Sjukvård och folkhälsa. Gunnar Ågren

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sjukvård och folkhälsa. Gunnar Ågren"

Stina Fredriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Sjukvård och folkhälsa Gunnar Ågren

2 Frågan om hälso- och sjukvårdens målsättning är av avgörande betydelse Är sjukvårdens mål att skapa hälsa eller är målet att ge service till grupper av vårdkonsumenter Hälsa (och förbättrad livskvalitet) den enda rimliga grunden för insatser inom hälso- och sjukvården Tillgänglig kunskap talar för att en primärvårdsbaserad sjukvård som är lätt tillgänglig för alla delar av befolkningen utan ekonomiska restriktioner är den bästa grundläggande organisationsformen

för insatser inom hälso- och sjukvården Tillgänglig kunskap talar för att en primärvårdsbaserad sjukvård som är lätt

3 En historisk bakgrund Tillgång till grundläggande sjukvård utan avgifter ett gammalt krav från arbetarrörelsen England efter andra världskriget NHS fri sjukvård som också inkluderade tandvård och glasögon WHO antog Alma Ata-deklarationen som pläderade för en befolkningsbaserad primärvård

världskriget NHS fri sjukvård som också inkluderade tandvård och

4 Internationell utveckling En rad länder utvecklingsländer försökte bygga upp lokalt förankrade sjukvårdssystem ofta med andra personalgrupper än läkare Detta motarbetades av USA och starka professionella intressen som ville reducera insatserna till ett fåtal basala insatser typ vaccinationer och koksaltlösningar vid spädbarnsdiarreer SAP (Structural adjusment policy) som drevs av världsbanken bidrog till att rasera dessa primärvårdsbaserade system en bidragande orsak till AIDS-katastrofen i många fattiga länder

fåtal basala insatser typ vaccinationer och koksaltlösningar vid spädbarnsdiarreer SAP (Structural adjusment policy) som drevs

5 Trendbrottet i slutet av 1980-talet Fram till denna tidpunkt tyckte de flesta att det var bra med en offentligt finansierad, offentligt driven sjukvård som styrdes av patienternas behov Då började man driva tesen att sjukvårdens produktivitet var för låg och att marknaden skulle kunna göra sjukvården mer flexibel och effektiv Inspiration från nyliberalism och nya managementteorier (lean production minska slacket ) All faktisk kunskap talade för motsatsen marknaden skapade en mindre effektiv sjukvård

låg och att marknaden skulle kunna göra sjukvården mer flexibel och effektiv Inspiration från nyliberalism och nya

6 Den svenska utvecklingen Axel Höjers utredning ville införa en avgiftsfri sjukvård i Sverige Läkarförbundet motarbetade detta Dels ville man behålla möjligheten att ta betalt av patienterna, dels ville man ha vården sjukhusbaserad Så småningom fick man 7-kronorsreformen men vården förblev sjukhusbaserad

möjligheten att ta betalt av patienterna, dels ville man ha vården

7 Den marknadsstyrda vården Köp- säljssystem infördes i en rad landsting Man försökte skapa konstgjorda marknader genom en uppdelning i beställare och utförare samt prissättning på olika behandlingar Delar av vården lades ut på entreprenad

genom en uppdelning i beställare och utförare samt

8 Erfarenheter av marknadsstyrd vård Möjligen till kostnadskontroll minskade kraftigt Svårt att beställa vård producenterna kom att styra vårdens utveckling och kostnader Samtidigt innebar 90-talskrisen mindre resurser till vården Resultat brutala nedskärningar Kraftig försämring av personalens arbetsmiljö Ej resursstarka grupper fick ännu svårare att få vård viktig orsak till psykiatrins kris

90-talskrisen mindre resurser till vården Resultat brutala nedskärningar Kraftig försämring av

9 Marknadens nya offensiv Under andra halvan av 90-talet kom den marknadsstyrda vården i vanrykte flera landsting övergav köp-sälj Nu pågår en ny offensiv som är internationell. Stora internationella vårdbolag vill komma in på den svenska marknaden Debatten om vinstgivande sjukhus handlar om detta

pågår en ny offensiv som är internationell.

10 Faror med vinstgivande vård Möjligheten att välja sjukhus minskar Möjligheten att anpassa vårdsystemet till förändrad ekonomi eller ändrad sjukdomspanorama minskar Hela bördan av anpassning läggs på den kvarvarande offentliga vården Upphandlingskompetens räcker inte till för att styra olika vårdgivare Det förebyggande perspektivet kommer helt i bakgrunden Man bryter kontinuiteten i vårdsystemet och de samarbetsrelationer som byggs upp

offentliga vården Upphandlingskompetens räcker inte till för att styra olika vårdgivare Det förebyggande

11 Framtida problem Svårt att skydda sjukvården mot att andra intressen, exempelvis läkemedelsföretag, får stark ägarmakt och därmed dubbla möjligheter att styra vården Svårt att skydda vårdsystemet mot internationella regler för upphandling och att släppa in kommersiella intressen, GATS, EU:s tjänstedirektiv

möjligheter att styra vården Svårt att skydda vårdsystemet mot

12 Vad visar internationella erfarenheter Internationellt verkar råda ett omvänt förhållande mellan den kommersiella vårdsektorns storlek och det samlade hälsooch sjukvårdssystemets insatser för att förebygga ohälsa De vetenskapliga studier som gjorts där man faktiskt jämfört vinstgivande sjukhus med icke vinstgivande talar för att de vinstgivande har sämre vårdresultat

insatser för att förebygga ohälsa De vetenskapliga studier som gjorts där man faktiskt

13 En kommersialisering av sjukvården riskerar att deformera den Det finns en allvarlig risk för att ekonomiskt starka gruppers intressen blir styrande för prioriteringar Tendens till överspecialisering och att starka industriintressen blir styrande Vinster tas oftast hem genom rationaliseringar som drabbar personalen Risk för övermedicinering och överbehandling

överspecialisering och att starka industriintressen blir styrande Vinster tas oftast hem

14 Läkemedel Den stora utvecklingen av läkemedel gäller inte mediciner som botar svåra sjukdomar Stor utveckling av läkemedel som antingen skall behandla kroniska sjukdomar under lång tid eller förebygga sjukdom hos jämförelsevis friska personer Dessa preparat är extremt lönsamma på grund av att det rör sig om många människor och långa tidsperioder Ofta finns mycket bra icke-medikamentella alternativ men dessa marknadsförs inte Långsiktiga biverkningar inte särskilt väl utredda

friska personer Dessa preparat är extremt lönsamma på grund av att det rör sig om många människor och långa

16 Läkemedelsindustrins marknad Andel av vinsten Nordamerika 41,8% Europa 24,8% Fd Sovjetunionen 0,8% Afrika 1,3% Australien NZ 1,3% Indien 1,8% Östeuropa 1,8% Mellanöstern 2,6% Sydostasien inkl Kina 5,0% Japan 11,3% Latinamerika 7,5% Källa Human Development Report 2001

Indien 1,8% Östeuropa 1,8% Mellanöstern 2,6% Sydostasien inkl Kina

17 Läkemedel en global fråga Stark press från läkemedelsindustrin och USA att driva upp läkemedelspriserna Inget intresse av att utveckla läkemedel som kan hjälpa människor i fattiga länder eller andra grupper med svag köpkraft Antibiotika exempel på läkemedel som inte är lönsamma

läkemedel som kan hjälpa människor i fattiga länder eller andra

18 Svensk sjukvård både bra och dålig Förhållandevis kostnadseffektiv och god kvalitet Försämrad tillgänglighet för stora befolkningsgrupper Allvarliga brister i omvårdnad och delar av vården, exempelvis psykiatrin Allvarliga brister i förebyggande verksamhet och i samarbetet med andra delar av samhället

brister i omvårdnad och delar av vården, exempelvis psykiatrin Allvarliga

19 Sveriges internationella position Spädbarnsdödlighet/1000 Sverige Island Japan Norge USA BNP $ per invånare Luxemburg USA Irland Island Sverige (plats 18) Medellivslängd Japan Sverige Island Kanada Spanien 81,6 80,1 79,8 79,3 79,3 Human Development Index - HDI Norge Island Sverige Australien USA 0,944 0,942 0,941 0,939 0,937 (plats 12)

180 (plats 18) Medellivslängd Japan Sverige Island Kanada Spanien 81,6 80,1 79,8 79,3 79,3

20 Krav på den framtida sjukvården Man måste jobba förebyggande och samarbeta med andra mot de stora hälsohoten Sjukvården måste ha ett hälsofrämjande arbetssätt, vilket också gäller den egna personalen Vården måste styras av befolkningens behov vilket kräver en lokal förankring En primärvård med demokratisk styrning, befolkningsansvar, god tillgänglighet och nära samarbete med andra samhällsorgan måste utgöra basen Sjukvården måste frigöras från kommersiell styrning och marknadskrafter Vi måste utveckla ett internationellt samarbete om sjukvården

förankring En primärvård med demokratisk styrning, befolkningsansvar, god tillgänglighet och nära samarbete med andra samhällsorgan måste

21 Vad hotar den svenska folkhälsan? Fördjupade klassklyftor nationellt och internationellt Den allt trängre arbetsmarknaden Brist på inflytande både på jobbet och i samhället Marknadsföring av ohälsosamma produkter

22 11 Uppskattad alkoholkonsumtion (SORAD) Liter ren alkohol per invånare över 15 år

23 Medel-BMI, år, Medel-BMI 26 25, ,5 Män 24 23,5 23 Kvinnor

24 Andel med sömnbesvär, år Procent Kvinnor Män

25 Sysselsättning år 90 Andel sysselsatta År

26 Ohälsotalets utveckling - antal ohälsodagar per sjukpenningföräkrad Motsvarar ungefär personer eller 15 % av den totala arbetskraften

27 Utvecklingen - globalt Den rikaste 1% av jordens befolkning tjänar lika mycket som de 57% fattigaste I många länder ökar inkomsskillnaderna av 73 länder med tillgänglig statistik ökade skillnaderna i var spädbarnsdödligheten i Afrika söder om Sahara 19 ggr högre än i den rika världen hade siffran ökat till 26 ggr.

28 Några fakta Varje år dör mer än 10 miljoner barn av sjukdomar som kan förebyggas 39 miljoner av världens 42 miljoner Aidsfall finns i utvecklingsländer I de fattigaste länderna lägger man 6$ per invånare på hälsovård, i medelinkomstländerna 125$ och i de rika länderna 1356$ En rad länder har fått försämrad folkhälsa och detta är ett avgörande hinder för utveckling av demokrati och mänskliga rättigheter

29 Den globala utvecklingen Rätten till hälsovård ingick i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter men utvecklingen har gått i motsatt riktning Global uppvärmning, export av miljöfarlig produktion, marknadsföring av hälsofarliga produkter som skräpmat, alkohol och tobak hot mot den globala hälsan

30 Slutsatser Den sjukvårdsdebatt som vi för idag är alldeles för defensiv. Vi borde ställa krav på att sjukvården utformas för att skapa hälsa (gäller också dom som jobbar där) Vill vi påverka hälsan i samhället måste vi diskutera samhällets struktur och maktförhållanden Politisk ekonomi ett försummat kunskapsområde bland hälsoarbetare

Relevanta dokument

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till