Den svenska klimatkampanjen
|
|
- Lovisa Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den svenska klimatkampanjen en del av Sveriges klimatstrategi Slutrapport
2 BESTÄLLNINGAR NATURVÅRDSVERKET Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-gruppen Box Bromma Internet: Telefon: Internet: Postadress: (växel) Naturvårdsverket Stockholm ISBN ISSN Naturvårdsverket 2004
3 Förord Mars 2004: Svenska folkets kunskaper har ökat och klimatfrågan finns på medieagendan men arbetet måste fortsätta! Vi närmar oss slutet av mars och det är drygt två år sedan Naturvårdsverket fick i uppdrag av riksdag och regering att driva Klimatkampanjen. Idag är klimatfrågan mer aktuell än någonsin. Nyligen var en av huvudnyheterna på Rapport morgon att schweiziska klimatforskare nu har bevis för att det pågår en klimatförändring i Europa. Från amerikanska Pentagon kommer en rapport som pekar på säkerhetspolitiska aspekter av en accelererande växthuseffekt. Handeln med utsläppsrätter kommer snart att vara en realitet. Och den amerikanske indianhövdingen Oren Lyons lägger pannan i djupa veck och konstaterar allvarligt: The ice is melting in the north. Klimatfrågan är kanske det mest komplexa hot vi står inför, och det kommer att krävas omfattande omställningar i den globala samhällsstrukturen för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling. Därför är det av största vikt att kunskapen kring klimatfrågan ökar hos allmänheten. En stark allmänopinion är en förutsättning för att stater och företag världen över ska agera för att minska utsläppen av växthusgaser. Det behövs en ökad förståelse för att klimatfrågan är ett gemensamt globalt problem som riskerar att slå hårt mot både nuvarande och kommande generationer. I det perspektivet är det glädjande att kunna redovisa resultatet av Klimatkampanjen eftersom vi kan konstatera att svenska folkets kunskaper om växthuseffekten har ökat och attityderna till egna åtaganden förändrats i positiv riktning. Även mediebilden har ändrat fokus: Ifrågasättandet av den mänskliga påverkan på klimatet har fått träda tillbaka till förmån för en ökad debatt kring lösningar. Klimatfrågan har dessutom fått en mer populariserad ton i medierna vilket är en fördel när det gäller att få en stor mängd människor att intressera sig för frågan. Klimatkampanjen har arbetat med en kombination av nationella och lokala aktiviteter. De nationella aktiviteterna har syftat till att göra växthuseffekten till en samhällsfråga som finns på medie- och samtalsagendan. De lokala aktiviteterna har syftat till att skapa närhet och relevans för den enskilde individen, vilket bland annat inneburit över personliga möten runt om i landet. Aktiviteterna har genomförts i samverkan med fler än hundra andra aktörer från myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer, näringsliv och forskning. Vi är övertygade om att det är kampanjens integrerade förhållningssätt till kommunikation och den breda samverkan som är nyckeln till kampanjens framgångar. Såväl aktörer inom offentlig sektor som aktörer inom näringslivet är överens om att det behövs ett fortsatt och ökat fokus på allmänopinionen i klimatfrågan. Från Naturvårdsverket sida ser vi därför gärna fortsatta aktiviteter för att förvalta den plattform och de goda samarbeten som etablerats genom Klimatkampanjen. Stockholm den 31 mars 2004 Lars-Erik Liljelund Generaldirektör Naturvårdsverket Jessica Cederberg Wodmar Kampanjledare Klimatkampanjen FÖRORD 3
4 Innehåll Förord...3 Sammanfattning och slutsatser Bakgrund och uppdrag Genomförande Etableringsfas...14 Naturvårdsverket får uppdraget att driva Klimatkampanjen som en del av Sveriges klimatstrategi...14 Konsumentverket, Vägverket, Energimyndigheten och Kommunförbundet knyts till Klimatkampanjen...15 Naturvårdsverket lämnar en första plan till Miljödepartementet...15 Projektteamet etableras och en kampanjledare kommer på plats...16 Kommunikationsworkshop i Spanien inom ramen för FN:s klimatkonvention...16 Klimatkampanjen ska drivas ur ett integrerat perspektiv vilket påverkar val av huvudansvarig kommunikationsbyrå Research- och strategifas...18 Research- och analysarbetet påbörjas...18 Aktörsanalys: Aktörerna anser att opinionen i klimatfrågan är svag...18 Vilka drivkrafter har aktörerna?...20 Medieanalys: Det saknas en tydlig talesman i klimatfrågan...21 Lars Palm ger sin analys av framgång och misslyckanden i tidigare samhällskampanjer...24 Workshop: Vart ska vi? Framtidsanalys: Så här resonerar framtidens målgrupper...26 Vilken roll kan reklamen spela i en samhällskampanj?...26 Erfarenhetsutbyte med Tyskland, Holland och England...27 Kvalitativa studier görs på målgrupperna...29 Styrgruppen fattar beslut om kommunikationsstrategin...32 Naturvårdsverkets upphandling är färdig, kommunikationsteamet bildas och kampanjens organisationsstruktur slås fast...36 Workshop för kommunikationsteamet...37 Kommunikationsplattformen för kampanjen är färdig INNEHÅLL
5 Innehåll 2.3 Genomförandefas...41 Klimatforum genomförs på Södra Latin...41 Förankringssamtal påbörjas med utvalda intressenter...42 COP8-möte i Indien...43 Nollmätning genomförs. Vad vet svenska folket om växthuseffekten idag?...43 Förankringsutskick går ut till opinionsbildare och beslutsfattare...43 Pressträff hålls inför lanseringen av kampanjen...45 Klimatkampanjens webbplats läggs upp...45 På juldagen startar lanseringskampanjen som syftar till att väcka målgruppen...46 Klimatkampanjen hamnar i blåsväder. Det är smällkallt och ska statliga myndigheter verkligen syssla med reklam?...47 Klimatkampanjen följer med KLIMP på turné för att förankra kampanjen hos kommunerna...48 Klimatkampanjens enade front lyfts mot kampanjens intressenter...49 Irakkriget bryter ut och andra samhällsfrågor får vänta...49 Kampanjmätningen visar att lanseringskampanjen varit lyckad...50 Planering och förankring pågår för fullt. Energimyndigheten drar sig tillbaka I vårpropositionen dras budgeten in för kampanjens tredje år...51 Beslut tas om vilka klimatprojekt som ska få bidrag från kampanjen...52 Vi cyklar för minskad växthuseffekt i Tjejtrampet...55 Utbildning för konsumentvägledare och energirådgivare i samarbete med Konsumentverket...56 På Världsmiljödagen den 5 juni belönas klimatvänliga handlingar över hela landet...56 Samverkan inleds med Näringslivets Miljöchefer (NMC)...58 Har du rätt lufttryck i däcken och kör du smart?...59 Meteorologerna John Pohlman och Martin Hedberg påbörjar sin turné runt om i landet...62 Diskussionerna kring FN-dagen påbörjas...64 I samband med Cosmonovas film Korallernas värld visas en introduktion om växthuseffekten...65 Klimatvänligt beteende belönas i samband med I stan utan min bil...66 INNEHÅLL 5
6 Innehåll Lansering av den första versionen av en kommunikationsverktygslåda till kommuner och andra organisationer...67 Naturvårdsverket bjuder in samverkans aktörer till visning av Korallernas Värld...68 BLICC får specialversion av 10 frågor och svar om växthuseffekten...68 Svenska kyrkan delar ut information om växthuseffekten i samband med Klimatgudstjänst...69 Bilagan Något konstigt håller på att hända med vädret följer med oktobernumret av Råd & Rön...69 Riktade insatser görs till invandrarmålgrupper...70 Klimatkampanjen besvarar frågor på Lunarstorm Klimatkampanjen avslutas med framgångsrik massmediekampanj: Här ska badas!...72 Kampanjens huvudbyrå får i uppdrag att göra en förstudie om näringslivets kommunikativa engagemang i klimatfrågan...73 Fortsatt distribution av foldern Däcktryck och Sparsam körning...73 I Äntligen hemma talar Martin Timell om energisparande åtgärder...74 Apoteket kommunicerar klimatfrågan med sina anställda...74 Slutmätning och medieanalys påbörjas...75 Klimatkampanjen röner stort intresse vid COP9-mötet i Milano...75 Ett seminarium på temat växthuseffekten genomförs tillsammans med Näringslivets Miljöchefer...76 Klimatkampanjen avslutas Resultat...77 Svenska folkets kunskaper har ökat...77 Bilden av klimatfrågan i media har förändrats...82 Projektteamets och Lars Palms resonemang kring resultatet Majoriteten av samverkansaktörerna är positiva och flera samverkanskonstallationer har fått fart Rekommendationer...89 Bilagor...91 Uppdraget beskrivet i Naturvårdsverkets regleringsbrev...91 Klimatkampanjens organisation företag och namn...92 Lista på research som ligger till grund för analys och strategi INNEHÅLL
7 Sammanfattning och slutsatser Bakgrund och uppdrag Sveriges riksdag har beslutat om en klimatstrategi för att minska de svenska utsläppen av växthusgaser så som de definierats i Kyotoprotokollet. Det innebär att medelvärdet för utsläppen för perioden ska minska med 4 procent jämfört med I klimatstrategin anges att svenskarnas kunskaper i klimatfrågan måste öka och en informationssatsning ingår därför som en del av strategin. Naturvårdsverket fick år 2002 i uppdrag av regeringen att genomföra sats- ningen i bred samverkan med myndigheter, kommuner, näringsliv och frivilligorganisationer utifrån en nationell plattform. Målen för kampanjen har varit att öka svenskarnas kunskaper om växthuseffektens orsak och verkan, förändra attityden till egna åtaganden och öka acceptansen för statliga styrmedel. Målgruppen var allmänheten och satsningen pågick under 2002 och miljoner kronor per år anslogs för uppdraget. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 7
8 Metod - integrerad kommunikation och samverkan Klimatkampanjen har arbetat med bred samverkan och integrerad kommunikation. Kampanjen har vilat på tre ben; nationella aktiviteter, lokala aktiviteter och stöd till befintliga nätverk. Särskilt utvalda aktörer har varit Konsumentverket, Vägverket, Energimyndigheten och Svenska Kommunförbundet. Andra exempel är nätverket Klimatkommunerna, organisationerna bakom Klimat.nu: Svenska kyrkan, Svenska FN-förbundet, Svenska Naturskyddsföreningen, ABF, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan och Sensus, samt Näringslivets Miljöchefer och initiativet BLICC, Business Leaders Initiative on Climate Change. Sammanlagt har över 100 aktörer inom myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och näringsliv deltagit i kampanjens aktiviteter. Grunden för Klimatkampanjen har varit ett omfattande research- och analysarbete som mynnat ut i en övergripande kommunikationsstrategi. Alla aktiviteter i kampanjen har skett utifrån en gemensam strategi och kommunikationsplattform, vilket innebär att kampanjen haft ett samstämmigt budskap i alla kommunikationskanaler. Kampanjen har också arbetat ur ett intressentperspektiv, det vill säga, även gentemot de intressenter som inte identifierats som slutmålgrupp har ett aktivt kommunikationsarbete bedrivits för att förankra och skapa bra förutsättningar för samverkan. Lokala aktiviteter har genomförts på 65 orter över landet i samarbete med kommunen och/eller grupper inom Klimat.nu-organisationerna. 8 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
9 Resultat svenskarnas kunskap har ökat och mediebilden förändrats I november 2003 gjordes en uppföljningsmätning på den nollmätning som gjordes som utgångsläge för Klimatkampanjen vid samma tidpunkt Resultatet visar att svenska folkets kunskaper om växthuseffektens orsak och verkan har ökat under kampanjperioden och en attitydförändring har skett gällande åtgärder och egna åtaganden. Andelen som spontant anger fossila bränslen eller liknande som orsak till växthuseffekten har ökat från 57 till 67 procent. Andelen som tror att konsekvensen blir ett varmare klimat och högre temperaturer har ökat från 31 till 44 procent. 52 procent tror 2003 att vi påverkas av växthuseffekten redan idag jämför med 43 procent En klar majoritet bedömer det som troligt att det blir vanligare med översvämningar och stormar och att vi får varmare klimat i Sverige under den kommande tioårsperioden. Två tredjedelar av alla anser det vara troligt att havsytan stiger och att vi får mer nederbörd Mediebilden har skiftat från ifrågasättande till konstaterande och fokus på lösningar. Symboler som varmare väder och meteorologer framträder tydligt. En effekt som Klimatkampanjens arbete under kampanjperioden bidragit med är att inspirera och ge s.k. spillovereffekter på andra. Utan att Klimatkampanjen tagit initiativet till mediala teman så har andra aktörer gjort det och journalister har själva inspirerats att behandla området. Klimatkampanjen har också genererat goda samarbeten som nu kan föra arbetet vidare på såväl nationell som lokal nivå. Det är roligt att konstatera är att de flesta av aktörerna tycker att Klimatkampanjen lett till fördjupade och förbättrade samarbeten som kommer att leva kvar efter att kampanjen är avslutad. Flera samverkansaktörer konstaterar också att Klimatkampanjen hjälpt till att föra upp klimatfrågan på dagordningen, vilket också stimulerar det egna arbetet och samtliga lyfter fram vikten av fortsatt fokus på att lyfta frågan på såväl medieagendan som samtalsagendan. Aktörerna har också varit mycket positiva till kommunikationsplattformen och tillgången till ett team av kommunikationsexpertis. Den största kritiken riktas mot det indragna anslaget och att det var mycket pengar under kort tid. Aktörerna hade hellre sett att pengarna hade fördelats över flera år. Klimatkampanjen har byggt en plattform för klimatinformationsarbete i Sverige och det är mycket viktigt att resultaten av kampanjen förvaltas vidare på ett klokt sätt. Mats Widén / Johnér bildbyrå SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 9
10 Rekommendationer Naturvårdsverket ger följande rekommendationer för fortsatt kommunikation kring klimatfrågan: Kommunikation som styrmedel fungerar bäst med tydliga målsättningar och en tydlig strategi att utgå ifrån. Vidare är problemanalysen avgörande, det vill säga, det är viktigt att det kommunikativa styrmedlet syftar till att lösa ett kommunikationsproblem och inte ett problem som egentligen är av till exempel ekonomisk eller juridisk karaktär. Men viktigast att konstatera är att om styrmedlet kommunikation ska få optimal effekt bör det kombineras med andra styrmedel. Klimatkampanjens framgångar bygger på två viktiga faktorer: dels bred samverkan, dels ett integrerat angreppssätt på kommunikationen ut ifrån en nationell plattform. Naturvårdsverket vill därför understryka att ovanstående två faktorer bör anges som grundförutsättningar även i eventuella kommande uppdrag. För att skapa ett förändrat beteende hos individen är en fördjupning av det lokala arbetet mycket viktigt där åtgärder som rör den enskilda individens närmiljö och livssituation kan lyftas fram. Detta är också något som medie- och kommunikationsprofessor Lars Palm poängterar i slutdiskussionerna kring Klimatkampanjens resultat. En långsiktig satsning på lokalt kommunikationsarbete där kommuner, frivilligorganisationer och lokala företag kan samverka är därför att rekommendera. Även detta bör ske utifrån en gemensam plattform. Det behövs fortsatt utrymme i nationella media och på den offentliga samtalsagendan. Om den offentliga rösten i klimatfrågan kan stärkas ytterligare, och bibehålla en fortsatt populariserad men trovärdig ton som gemene man lyssnar till, kommer det att få viktiga effekter såväl på allmänheten som på beslutsfattare inom näringsliv och offentlig sektor. Det är därför viktigt att se över hur det nationella kommunikationsnavet i klimatfrågan ska se ut nu när Klimatkampanjen är avslutad för att behålla ämnet på den offentliga agendan. Ökad kunskap hos företagen och ökade incitament för engagemang i klimatfrågan är viktigt för frågans utveckling. Om fler företag på ett tydligare sätt engagerar sig i frågan och dessutom kommunicerar klimatfrågan kommer det att ha påverkan på allmänheten men också ge effekter inom övriga näringslivet. Eftersom stora delar av utsläppen kommer från näringslivet är det av stor vikt att utveckla företagens engagemang. Såväl aktörer inom offentlig sektor som aktörer inom näringslivet framhåller att det behövs ett fortsatt och ökat fokus på den allmänna opinionen i klimatfrågan. Från Naturvårdsverkets sida vill vi därför medverka till fortsatta aktiviteter för att förvalta den plattform och de goda samarbeten som etablerats genom Klimatkampanjen. 10 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
11 1. Bakgrund och uppdrag Bengt Olof Olsson / Bildhuset Bakgrund Klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser är det största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under det kommande århundradet. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett sådant genomgripande sätt alla delar av samhället. Forskarna förutspår att de negativa effekterna av klimatförändringarna på jordbruk, samhällsbyggande, skog och ekonomi liksom på ekosystemen kan bli omfattande. Ju snabbare temperaturökning, desto mer dominerande blir de negativa effekterna. Koldioxid är den växthusgas som utgör störst del av utsläppen. Gasen uppstår vid förbränning av kol, olja och gas och eftersom dessa fossila bränslen svarar för drygt 80 procent av världens energiförsörjning har världens länder en omfattande och komplex uppgift att ta itu med. Sverige strävar efter att vara ett föregångsland på det klimatpolitiska området. Redan år 1991 formulerades de energi- och klimatpolitiska besluten i en klimatstrategi. Samma år införde Sverige, som ett av de första länderna i världen, en koldioxidskatt. Den svenska klimatstrategin har därefter utvecklats till det klimatpolitiska beslutet Målet med den svenska klimatstrategin är att medelvärdet för de svenska utsläppen av växthusgaser, så som de definierats i Kyotoprotokollet, ska minska med 4 procent under BAKGRUND OCH UPPDRAG 11
12 perioden jämfört med Det innebär att Sverige satt ett hårdare mål än vad som krävs i Kyotoprotokollet, där Sverige har rätt att öka utsläppen med 4 procent. Åtagandet uttrycker en strävan att vara ett föregångsland i klimatfrågan. Fram till 2050 är målet att de svenska utsläppen ska halveras jämfört med I klimatpropositionen 2001/02:55 bedömer regeringen att en informationssatsning, som syftar till att öka svenska folkets kunskap om växthuseffekten och förändra attityden till individuella insatser, är viktig för att Sverige ska uppnå sina åtaganden i Kyotoprotokollet. Uppdrag 1 Den 1 januari 2002 tilldelas Naturvårdsverket uppdraget att driva informationssatsningen i bred samverkan med myndigheter, kommuner, skolor/utbildningsinstitutioner, näringsliv och frivilligorganisationer för att nå alla grupper i samhället. Informationskampanjen ska bygga på vetenskaplig grund utifrån IPCC:s (FN:s klimatpanel) analyser och rapporter. Insatserna ska också utgå från en väl definierad plattform med tydliga mål samt ett gemensamt grundmaterial. Uppdraget omfattade ursprungligen 30 miljoner kronor per år i tre år, I vårpropositionen 2003 drogs finansieringen in för 2004 och kampanjen kom därför att omfatta två år, 2002 och De tre övergripande målen för uppdraget var: att öka svenska folkets kunskaper om växthuseffektens orsak och verkan att förändra attityderna till individuella åtaganden att öka acceptansen för statliga styrmedel Disposition av rapporten För att det ska bli så enkelt som möjligt för dig som läsare att följa med i rapporten, illustreras kampanjens arbetsprocess nedan så att du får en uppfattning om helheten, därefter beskrivs i kronologisk ordning hur Klimatkampanjen genomförts Se bilaga 1 för formuleringen i Naturvårdsverkets regleringsbrev. 12 BAKGRUND OCH UPPDRAG
13 Lennart Isaksson / Pressens bild BAKGRUND OCH UPPDRAG 13
14 2. Genomförande 2.1 Etableringsfas Januari 2002: Naturvårdsverket får uppdraget att driva Klimatkampanjen som en del av Sveriges klimatstrategi Jan Rietz / Tiofoto Internt på Naturvårdsverket organiseras uppdraget som ett projekt. Processen startar för att rekrytera en kampanjledare och en biträdande kampanjledare. Utifrån de rader som beskriver uppdraget i Klimatstrategin ska en plan formuleras för informationssatsningen och skickas tillbaka till uppdragsgivaren, det vill säga Miljödepartementet. Slutligen överväger Naturvårdsverket vilka aktörer som omedelbart behöver knytas till projektet för att resultatet ska bli så bra som möjligt. 14 GENOMFÖRANDE
Att väcka slumrande samhällsaktivister. Den svenska klimatkampanjen en del av Sveriges klimatstrategi
Att väcka slumrande samhällsaktivister Den svenska klimatkampanjen en del av Sveriges klimatstrategi Lennart Isaksson / Pressens Bild Klimatförändringar en global utmaning Kim Naylor / Tiofoto Klimatförändringar
Läs merEkonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning
Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933
Läs merAllmänheten och klimatförändringen 2009
Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:
Läs merAllmänheten och klimatförändringen 2007
Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:
Läs merAllmänheten och klimatförändringen 2008
Allmänheten och klimatförändringen 8 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT 9 NOVEMBER 8 Beställningar
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merKonsumentverket, Vägverket, Energimyndigheten och Kommunförbundet knyts till Klimatkampanjen
Februari 2002: Konsumentverket, Vägverket, Energimyndigheten och Kommunförbundet knyts till Klimatkampanjen Naturvårdsverket bjuder in Konsumentverket, Vägverket och Energimyndigheten till ett första möte
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merAllmänheten och växthuseffekten 2006
Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om
Läs merKommunikationsplattformen för kampanjen är färdig
Oktober 2002: Kommunikationsplattformen för kampanjen är färdig Kommunikationsplattformen ska ligga till grund för all den kommunikation som Klimatkampanjen kommer att göra, oavsett om det är köpt media,
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merGröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Läs merInformation från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll
Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merSmart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland
Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merKommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016
Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merÅtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats
Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Sammanfattning Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett
Läs merInformation från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll
Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merStrategi för miljökommunikation 2015-2019
Kommunstyrelsen Datum 1 (9) Kommunledningskontoret Kommunikation Isabel Jansson, 016-710 51 03 Strategi för miljökommunikation 2015-2019 Eskilstuna kommun Eskilstuna den stolta Fristaden Eskilstuna kommun
Läs merJordens Vänners paket
Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till
Läs merSammanfattande beskrivning
Projektnamn: Fossilfria resor och transporter Programområde: Östra Mellansverige Ärende ID: 20200646 Sammanfattande beskrivning Projektet ska lägga en grund till samarbete mellan regionala organisationer
Läs merEnergi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi 2017-2030 2018-01-24 Dokumenttyp Strategi Giltighetstid fr.o.m. t.o.m. 2017-11-07 2030-12-31 Gäller för målgruppen Den kommunala organisationen Antagen av Antagande dnr, beslutsparagraf
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merPå följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.
spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.
Läs merVÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Läs merVårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015
Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9
SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter
Läs merDet här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld
Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och
Läs merHandel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.
Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merArbetsgivarverkets kommunikationsstrategi
Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merStrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet
StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb
Läs merEnergiplan för Vänersborg År
Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande
Läs merKursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.
Naturvetenskapliga fakulteten MVEN16, Miljövetenskap: Klimatpolitik, samhällsstyrning och kommunikation, 15 högskolepoäng Environmental Science: Climate policy, Governance, and Communication, 15 credits
Läs merByt vanor. och res klimatsmart
Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merKommunikationsstrategi för Vårdförbundet
Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin
Läs merDigital strategi för Miljöpartiet
2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I
Läs merRådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd
Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merVäxthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering
Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar
Läs merK om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy
Beslutad av: Regionfullmäktige, 2019-01-29 Diarienummer: RS 2017 04450 Giltighet: från 2019-03-01 till 2023-12-31 K om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy 2 01 9 2 02 3 Policyn gäller för:
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merInnovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid
Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution
Läs merGuide till EU-projektansökan
Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som
Läs merVision och strategi 2025
Vision och strategi 2025 Förord Den globala teknikutvecklingen karakteriseras av högt tempo, stora möjligheter och stora utmaningar. Vi står mitt i den fjärde industriella revolutionen som innefattar till
Läs merUppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Läs merMILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt
Läs merSLUTRAPPORT FÖR DÄCKTRYCKSKAMPANJEN ETT PROJEKT INOM MILJÖMILJARDEN, STOCKHOLMS STAD
MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Mats Kullberg Telefon 08-508 28 148, 076-12 28 148 mats.kullberg@miljo.stockholm.se Till Miljö och Hälsoskyddsnämnden SID 1 (5) 2007-08-27 MHN 2007-09-18 p 15 SLUTRAPPORT
Läs merThe Stockholm Accords
The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband
Läs merMiljömärkning av byggnader - Behövs alla märkningar?
www.gamenetwork.se Miljöimpuls!: Miljömärkning av byggnader - Behövs alla märkningar? Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling www.gamenetwork.se Nätverket GAME Ett nätverk för dig som vill medverka
Läs merStrategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad
BILAGA 1.2 Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Bilaga 2. Kommunikationsstrategi stockholm.se stockholm.se Sida 1 (14) Innehållsförteckning 1 Syfte med kommunikationsstrategin 2 2 Sammanhanget
Läs merÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
Läs merFörslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014
Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Klimataktion Stockholms verksamhet utgår från riksorganisationen Klimataktions plattform, stadgar och beslut fattade av dess årsmöte. Verksamhetsplanen
Läs merSödertälje och växthuseffekten
Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga
Läs merBondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014
Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se Kommunikationsplattform 2012-2014 Vårdförbundet 2 Innehåll Bakgrund Målgrupper Budskap Kommunikationsstrategi
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merFrossa en brännhet klimatfars
Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen
Läs merpolicy Idrottsrörelsens klimatpolicy
policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens
Läs merTill varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.
2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom
Läs merKommunstyrelsen. Ärende 16
Kommunstyrelsen Ärende 16 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-09-02 Sida 1(3) Kommunförvaltningen Anders Andersson, 0571-281 05 anders.andersson@eda.se Svar på medborgarförslag - Eda kommun bör stärka sitt engagemang
Läs merSveriges läkarförbund
2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats
Läs merUtkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015
Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF
Läs merKommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.
Läs merKlimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.
Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs merOm klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs merAtt bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna
Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap
Läs merLärande skapar utveckling!
Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle
Läs merMiL PERSONLIGT LEDARSKAP
MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merKommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020
Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i
Läs merSvenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER
Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen
Läs merSvensk klimatstrategi
Svensk klimatstrategi Nationell klimatpolitik i global samverkan 19 februari 2008 I kväll Klimat Den internationella klimatregimen FN, Konventionen och Kyotoprotokollet Framtiden efter 2012 Den svenska
Läs merDetta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd
Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet
Läs merKLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan
KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever
Läs merPolicyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012
KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merSTUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok
STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs mer