Kommunikationsplattformen för kampanjen är färdig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikationsplattformen för kampanjen är färdig"

Transkript

1 Oktober 2002: Kommunikationsplattformen för kampanjen är färdig Kommunikationsplattformen ska ligga till grund för all den kommunikation som Klimatkampanjen kommer att göra, oavsett om det är köpt media, till exempel annonser eller webb, eller icke-köpt media, till exempel pressmeddelanden, internkommunikation och personliga möten. Plattformen tar sitt avstamp i kampanjens kommunikationsstrategi och ska fungera både när Naturvårdsverket själva står som avsändare för aktiviteter och i samverkan med andra aktörer. Syftet är att skapa igenkänning hos målgruppen genom konsekvens i såväl värderingar, övergripande budskap, känsla och grafiskt uttryck. Klimatkampanjens värderingar Vilket mentalt avtryck vill vi att Klimatkampanjen ska göra i mottagarens huvud? Det önskade avtrycket baseras på både rationella och emotionella värderingar som ska genomsyra kommunikationen. De rationella värdena kan översättas till Vad betyder Klimatkampanjen? Och de emotionella värdena till Vem är Klimatkampanjen? dvs. om Klimatkampanjen var en person som kom in i ett rum, vilka tre personlighetsdrag skulle vi främst lägga märke till. Tillsammans skapar de rationella och emotionella värdena Klimatkampanjens önskade avtryck: Betyder: Berör mig Tro på framtiden Vetenskaplig enighet Är: Engagerande Lösningsorienterad Trovärdig Berör mig Växthuseffekten står och knackar på din dörr. Det är i allra högsta grad ett aktuellt och angeläget problem. Det som händer, händer här och nu, inte på andra sidan jorden och inte om 100 år. Effekterna av växthuseffekten får konsekvenser både för dig själv och för din närmaste omgivning. Växthuseffekten berör dig. Tro på framtiden Växthuseffekten är ett stort och allvarligt problem men det finns hopp! Klimatkampanjen tror på framtiden. Vetenskaplig enighet För en gångs skull är vi alla överens: Den vetenskapliga enigheten om att människan påverkar klimatet har aldrig varit större. FN:s klimatpanel är överens om att människans användning av fossila bränslen i industrin och för transporter, i elproduktionen och för uppvärmning genererar utsläpp som förstärker växthuseffekten. Med denna samstämmighet som grund kan Klimatkampanjen tryggt sätta ner foten och göra ett tydligt avtryck. Engagerande Klimatkampanjen är en person som redan vid första anblicken fångar ditt intresse. Det hon säger får dig att stanna upp, lyssna och tänka efter en stund. Det är en person som motiverar och inspirerar dig. Hon får dig att förstå att du som individ kan påverka och att din insats, stor som liten, verkligen gör skillnad. Klimatkampanjen är engagerande. 38 GENOMFÖRANDE

2 Lösningsorienterad För Klimatkampanjen känns inget problem hopplöst eller för stort. Hon är en kreativ person som har förmågan att finna enkla och konkreta lösningar på de mest komplexa problem. För Klimatkampanjen är själva problemet alltid det första steget mot lösningen: Klimatkampanjen är lösningsorienterad. Trovärdig Klimatkampanjen är erfaren, kunnig och påläst. Hon är alltid uppdaterad med den senaste informationen. När hon uttalar sig är det väl underbyggt och genomtänkt. Hon är tydlig med vad hon vill, samtidigt som hon är öppen och lyhörd för andras tankar och åsikter. Klimatkampanjen är trovärdig. Klimatkampanjens kommunikationsmål Idag uppfattas växthuseffekten som ett komplext problem som är svårt att förstå. De finns många andra hot i samhället som uppfattas ligga närmare i både tid och rum. Individen orkar inte engagera sig i något som upplevs ligga långt bort och långt fram i tiden. Om tre år, när Klimatkampanjen är avslutad, ska målgruppen känna att växthuseffekten verkligen berör och engagerar i vardagen. För att nå dit måste målgruppen känna en stark koppling till de värden som tillsammans utgör Klimatkampanjens önskade avtryck. I Klimatkampanjens fall har projektteamet fördelat ägget på följande sätt: I toppen av ägget hittar vi de individer som kan beskrivas som klimateliten. Människor som kan frågan och som vi därför inte behöver övertyga. Däremot kommer den här gruppen att vara viktigt för förankring. I botten av ägget hittar vi de individer som kampanjen skulle kunna lägga alla resurser på utan att de skulle intressera sig särskilt mycket för klimatfrågan. Kvar i mitten finns kampanjens kommunikationsmålgrupp. Den valda målgruppen omfattar en stor del av den svenska befolkningen, ca 5 miljoner individer, som binds samman av gemensamma värderingar och behov rörande växthuseffekten. Målgruppen döps till slumrande samhällsaktivister. Mycket miljöintresserade / redan insatta Slumrande samhällsaktivister 5 miljoner individer Klimatkampanjens kommunikationsmålgrupp Uppdraget från riksdag och regering omfattar hela svenska folket och resultatet kommer också att mätas genom intervjuer med ett slumpmässigt urval av hela befolkningen. Men att kommunicera med alla är en näst intill omöjlig uppgift och kampanjen väljer att skära ner målgruppen enligt Lars Palms modell, som populärt kallas ägget. Mycket ointresserade Klimatkampanjens kommunikationsmålgrupp GENOMFÖRANDE 39

3 Slumrande för att den behöver väckas, den har idag inte tillräckligt stor kunskap om klimatfrågan. Samhällsaktivister eftersom de behöver aktiveras. Gruppen enas genom ett antal gemensamma värderingar. De är öppna för nya idéer och erfarenheter. De bryr sig om andra och tror på människors lika värde. De tycker att samhälls- och miljöfrågor är viktiga, men känner ofta att de är komplexa och svårgreppbara; det där berör ju inte mig. De drar sig dock inte för att göra en insats, så länge de vet att det påverkar dem själva och deras omgivning samt att det inte verkar alltför krångligt. Väl övertygade är de handlingskraftiga och engagerar gärna familj, vänner och bekanta. Klimatkampanjens kommunikationskoncept Konceptet uttrycker vad Klimatkampanjen ska kommunicera. Det är ett strategiskt vägval som anger en tydlig och bestämd riktning för kommunikationen, oavsett kanal och var i tiden vi befinner oss. Konceptet kan sammanfattas till: Växthuseffekten - ett stort problem med många enkla lösningar. Vi vill väcka dem genom att lyfta fram ett stort problem och visa att det berör dem och vill engagera och aktivera dem genom att visa på många enkla lösningar som bidrar till att minska växthuseffekten. På vägen fram till kommunikationskonceptet har ett par vägval gjorts: 1. Växthuseffekten definieras som ett stort problem istället för ett svårt problem I vår kommunikation ska vi visa på enkla och vardagsnära handlingar på individnivå som bidrar till att minska växthuseffekten. Att lösa ett svårt problem är däremot krångligt och kräver att man anstränger sig. Det finns med andra ord inga enkla lösningar på svåra problem (då skulle det ju vara ett enkelt problem). Ett stort problem är visserligen omfattande, men det finns inget som direkt motsäger att det finns en enkel lösning. Ur ett kommunikativt perspektiv känns ett svårt problem mer hopplöst och jobbigt än ett stort problem. Skulle vi kommunicera ett svårt problem får vi svårare att nå fram. Våra slumrande samhällsaktivister skulle vända på sig och somna om eller drabbas av panik och bli handlingsförlamade. 2. Vi visar på enkla lösningar istället för små lösningar Små lösningar löser små problem. Att tala om små lösningar är därför att underskatta problemet. Genom att tala om små lösningar nonchalerar vi även människors engagemang: Små lösningar är alltid små lösningar, oavsett var i tiden vi befinner oss. Att prata om små lösningar fungerar i början av kampanjen då vi kanske är nöjda med att vår målgrupp släcker lampan när de går hemifrån. Problemet uppstår när vi ska växla upp, till exempel när vi vill att de ska låta bilen stå och istället ta bussen eller acceptera statliga styrmedel. Då är det inte längre trovärdigt att prata om små lösningar. Däremot är det fortfarande en enkel lösning att ställa bilen eller att acceptera politiska styrmedel. Till skillnad från små lösningar kan definitionen av en enkel lösning varieras och utvecklas över tid, beroende på kunskap, engagemang och acceptans hos vår målgrupp. Vi kan visa på enkla lösningar som ger små effekter men även enkla lösningar som ger stora effekter. Kommunikationskonceptet översätts till en pay-off: Växthuseffekten påverkar dig, hur påverkar du den? Växthuseffekten påverkar dig är lika med Växthuseffekten är ett stort problem och Hur påverkar du den? fångar upp men med många enkla lösningar. Grafiskt uttryck För att skapa igenkänning i kampanjen skapas ett grafisk uttryck som ska hålla ihop alla aktiviteter som genomförs inom Klimatkampanjen. Igenkänningstecknen är ett blått raster och typsnittet Hermes-Black i rött. Typsnitt: Hermes-Black tillsammans med blått raster 40 GENOMFÖRANDE

4 2.3 Genomförandefas Förankringsfas Lanseringsfas Masskommunikation med syfte att väcka 2003 okt-dec dec-april april-okt okt-nov Fördjupande fas Fokus på lokala aktiviteter Avslutande fas Masskommunikation med syfte att sammanfatta Aktiviteterna inom Klimatkampanjen har genomförts i fyra delar: Det är viktigt att understryka att bilden är schematisk för att skapa en tydlighet hos läsaren. Det initiala intensiva förankringsarbetet hos kampanjens olika intressenter har fortsatt i ett kontinuerligt förankringsarbete under hela kampanjperioden och samverkan mellan de nationella och lokala aktiviteterna har också pågått under hela kampanjperioden, ovanstående bild syftar till att visa var fokus legat under olika perioder i genomförandefasen. Oktober 2002: Klimatforum genomförs på Södra Latin Naturvårdsverket bjuder in till Klimatforum på Södra Latin i Stockholm och passar på att presentera Klimatkampanjen för deltagarna som är representanter från myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer. Klimatforum blir därmed startpunkten för det omfattande förankringsarbete som sker under kampanjperioden. GENOMFÖRANDE 41

5 Oktober 2002: Förankringssamtal påbörjas med utvalda intressenter Att samverkan med andra är en nyckelfaktor för Klimatkampanjens framgång fastslogs i ett mycket tidigt skede. Det är dessutom en av de anvisningar som finns i uppdraget från regeringen. De organisationer som bjuds in till personliga möten på Naturvårdsverket är organisationer som projektteamet med stöd av aktörs- och drivkraftsanalys anser är nyckelaktörer för kampanjens framgång. Under kampanjens gång kommer fler aktörer att visa intresse för Klimatkampanjen och på olika sätt samverka. De personliga mötena har två övergripande mål: Att få acceptans för Klimatkampanjens strategi och kommunikationsplattform. Att hitta förutsättningar för samverkan med avseende på gemensamma målsättningar, resurser och kanaler för att nå målgruppen. De aktörer som redovisas här är de som projektteamet initialt under hösten 2002 fann mest intressanta. Energimyndigheten, Kommunförbundet, Konsumentverket och Vägverket tas inte upp eftersom särskild samverkan med de nämnda organisationerna slogs fast redan under vintern Under oktober 2002 februari 2003 genomförs ett stort antal möten: Svenska Naturskyddsföreningen Svenska FN-förbundet Röda Korset Svenska kyrkan Sensus ABF Studiefrämjandet Möten genomförs med ovanstående organisationer såväl enskilt som i samverkansgruppen för Klimat.nu. Vidare genomförs möten med följande organisationer: Håll Sverige Rent Luftfartsverket Institutet för Ekologisk Hållbarhet (IEH) och nätverk kopplade till IEH Jordbruksverket Svenskt Näringsliv Greenpeace Konsumentverket SMHI Lantbrukarnas Riksförbund Världsnaturfonden Formas Banverket Naturhistoriska Riksmuseet RespectEurope/BLICC Idellum Klimatkommunerna Bi Puranen, ungdomsforskare BIL Sweden Svensk Energi Skogsstyrelsen Samtliga organisationer ställer sig bakom Klimatkampanens strategi och kommunikationsplattform med ett undantag: Greenpeace. Det är inte för att strategi och plattform är dålig utan för att organisationen har svårt att se sin roll i kampanjen utifrån den konfrontationsinriktade strategi som Greenpeace själva har. Studieförbundet Vuxenskolan 42 GENOMFÖRANDE

6 November 2002: COP8-möte i Indien I november deltar kampanjledaren i den svenska delegationen under FN:s klimatkonventions åttonde partsmöte som äger rum i Indien. Ytterligare kontakter knyts inom artikel 6-gruppen och nyfikenheten över den svenska kampanjen är fortsatt stor. November 2002: Nollmätning genomförs. Vad vet svenska folket om växthuseffekten idag? Tydliga och mätbara mål är en mycket viktig faktor för kampanjen. För att kunna mäta resultatet krävs därför en före- och eftermätning på slutmålgruppen, det vill säga hela svenska folket. Den så kallade nollmätningen innebär att 2000 slumpmässigt utvalda svenskar intervjuas per telefon. Undersökningen genomförs innan Klimatkampanjen påbörjar någon form av externa aktiviteter. Resultatet av nollmätningen redovisas inte här utan inkluderas i resultatredovisningen där före- och efterresultatet jämförs. December 2002: Förankringsutskick går ut till opinionsbildare och beslutsfattare Genom aktörs- och drivkraftsanalyserna har Klimatkampanjen konstaterat att det finns aktörer som är särskilt viktiga för kampanjen. Aktörer som redan arbetar med information kring klimatfrågan och har en verksamhet som är av sådan art att klimatfrågan bör vara på dennes agenda på ett tydligare sätt än andra aktörer. Dessutom finns det aktörer som bör ha en positivt inställning till Klimatkampanjen för att säkerställa kampanjens framgång. Utskicket görs i samverkan med de särskilt utvalda myndigheterna Energimyndigheten, Konsumentverket och Vägverket samt Svenska Kommunförbundet. Syftet med förankringsutskicket är att informera om Klimatkampanjens mål och strategier innan den breda kampanjen riktad till allmänheten startar. Det är viktigt att kommunikationen i ett första skede sker direkt mellan Naturvårdsverket och aktörerna och inte genom media eller andra breda kanaler. Risken är annars att aktörerna känner sig åsidosatta. Genom att kommunicera med viktiga aktörer kan två mål nås: Dels kan dessa viktiga aktörers eget intresse och kunskap i frågan öka, dels kan de genom sina egna kanaler vidarebefordra informationen till medlemmar och nätverk. GENOMFÖRANDE 43

7 De olika aktörerna beskrivs ur ett kommunikationsmålgruppsperspektiv på följande sätt: Lagstiftaren Aktören påverkar eller kan påverka lagar och regleringar i klimatfrågan. De som återfinns här jobbar aktivt med de här frågorna i riksdagen, regering eller andra remissinstanser. - Hög kunskapsnivå - Hög förmåga att påverka Klimatentusiasten Aktören har ett frivilligt engagemang i klimat- /miljöfrågor. De som återfinns här är ofta ideella organisationer eller andra med ett uttalat samhällsansvar. - Hög kunskapsnivå - Medelstor förmåga att påverka Opinionsbildaren Aktören bidrar till opinionsbildning i klimatfrågan. Det här är antingen enskilda individer eller organisationer som har skapat sig ett namn inom området och som ofta figurerar eller citeras i medier. - Hög kunskapsnivå - Hög förmåga att påverka Klimatvinnaren Aktören gynnas på olika sätt av att driva klimatfrågan. Här återfinns framförallt kommersiella företag som säljer klimatvänliga produkter eller tjänster. - Medelstor kunskapsnivå - Medelstor förmåga att påverka Klimatboven Aktören är antagligen en intresseförening för företag som är en bidragande orsak till klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser. Det kan också röra sig om enskilda företag som har verksamhet som påverkar klimatet. - Medelhög kunskapsnivå - Låg förmåga eller vilja att påverka Det riktade utskicket består av en del som är generell och en del som är målgruppsspecifik. Den generella delen består av ett CD-konvolut De två årstiderna som innehåller två delar: Dels en CD med styckena sommar och höst ur Vivaldis svit De fyra årstiderna, där syftet är att lyfta fram att klimatförändringarna gör att vi riskerar att få två årstider istället för fyra, och som ska fungera som intresseväckare. Dels en folder som berättar om Klimatkampanjens mål och uppbyggnad samt möjligheter till samverkan. Med CD-konvolutet följer också ett målgruppsanpassat brev undertecknat av Naturvårdsverkets generaldirektör och kampanjledare. Brevet beskriver på ett mer utförligt sätt vad kampanjen kan innebära för den specifika målgruppen. Utskicket går ut till närmare opinionsbildare och beslutsfattare runt om i landet. 44 GENOMFÖRANDE

8 December 2002: Pressträff hålls inför lanseringen av kampanjen Den 16 december genomförs en första pressträff för Klimatkampanjen med syfte att presentera kampanjens upplägg och berätta att kampanjen startar sina externa aktiviteter den 25 december. Såväl journalister från dagspress, tv och radio som nischade medier inom miljöfrågan är inbjudna till pressträffen. Träffen inleds med naturfotografen Jeppe Wikström som reflekterar över förändringar i naturmiljön, därefter presenterar Naturvårdsverkets generaldirektör och kampanjledare Klimatkampanjen och dess målsättningar. På pressträffen finns även samverkansmyndigheterna Energimyndigheten, Konsumentverket och Vägverket samt Kommunförbundet representerade. December 2002: Klimatkampanjens webbplats läggs upp De flesta av Klimatkampanjens aktiviteter kommer att baseras på att kunskap sprids från kampanjen till de utpekade målgrupperna eller på att skapa dialog med målgruppen. Men det måste också finnas goda möjligheter för de som är intresserade att själva söka fördjupad information om såväl klimatfrågan som Klimatkampanjen. Därför skapas en specialanpassad webbplats där målgrupperna kan fördjupa sig i klimatfrågan. Projektteamet beslutar att webbplatsen snarare ska fungera som en samlingsplats för klimatinformation, det vill säga, innehålla länkar till redan befintliga information istället för att ta fram helt ny information. På webbplatsen ska det också finnas möjlighet för intressenterna att hämta relevanta dokument och beställa material samt komma i kontakt med kampanjen. GENOMFÖRANDE 45

9 December 2002: På juldagen startar lanseringskampanjen som syftar till att väcka målgruppen Den 25 december inleds en första bred kampanj mot allmänheten som syftar till att väcka målgruppen genom att visa på konsekvenser av växthuseffekten men också vad individen själv kan välja att bidra med. Temat är Något konstigt håller på att hända med vädret. Anknytningen till vädret kopplat till att svenska folket har ett särskilt kärleksfullt förhållande till vädret. Det är ett av våra vanligaste samtalsämnen. För att dramatisera temat knyts det i reklamfilmer och i dagspressannonserna till folkkära barnvisor och sagor. Den inledande kampanjen syns på tv, i annonser och på stortavlor i hela Sverige och pågår till den 9 april Mediestrategin kopplas direkt till budskapet, att väcka och beröra. För att påverka individens attityd och intresse för växthuseffekten och dess konsekvenser krävs ett huvudmedia av emotionell karaktär. Dessutom är målgruppen för kampanjen omfattande vilket gör tv till ett naturligt val som huvudmedia. TV4 är den kanal som har absolut bäst spridning bland svenskarna och blir ett självklart val räckviddsmässigt. Därtill kompletteras tvnärvaron med Kanal 5 med fokus på att bygga frekvens och repetition i målgruppen. Medieutrymmet köps dels specifikt, vilket innebär att reklamfilmerna placeras i anslutning till program som ger budskapet extra trovärdighet, dels under förutsättningarna att kanalerna på egen hand får placera ut reklamfilmerna, men med reservationen för att filmen inte får placeras i programmiljöer som riskerar att påverka budskapet negativt. Två reklamfilmer produceras för lanseringskampanjen: Räven simmar över sjön, som syftar till att påvisa att ett varmare klimat kan innebära att våra blänkande skridskoisar blir ett alltmer sällsynt fenomen, och Imse vimse spindel, vars syfte är att påvisa att vi riskerar att få ett regnigare och blåsigare klimat. 46 GENOMFÖRANDE

10 Som komplettering till tv tas annonser fram för utomhuspelare och tidningar. På de sammanlagt 2882 utomhuspelarna anpassas budskapet beroende på var i landet de är lokaliserade. Syftet är naturligtvis att skapa lokal relevans, något som kampanjen konsekvent försöker arbeta med. Annonserna i dagspress, såväl nationella tidningar som lokalpress, har som syfte att fördjupa budskapet. Här används en välkänd saga för att väcka uppmärksamhet: Snövit och de sju dvärgarna blir i Klimatkampanjens tappning Slaskgrå och de sju dvärgarna, vilket naturligtvis ska anspela på att ett varmare klimat kommer att leda till mer slask och mindre gnistrande snö. Annonsen går i DN, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och 12 landsortstidningar. Januari 2003: Klimatkampanjen hamnar i blåsväder. Det är smällkallt och ska statliga myndigheter verkligen syssla med reklam? Kung Bore spelar Klimatkampanjen ett spratt. Samtidigt som kampanjens annonser i tv, på utomhuspelare och i tidningarna talar om varmare väder smäller det till och bli tjugo minusgrader i hela landet. För journalisterna är det öppet mål för häckling och ifrågasättande av statens roll som opinionsdrivare och den inledande reklamkampanjen får osedvanligt stor uppmärksamhet i medierna. Den medieanalys som görs direkt efter uppståndelsen visar att majoritet av pressklippen bara har berört växthuseffekten. I de inslag och artiklar som handlar om själva kampanjen är många kritiska men projektteamet anser att ett av kampanjens huvudsakliga kommunikationsmål uppnås: Journalisterna har bidragit till etablerandet av en arena för klimatdebatt och Naturvårdsverket är den viktigaste avsändaren. Etermedia visar sig ha en mer nyanserad ton och är mer intresserade av ytterligare information än de tryckta medierna. Få har ifrågasatt människans påverkan på klimatet, de invändingar som görs är främst från de avsändare som projektteamet redan innan lanseringen identifierat som väntade, till exempel Svenska Dagbladets ledarsida och Aftonbladets krönikör Johan Hakelius. I efterhand tror projektteamet att mediestormen i samband med kampanjlanseringen i själva verket har bidragit till att växthuseffekten som ämne fått en större plats på journalisternas agenda än vad som annars varit fallet. GENOMFÖRANDE 47

11 Februari 2003: Klimatkampanjen följer med KLIMP på turné för att förankra kampanjen hos kommunerna KLIMP står för Lokala klimatinvesteringsprogram och är liksom Klimatkampanjen en del av den svenska klimatstrategin. KLIMP är ett särskilt bidrag som kan sökas av kommuner och andra organisationer som stöd till lokala åtgärdsprogram för att minska utsläppen av växthusgaser. Programmen ska tas fram i samverkan med näringslivet, organisationer och andra aktörer i kommunerna. Naturvårdsverket ansvarar för bidraget och har som stöd för beslut om bidrag ett särskilt råd tillsatt av regeringen. På varje ort som besöks anordnas en konferens och Klimatkampanjen presenterar i samband med dessa kampanjens mål och upplägg och möjligheter till samverkan för kommunerna. Klimatkampanjen stöttar dessutom KLIMP med att ta fram och skicka ut lokala pressmeddelanden inför varje konferens, med syfte att lyfta fram klimatfrågan i lokala medier. KLIMP besöker 20 orter från norr till söder under februari och Klimatkampanjen mottas med intresse av kommunerna. För att skapa en god integrering mellan Klimatkampanjen och KLIMP bestämmer sig projektteamet för att Klimatkampanjen ska följa med KLIMP på den landsomfattande turné som startar i februari. Syftet med turnén är att informera kommuner och andra organisationer om möjligheterna med KLIMP och vilka kriterier som gäller för ansökan. 48 GENOMFÖRANDE

12 Februari 2003: Klimatkampanjens enade front lyfts mot kampanjens intressenter Efter uppståndelsen kring årsskiftet ser projektteamet ett behov av att lyfta fram att det är flera organisationer som står bakom kampanjen mot en bredare grupp av kampanjintressenter. En särskild samverkansannons tas därför fram som publiceras i Kommunaktuellt, Från riksdag och departement, Dagens Industri, Ny teknik samt Pressens tidning. Avsändare av annonsen är Energimyndigheten, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Vägverket, Svenska Kommunförbundet, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska FN-förbundet, Svenska kyrkan, ABF, Studiefrämjandet, Sensus och Studieförbundet Vuxenskolan. Mars 2003: Irakkriget bryter ut och andra samhällsfrågor får vänta Den 20 mars anfaller amerikanska trupper Irak vilket självklart blir den dominerande frågan på såväl medie- som samtalsagendan. Händelsen påverkar Klimatkampanjen eftersom det är en omöjlighet att på ett kraftfullt sätt försöka nå fram med andra samhällsfrågor under den period som kriget pågår. Förutom det återstående redan köpta utrymmet i tv där reklamfilmen visas ställs samtliga utåtriktade aktiviteter in. Projektteamet avvaktar utvecklingen i Irak samtidigt som planering pågår inför kommande aktiviteter som nu ska rikta in sig mer på det lokala planet. Den 9 april uppger man att den irakiska regimen fallit och den 15 april ses Irakkriget som avslutat. Återigen finns det utrymme för andra frågor på den svenska medieagendan. GENOMFÖRANDE 49

13 April 2003: Kampanjmätningen visar att lanseringskampanjen varit lyckad En kampanjmätning visar att lanseringsfasen fungerat mycket bra. Hög observationsnivå och budskapsförståelse tyder på att Klimatkampanjens inriktning i kommunikationen är rätt. Observationsvärdena påvisar att kampanjen uppmärksammats av målgruppen. Hela 40 procent av befolkningen har uppmärksammat kampanjen med minimal kampanjbeskrivning Ytterligare 20 procent har uppmärksammat kampanjen efter en utförligare beskrivning. Den totala observationsnivån ligger alltså på nära 60 procent vilket är en hög effekt med hänsyn taget till att Naturvårdsverket är en relativt infrekvent massmedial aktör. Även budskapsförståelsen är hög procent har förstått att det handlar om miljö och 55 procent har noterat att det rör sig om växthuseffekten och klimatfrågan. Svenska folket är dessutom positiva till att Naturvårdsverket använder sig av slagkraftiga budskap i tv och tidningar. Hela 70 procent är positiva eller mycket positiva till Naturvårdsverkets val av kommunikationskanaler. En intressant detalj att endast en respondent av tillfrågade spontant nämner dålig tajming i samband med kampanjen. Intressant eftersom detta var en stor del av kritiken i massmedia efter att kampanjen lanserades vid årsskiftet. April 2003: Planering och förankring pågår för fullt. Energimyndigheten drar sig tillbaka. I Klimatkampanjen pågår planeringen för kommande aktiviteter för fullt. Ett intensivt arbete genomförs för att hitta lämpliga samverkansaktörer i de olika aktiviteterna. Diskussioner förs kring vilka aktörer inom näringslivet som Naturvårdsverket kan samverka med. Kontentan i det här skedet blir att det internt på Naturvårdsverket bestäms att det är svårt för Naturvårdsverket att samverka med enskilda företag. Däremot finns det goda möjligheter att samverka med olika näringslivsorganisationer och branschorganisationer. När det gäller individens enskilda påverkan för att minska utsläppen av växthusgaser finns det två övergripande områden: Lösningar kopplade till transporter och lösningar kopplade till energiförbrukning i hemmet. Därmed blev det också självklart att bjuda in Vägverket och Energimyndigheten till en nära samverkan med kampanjen eftersom de båda myndigheterna tillsammans äger dessa lösningar. Dessvärre är Energimyndigheten inne i ett stort omorganisationsarbete och meddelar att det blir svårt att fokusera på Klimatkampanjen under Kampanjen kommer då fram till att under 2003 satsa på samverkan med Vägverket och därmed lösningar kopplade till transporter medan samarbetet med Energimyndigheten får utvecklas under GENOMFÖRANDE

14 April 2003: I vårpropositionen dras budgeten in för kampanjens tredje år Den 15 april kommer regeringens vårpropositionen och kampanjanslaget om 30 miljoner kronor för 2004 dras tillbaka. Förutsättningarna för kampanjarbetet förändras därmed eftersom kampanjen nu måste vara avslutad den 31 december Naturvårdsverket identifierar ett antal övergripande konsekvenser av det indragna anslaget: Minskade möjligheter för lokalt samarbete Klimatkampanjen hade planerat att förankra kampanjen och utveckla samarbeten med kommunerna under 2003 för att ge kommunerna möjlighet att planera in aktiviteterna under året och genomföra dem under En konsekvens av de indragna anslaget är ett minskat lokalt arbete i kampanjen. För att lyckas genomföra så många lokala aktiviteter som möjligt under 2003 inser projektteamet att medbestämmandet från kommunerna kommer att bli betydligt mindre. Istället får aktiviteterna utvecklas centralt i samråd med utvalda kommuner och sedan erbjudas lokalt. Det betyder att endast de kommuner som har resurser i form av tid och personal och därmed kan kliva på Klimatkampanjens aktiviteter med kort varsel får möjlighet till samverkan. Minskade aktiviteter mot företagen Företagen pekades ut som en viktig grupp i Klimatkampanjen redan från början. Fokus på målgruppen företag och anställda i företag skulle dock ligga under En ytterligare effekt av det indragna anslaget blir därför att samverkan med näringslivet minskar, vilket också skapar sämre förutsättningar för näringslivet att bidra till kommunikation kring klimatfrågan. Snedfördelningen mellan olika lösningar Energimyndighetens engagemang i Klimatkampanjen skulle vara större under 2004 än Tanken var att satsa på lösningar kopplade till energiförbrukning i hemmet under Effekten av det indragna anslaget blir att Klimatkampanjens aktiviteter har en övervikt mot lösningar kopplade till transporter, även om kampanjen fortsättningsvis försöker fånga upp olika energisparlösningar på annat sätt. Dåliga förutsättningar för aktiviteter inom skola och utbildning Klimatkampanjens organisation är uppbyggd för att kunna vara snabbfotad men flera av de tilltänkta samverkansaktörerna behöver mer tid på sig för att kunna planera in samverkansaktiviteter i den egna verksamheten. Skolan är ytterligare ett exempel på detta. Skolaktiviteter var planerade till 2004 för att skapa utrymme under 2003 i skolans egen planering. Risk för kortsiktiga effekter Klimatkampanjens styrgrupp och kampanjledare har redan från början haft en väldigt tydlig målbild för kampanjens effekt. Klimatkampanjen ska inte stiga upp som en sol och ner som en pannkaka. Kampanjen ska byggas på ett sätt som gör att det finns en bra och väl förankrad plattform för andra att arbeta vidare ifrån efter Klimatkampanjens slut. Genom det indragna anslaget minskar tiden för förankringsarbete runt om i landet och inom olika organisationer. Klimatkampanjens arbete och metod får helt enkelt mindre tid att etableras. För att minska konsekvenserna av det indragna medlen görs under april och maj en revidering och prioritering av kampanjens aktiviteter och projektteamet inser att det är dags att trycka rejält på gasen för att ett så bra resultat som möjligt ska uppnås på den korta tid som är kvar. GENOMFÖRANDE 51

15 Maj 2003: Beslut tas om vilka klimatprojekt som ska få bidrag från kampanjen Under 2003 avsätts 4 miljoner kronor till klimatprojekt runt om i landet. Bidragen delas ut efter ett ansökningsförfarande. Eftersom de ändrade budgetförutsättningarna innebär att Klimatkampanjen ska avslutas till den 31 december 2003 delas bidrag endast ut till aktiviteter som genomförs under Detta eftersom en grundförutsättning för alla aktiviteter är att de är med och bidrar till att uppfylla Klimatkampanjens målsättningar. Hur väl kampanjen uppfyllt de uppställda målen ska mätas innan årets slut. Projekt som beviljats stöd från Klimatkampanjen: 1. Centrum för Miljödriven Företagsutveckling (CMF): En nationell miljötidning med olika regionala delar och profiler. Konceptet innebär att en nationell aktör producerar och står för innehållet i en nationell del av en miljötidning, och regionala miljökompetenscentra bidrar med material till en regional del av tidningen. Syftet med tidningen är att presentera anpassad information om konkreta verktyg, tips och goda exempel inom miljödriven affärsutveckling för små och medelstora företag. Informationen är målgruppsanpassad för att underlätta för företagen att ta till sig kunskaperna. 3. Östersunds kommun: Grön trafik. Östersunds kommun har ett mobilitetskontor, Grön Trafik, som arbetar aktivt för att minska koldioxidutsläppen från trafiken inom ett brett spektrum av åtgärder. Fokus ligger på cykling, grön trafik-rådgivning och transportsamordning. Grön trafik ska genomföra följande aktiviteter: Cykelutmaningen och koldioxiddiplom: Målgrupp är företag och allmänhet i Jämtlands län som tävlar i lag om 3 personer och ersätter bilen med cykel vid fritids- och arbetsresor. Lagen belönas med ett diplom över hur mycket koldioxidutsläppen minskat. Gå och cykla och koldioxiddiplom: Målgrupp är skolbarn i klass 1 till 6 i Jämtlands län. Klasserna tävlar i att ersätta bilresor med att gå eller cykla. De belönas med roliga upplevelsepriser och tårta samt koldioxiddiplom. Lokal klimatinformationsbroscyr med goda exempel: Enligt kommunens luft- och klimatplan ska information på lämpligt sätt spridas till kommunens invånare och företag om kommunens klimatarbete samt goda exempel från företag. Broschyren ska även innehålla tips om vad enskilda och företag kan göra själva för att minska koldioxidutsläppen. 2. Lidköpings kommun: Populärutgåva av energiplan för Lidköpings kommun. Ansökan avser bidrag till att producera och distribuera en populärversion av kommunens energiplan. Den kommer också att kompletteras med råd till företag och privatpersoner. Syftet med broschyren är att öka allmänhetens och företagens kunskap om växthuseffekten och visa på vad kommunen rent konkret gör för att minska utsläppen av växthusgaser. 52 GENOMFÖRANDE

16 Lokal klimatkampanj i Örebro kommun 4. Klimatkommunerna: Klimat-X, Klimatexperiment i skolan. Projektet handlar om att utveckla Klimat-X, vilket är ett koncept för klimatarbete i skolan på nationell nivå och drivs av Klimatkommunerna. Projektet riktar sig till årskurs 5 till 9 och syftar till att öka intresset för teknik och naturvetenskap. Vidareutveckling av Klimat-X kommer att innehålla ett antal moment för att främja kompetensutvecklingen bland lärare i Sverige för att kunna använda klimatfrågor som en central del i undervisningen. Projektet kommer att utveckla: Lärarhandbok Internetbaserade resurser Lärarutbildning Informationsspridning 5. Gävle kommun: Upplevelsetält på Gävle Cityfest 6-9 augusti 2003 samt tre kvällsaktiviteter höst 2003 Projektet ska genomföras av en Klimat.nugrupp i Gävle, personal från Studieförbundet Vuxenskolan, Sensus och Gävle kommuns Agenda 21-verksamhet. Målet är att få folk att reflektera över hur deras egna vardagshandlingar påverkar växthuseffekten samt att ge dem kunskap och engagemang för att förändra detta. 6. Lysekils kommun: Energi- och klimatdagar Bidraget går till att genomföra Energi- och klimatdagar på ett effektivt, spännande och engagerande sätt, så att kunskap och information om klimatpåverkande gaser och hur var och en kan agera för att minska utsläppen sprids på bästa sätt. 7. Västerbottens läns Hushållningssällskap: Klimat i Västerbotten. Projektet handlar om att producera en tidning som heter Klimat i Västerbotten. Syftet är att hos målgrupperna öka kunskapen om växthuseffekten och dess orsaker samt öka motivationen hos målgrupperna att minska sina utsläpp av växthusgaser. Projektet ska i första hand arbeta med transporter, uppvärmning, inköp och konsumtion till företag och privatpersoner som är målgrupp. GENOMFÖRANDE 53

17 8. Good World: Klimat- och miljömålskampanj på mjölkpaket, bussar och tåg Good World ska genomföra en lokal klimatkampanj i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne, Skånemejerier, Skånetrafiken och Hållbar utveckling Skåne. Good World har tidigare genomfört en liknande kampanj. Man ska informera om miljömålen på paketen för ekologisk mjölk, bussar och tåg samt erbjuda kohandel, dvs. kunden köper mjölk och får ett erbjudande som leder till en konkret miljöhandling, exempelvis bussbiljetter. 9. Länsstyrelsen i Jämtlands län: Klimatseminarium i Jämtland län Projektet ska genomföras i samarbete med Länsstyrelsen och Östersunds kommun (Grön trafik, Agenda 21). Syftet med projektet är att sprida kunskap om klimatfrågorna hos allmänheten och företagare och myndigheter i Jämtlands län. Avsikten är att arrangera två halvdagsseminarier i anslutning till en bilfri dag. Seminarium 1: Målgrupp är företag inom turism, skogsbruk och energiproduktion. Seminarium 2: Målgrupp: allmänheten. Föredragshållare med tyngdpunkt på information och diskussion om de åtgärder som vi som individer och samhället som helhet kan genomföra för att reducera utsläppen av växthusgaser 10. Universeum AB: Fyra delprojekt om klimatet Universeum i Göteborg ska genomföra följande aktiviteter: På Universeum: Ett speciellt väder- och klimatrum där man får en aktuell bild av vädret och de senaste forskningsresultaten kring klimatfrågan. Ett antal praktiska experiment. Handledningar och studiebesök erbjuds skolklasser med temat väder och klimat. Universeums JASON-projekt: Arbetspärm för lärarna med faktaavsnitt och övningar för eleverna, introduktionsfilmer på video dels från USA/Panama och svenska forskarmiljöer i Tyresta nationalpark, studiedagar och studiebesök för lärare, litteraturstudier, en svensk webbplats. Universeums skolvädernät: Byggs upp som en webbaserde multimediaproduktion för att koppla samman automatiska väderstationer som finns på många skolor. Eleverna får jämföra egna observationer med etablerade både i tid och rum. 11. Malmö stads fritidsförvaltning: Ungdomar kommunicerar klimat med ungdomar Ungdomar gör en tidning för ungdomar om miljöfrågor med speciell inriktning på klimatförändringar och dess lokala och globala konsekvenser. Samarbetspartners är stadsdelsförvaltningarna, Ung i sommarprojektet, Kulturkompaniet, miljöförvaltningen, idrottsföreningar, kulturföreningar, föreningar som arbetar med miljöpedagogik och andra föreningar. Projektet ska vara en utvidgning av ett tidigare projekt där ungdomar fick chansen att göra en tidning. Fortsättningen och utvidgningen ska vara ett delprojekt i en informationskampanj för minskad miljöpåverkan från fritidsaktiviteter. 12. Örebro kommun: Lokal informationskampanj i Örebro kommun Lokal klimatkampanj med målet är att höja kunskapen och förändra attityden kopplats till växthuseffekten hos personer (av örebroare) i alla åldrar med klimatinformationskampanjen. Målgrupper: Vuxna på arbetet, barn i skolan och ungdomar på bussen. 54 GENOMFÖRANDE

18 Maj 2003: Vi cyklar för minskad växthuseffekt i Tjejtrampet Den 24 och 25 maj går Tjejtrampet av stapeln. Redan 1989 föddes tanken om att göra ett storslaget cykelopp endast för tjejer. Idén var att loppet skulle attrahera både elitcyklister och amatörer. Loppet skulle vara tillräckligt långt för att vara en utmaning, men heller inte längre än att de flesta ska kunna vara med. Cykelloppet ska också sätta miljön och trafikproblemen i fokus. Efter Irakkrig och indragen budget är det angeläget för projektteamet att höja motivationen hos Naturvårdsverket och de andra samverkansmyndigheterna. Syftet med aktiviteten är därför främst att internt motivera och förankra att Klimatkampanjen med full kraft pågår. Ett annat syfte är att deltagandet ska skapa möjligheter till personliga möten med tävlingsdeltagare och publiken för att informera om växthuseffekten. På Gärdet i Stockholm sätter Klimatkampanjen upp ett tält där foldern 10 frågor och svar om växthuseffekten delas ut. Kampanjen bjuder också på godis. De tjejer som representerar Naturvårdsverket och samverkansmyndigheterna i loppet bär t-shirts med texten: Vi cyklar för minskad växthuseffekt! Kampanjledaren intervjuas i samband med loppet och under dagen sänds ljudspottar med budskap om växthuseffekten över Gärdet. GENOMFÖRANDE 55

19 Juni 2003: Utbildning för konsumentvägledare och energirådgivare i samarbete med Konsumentverket Den 2 till 3 juni utbildar Klimatkampanjen i samverkan med Konsumentverket och Energimyndigheten energirådgivare och konsumentvägledare inom området energi och klimat. Syftet med kampanjens deltagande är att inspirera energirådgivarna och konsumentvägledarna att bli ännu bättre ambassadörer för växthuseffekten gentemot kommuninvånarna. För Konsumentverket och Energimyndigheten är det en ny erfarenhet att föra ihop energirådgivare, som är mer tekniskt orienterade, och konsumentrådgivarna. Satsningen blir mycket lyckad. Juni 2003: På Världsmiljödagen den 5 juni belönas klimatvänliga handlingar över hela landet Världsmiljödagen är en FN-dag som firats internationellt sedan Klimatkampanjen vill bidra till att klimatfrågan lyfts fram och väljer därför att stötta kommuner och Klimat. nu-organisationerna med två lokala aktiviteter. Syftet med aktiviteterna är att skapa personliga möten men också att lyfta ämnet växthuseffekten på den lokala medieagendan. Båda aktiviteterna planeras och genomförs i nära samverkan med nätverket Klimatkommunerna samt Klimat.nu som också ansvarar för att ta in intresseanmälningar från kommuner och lokala Klimat.nu-grupper runt om i landet. Den första aktiviteten går ut på att belöna klimatvänliga beteenden och innebär att de som cyklar, går eller åker kollektivt belönas med en påse som innehåller en krav- och rättvisemärkt chokladkaka och en kravmärkt juice samt foldern 10 frågor och svar om växthuseffekten. På påsen finns ett riktat tack till mottagaren. Sammanlagt delas påsar ut i Götene, Karlskrona, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Mölndal, Norrköping, Strömsund, Säffle, Uppsala, Växjö, Örebro och Östersund. Den andra aktiviteten innebär möjlighet att testa så kallad Sparsam körning med hjälp av en professionell trafiklärare från den lokala trafikskolan. I samband med mötet förmedlades foldern 10 frågor och svar om växthuseffekten samt kortet Kör smart som har Vägverket som avsändare. Aktiviteten fungerar också som en intresseväckare för den mer omfattande kampanj som startar i juli i samverkan med bland annat Vägverket och Konsumentverket där temat är sparsam körning och rätt lufttryck i däcken. Aktiviteten genomförs i Bollnäs, Falköping, Gävle, Jönköping, Sunne, Torsby och Ödeshög. 56 GENOMFÖRANDE

20 När det gällde Sparsam körning-aktiviteten bedömde samtliga arrangörer aktiviteten som lyckad. Enligt arrangörerna var det dock några färre än väntat som tog chansen att testa Sparsam körning. Aktiviteterna genererade notiser/artiklar i Skånska Dagbladet, Nerikes Allehanda, Upsala Nya Tidning, Skaraborgs Allehanda, Östersundsposten, Skaraborgs Läns Tidning, Frykdalsbyggden, Gävle Dagblad, Nya Wermlands Tidning och Värmlands Folkblad. Dessutom radioinslag i P4 Gävleborg och P4 Örebro samt inslag i tv Värmland och i SVTs Landet Runt. Projektteamet konstaterar att genomslaget kan betecknas som godkänt och inte mer. Aktiviteterna är alltså inte optimala för att få ett stort genomslag i lokalpressen vilket projektteamet tar med sig som lärdom inför kommande lokala medieaktiviteter. Däremot har aktiviteterna varit mycket bra för att skapa positiva personliga möten. Klimatkampanjen stöttar kommunerna med layout och produktion av annonser, affischer, foldern 10 frågor och svar om växthuseffekten samt kortet Sparsam körning. Dessutom erbjuder kampanjen kommunerna en annonsplats i lokaltidningen, anlitandet av den lokala trafikskolan i fallet Sparsam körning och miljövänliga papperspåsar, etiketter, choklad och juice i fallet med belöningspåsen. Efter genomförd aktivitet återkommer de deltagande kommunerna och Klimat.nu-grupperna med utvärderingar kring hur aktiviteterna fungerat. När det gäller belöningspåsen tycker arrangörerna att själva konceptet, att belöna cyklister och kollektivtrafikanter, var mycket bra. Däremot ställde själva logistiken kring innehållet och packningen av godispåsen till lite bekymmer på de flesta platser. Arrangörerna fick själva packa ihop påsarna som bestod av flera enheter och framför allt juiceleveransen kom fram för sent till de flesta ställen. GENOMFÖRANDE 57

Att väcka slumrande samhällsaktivister. Den svenska klimatkampanjen en del av Sveriges klimatstrategi

Att väcka slumrande samhällsaktivister. Den svenska klimatkampanjen en del av Sveriges klimatstrategi Att väcka slumrande samhällsaktivister Den svenska klimatkampanjen en del av Sveriges klimatstrategi Lennart Isaksson / Pressens Bild Klimatförändringar en global utmaning Kim Naylor / Tiofoto Klimatförändringar

Läs mer

Den svenska klimatkampanjen

Den svenska klimatkampanjen Den svenska klimatkampanjen en del av Sveriges klimatstrategi Slutrapport BESTÄLLNINGAR NATURVÅRDSVERKET Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-gruppen Box

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna.

VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. FAIRTRADE CITY VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. VAD ÄR RÄTTVIS HANDEL? Rättvis handel är ett handelssamarbete baserat på dialog,

Läs mer

Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21

Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits samverkan mellan olika aktörer kring World Aids Day (WAD) i Göteborg. Aktörerna har

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

Pressguide - mötet med pressen

Pressguide - mötet med pressen Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

Kommunikationsplattform

Kommunikationsplattform 1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR DÄCKTRYCKSKAMPANJEN ETT PROJEKT INOM MILJÖMILJARDEN, STOCKHOLMS STAD

SLUTRAPPORT FÖR DÄCKTRYCKSKAMPANJEN ETT PROJEKT INOM MILJÖMILJARDEN, STOCKHOLMS STAD MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Mats Kullberg Telefon 08-508 28 148, 076-12 28 148 mats.kullberg@miljo.stockholm.se Till Miljö och Hälsoskyddsnämnden SID 1 (5) 2007-08-27 MHN 2007-09-18 p 15 SLUTRAPPORT

Läs mer

En extern kommunikationsstrategi utvecklad åt kommuner för främja användandet av elbilar och laddningsstationer.

En extern kommunikationsstrategi utvecklad åt kommuner för främja användandet av elbilar och laddningsstationer. LADDA FÖR FRAMTIDEN En extern kommunikationsstrategi utvecklad åt kommuner för främja användandet av elbilar och laddningsstationer. KOMMUNIKATIONSSTRATEGINS KÄRNVÄRDEN. Kommunikationsstrategins kärnvärden

Läs mer

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. POLICY FÖR Kommunikation Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2018-05-07 52 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. Kommunikationschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911)

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) Ett 40-tal aktiviteter under trafikantveckan Cirka 40 aktiviteter med koppling till hållbart resande kommer att genomföras i regionen under Europeiska trafikantveckan.

Läs mer

Strategi för miljökommunikation 2015-2019

Strategi för miljökommunikation 2015-2019 Kommunstyrelsen Datum 1 (9) Kommunledningskontoret Kommunikation Isabel Jansson, 016-710 51 03 Strategi för miljökommunikation 2015-2019 Eskilstuna kommun Eskilstuna den stolta Fristaden Eskilstuna kommun

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Radioundersökningar Rapport III 2018

Radioundersökningar Rapport III 2018 Radioundersökningar Rapport III 2018 Kantar Sifo Radioundersökningar 2018 1538660 114 78 Stockholm, Visiting address Vasagatan 11 Sweden T +46 (0)8 507 420 00 F +46 (0)8 507 420 01 info@kantarsifo.com

Läs mer

Kommunikation & Samhälle

Kommunikation & Samhälle Kommunikation & Samhälle Susanne Lekengård Mikael Höög Berndt Sehlstedt Niklas Stavegård Ulrika Kampf Press & Medier Tidn Motor Sakområde Miljö Sakområde Trafiksäkerhet Sakområde Bilekonomi & Infrastruktur/Mobilitet

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport III 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport III 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap

Läs mer

Ranking av företagsklimatet Läs mer på

Ranking av företagsklimatet Läs mer på Ranking av företagsklimatet 2017 Läs mer på www.foretagsklimat.se Vad är företagsklimat? Rankingens olika delar Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Statistik från SCB och UC 1/3 Sammanfattande omdöme

Läs mer

VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna.

VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. FAIRTRADE REGION VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. VAD ÄR RÄTTVIS HANDEL? Rättvis handel är ett handelssamarbete baserat på

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson Siv Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson Siv Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2012 Projektnummer 1523870 Ulf Haraldsson

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 Informations- och kommunikationspolicy Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY Bakgrund Det behöver tydliggöras att kommunens verksamhet bedrivs på uppdrag

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap. Skåneveckan för psykisk hälsa

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap. Skåneveckan för psykisk hälsa Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Skåneveckan för psykisk hälsa 2019-2021 Idéburet offentligt partnerskap (IOP) Skåneveckan för psykisk hälsa Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever

Läs mer

Kommunikationsplan 2013

Kommunikationsplan 2013 Kommunikationsplan 2013 Funktionshinderspolitiskt arbete Region Skåne Innehåll UU1. BAKGRUND 4 3. KOMMUNIKATIVA UTMANINGAR 4 4. KOMMUNIKATIONSMÅL 5 5. BUDSKAP 5 6. MÅLGRUPPSANALYS 5 7. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap

Läs mer

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2011 Projektnummer 1521102 Ulf Haraldsson

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV 2009 Projektnummer 1518232 Ulf Haraldsson

Läs mer

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Sammanfattning Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Vilka verktyg ingår? 5 Stöd för samverkan 5 Stöd i mötet

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport III 2009

SIFO Radioundersökningar Rapport III 2009 SIFO Radioundersökningar Rapport III 2009 PROJEKTNUMMER 1518232 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy SID 1(6) Kommunikationspolicy PROGRAM PLAN RIKTLINJER Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(6) Helsingborgs stads styrdokument

Läs mer

En presentation av. Rättvisemärkts kampanj 2007

En presentation av. Rättvisemärkts kampanj 2007 En presentation av Rättvisemärkts kampanj 2007 Under våren 2007, den 9-22 april, genomförde Rättvisemärkt en rikstäckande kampanj med syfte att skapa ökad uppmärksamhet och kännedom kring Rättvisemärkt

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Innehåll Inledning 1 Övergripande mål 1 Principer 2 Ansvarsfördelning 3 Massmediekontakter 4 Marknadskommunikation 5 Kriskommunikation 5 Grafisk Profil 5 Kommunikationsstrategi 5 Inledning

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,

Läs mer

Miljökommunikation - Så här gör vi

Miljökommunikation - Så här gör vi Miljökommunikation - Så här gör vi Yvonne Träff Miljöstrateg, Lidköpings kommun Stockholm 31 oktober 2006 LIDKÖPINGS KOMMUN Här finns idag 37 510 invånare Flyttningsnetto +132 Inom kommunens verksamheter

Läs mer

Kommunikationspolicy för Botkyrka kommuns förvaltningsorganisation

Kommunikationspolicy för Botkyrka kommuns förvaltningsorganisation TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Kicki Morsing Mottagare Kommunikationspolicy för Botkyrka kommuns förvaltningsorganisation Botkyrka kommun är en offentlig och demokratiskt styrd organisation som ska ge

Läs mer

Riktlinjer Kommunikationsplattform. Luleå kommun

Riktlinjer Kommunikationsplattform. Luleå kommun Riktlinjer Kommunikationsplattform Luleå kommun 1 2 Kommunikationsplattform Kommunikationsplattformen sammanfattar de huvudsakliga kanaler som vi använder i vår kommunikation. Det är viktigt att vi ser

Läs mer

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Inledning Kommunikation handlar inte bara om att prata, det handlar också om att lyssna samt att kunna ta till sig information genom de olika kanaler

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

Media Monitor Report April 2012

Media Monitor Report April 2012 Utskriftsdatum: 2012-05-01 Arkivet för Ufo-Forskning Media Monitor Report April 2012 Innehållsförteckning Rubrik Sida Media Monitor Report 2 Statistik per medietyp - Table 3 Statistik per medietyp - Grafisk

Läs mer

Att driva en Önskabutik!

Att driva en Önskabutik! Att driva en Önskabutik! Önskakedjan FAKTA OCH SIFFROR Önskakedjan består av 35 butiker med ett 100-tal anställda och omsatte 2014 ca 167 mkr, exklusive moms. Butikerna finns idag i huvudsak i mindre städer

Läs mer

P-riks söker Ledamot med marknadsföringsansvar till styrelsen 2015!

P-riks söker Ledamot med marknadsföringsansvar till styrelsen 2015! P-riks söker Ledamot med marknadsföringsansvar till styrelsen 2015! Vi i valberedningen utlyser styrelseposten på nytt, till Personalvetarstuderandes Riksförbund verksamhetsår 2015! P-riks styrelse är

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI

Läs mer

På upptäcksfärd i Frusna världar

På upptäcksfärd i Frusna världar På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här

Läs mer

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning!

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning! Marknadsföringsaktiviteter som SLA stödjer med marknadsföringsbidrag - Inspiration och förslag för dig som arbetar på skolan eller är ledamot i skolans skogliga programråd. Branschen och SLA ser naturbruksskolorna

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Rapport Uppföljning av broschyren - Om krisen eller kriget kommer MSB

Rapport Uppföljning av broschyren - Om krisen eller kriget kommer MSB Rapport Uppföljning av broschyren - Om krisen eller kriget kommer MSB 2018-06-29 2 Om undersökningen Om undersökningen Syfte Metod Målgrupp Antal intervjuer Vägning Uppföljning av broschyren Om krisen

Läs mer

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen

Läs mer

GL BALA KOMMUNEN 2017

GL BALA KOMMUNEN 2017 GL BALA KOMMUNEN 2017 Vad är Globala Kommunen? Globala Kommunen är ett kommunikationsprojekt där kommuner, lokala organisationer och Sida samarbetar för att öka kunskapen om och intresset för en rättvis

Läs mer

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...

Läs mer

SV Gotland Strategisk plan

SV Gotland Strategisk plan SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi Inledning Vi har valt att rikta in oss på en målgrupp som är unga kvinnor och män i åldern 18-35 år. Efter de efterforskningar vi gjort på internet kan vi uppskatta att de flesta

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET VI BYGGER 16 NYA STATIONER I SKÅNE OCH SMÅLAND så att fler kan ta tåget till arbete, skola och fritid PROJEKT PÅGATÅG NORDOST OCH KRÖSATÅG Kommer du också att ta tåget? NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

Läs mer