Kommunikationsplattformen för kampanjen är färdig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikationsplattformen för kampanjen är färdig"

Transkript

1 Oktober 2002: Kommunikationsplattformen för kampanjen är färdig Kommunikationsplattformen ska ligga till grund för all den kommunikation som Klimatkampanjen kommer att göra, oavsett om det är köpt media, till exempel annonser eller webb, eller icke-köpt media, till exempel pressmeddelanden, internkommunikation och personliga möten. Plattformen tar sitt avstamp i kampanjens kommunikationsstrategi och ska fungera både när Naturvårdsverket själva står som avsändare för aktiviteter och i samverkan med andra aktörer. Syftet är att skapa igenkänning hos målgruppen genom konsekvens i såväl värderingar, övergripande budskap, känsla och grafiskt uttryck. Klimatkampanjens värderingar Vilket mentalt avtryck vill vi att Klimatkampanjen ska göra i mottagarens huvud? Det önskade avtrycket baseras på både rationella och emotionella värderingar som ska genomsyra kommunikationen. De rationella värdena kan översättas till Vad betyder Klimatkampanjen? Och de emotionella värdena till Vem är Klimatkampanjen? dvs. om Klimatkampanjen var en person som kom in i ett rum, vilka tre personlighetsdrag skulle vi främst lägga märke till. Tillsammans skapar de rationella och emotionella värdena Klimatkampanjens önskade avtryck: Betyder: Berör mig Tro på framtiden Vetenskaplig enighet Är: Engagerande Lösningsorienterad Trovärdig Berör mig Växthuseffekten står och knackar på din dörr. Det är i allra högsta grad ett aktuellt och angeläget problem. Det som händer, händer här och nu, inte på andra sidan jorden och inte om 100 år. Effekterna av växthuseffekten får konsekvenser både för dig själv och för din närmaste omgivning. Växthuseffekten berör dig. Tro på framtiden Växthuseffekten är ett stort och allvarligt problem men det finns hopp! Klimatkampanjen tror på framtiden. Vetenskaplig enighet För en gångs skull är vi alla överens: Den vetenskapliga enigheten om att människan påverkar klimatet har aldrig varit större. FN:s klimatpanel är överens om att människans användning av fossila bränslen i industrin och för transporter, i elproduktionen och för uppvärmning genererar utsläpp som förstärker växthuseffekten. Med denna samstämmighet som grund kan Klimatkampanjen tryggt sätta ner foten och göra ett tydligt avtryck. Engagerande Klimatkampanjen är en person som redan vid första anblicken fångar ditt intresse. Det hon säger får dig att stanna upp, lyssna och tänka efter en stund. Det är en person som motiverar och inspirerar dig. Hon får dig att förstå att du som individ kan påverka och att din insats, stor som liten, verkligen gör skillnad. Klimatkampanjen är engagerande. 38 GENOMFÖRANDE

2 Lösningsorienterad För Klimatkampanjen känns inget problem hopplöst eller för stort. Hon är en kreativ person som har förmågan att finna enkla och konkreta lösningar på de mest komplexa problem. För Klimatkampanjen är själva problemet alltid det första steget mot lösningen: Klimatkampanjen är lösningsorienterad. Trovärdig Klimatkampanjen är erfaren, kunnig och påläst. Hon är alltid uppdaterad med den senaste informationen. När hon uttalar sig är det väl underbyggt och genomtänkt. Hon är tydlig med vad hon vill, samtidigt som hon är öppen och lyhörd för andras tankar och åsikter. Klimatkampanjen är trovärdig. Klimatkampanjens kommunikationsmål Idag uppfattas växthuseffekten som ett komplext problem som är svårt att förstå. De finns många andra hot i samhället som uppfattas ligga närmare i både tid och rum. Individen orkar inte engagera sig i något som upplevs ligga långt bort och långt fram i tiden. Om tre år, när Klimatkampanjen är avslutad, ska målgruppen känna att växthuseffekten verkligen berör och engagerar i vardagen. För att nå dit måste målgruppen känna en stark koppling till de värden som tillsammans utgör Klimatkampanjens önskade avtryck. I Klimatkampanjens fall har projektteamet fördelat ägget på följande sätt: I toppen av ägget hittar vi de individer som kan beskrivas som klimateliten. Människor som kan frågan och som vi därför inte behöver övertyga. Däremot kommer den här gruppen att vara viktigt för förankring. I botten av ägget hittar vi de individer som kampanjen skulle kunna lägga alla resurser på utan att de skulle intressera sig särskilt mycket för klimatfrågan. Kvar i mitten finns kampanjens kommunikationsmålgrupp. Den valda målgruppen omfattar en stor del av den svenska befolkningen, ca 5 miljoner individer, som binds samman av gemensamma värderingar och behov rörande växthuseffekten. Målgruppen döps till slumrande samhällsaktivister. Mycket miljöintresserade / redan insatta Slumrande samhällsaktivister 5 miljoner individer Klimatkampanjens kommunikationsmålgrupp Uppdraget från riksdag och regering omfattar hela svenska folket och resultatet kommer också att mätas genom intervjuer med ett slumpmässigt urval av hela befolkningen. Men att kommunicera med alla är en näst intill omöjlig uppgift och kampanjen väljer att skära ner målgruppen enligt Lars Palms modell, som populärt kallas ägget. Mycket ointresserade Klimatkampanjens kommunikationsmålgrupp GENOMFÖRANDE 39

3 Slumrande för att den behöver väckas, den har idag inte tillräckligt stor kunskap om klimatfrågan. Samhällsaktivister eftersom de behöver aktiveras. Gruppen enas genom ett antal gemensamma värderingar. De är öppna för nya idéer och erfarenheter. De bryr sig om andra och tror på människors lika värde. De tycker att samhälls- och miljöfrågor är viktiga, men känner ofta att de är komplexa och svårgreppbara; det där berör ju inte mig. De drar sig dock inte för att göra en insats, så länge de vet att det påverkar dem själva och deras omgivning samt att det inte verkar alltför krångligt. Väl övertygade är de handlingskraftiga och engagerar gärna familj, vänner och bekanta. Klimatkampanjens kommunikationskoncept Konceptet uttrycker vad Klimatkampanjen ska kommunicera. Det är ett strategiskt vägval som anger en tydlig och bestämd riktning för kommunikationen, oavsett kanal och var i tiden vi befinner oss. Konceptet kan sammanfattas till: Växthuseffekten - ett stort problem med många enkla lösningar. Vi vill väcka dem genom att lyfta fram ett stort problem och visa att det berör dem och vill engagera och aktivera dem genom att visa på många enkla lösningar som bidrar till att minska växthuseffekten. På vägen fram till kommunikationskonceptet har ett par vägval gjorts: 1. Växthuseffekten definieras som ett stort problem istället för ett svårt problem I vår kommunikation ska vi visa på enkla och vardagsnära handlingar på individnivå som bidrar till att minska växthuseffekten. Att lösa ett svårt problem är däremot krångligt och kräver att man anstränger sig. Det finns med andra ord inga enkla lösningar på svåra problem (då skulle det ju vara ett enkelt problem). Ett stort problem är visserligen omfattande, men det finns inget som direkt motsäger att det finns en enkel lösning. Ur ett kommunikativt perspektiv känns ett svårt problem mer hopplöst och jobbigt än ett stort problem. Skulle vi kommunicera ett svårt problem får vi svårare att nå fram. Våra slumrande samhällsaktivister skulle vända på sig och somna om eller drabbas av panik och bli handlingsförlamade. 2. Vi visar på enkla lösningar istället för små lösningar Små lösningar löser små problem. Att tala om små lösningar är därför att underskatta problemet. Genom att tala om små lösningar nonchalerar vi även människors engagemang: Små lösningar är alltid små lösningar, oavsett var i tiden vi befinner oss. Att prata om små lösningar fungerar i början av kampanjen då vi kanske är nöjda med att vår målgrupp släcker lampan när de går hemifrån. Problemet uppstår när vi ska växla upp, till exempel när vi vill att de ska låta bilen stå och istället ta bussen eller acceptera statliga styrmedel. Då är det inte längre trovärdigt att prata om små lösningar. Däremot är det fortfarande en enkel lösning att ställa bilen eller att acceptera politiska styrmedel. Till skillnad från små lösningar kan definitionen av en enkel lösning varieras och utvecklas över tid, beroende på kunskap, engagemang och acceptans hos vår målgrupp. Vi kan visa på enkla lösningar som ger små effekter men även enkla lösningar som ger stora effekter. Kommunikationskonceptet översätts till en pay-off: Växthuseffekten påverkar dig, hur påverkar du den? Växthuseffekten påverkar dig är lika med Växthuseffekten är ett stort problem och Hur påverkar du den? fångar upp men med många enkla lösningar. Grafiskt uttryck För att skapa igenkänning i kampanjen skapas ett grafisk uttryck som ska hålla ihop alla aktiviteter som genomförs inom Klimatkampanjen. Igenkänningstecknen är ett blått raster och typsnittet Hermes-Black i rött. Typsnitt: Hermes-Black tillsammans med blått raster 40 GENOMFÖRANDE

4 2.3 Genomförandefas Förankringsfas Lanseringsfas Masskommunikation med syfte att väcka 2003 okt-dec dec-april april-okt okt-nov Fördjupande fas Fokus på lokala aktiviteter Avslutande fas Masskommunikation med syfte att sammanfatta Aktiviteterna inom Klimatkampanjen har genomförts i fyra delar: Det är viktigt att understryka att bilden är schematisk för att skapa en tydlighet hos läsaren. Det initiala intensiva förankringsarbetet hos kampanjens olika intressenter har fortsatt i ett kontinuerligt förankringsarbete under hela kampanjperioden och samverkan mellan de nationella och lokala aktiviteterna har också pågått under hela kampanjperioden, ovanstående bild syftar till att visa var fokus legat under olika perioder i genomförandefasen. Oktober 2002: Klimatforum genomförs på Södra Latin Naturvårdsverket bjuder in till Klimatforum på Södra Latin i Stockholm och passar på att presentera Klimatkampanjen för deltagarna som är representanter från myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer. Klimatforum blir därmed startpunkten för det omfattande förankringsarbete som sker under kampanjperioden. GENOMFÖRANDE 41

5 Oktober 2002: Förankringssamtal påbörjas med utvalda intressenter Att samverkan med andra är en nyckelfaktor för Klimatkampanjens framgång fastslogs i ett mycket tidigt skede. Det är dessutom en av de anvisningar som finns i uppdraget från regeringen. De organisationer som bjuds in till personliga möten på Naturvårdsverket är organisationer som projektteamet med stöd av aktörs- och drivkraftsanalys anser är nyckelaktörer för kampanjens framgång. Under kampanjens gång kommer fler aktörer att visa intresse för Klimatkampanjen och på olika sätt samverka. De personliga mötena har två övergripande mål: Att få acceptans för Klimatkampanjens strategi och kommunikationsplattform. Att hitta förutsättningar för samverkan med avseende på gemensamma målsättningar, resurser och kanaler för att nå målgruppen. De aktörer som redovisas här är de som projektteamet initialt under hösten 2002 fann mest intressanta. Energimyndigheten, Kommunförbundet, Konsumentverket och Vägverket tas inte upp eftersom särskild samverkan med de nämnda organisationerna slogs fast redan under vintern Under oktober 2002 februari 2003 genomförs ett stort antal möten: Svenska Naturskyddsföreningen Svenska FN-förbundet Röda Korset Svenska kyrkan Sensus ABF Studiefrämjandet Möten genomförs med ovanstående organisationer såväl enskilt som i samverkansgruppen för Klimat.nu. Vidare genomförs möten med följande organisationer: Håll Sverige Rent Luftfartsverket Institutet för Ekologisk Hållbarhet (IEH) och nätverk kopplade till IEH Jordbruksverket Svenskt Näringsliv Greenpeace Konsumentverket SMHI Lantbrukarnas Riksförbund Världsnaturfonden Formas Banverket Naturhistoriska Riksmuseet RespectEurope/BLICC Idellum Klimatkommunerna Bi Puranen, ungdomsforskare BIL Sweden Svensk Energi Skogsstyrelsen Samtliga organisationer ställer sig bakom Klimatkampanens strategi och kommunikationsplattform med ett undantag: Greenpeace. Det är inte för att strategi och plattform är dålig utan för att organisationen har svårt att se sin roll i kampanjen utifrån den konfrontationsinriktade strategi som Greenpeace själva har. Studieförbundet Vuxenskolan 42 GENOMFÖRANDE

6 November 2002: COP8-möte i Indien I november deltar kampanjledaren i den svenska delegationen under FN:s klimatkonventions åttonde partsmöte som äger rum i Indien. Ytterligare kontakter knyts inom artikel 6-gruppen och nyfikenheten över den svenska kampanjen är fortsatt stor. November 2002: Nollmätning genomförs. Vad vet svenska folket om växthuseffekten idag? Tydliga och mätbara mål är en mycket viktig faktor för kampanjen. För att kunna mäta resultatet krävs därför en före- och eftermätning på slutmålgruppen, det vill säga hela svenska folket. Den så kallade nollmätningen innebär att 2000 slumpmässigt utvalda svenskar intervjuas per telefon. Undersökningen genomförs innan Klimatkampanjen påbörjar någon form av externa aktiviteter. Resultatet av nollmätningen redovisas inte här utan inkluderas i resultatredovisningen där före- och efterresultatet jämförs. December 2002: Förankringsutskick går ut till opinionsbildare och beslutsfattare Genom aktörs- och drivkraftsanalyserna har Klimatkampanjen konstaterat att det finns aktörer som är särskilt viktiga för kampanjen. Aktörer som redan arbetar med information kring klimatfrågan och har en verksamhet som är av sådan art att klimatfrågan bör vara på dennes agenda på ett tydligare sätt än andra aktörer. Dessutom finns det aktörer som bör ha en positivt inställning till Klimatkampanjen för att säkerställa kampanjens framgång. Utskicket görs i samverkan med de särskilt utvalda myndigheterna Energimyndigheten, Konsumentverket och Vägverket samt Svenska Kommunförbundet. Syftet med förankringsutskicket är att informera om Klimatkampanjens mål och strategier innan den breda kampanjen riktad till allmänheten startar. Det är viktigt att kommunikationen i ett första skede sker direkt mellan Naturvårdsverket och aktörerna och inte genom media eller andra breda kanaler. Risken är annars att aktörerna känner sig åsidosatta. Genom att kommunicera med viktiga aktörer kan två mål nås: Dels kan dessa viktiga aktörers eget intresse och kunskap i frågan öka, dels kan de genom sina egna kanaler vidarebefordra informationen till medlemmar och nätverk. GENOMFÖRANDE 43

7 De olika aktörerna beskrivs ur ett kommunikationsmålgruppsperspektiv på följande sätt: Lagstiftaren Aktören påverkar eller kan påverka lagar och regleringar i klimatfrågan. De som återfinns här jobbar aktivt med de här frågorna i riksdagen, regering eller andra remissinstanser. - Hög kunskapsnivå - Hög förmåga att påverka Klimatentusiasten Aktören har ett frivilligt engagemang i klimat- /miljöfrågor. De som återfinns här är ofta ideella organisationer eller andra med ett uttalat samhällsansvar. - Hög kunskapsnivå - Medelstor förmåga att påverka Opinionsbildaren Aktören bidrar till opinionsbildning i klimatfrågan. Det här är antingen enskilda individer eller organisationer som har skapat sig ett namn inom området och som ofta figurerar eller citeras i medier. - Hög kunskapsnivå - Hög förmåga att påverka Klimatvinnaren Aktören gynnas på olika sätt av att driva klimatfrågan. Här återfinns framförallt kommersiella företag som säljer klimatvänliga produkter eller tjänster. - Medelstor kunskapsnivå - Medelstor förmåga att påverka Klimatboven Aktören är antagligen en intresseförening för företag som är en bidragande orsak till klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser. Det kan också röra sig om enskilda företag som har verksamhet som påverkar klimatet. - Medelhög kunskapsnivå - Låg förmåga eller vilja att påverka Det riktade utskicket består av en del som är generell och en del som är målgruppsspecifik. Den generella delen består av ett CD-konvolut De två årstiderna som innehåller två delar: Dels en CD med styckena sommar och höst ur Vivaldis svit De fyra årstiderna, där syftet är att lyfta fram att klimatförändringarna gör att vi riskerar att få två årstider istället för fyra, och som ska fungera som intresseväckare. Dels en folder som berättar om Klimatkampanjens mål och uppbyggnad samt möjligheter till samverkan. Med CD-konvolutet följer också ett målgruppsanpassat brev undertecknat av Naturvårdsverkets generaldirektör och kampanjledare. Brevet beskriver på ett mer utförligt sätt vad kampanjen kan innebära för den specifika målgruppen. Utskicket går ut till närmare opinionsbildare och beslutsfattare runt om i landet. 44 GENOMFÖRANDE

8 December 2002: Pressträff hålls inför lanseringen av kampanjen Den 16 december genomförs en första pressträff för Klimatkampanjen med syfte att presentera kampanjens upplägg och berätta att kampanjen startar sina externa aktiviteter den 25 december. Såväl journalister från dagspress, tv och radio som nischade medier inom miljöfrågan är inbjudna till pressträffen. Träffen inleds med naturfotografen Jeppe Wikström som reflekterar över förändringar i naturmiljön, därefter presenterar Naturvårdsverkets generaldirektör och kampanjledare Klimatkampanjen och dess målsättningar. På pressträffen finns även samverkansmyndigheterna Energimyndigheten, Konsumentverket och Vägverket samt Kommunförbundet representerade. December 2002: Klimatkampanjens webbplats läggs upp De flesta av Klimatkampanjens aktiviteter kommer att baseras på att kunskap sprids från kampanjen till de utpekade målgrupperna eller på att skapa dialog med målgruppen. Men det måste också finnas goda möjligheter för de som är intresserade att själva söka fördjupad information om såväl klimatfrågan som Klimatkampanjen. Därför skapas en specialanpassad webbplats där målgrupperna kan fördjupa sig i klimatfrågan. Projektteamet beslutar att webbplatsen snarare ska fungera som en samlingsplats för klimatinformation, det vill säga, innehålla länkar till redan befintliga information istället för att ta fram helt ny information. På webbplatsen ska det också finnas möjlighet för intressenterna att hämta relevanta dokument och beställa material samt komma i kontakt med kampanjen. GENOMFÖRANDE 45

9 December 2002: På juldagen startar lanseringskampanjen som syftar till att väcka målgruppen Den 25 december inleds en första bred kampanj mot allmänheten som syftar till att väcka målgruppen genom att visa på konsekvenser av växthuseffekten men också vad individen själv kan välja att bidra med. Temat är Något konstigt håller på att hända med vädret. Anknytningen till vädret kopplat till att svenska folket har ett särskilt kärleksfullt förhållande till vädret. Det är ett av våra vanligaste samtalsämnen. För att dramatisera temat knyts det i reklamfilmer och i dagspressannonserna till folkkära barnvisor och sagor. Den inledande kampanjen syns på tv, i annonser och på stortavlor i hela Sverige och pågår till den 9 april Mediestrategin kopplas direkt till budskapet, att väcka och beröra. För att påverka individens attityd och intresse för växthuseffekten och dess konsekvenser krävs ett huvudmedia av emotionell karaktär. Dessutom är målgruppen för kampanjen omfattande vilket gör tv till ett naturligt val som huvudmedia. TV4 är den kanal som har absolut bäst spridning bland svenskarna och blir ett självklart val räckviddsmässigt. Därtill kompletteras tvnärvaron med Kanal 5 med fokus på att bygga frekvens och repetition i målgruppen. Medieutrymmet köps dels specifikt, vilket innebär att reklamfilmerna placeras i anslutning till program som ger budskapet extra trovärdighet, dels under förutsättningarna att kanalerna på egen hand får placera ut reklamfilmerna, men med reservationen för att filmen inte får placeras i programmiljöer som riskerar att påverka budskapet negativt. Två reklamfilmer produceras för lanseringskampanjen: Räven simmar över sjön, som syftar till att påvisa att ett varmare klimat kan innebära att våra blänkande skridskoisar blir ett alltmer sällsynt fenomen, och Imse vimse spindel, vars syfte är att påvisa att vi riskerar att få ett regnigare och blåsigare klimat. 46 GENOMFÖRANDE

10 Som komplettering till tv tas annonser fram för utomhuspelare och tidningar. På de sammanlagt 2882 utomhuspelarna anpassas budskapet beroende på var i landet de är lokaliserade. Syftet är naturligtvis att skapa lokal relevans, något som kampanjen konsekvent försöker arbeta med. Annonserna i dagspress, såväl nationella tidningar som lokalpress, har som syfte att fördjupa budskapet. Här används en välkänd saga för att väcka uppmärksamhet: Snövit och de sju dvärgarna blir i Klimatkampanjens tappning Slaskgrå och de sju dvärgarna, vilket naturligtvis ska anspela på att ett varmare klimat kommer att leda till mer slask och mindre gnistrande snö. Annonsen går i DN, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och 12 landsortstidningar. Januari 2003: Klimatkampanjen hamnar i blåsväder. Det är smällkallt och ska statliga myndigheter verkligen syssla med reklam? Kung Bore spelar Klimatkampanjen ett spratt. Samtidigt som kampanjens annonser i tv, på utomhuspelare och i tidningarna talar om varmare väder smäller det till och bli tjugo minusgrader i hela landet. För journalisterna är det öppet mål för häckling och ifrågasättande av statens roll som opinionsdrivare och den inledande reklamkampanjen får osedvanligt stor uppmärksamhet i medierna. Den medieanalys som görs direkt efter uppståndelsen visar att majoritet av pressklippen bara har berört växthuseffekten. I de inslag och artiklar som handlar om själva kampanjen är många kritiska men projektteamet anser att ett av kampanjens huvudsakliga kommunikationsmål uppnås: Journalisterna har bidragit till etablerandet av en arena för klimatdebatt och Naturvårdsverket är den viktigaste avsändaren. Etermedia visar sig ha en mer nyanserad ton och är mer intresserade av ytterligare information än de tryckta medierna. Få har ifrågasatt människans påverkan på klimatet, de invändingar som görs är främst från de avsändare som projektteamet redan innan lanseringen identifierat som väntade, till exempel Svenska Dagbladets ledarsida och Aftonbladets krönikör Johan Hakelius. I efterhand tror projektteamet att mediestormen i samband med kampanjlanseringen i själva verket har bidragit till att växthuseffekten som ämne fått en större plats på journalisternas agenda än vad som annars varit fallet. GENOMFÖRANDE 47

11 Februari 2003: Klimatkampanjen följer med KLIMP på turné för att förankra kampanjen hos kommunerna KLIMP står för Lokala klimatinvesteringsprogram och är liksom Klimatkampanjen en del av den svenska klimatstrategin. KLIMP är ett särskilt bidrag som kan sökas av kommuner och andra organisationer som stöd till lokala åtgärdsprogram för att minska utsläppen av växthusgaser. Programmen ska tas fram i samverkan med näringslivet, organisationer och andra aktörer i kommunerna. Naturvårdsverket ansvarar för bidraget och har som stöd för beslut om bidrag ett särskilt råd tillsatt av regeringen. På varje ort som besöks anordnas en konferens och Klimatkampanjen presenterar i samband med dessa kampanjens mål och upplägg och möjligheter till samverkan för kommunerna. Klimatkampanjen stöttar dessutom KLIMP med att ta fram och skicka ut lokala pressmeddelanden inför varje konferens, med syfte att lyfta fram klimatfrågan i lokala medier. KLIMP besöker 20 orter från norr till söder under februari och Klimatkampanjen mottas med intresse av kommunerna. För att skapa en god integrering mellan Klimatkampanjen och KLIMP bestämmer sig projektteamet för att Klimatkampanjen ska följa med KLIMP på den landsomfattande turné som startar i februari. Syftet med turnén är att informera kommuner och andra organisationer om möjligheterna med KLIMP och vilka kriterier som gäller för ansökan. 48 GENOMFÖRANDE

12 Februari 2003: Klimatkampanjens enade front lyfts mot kampanjens intressenter Efter uppståndelsen kring årsskiftet ser projektteamet ett behov av att lyfta fram att det är flera organisationer som står bakom kampanjen mot en bredare grupp av kampanjintressenter. En särskild samverkansannons tas därför fram som publiceras i Kommunaktuellt, Från riksdag och departement, Dagens Industri, Ny teknik samt Pressens tidning. Avsändare av annonsen är Energimyndigheten, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Vägverket, Svenska Kommunförbundet, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska FN-förbundet, Svenska kyrkan, ABF, Studiefrämjandet, Sensus och Studieförbundet Vuxenskolan. Mars 2003: Irakkriget bryter ut och andra samhällsfrågor får vänta Den 20 mars anfaller amerikanska trupper Irak vilket självklart blir den dominerande frågan på såväl medie- som samtalsagendan. Händelsen påverkar Klimatkampanjen eftersom det är en omöjlighet att på ett kraftfullt sätt försöka nå fram med andra samhällsfrågor under den period som kriget pågår. Förutom det återstående redan köpta utrymmet i tv där reklamfilmen visas ställs samtliga utåtriktade aktiviteter in. Projektteamet avvaktar utvecklingen i Irak samtidigt som planering pågår inför kommande aktiviteter som nu ska rikta in sig mer på det lokala planet. Den 9 april uppger man att den irakiska regimen fallit och den 15 april ses Irakkriget som avslutat. Återigen finns det utrymme för andra frågor på den svenska medieagendan. GENOMFÖRANDE 49

13 April 2003: Kampanjmätningen visar att lanseringskampanjen varit lyckad En kampanjmätning visar att lanseringsfasen fungerat mycket bra. Hög observationsnivå och budskapsförståelse tyder på att Klimatkampanjens inriktning i kommunikationen är rätt. Observationsvärdena påvisar att kampanjen uppmärksammats av målgruppen. Hela 40 procent av befolkningen har uppmärksammat kampanjen med minimal kampanjbeskrivning Ytterligare 20 procent har uppmärksammat kampanjen efter en utförligare beskrivning. Den totala observationsnivån ligger alltså på nära 60 procent vilket är en hög effekt med hänsyn taget till att Naturvårdsverket är en relativt infrekvent massmedial aktör. Även budskapsförståelsen är hög procent har förstått att det handlar om miljö och 55 procent har noterat att det rör sig om växthuseffekten och klimatfrågan. Svenska folket är dessutom positiva till att Naturvårdsverket använder sig av slagkraftiga budskap i tv och tidningar. Hela 70 procent är positiva eller mycket positiva till Naturvårdsverkets val av kommunikationskanaler. En intressant detalj att endast en respondent av tillfrågade spontant nämner dålig tajming i samband med kampanjen. Intressant eftersom detta var en stor del av kritiken i massmedia efter att kampanjen lanserades vid årsskiftet. April 2003: Planering och förankring pågår för fullt. Energimyndigheten drar sig tillbaka. I Klimatkampanjen pågår planeringen för kommande aktiviteter för fullt. Ett intensivt arbete genomförs för att hitta lämpliga samverkansaktörer i de olika aktiviteterna. Diskussioner förs kring vilka aktörer inom näringslivet som Naturvårdsverket kan samverka med. Kontentan i det här skedet blir att det internt på Naturvårdsverket bestäms att det är svårt för Naturvårdsverket att samverka med enskilda företag. Däremot finns det goda möjligheter att samverka med olika näringslivsorganisationer och branschorganisationer. När det gäller individens enskilda påverkan för att minska utsläppen av växthusgaser finns det två övergripande områden: Lösningar kopplade till transporter och lösningar kopplade till energiförbrukning i hemmet. Därmed blev det också självklart att bjuda in Vägverket och Energimyndigheten till en nära samverkan med kampanjen eftersom de båda myndigheterna tillsammans äger dessa lösningar. Dessvärre är Energimyndigheten inne i ett stort omorganisationsarbete och meddelar att det blir svårt att fokusera på Klimatkampanjen under Kampanjen kommer då fram till att under 2003 satsa på samverkan med Vägverket och därmed lösningar kopplade till transporter medan samarbetet med Energimyndigheten får utvecklas under GENOMFÖRANDE

14 April 2003: I vårpropositionen dras budgeten in för kampanjens tredje år Den 15 april kommer regeringens vårpropositionen och kampanjanslaget om 30 miljoner kronor för 2004 dras tillbaka. Förutsättningarna för kampanjarbetet förändras därmed eftersom kampanjen nu måste vara avslutad den 31 december Naturvårdsverket identifierar ett antal övergripande konsekvenser av det indragna anslaget: Minskade möjligheter för lokalt samarbete Klimatkampanjen hade planerat att förankra kampanjen och utveckla samarbeten med kommunerna under 2003 för att ge kommunerna möjlighet att planera in aktiviteterna under året och genomföra dem under En konsekvens av de indragna anslaget är ett minskat lokalt arbete i kampanjen. För att lyckas genomföra så många lokala aktiviteter som möjligt under 2003 inser projektteamet att medbestämmandet från kommunerna kommer att bli betydligt mindre. Istället får aktiviteterna utvecklas centralt i samråd med utvalda kommuner och sedan erbjudas lokalt. Det betyder att endast de kommuner som har resurser i form av tid och personal och därmed kan kliva på Klimatkampanjens aktiviteter med kort varsel får möjlighet till samverkan. Minskade aktiviteter mot företagen Företagen pekades ut som en viktig grupp i Klimatkampanjen redan från början. Fokus på målgruppen företag och anställda i företag skulle dock ligga under En ytterligare effekt av det indragna anslaget blir därför att samverkan med näringslivet minskar, vilket också skapar sämre förutsättningar för näringslivet att bidra till kommunikation kring klimatfrågan. Snedfördelningen mellan olika lösningar Energimyndighetens engagemang i Klimatkampanjen skulle vara större under 2004 än Tanken var att satsa på lösningar kopplade till energiförbrukning i hemmet under Effekten av det indragna anslaget blir att Klimatkampanjens aktiviteter har en övervikt mot lösningar kopplade till transporter, även om kampanjen fortsättningsvis försöker fånga upp olika energisparlösningar på annat sätt. Dåliga förutsättningar för aktiviteter inom skola och utbildning Klimatkampanjens organisation är uppbyggd för att kunna vara snabbfotad men flera av de tilltänkta samverkansaktörerna behöver mer tid på sig för att kunna planera in samverkansaktiviteter i den egna verksamheten. Skolan är ytterligare ett exempel på detta. Skolaktiviteter var planerade till 2004 för att skapa utrymme under 2003 i skolans egen planering. Risk för kortsiktiga effekter Klimatkampanjens styrgrupp och kampanjledare har redan från början haft en väldigt tydlig målbild för kampanjens effekt. Klimatkampanjen ska inte stiga upp som en sol och ner som en pannkaka. Kampanjen ska byggas på ett sätt som gör att det finns en bra och väl förankrad plattform för andra att arbeta vidare ifrån efter Klimatkampanjens slut. Genom det indragna anslaget minskar tiden för förankringsarbete runt om i landet och inom olika organisationer. Klimatkampanjens arbete och metod får helt enkelt mindre tid att etableras. För att minska konsekvenserna av det indragna medlen görs under april och maj en revidering och prioritering av kampanjens aktiviteter och projektteamet inser att det är dags att trycka rejält på gasen för att ett så bra resultat som möjligt ska uppnås på den korta tid som är kvar. GENOMFÖRANDE 51

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Sammanfattning Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911)

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) Ett 40-tal aktiviteter under trafikantveckan Cirka 40 aktiviteter med koppling till hållbart resande kommer att genomföras i regionen under Europeiska trafikantveckan.

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Media Monitor Report April 2012

Media Monitor Report April 2012 Utskriftsdatum: 2012-05-01 Arkivet för Ufo-Forskning Media Monitor Report April 2012 Innehållsförteckning Rubrik Sida Media Monitor Report 2 Statistik per medietyp - Table 3 Statistik per medietyp - Grafisk

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Kommunikation & Samhälle

Kommunikation & Samhälle Kommunikation & Samhälle Susanne Lekengård Mikael Höög Berndt Sehlstedt Niklas Stavegård Ulrika Kampf Press & Medier Tidn Motor Sakområde Miljö Sakområde Trafiksäkerhet Sakområde Bilekonomi & Infrastruktur/Mobilitet

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Miljömiljarden Projektbeskrivning

Miljömiljarden Projektbeskrivning Stadsledningskontoret F i n a n s a v d e l n i n g e n M i l j ö e n h e t e n Miljömiljarden Projektbeskrivning Sid 1 (8) 2004-09-27 1. Nämnd / bolagsstyrelse Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2. Samordningsansvarig:

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Media Monitor Report Mars 2012

Media Monitor Report Mars 2012 Utskriftsdatum: 2012-04-01 Arkivet för Ufo-Forskning Media Monitor Report Mars 2012 Innehållsförteckning Rubrik Sida Media Monitor Report 2 Statistik per medietyp - Table 3 Statistik per medietyp - Grafisk

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Presentation. Men vi börjar med film. Anders Öfvergård, känd som Arga snickare, talar brandskydd.

Presentation. Men vi börjar med film. Anders Öfvergård, känd som Arga snickare, talar brandskydd. Presentation Jag heter Alexandra Johansson och jag arbetar på MSBs avdelning för risk och sårbarhetsreducerande arbete. Där jag är kommunikatör och ansvarig för kampanjen Aktiv mot brand. Jag var delvis

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad. Cannabisprojekt Samverkan barn och unga - Karlstad 19 april 2012 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65 Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.se 054 540 5156 Särskild cannabissatsning

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Att driva en Önskabutik!

Att driva en Önskabutik! Att driva en Önskabutik! Önskakedjan FAKTA OCH SIFFROR Önskakedjan består av 35 butiker med ett 100-tal anställda och omsatte 2014 ca 167 mkr, exklusive moms. Butikerna finns idag i huvudsak i mindre städer

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Miljökommunikation - Så här gör vi

Miljökommunikation - Så här gör vi Miljökommunikation - Så här gör vi Yvonne Träff Miljöstrateg, Lidköpings kommun Stockholm 31 oktober 2006 LIDKÖPINGS KOMMUN Här finns idag 37 510 invånare Flyttningsnetto +132 Inom kommunens verksamheter

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer

FÖRETAGSPRESENTATION )))

FÖRETAGSPRESENTATION ))) FÖRETAGSPRESENTATION ))) Information som ska spridas och information som ska sparas Det började under femtiotalets byggboom. Information i form av mått och material behövde mångfaldigas och distribueras

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1

Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1 Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1 Övergripande inriktningar Information och kommunikation är strategiska styrmedel. Stadens kommunikationsarbete ska bidra till att utveckla, förmedla och förankra

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap

Läs mer

Bli hållbarhetscoach på riktigt

Bli hållbarhetscoach på riktigt Bli hållbarhetscoach på riktigt Nu kan Du som student bli hållbarhetscoach för ditt egna hotell! Vi söker 60 coacher som under ett drygt år vill vara med och förbättra hållbarhetsarbetet på Nordic Choice

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Ort Plats och Resultat vid fler aktiviteter Plats och Resultat Luleå Kulturens Hus Antal besökare/deltagare: ca 6-7 personer stannade

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Version September 2014. Utskriftsbeställning

Version September 2014. Utskriftsbeställning Version September 2014 Utskriftsbeställning ) Kort om Byggnet Access Byggnet Access är ett internetbaserat dokumenthanteringssystem för bygg- och fastighet- samt industriprojekt. Eftersom mappstruktur

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

VATTEN, EN ICKE FRÅGA?

VATTEN, EN ICKE FRÅGA? www.mittvatten.se VATTEN, EN ICKE FRÅGA? Nollmätning via Novus Opinion 1500 svarande Representativt och slumpmässigt urval Webbenkät Resultat visade att vatten tas för givet och är en icke fråga för många

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun KOMMUNIKATIONSPOLICY och INFORMATIONSPOLICY med MARKNADSFÖRINGSPOLICY för Malung-Sälens kommun Bilden av Malung-Sälens kommun formas i mötet med människor som tar del av kommunens service och tjänster.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Nätverk för Förnybar Värme Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Augusti 2012 Nätverk för Förnybar Värme Inledning Den här handboken syftar till att vara till hjälp

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Varför en gemensam kommunikationssatsning?

Varför en gemensam kommunikationssatsning? 2013-05-24 Varför en gemensam kommunikationssatsning? Internt Vi gör gemensam sak - tillsammans får vi större genomslagskraft. Externt Lyfta kunskap och förflytta attityder hos allmänheten tillsammans

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy

policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy Vision och övergripande mål Idrottsrörelsens vision för en hållbar utveckling är: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer