den piezoelektriska tryckgivaren som sitter i tändstiftet till motorbänken har en känslighet som enligt kalibreringsdiagram (Fig.4) är 14.5 pc/bar. Om man ställer in laddningsförstärkarens känslighetsinställning (transducer sensitivity = pc/unit) erhålls ett avläst värde på förstärkaren som är 0.01 bar/v. Eftersom känsligheten 0.01bar/V 100V/bar 10 bar 1000V. Om man vill ha en utsignal på 1V vid p=10 bar får man ställa områdesomkopplaren (range switch) = 1K units/volt U ut = 1V. [ 1000 bar/v delat med faktorn bar/v]
7 7 Inkoppling av laddningsförstärkare och oscilloskop 1. Ställ laddningsförstärkarens ingång i läge GND för att skydda ingången från urladdning av statisk elektricitet. 2. Skruva fast tändstift med piezoelektrisk tryckgivare på motorn. Skall finnas en tråd lindad ett tiotal varv kring tändkabeln för upptagning av triggsignal till oscilloskopets ingång 2 (triggingång). 3. Koppla speciell sladd mellan tryckgivaren och laddningsförstärkaren. Skall finnas en teflonslang som träs över den piezoelektriska tryckgivaren för att skydda den från urladdningar och temperaturstrålning från motorn. 4. Koppla BNC-kabel mellan laddningsförstärkarens utgång och minnesoscilloskopets ingång Slå på laddningsförstärkare och oscilloskop. 2. Kontrollera att varmvattenberedaren är kopplad till kallvattennätet. 3. Kontrollera att avgasslang är placerad så att avgaserna från motorn avlägsnas och att utsugsfläkten är startad. 4. Kontrollera att motorn kan rotera fritt. (Dra i startsnöret med motorns strömomkopplare i OFF-läge ) 5. Öppna bensinkranen till bensintanken. Vik över strömomkopplaren i ON-läge. Starta motorn. Koppla in varmvattenberedarens kontakt till generatorn och öka gaspådraget till MAX-läge. 6. Ställ på ljudisoleringshuv och koppla på slang för utsugning av varmluft. 7. Ställ laddningsförstärkarens ingång i läge OR och SHORT. 8. Registrera en 4-takts cykel på oscilloskopskärmen genom att justera in lämplig tids- och spänningsskala. (Använd ingång 2 på minnesoscilloskopet som triggingång så att en hel fyrtakt registreras på oscilloskopskärmen). Tryck RUN/STO (ett skärmsvep sparas). 9. Spara mätdata på diskett (oscilloskopet har diskettenhet) som csv-fil (datafil lämplig att ta in i kalkylprogram). Spara undan data genom att: 1. trycka : Save/Recall 2. trycka : Formats 3. trycka : CSV (datafil i tabellformat) 4. trycka : Quick rint till diskett 10. Mätdata ska senare bearbetas i plot- och analysprogrammet Origin för att beräkna och rita upp pv-diagrammet för Ottomotorns 4-takts cykel.
8 8 EXERIMENTUTFÖRANDE - FÖRSÖK 2 1. Vänta till dess jämvikt uppstått, d v s att temperaturskillnaden T över varmvattenberedaren ej förändras under ett tidsintervall på 1 min. 2. Avläs mätinstrumenten. 3. Mät bränsleförbrukningen genom att stänga bränslekranen och mäta tiden det tar för bränslenivån att passera mellan de två strecken i mätröret. (20 ml) 4. Dra ur kontakt till varmvattenberedaren och stäng sedan, genom att dra ned gasreglaget till MIN-läge, av motorn. Vik därefter motorns strömomkopplare till läge OFF. Överföring av datafilen på disketten till ORIGIN för bearbetning av data:. 1. Starta ORIGIN. 2. Under File : tryck Import ASCII *.CSV Öppna 3 st kolumner : (xaxis=tid), (B=ingång1=trycksignal) & (C=ingång2=triggsignal). 3. Under lot tryck scatter och plotta B som funktion av xaxis (U tryck (t).) [Graph1]. 4. Ta fram nolloffset på trycket. : a. Ta upp [Graph1]. Klicka data reader. (Finns på toolbars ) b. Bestäm läge för spänningen B vid utblås- och insugs-faserna. c. Beräkna medelvärdet av dessa B -värden. 5. Skapa ny kolumn : p och tryck : set column values : [col(p) = 10*(col(B)- medelvärde) +1 ]. sant tryck p (bar). (10* kommer från 10bar/V) 6. Skapa ny kolumn : t och tryck : set column values [col(t) = col(xaxis)]. 7. Under lot tryck scatter och plotta p, (col(p)), som funktion av t, (col(t)). (trycket som funktion av tiden) [Graph 2] 8. Ta upp [Graph2]. Klicka data reader. Bestäm punktnummer: p[x1] för triggtidpunkten (tändstiftsgnista), x1= t 0 = 0 och x2 = tid t fyrtakt för en hel fyrtakt = 2 varv på vevaxeln när p[x2] = p[x1]. 9. Bestäm tidpunkt t α=0 och t α=2 2π genom att summera den tid t som motsvaras av vinkelskillnaden 10, med vilken tändgnistan kommer före det att kolven når sitt översta läge (α=0, V=V min ). [ t = ( t fyrtakt - t 0 ) (10/720) t α=0 = t 0 + t, t α=2 2π = t fyrtakt + t ]. 10. Editera bort alla p- och t-värden i col(p) och col(t) utom värdena från t α=0 till t α=2 2π = tiden för en hel fyrtakt, [t α=0, t α=2 2π ] [ x α=0,x α=2 2π ]. Justera sedan tidsskalan så att tiden t = 0 motsvarar den tidpunkt vid vilken kolven
9 9 når sitt översta läge (α=0) genom att subtrahera tiden t från alla t-värden. 11. Under lot tryck scatter och plotta p, col(p) som funktion av t, col(t). (trycket under en hel fyrtakt) [Graph3]. 12. Arbetsvolymen V beräknas därefter med hjälp av formeln: R = Vmin (2) 2L 2 V R (1 cosα+ sin α) A+ R = vevradien = 31mm L = vevstakslängd = 124 mm α = 2 π t n = vevaxelvinkeln räknad från toppläget n = varvtalet (s A = kolvarean = π (32.5) V min = 30 cm 3-1 ) 2 mm 2 = minsta arbetsvolym (toppläget) α Figur 5 Kolvläget som funktion av vevaxelvinkeln Skapa ny kolumn: V och tryck : set column values [col(v) = 3.1*(1-cos(2*pi*col(t)*n) + (3.1/(2*12.4))*(sin(2*pi*col(t)*n))^2)*pi*(3.25)^2+30] ( OBS! n byts ut mot numeriskt värde för varvtalet. Volymen V fås i cm 3. ) 13. Rita sedan upp ett pv-diagram för Ottocykeln från de uppmätta och framräknade p- och V-värdena på samma sätt som i Figur 6. Under lot tryck scatter och plotta p, col(p) som funktion av V, col(v) pv-diagram i [Graph4].
10 10 Vmin Vmax Vmin Vmax Figur 6. V-diagram - Ottocykeln 14. Integrera pv-diagrammet för att bestämma energin som skapas för varje fyrtakt. Under Analysis tryck Calculus Integrate areavärde i bar cm 3. Genom att räkna om areavärdet till J och multiplicera med antalet fyrtakter per sekund, 1/(t fyrtakt - t 0 ) (s -1 ), får man sedan effekten i W. Rita ett effektfördelningsschema enligt exempel i nedanstående figur. Ange effekterna i Watt och rita pilarnas bredd i proportion till effekten. in fa = avgasförluster = 40% fk = kylvattenförluster = 28% fr = restförluster = 8% ut = 24% av in Figur 7. Effektfördelningsschema i Ottomotorn. Figuren visar värmebalansen för en 4-takts Ottomotor med ungefärlig verkningsgrad och ungefärliga förluster.
11 11 KEMISK ENERGI Bränsleförbrukning I bränsleledningen från bensintanken till motorn finns ett mätrör inkopplat (byrett). Genom att stänga bränslekranen på bensinslangen kommer bensinnivån i mätröret att sjunka allt eftersom motorn förbrukar bränsle. Med hjälp av tidtagarur och volymsmarkeringarna på mätröret kan bränsleförbrukningen bestämmas. Om man känner bränslets densitet ρ B kan sedan bränsleförbrukningen B beräknas enligt: B V ρ t B B = (3) B B = bränsleförbrukningen (kgs -1 ) V B = bränslevolym i mätröret ( 20 ml ) t B = tid för bränsleförbrukningen (s) ρ B = bränslets densitet = 0.74 kg dm -3 Tillförd bränsleeffekt: Den i bränslet tillförda effekten B till motorn beräknas enligt: B = B h (4) B = bränsleeffekt (W) B = bränsleförbrukning h = omvandlingsentalpi h Ultima(OK miljöbensin) = kj/kg MEKANISK ENERGI Motorns uteffekt = axeleffekt A erhålls som produkten av vinkelfrekvensen ω och vridmomentet τ. A = τ ω = τ 2π n (5) A = axeleffekt (W) n = varvtalet i varv s -1 Motorns varvtal n mäts med en induktiv givare som är kopplad vid sidan av motoraxeln i närheten av ett 16-kuggars cykeldrev fastsatt på motoraxeln. För varje drevkugg som passerar givaren erhålls en puls som kan räknas med frekvensräknare. f n = (6) 16 τ = F l (7) n = varvtal (varv s -1 ) f = frekvens i Hz τ = vridmoment (Nm) F = kraft (N) l = momentarmslängd = 200 mm Kraften F bestäms med hjälp av lastgivare. Kalibreringskonstanten = mv/n.
12 12 Figur 7. Lastgivare: - Interface.. Modell SM N ELEKTRISK ENERGI Elektriska effekten E bestäms genom att mäta ström och spänning över elgeneratorns belastning (varmvattenberedaren) enligt: E = U I (8) E = elektrisk effekt (W) U = spänning (V) I = ström (A) TERMISK ENERGI dv Den termiska effekten bestäms genom att mäta vattenflöde med en dt turbinhjulmätare och temperaturändring T över varmvattenberedaren med termoelement. dv dt = dv f flöde = vattenflöde i l s -1 (9) dt 5700 f flöde = turbinhjulmätarens frekvens i Hz Figur 8. Kalibrering av termoelement för mätning av temperaturskillnad mellan in- och uttemperaturerna i varmvattenberedaren. Termoelementspänningen som funktion av temperaturskillnaden.
13 13 U T = 40.8 (10) U = termoelementspänning i µv T = T ut T in (K) T dv = ρ H c T 2O p H2 (11) O dt T = termisk effekt (W) ρ H2 = vattens densitet (kg dm -3 ) O c p = specifik värmekapacitet (J kg -1 K -1 ) O H 2 VERKNINGSGRADER KEMISK ENERGI MEKANISK ENERGI OTTOMOTOR η KM = A 100 % (12) B MEKANISK ENERGI ELEKTRISK ENERGI ELGENERATOR η ME = E 100 % (13) A ELEKTRISK ENERGI TERMISK ENERGI VARMVATTENBEREDARE η ET = T 100 % (14) E Rita slutligen upp ett effektfördelningsschema för alla energiomvandlingarna: Kemisk energi Mekanisk energi Elektrisk energi Termisk energi enligt exempel i Figur 1. Ange effekterna i Watt och rita pilarnas bredd i proportion till effekten. LYCKA TILL!
Energiomvandling Ottomotor
Institutionen för tillämpad fysik & elektronik Anders Strömberg 2014-01-13 Laborationsintruktion Energiomvandling Ottomotor Allmänt Ottomotorn har stor flexibilitet och används i många sammanhang. Men
Läs merEnergiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp
Institutionen för Tillämpad fysik och Elektronik Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp Reviderad:?????? AS 160125 AÅ Allmänt Ottomotorn har stor flexibilitet och används i många sammanhang. Men hur
Läs merWORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Läs mer1.1 Förklara skillnaden mellan Otto- och Dieselmotorer. 1.2 Varför användes inte bensinmotorer på handelsfartyg? 1.3 Vad menas med flampunkt?
1 1.1 Förklara skillnaden mellan Otto- och Dieselmotorer. Ottomotorn drivs med bensin och använder tändstift för tändning. Luften och bränslet blandas i förgasare eller i inloppsröret. Dieselmotorn drivs
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merBruksanvisning. Elverk Art.: Annelundsgatan 7A I Enköping I Tel I Fax I
Bruksanvisning Elverk Art.: 90 42 041 Annelundsgatan 7A I 749 40 Enköping I Tel 010-209 70 50 I Fax 0171-44 14 10 I www.p-lindberg.se Lycka till med din produkt från P. Lindberg! Innan du installerar och
Läs merBruksanvisning. Elverk Art.: Annelundsgatan 7A I Enköping I Tel I Fax I
Bruksanvisning Elverk Art.: 90 42 044 Annelundsgatan 7A I 749 40 Enköping I Tel 010-209 70 50 I Fax 0171-44 14 10 I www.p-lindberg.se Lycka till med din produkt från P. Lindberg! Innan du installerar och
Läs merElektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE
Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410
Läs merHydraulik - Lösningsförslag
Hydraulik - Lösningsförslag Sven Rönnbäck December, 204 Kapitel Övning. Effeten från en hydraulmotor är 5kW vid flödet q = liter/s. tryckskillanden över motorn beräknas via den hydrauliska effekten, P
Läs merVid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.
Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Här är a)-delens mångvalsfrågor. I inträdesprovet ingår antingen samma frågor eller liknande frågor. Bekanta
Läs merApparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:
UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur
Läs merTentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19.
KARLSTADS UNIVERSITET Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik Kod: MSGB24 Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26 Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska
Läs merAutomation Laboration: Reglering av DC-servo
Automation Laboration: Reglering av DC-servo Inledning I denna laboration undersöks reglering dels av varvtalet och dels av vinkelläget hos ett likströmsservo. Mätsignal för varvtal är utsignalen från
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merSpä nningsmä tning äv periodiskä signäler
UMEÅ UNIVERSITET v, 6-- Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Nils Lundgren Ville Jalkanen Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler Introduktion Laborationen går ut på att med mätinstrument
Läs merSvängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar
Svängningar Innehåll Inledning Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande... 3 Det dämpade men odrivna systemet... 3 Det drivna systemet... 4 Några praktiska tips...
Läs merEnergi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson
Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning Emelie Karlsson Innehåll Grundläggande energikunskap Grundläggande ellära Elmotorer Värmepumpar och kylteknik Värmeåtervinning Energikunskap
Läs merKap 9 kretsprocesser med gas som medium
Termodynamiska cykler Kan klassificera på många olika sätt! Kraftgenererande cykler (värmemotorer) och kylcykler (kylmaskiner/värmepumpar). Exempel på värmemotor är ångkraftverk, bilmotorer. Exempel på
Läs merUMEÅ UNIVERSITET 2012-03-13 Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING
UMEÅ UNIVERSITET 2012-03-13 Fysiska institutionen Leif Hassmyr VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING VARMLUFTSMASKIN TYP STIRLING INLEDNING: 1 Stirlingmotorn är en värmemotor som kan ha utvändig förbränning. Motorn
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs mer5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.
Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant
Läs merLektion 3: Verkningsgrad
Lektion 3: Verkningsgrad Exempel; Hydraulsystem för effektöverföring Verkningsgrad: η = P U P T = ω UM U ω T M T η medel (T) = T 0 P UT(t)dt T 0 P IN(t)dt Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt
Läs merMer om kretsprocesser
Mer om kretsprocesser Energiteknik Anders Bengtsson 18 mars 2010 Sammanfattning Dessa anteckningar är ett komplement till avsnittet om kretsprocesser i häftet Värmetekniska formler med kommentarer. 1 1
Läs merSvar: Extra många frågor Energi
Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.
Läs merLaborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Läs merLaborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNE094 Digitalteknik och konstruktion Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2
Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är
Läs merFYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9
FYSIK ELEKTRICITET Årskurs 7-9 UNDER DETTA AVSNITT FÅR DU LÄRA DIG: Hur utforskandet av elektriska laddningar lett till dagens kunskap om spänning, ström och resistans Hur man ritar och kopplar elektriska
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Läs merFö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster
Läs merVad är energi? Förmåga att utföra arbete.
Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för
Läs merLufttryck i ballong laboration Mätteknik
(SENSUR) Lufttryck i ballong laboration Mätteknik Laborationen utfördes av: (Sensur) Rapportens författare: Sjöström, William Uppsala 8/3 2015 1 av 7 1 - Inledning Om du blåser upp en ballong av gummi
Läs merEnergilagring i ackumulatortank.
Umeå Universitet Tillämpad fysik och elektronik Anders Åstrand 2004-02-10 Laboration Energilagring i ackumulatortank. (Inom kursen Energilagringsteknik C 5p) Reviderad: 050303 AÅ 070213 AÅ Inledning Ackumulatortanken
Läs merLaborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn
Läs merKurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Examinator: William Sandqvist Tel
Institutionen för Tillämpad IT Omtentamen i Givare och Ställdon (även omtentamen Mekatronik-komponenter 6B31 med annan rättning) Kurskod: 6B67 (Ten1 p) Datum: 10/4 007 Tid: 13.00-17.00 Examinator: William
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merTermodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen
Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Jens Fjelstad 2010 09 01 1 / 23 Energiöverföring/Energitransport Värme Arbete Masstransport (massflöde, endast öppna system) 2 / 23 Värme Värme
Läs merSortimentöversikt / innehåll
Mätomvandlare Sortimentöversikt / innehåll IME presenterar ett komplett program mätomvandlare för mätning inom elkraft och process. Serierna D4,D6,D8 är tillverkade i enighet med kraven som finns angivna
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merIntroduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik
Introduktionsuppgifter till kurserna Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Liselott Ericson 2014-01-14 Uppgift 0.1 Figurerna nedan visar en skarpkantad hålstrypning med arean A. Flödeskoefficient
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 4
Miljöfysik Föreläsning 4 Fossilenergi Energianvändning i Sverige och omvärlden Förbränningsmotorn Miljöaspekter på fossila bränslen Att utnyttja solenergi Definitioner Instrålnings vinkelberoende Uppkomst
Läs merLoh Electronics AB, Box 22067, Örebro Besöksadress: Karlsdalsallén 53 Örebro Tel
Varvtalsregulator H-Version Beskrivning Varvtalsregulator version H är avsedd för A-traktorer där hastigheten begränsas enligt de regler som gäller för A-traktorer. Avsikten med denna modell är att kunna
Läs merKapitel 6 Sökande och förbättrande. Motorhistoria Mattias Krysander
Kapitel 6 Sökande och förbättrande Motorhistoria 2002-04-16 Mattias Krysander Två skolor Atmosfäriska: Omgivande atmosfärstryck uträttar arbete William Cecil, Samuel Brown, Samuel Morey 1820-talet och
Läs merEn vals om 2-taktsmotorns tidiga andetag
En vals om 2-taktsmotorns tidiga andetag Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet En vals om 2-taktsmotorns tidiga andetag p.1 Introduktion Definition av en tvåtaktsmotor: En motor som producerar
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 3 Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad Värmekraftverk Växthuseffekten https://phet.colorado.edu/en/simulations/category/physics Simuleringsprogram
Läs mer1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.
FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden
Läs merELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Håkan Joëlson 2008-11-03 v 1.2 ELEKTROTEKNIK Laboration E701 Apparater för laborationer i elektronik Innehåll Mål... Teori... Uppgift 1...Spänningsaggregat
Läs merTENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Per Hallberg Nils Lundgren Johan Pålsson Johan Haake TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Onsdag 9 januari 2014 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Kurslitteratur
Läs merDiesel Tuning Module Teknisk Guide
Diesel Tuning Module Teknisk Guide HUR FUNGERAR DET? För att förklara hur DTM fungerar måste man veta hur en dieselmotor fungerar. Den stora skillnaden mellan en diesel- och en bensinmotor är hur blandningen
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merKapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
Läs merTentamen Elenergiteknik
IEA Elenergiteknik 1(6) Tentamen Elenergiteknik 14 mars 2017, kl 14.00-19.00 i sal Sparta C och D Tillåtna hjälpmedel: Kursbok, eget formelark enligt anvisningar, miniräknare, TEFYMA eller liknande formelsamling.
Läs merTSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok
Läs merIntroduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft
Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du
Läs merBruksanvisning. Dimspruta 41,5 CC Ryggburen. Art
Bruksanvisning Art. 9029026 Dimspruta 41,5 CC Ryggburen Dimspruta- Art. 9029026 Beskrivning: 41,5 CC, ryggburen dimspruta. Användningsområden: Dimmsprutan kan blåsa både pulver och vätskor. Det enda som
Läs merRoterande elmaskiner
ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)
Läs merStrömtänger för AC ström
Strömtänger för AC ström Y serien Denna serie strömtänger är gjorda för att vara enkla att använda och ha ett brett mätområde. Tängerna har en form som gör de enkla att kunna omsluta en kabel eller skena
Läs mer2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Läs merLEGO Energimätare. Att komma igång
LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det
Läs merTentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00
Läs merLaborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNGE11 Digitalteknik Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters namn: Handledarens
Läs merInstuderingsfrågor Arbete och Energi
Instuderingsfrågor Arbete och Energi 1. Skriv ett samband (en formel) där kraft, arbete och väg ingår. 2. Vad menas med friktionskraft? 3. Hur stort arbete behövs för att lyfta en kartong som väger 5 kg
Läs merMan har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).
ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen
Läs merKap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
Läs merElektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.
Läs merÖvningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.
Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200
Läs merSystemkonstruktion Z2
Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 27 Maj 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: M-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 10.00 och 11.30. Tentamen
Läs merBruksanvisning. Sopmaskin, 60 cm 6,5 Hk, BS bensinmotor Art.: &
Bruksanvisning Sopmaskin, 60 cm 6,5 Hk, BS bensinmotor Art.: 90 37 121 & 90 39 263 Annelundsgatan 7A I 749 40 Enköping I Tel 010-209 70 50 I Fax 0171-44 14 10 I www.p-lindberg.se Lycka till med din produkt
Läs merX-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.
X-tenta ET 2002 Frekvensdynamik I en simuleringsuppgift studerade du frekvensdynamiken för det nordiska kraftsystemet. Du ska här använda samma modell med blockscheman nedan och samma värden på olika storheter
Läs merLaborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.
Laborationsrapport Kurs Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Version 2.0 Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Enfasmätning
Läs merHej och hå ingen tid att förspilla
Hej och hå ingen tid att förspilla Ingenting kan uträttas utan att energi omvandlas. Därför är våra sätt att använda energi viktiga. I det här kapitlet ser vi på sådan teknik som har som huvudsyfte att
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs mer* Elförsörjning med solceller
* Elförsörjning med solceller Kort version Denna utrustning får endast demonstreras av personal. Vad kan man använda elenergin från solcellen till Vad händer med elenergin från solcellen om man inte använder
Läs merExaminator: William Sandqvist Tel
Institutionen för Tillämpad IT Omtentamen i Givare och Ställdon ( Även omtentamen Mekatronik-komponenter 6B3212 ) Kurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Datum: 18/4 2006 Tid: 13.00-17.00 Examinator: William Sandqvist
Läs merFysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad
Fysik Laboration 1 Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Laborationens syfte: Visa hur man kan med enkla experimentella anordningar studera fysikaliska effekter och bestämma i) specifik
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger
Läs merELMÄTARE PM 300 - BRUKSANVISNING
ELMÄTARE PM 300 - BRUKSANVISNING -1- Om PM300 PM300 är en elmätare som gör det möjligt att mäta elförbrukningen för en elektrisk apparat och genom angivande av elpriset att beräkna totalkostnaden av apparatens
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merTENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Stig Esko Nils Lundgren Jan-Åke Olofsson TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp Fredag 20 januari, 2012 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Tentamen
Läs merArbete Energi Effekt
Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar
Läs merMäta rakhet Scanning med M7005
Matematikföretaget jz M7005.metem.se 141121/150411/150704/SJn Mäta rakhet Scanning med M7005 Mätgivare Detalj Mäta rakhet - Scanning 1 (12) Innehåll 1 Ett exempel... 3 2 Beskrivning... 6 2.1 Scanna in
Läs merSlutet på början p.1
Slutet på början Rudolf Diesel En man och hans vision Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet Slutet på början p.1 Introduktion Rudolf Diesels vision var att bygga en motor som förbrukade
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merDIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201
DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande
Läs mer1. a) 2-ports konstantflödesventil. b) Konstantflödessystem med öppet-centrum ventil. c) Startmoment och volymetrisk verkningsgrad för hydraulmotor
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA TENTAMEN () Fluida och Mekatroniska Syste 00-03-. a) -orts konstantflödesventil Figuren nedan visar ett sybolschea för en -orts konstantflödesventil. Tryckkoensatorns fjäderförsänning
Läs merStrömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall PA Persson Redigerad av Johan Haake och Stig Esko Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion 20020820 Strömförsörjning Laboration
Läs merKalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer
Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer KALIBRATORER Kalibrator för termoelement J, K, T, E, R, S, B och N Kalibrator för motståndsgivare Pt 10, Pt 50, Pt 100, Pt 200,
Läs merP1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.
P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3. Luften värms nu långsamt via en elektrisk resistansvärmare
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs merMät spänning med en multimeter
elab002a Mät spänning med en multimeter Namn atum Handledarens sign Elektrisk spänning och hur den mäts Elektrisk spänning uppstår när elektriska laddningar separeras från varandra Ett exempel är statisk
Läs merStrömförsörjning. Transformatorns arbetssätt
Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna
Läs merRC-kretsar, transienta förlopp
13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur
Läs mer4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur
Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.
Läs mer- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell
Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning
Läs merLaborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Läs mer& ATT TÄNKA PÅ VID VAL AV ELVERK
Innehåll Sida Ljuddämpade elverk 354-357 Traktordrivna elverk & tillbehör 358 Motorsvets bensin 359 Motorsvets diesel 360 Geko produktinformation 361-365 Geko bensin elverk 366-386 Geko diesel elverk 387-404
Läs merMITTHÖGSKOLAN, Härnösand
MITTHÖGSKOLAN, Härnösand Förslag till lösningar TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p Typtewnta Del 1: Räkneuppgifter (20 p) 1 Hångin 2345 Hångut 556 t in 80 t ut 110 hin 335 hut 461 många 20 mv 283,9683 v 0,00104
Läs mer