10. Mötets öppnande Birthe förklarar mötet öppnat. 11. Val av justerare Erik väljs att jämte ordförande justera protokollet.

Transkript

1 Protokoll fört vid Hållbar Utveckling Skånes styrelsemöte Närvarande ledamöter och suppleanter: Susanne Dahlberg, Lotte Melin (from 12), Birthe Müller, Klas Nyberg, Anders Nylander, Erik Persson, Stig Persson, Anne Pivén, Ann Åkerman Adjungerad: Helena Thelander Ej närvarande: Åsa Abrahamsson, Torrid Bengtsson, Anna Grönlund, Agneta Malm, Carina Wettemark 10. Mötets öppnande Birthe förklarar mötet öppnat. 11. Val av justerare Erik väljs att jämte ordförande justera protokollet. 12. Presentationsrunda Eftersom styrelsen är delvis ny gjordes en formell presentationsrunda. 13. Information om föreningen HUT Skåne och hur styrelsen arbetar Föreningen Hållbar Utveckling Skåne bildades för 13 år sedan som ett nätverk för Agenda 21-samordnare ute i kommunerna. Nätverket hette Agenda 21Forum Skåne. På den tiden fanns en person anställd på halvtid för att driva nätverkets aktiviteter. Det ursprungliga sättet att arbeta var i temagruppsform där man samlades och diskuterade olika aktuella ämnen som exempelvis jordbruk och internationellt miljöarbete. Temagrupperna är fortfarande en viktig del av vår verksamhet, men inte den största delen. När fem år gått beslutades att omvandla nätverket till en ideell förening som fick namnet Hållbar Utveckling Skåne. Föreningen fick snabbt runt 70 medlemmar och har i dagsläget 80 medlemsorganisationer. En tredjedel av organisationerna är våra skånska kommuner och de övriga är universitet, studieförbund, folkhögskolor, Länsstyrelsen, Region Skåne, E.ON, Lunds stift och företag som WSP, Tyréns, E.ON, Damanco och MyEco. I samband med att föreningen bildades anställdes en verksamhetsledare på heltid. Verksamhetsledaren ansvarade för att skapa en projektverksamhet, skriva projektansökningar och driva projekt. Under åren har det drivits projekt inom många olika områden bland annat Naturvårdssatsningen som gick ut på att stimulera naturvårdsarbetet i de skånska kommunerna, och Ekoguiden, en sammanställning av projekt inom hållbart samhällsbyggande i Skåne. De senast avslutade projekten är KlimatVardag och MILOU. Föreningens arbete vilar på tre ben. Det är temagrupper, medlemsaktiviteter och projektverksamhet. - Projektverksamheten är viktig inte bara för att projekten i sig driver den hållbara utvecklingen framåt utan den ger också täckning för föreningens kostnader. - Temagrupperna är det ursprungliga arbetssättet och också ett sätt att låta människor från olika organisationer mötas för att diskutera en fråga som gemensamt engagerar dem men som de kanske inte har något annat forum för. Temagrupperna lever sina egna liv och styrs inte från föreningens sida. Det är deltagarna i temagrupperna som bestämmer arbetssätt, hur ofta eller sällan de ska träffas etc. - Medlemsaktiviteter är något som föreningen försöker lägga mer fokus på. Budgeten för dessa möten är inte särskilt stor, men de är en viktig del av verksamheten. Det är bland annat genom medlemsmötena som medlemmarna kan känna att de får valuta för sitt medlemskap i HUT. Vi försöker skapa medlemsmöten utifrån områden som vi tycker känns aktuella men inte tillräckligt belysta. De senaste åren har vi haft medlemsmöten om hållbarhetskommunikation, hållbart fiske, närproducerad mat, ekosystemtjänster och etiska placeringar. Vid behov anställs projektledare för att driva projekten. För närvarande har föreningen sju anställda: verksamhetsledaren samt 6 personer som arbetar i avgränsade projekt. Vi har en speciell konstellation med Region Skåne där fyra personer är anställda hos oss, men har sin arbetsledning från Region Skåne. Dessa fyra driver Hållbar Mobilitet Skåne, HMSkåne, ett regionalt centrum för miljöanpassade transporter som arbetar för

2 2(2) att minska miljöpåverkan från transporter och resor och för att få fler att välja mer hållbara alternativ. De övriga två personerna driver projektet Äldre Vattenkartor. De sitter på Länsstyrelsen där vi hyr två arbetsplatser. Föreningens intäkter kommer från Miljövårdsfondens föreningsbidrag på runt kronor och medlemsavgifter på cirka Resten av föreningens utgifter måste täckas med projektintäkter (cirka ) Föreningens högsta beslutande organ är föreningsstämman, som samlas en gång per år. Stämman väljer ordförande och övriga ledamöter i föreningens styrelse, samt fastställer medlemsavgifterna. Styrelsen är föreningens beslutande organ när stämman inte är samlad. Arbetsutskottet, för närvarande Birthe, Stig, Anne, och Anders förbereder tillsammans med verksamhetsledaren styrelsemöten samt beslutar i frågor som kräver verkställighet mellan styrelsens möten. I akuta lägen eller i lägen där beslut sällan kräver diskussion använder förening per capsulam-förfarande. Akuta lägen kan exempelvis vara om projektansökningar till nya projekt behöver godkännas och enklare beslut kan vara godkännande av nya medlemmar. Verksamhetsledaren ansvarar för den dagliga driften av föreningen. Verksamhetsledaren verkställer styrelsens beslut, samt är ansvarig för projektansökningar och samordning av projekt. Verksamhetsledaren har arbetsledarrollen gentemot övriga anställda i föreningen. 14. Föregående mötens protokoll Föregående mötens protokoll lades till handlingarna. 15. Uppföljning föreningsstämma Föreningsstämman gick av stapeln den 13 april. De 29 närvarande representerande 19 medlemsorganisationer. Karin Bruce från Tällberg Foundation höll eftermiddagens föredrag. Föredraget motsvarade inte den beskrivning av föredraget hon själv skrivit. Flera deltagare uttryckte en besvikelse över att hon aldrig konkretiserade utan blev kvar på en abstrakt nivå genom hela föredraget. Samtidigt har många spontant sagt att de tyckte det var ett bra föredrag. Det är viktigt att förtydliga en extra gång att deltagarna vid våra föredrag och seminarier ofta är mycket kunniga personer som är väl insatta i frågorna kring hållbar utveckling. 16. Ekonomi Ekonomin i föreningen är god, med ett eget kapital på ungefär Vi ligger i dagsläget på ett underskott jämfört med budget vilket beror på att antalet debiterade timmar är färre än budgeterat på grund av händelser som försenat projekten. Lönekostnaderna ligger något lägre än beräknat på grund av ett stort antal VAB-dagar för verksamhetsledaren samt en budgeterad löneökning som ännu inte utfallit. Det är viktigt att hålla ett öga på föreningens likviditet när det nu är sju anställda som ska ha lön varje månad. 17. Medlemsmöten Vi försöker genomföra 4 5 medlemsmöten varje år. Det är någon eller några i styrelsen som ansvarar för planeringen av varje möte. Verksamhetsledaren finns tillgänglig för att bolla idéer och samtala kring upplägg, formger och skickar ut inbjudningar och lägger ut information på hemsida etc. Medlemsmötena är en viktig del av föreningens verksamhet eftersom vi här har möjlighet att möta våra medlemmar. Ofta går inbjudningarna ut brett, i föreningens nätverk med uppmaning om att sprida informationen vidare. Medlemmar brukar gå kostnadsfritt, externa deltagare brukar får betala kronor vilket kan dryga ut budgeten på kronor för respektive medlemsmöte. Villa Trift 3.0 Den 31 maj, klockan har arkitekten Kiran M. Gerhardsson bjudit in HUTs medlemmar på studiebesök i sitt hus byggt 2010 på Kobjer i Lund. Villa Trift 3.0 är ett miljöanpassat typhus i sten som utformats för generationsboende och stadsodling. Det är dessutom Sveriges första miljöklassade bostadshus enligt det svenska systemet Miljöklassad Byggnad. Vi kan vara 20 personer och det finns för närvarande två platser kvar. Det visade sig under styrelsemötet att flera deltagare i styrelsen inte kände till studiebesöket. Detta beror på att medlemskontaktpersonerna inte förmedlat inbjudan vidare. I fortsättningen ska alla liknande inbjudningar även skickas till styrelsen i rent informationssyfte.

3 3(3) Jordbruksmarker Platsen är bestämd till Önnestad där en ny pågatågsstation ska byggas. Anders och Lotte återkommer till nästa styrelsemöte med mer information om föreläsare och upplägg. Helena tittar på lämpliga datum i september. Cradle-to-cradle Seminariet är tänkt att genomföras i oktober. Lotte har några idéer kring föredragshållare och ska skicka dessa förslag vidare till Torrid. Hållbart lärande Susanne och Helena samt Tommy Persson från Länsstyrelsen har haft ett inledande samtal kring en workshop för hållbart lärande. Länsstyrelsen arbetar för närvarande på att revidera de regionala miljömålen där hållbart lärande ingår. Målet med workshopen tillsammans med Hållbar Utveckling Skånes medlemmar är att dagen ska mynna ut i ett antal konkreta åtgärdsförslag. Birthe informerar om att Malmö Museer den 9 oktober inviger en utställning kring lärande för hållbar utveckling tillsammans med IM, Rädda Barnen och Röda Korset. Eventuellt är det lämpligt att hålla workshopen i direkt anslutning till detta datum. Ann och Klas anmäler sitt intresse för att delta i planeringen av workshopen. Svinn Ett möte i temagrupp Mat resulterade i en diskussion med Frida Persson från konsumentföreningen Solidar om att eventuellt arrangera ett seminarium om svinn tillsammans. Fridas målgrupp är konsumenter och föreningens primära målgrupp är medlemmarna och vi måste hitta ett bra sätt att länka ihop dessa två målgrupper. Det finns flera projekt kring svinn i skolor varav Östra Göinge är en kommun som arbetat aktivt med frågan. I Lund har drivits liknande satsningar och Region Skåne har en satsning som kallas Hållbar kostprocess. Frågan är mycket aktuell och eventuellt kan ett medlemsmöte vara upptakten till ett kommande projekt om svinn. 18. Temagrupper Temagruppernas arbete bygger på engagemang och delaktighet från gruppernas deltagare. Verksamheten styrs inte av föreningens verksamhetsledare. Och verksamhetsledaren är inte heller med i alla grupper eller deltar på alla möten. Temagrupperna lever så länge deltagarna har ett intresse eller nytta av gruppen. Alla är välkomna till temagrupperna, medlemskap i HUT är inte nödvändigt! Temagruppsdeltagande går ofta på nöjeskontot och blir då lättare bortprioriterat av deltagarna vilket framför allt drabbat temagrupp Mat. Jordbruksmarker och vattenvård Temagruppen som arbetar med jordbruksmarker och vattenvård är föreningens äldsta och även största. Gruppen genomförde en mycket välbesökt och lyckad heldagsexkursion med inriktning på vattenråden och deras verksamhet den 3 maj. 100 personer deltog. Gruppen träffas vanligen 4 6 gånger om året på olika platser i Skåne, deltagarantalet brukar ligga på cirka 30 personer. Sammankallande i gruppen är Gösta Regnéll på Länsstyrelsen. Social hållbarhet Social hållbarhet är en för året nystartad grupp som under våren haft tre möten och det fjärde och för terminen avslutande mötet hålls den 17 juni på Länsstyrelsen, då Christoph Lukkertz från Nätverket Social Ekonomi Skåne är föredragande. På tidigare möten har Susanne Käsper från Malmö Stadsbyggnadskontor och Mikael Stigendal från Malmö Högskola varit föredragande. Mötena har inletts med ett kortare föredrag och därefter har en fri diskussion tagit vid. Birthe Müller är sammankallande. Mat Temagruppen kring matfrågor är inne på sitt andra år. Det är en grupp som många visat intresse för, men det är ofta mycket lågt deltagarantal på mötena. I år har temagruppen haft besök av Matförmedlingen, en grupp löst organiserade privatpersoner som dagligen delar ut bröd och mat på Malmös gator och torg. Maten får de från en livsmedelsbutik och ett bageri vid Möllevångstorget. Vi har också haft Frida Persson från Konsumentföreningen Solidar som föredragande. Mötena har inletts med ett kortare föredrag och därefter har en fri diskussion tagit vid. Mötesformen och information kring mötena kan behöva förändras för att få ett högre deltagarantal. Årets sista möte hålls den 12 maj och är ett studiebesök på Ekocentrum Syd. Martin Dahl är sammankallande.

4 4(4) 19. HUT partner för HM Skånes räkning i Interreg-projekt HM Skåne (som är anställda hos föreningen men får sin arbetsledning från Region Skåne) planerar att börja arbeta i ett Interreg-projekt som heter E-mission. Eftersom deras löner betalas ut via HUT så måste föreningen gå in som partner i projektet. Föreningen behöver i bokföringen skapa ett unikt projektkonto för detta. Detta innebär en ökning av administration för Helena vilket är kontraproduktivt för visionen att lägga mer tid på medlemsaktiviteter. En lösning kan vara att låta bokföringsbyrån sköta administrationen och sedan fakturera föreningen tiden. Det behövs även någon form av avtal mellan Region Skåne och Hållbar Utveckling Skåne att det är Region Skåne som är betalningsskyldiga för alla eventuella kostnader förknippat med revision eller återbetalningar kopplat till E-mission för de kommande 20 åren. Styrelsen påpekar också att det är av största vikt att projektets mål är att reducera fossilbränsleberoende trafik och inte öka elbils-trafiken på bekostnad av exempelvis cykling eller kollektivtrafik. Styrelsen beslutar att vi kan gå in som partner i projektet E-mission under förutsättning att alla frågetecken kring administrationen reds ut. Styrelsen beslutar att Anne, Britt och Helena snarast fördjupar sig i frågan och tar fram ett förslag på hur arbetet ska gå till kring avtal ekonomi och administration. 20. Projektverksamhet Cykelprojekt Cykelprojektet går ut på att ordna med sam- och omlastning till cykel av varor som ska transporteras in i städer. Genom sam- och omlastning slipper man ett antal tyngre fordon som trafikerar gatorna i staden. Till cykelprojektet är ambitionen att anställa personer som varit utanför arbetsmarknaden men har full fysisk arbetskapacitet. Det är även tänkt att personer som står utanför den vanliga arbetsmarknaden ska sköta reparationer och underhåll på cyklarna. I ett av Malmös områdesprogram har Birthe varit i kontakt med ungdomar som har planer på att starta en cykelverkstad och dessa skulle eventuellt kunna engageras för att underhåll av de cyklar som används i Malmö med omnejd. Två möten har hållits kring projektidén. Initialt träffades Helena och Birthe med Britt och Marie från HMSkåne och diskuterade intresset för projektet. Därefter kallades till ett nytt möte där även Kristianstad kommun och Region Skåne deltog. Den 30 maj hålls ett tredje möte kring projektidén och ambitionen är skriva ihop en projektplan och eventuellt redan i slutet av sommaren söka pengar från Europeiska Socialfonden (ESF). Hållbar Frisör Projektet startade som en förstudie riktad mot småföretagare finansierad av Region Skånes Miljövårdsfond. Friörer valdes i förstudien ut som fokusgrupp. Det fanns ett stort intresse hos vissa frisörer, samt från styrelsen i Frisörföretagarna Syd för att starta ett projekt kring frisörernas miljöpåverkan och miljöarbete. Projektansökningar skickades i början av året dels till Miljövårdsfonden, dels till ESF. Ansökan till ESF har föreningen fått avslag på men med uppmuntran om att arbeta vidare på ansökan och skapa större delaktighet hos den tilltänkta målgruppen för projektet samt söka vid nästa utlysning. Ansökan till Miljövårdsfonden har vi ännu inte fått svar på. Förstudien ska slutrapporteras innan sommaren. Hållbara livsmedelskedjor Upprinnelsen till projektidén Hållbara livsmedelskedjor var ett samtal med Fredric Piper från Högestad & Christinehofs Förvaltning där han med styrelsen diskuterade möjligheter och svårigheter med att gå över till ekologisk produktion. Samtalet följdes av ytterligare två samtal där det utkristalliserades en idé om en workshopserie i sex delar kring mat och livsmedelsproduktion. Målgruppen är mycket bred, vi vill fånga upp alla typer av aktörer som på något sätt kommer i kontakt med mat och livsmedelsproduktion, från politiker till producenter, distributörer, grossister och slutkonsument. Arbetet är upplagt i tvådagarspass en dag föreläsningar och en workshopdag för att verkligen nå fram till åtgärderna som kan resultera i hållbara livsmedelskedjor. Det är ett kostsamt projekt, bidrag är sökta från Miljövårdsfonden, vi har ännu inte fått svar därifrån. Stöd har också sökts från Länsstyrelsen och LRF utan framgång vilket dock inte betyder att vi ska lägga ner tanken på projektet. Får vi stödet från Miljövårdsfonden behöver vi lyfta frågan och diskutera hur vi kan få in fler finansiärer.

5 5(5) KlimatVardag Projektet drevs under 2010 med 170 deltagande familjer som arbetade med sin miljöpåverkan på fem olika temaområden: energi, transporter, mat, avfall och konsumtion. Den sista aktiviteten genomfördes i slutet av mars och slutrapportering i två olika versioner arbetas för närvarande på. Populärversionen ska skickas ut till deltagarna samt användas vid marknadsföring av projektet. Deltagarna tog även fram ett manifest riktat till företag och politiker om vad som krävs för att kunna leva en klimatsmart vardag. Projektet finansierades av de 18 deltagande kommunerna samt av Region Skåne, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Skåne. Projektet har varit mycket framgångsrikt och det finns förhoppningar från många håll om att det ska drivas vidare. För att lyckas med att driva projektet vidare krävs en grundfinansiering från något håll samt ett antal intresserade kommuner eller andra deltagare. Det har diskuterats att eventuellt driva projektet vidare med företag eller andra organisationer som målgrupp. Hur gör man för att skala upp KlimatVardag? Vill man få externa samordnare att göra sitt eget KlimatVardag är det viktigt att det är enkelt! Enkelt att komma över materialet och enkelt att förstå upplägg och så vidare. Ann väcker tanken att koppla KlimatVardag till LUCSUS och eventuellt till Hållbart Universitet vilket kan vara en intressant väg att gå. Eventuellt kan det också kopplas till Nordiskt Genresurscentrum via Erik. MILOU Projektet MILOU drevs under i samverkan med 9 skånska kommuner, Energikontoret samt Sustainable Business Hub. Målet var att öka den miljöanpassade offentliga upphandlingen i regionen samt hos kommunerna väcka intresset för inhemska miljöteknikföretag. Projektet har varit mycket framgångsrikt och i september 2010 skickades en ansökan om fortsättning in till Tillväxtverket. Ansökan fick avslag på grund av att våra tillvägagångssätt inte var tillräckligt innovativa. Det finns en viss finansiering från Energimyndigheten samt från 13 kommuner som vill delta i ett MILOU2. Arbetet med projektet har till viss del avstannat på grund av att det saknas projektledare och full finansiering för att anställa ny projektledare. Skåne har via sitt pilotlänsuppdrag i uppgift att arbeta med den miljöanpassade upphandlingen i länet. Energimyndigheten och Tillväxtverket har i uppgift att bistå Länsstyrelserna i pilotlänen med hjälp och assistans för att de ska kunna genomföra sitt uppdrag. Detta skulle kunna komma att vara till hjälp för föreningen när vi ska vidareutveckla den projektplan som låg till grund för ansökan hos Tillväxtverket. SocialVardag SocialVardag är en idé i sin linda, sprungen ur ett möte mellan Birthe, Helena och Mattias Larsson på Länsstyrelsen. En diskussion kring var temagruppen om Social Hållbarhet skulle kunna leda fick tankarna in på ett projekt med samma upplägg som KlimatVardag. Målgruppen är kommunanställda i sin yrkesroll till skillnad från KlimatVardag som vände sig till privatpersoner. I SocialVardag är tanken att förse de kommunanställda med ett antal verktyg för att arbeta med social hållbarhet. De utmaningar som kommunerna möter är olika men verktygen kan ändå vara desamma. Metoden att förse de kommunanställda med kunskap och energi att arbeta med verktygen kan vara ungefär som i KlimatVardag med storföreläsningar, gruppträffar, utmaningar och så vidare. Helena, Birthe och Mattias ska arbeta vidare med tankarna kring SocialVardag. Äldre vattenkartor I april startade föreningen projektet Äldre vattenkartor. Två personer är för närvarande anställda inom projektet som kommer löpa under minst åtta månader. Projektet syftar till att skapa ett samlat planeringsunderlag av det material som finns i länets vattenarkiv. I korthet skapas ett GIS-skikt genom digitalisering av de akter som beskriver dikningsföretag, invallningsföretag m m, och som i princip tillförts arkivet sedan Projektet finansieras av Miljövårdsfonden ( ), LOVA-medel ( ) och Jordbruksverket ( ). I nästa etapp är tanken att vända sig ut till kommunerna och visa vad vi kan åstadkomma och erbjuda dem möjlighet att få sina delar av vattenarkivet digitaliserade mot en ersättning. 21. RCE Föreningen har nu varit medlemmar i RCE i cirka ett år och bör utvärdera om medlemskapet gynnar föreningens medlemmar. Den 29 september ska RCE arrangera en aktivitet på Malmö Högskola där alla som är med i RCE ska vara representerade på ett projekttorg. Tills det behöver vi ha producerat en del engelskt material kring våra projekt och övriga aktiviteter. Det finns i dagsläget inget material på engelska. Nästa RCE-möte är den 9 juni och då kommer både Birthe och Helena representera HUT.

6 6(6) 22. Stipendium 2011 Föreningens stipendium ska i år delas ut för andra gången. Tidigare hade HUT ett miljöpris som inte rönte särskilt stort intresse. Därför beslutades att omvandla miljöpriset till ett stipendium för lärande för hållbar utveckling. Information om stipendiet spreds via Energikontoret till låg- och mellanstadieklasser i Skåne. Övrig spridning gjordes via register från Skolverket samt kontaktpersoner inom universiteten och studentorganisationerna. De flesta sökande var från högstadie- och gymnasienivå. Vi fick in cirka 20 ansökningar och hälften av dessa handlade om att bekosta transporter. I årets upplaga av ansökan formuleras texten så att ansökningar om att bekosta transporter utesluts och det blir ett tydligare fokus på projekt. Förra året låg utdelningen av stipendiet så sent som i december. Eventuellt bör tidplanen för stipendiet tidigareläggas med senaste ansökningsdag i september, beslut om stipendiet i oktober och utdelning i oktober/november. Stipendiesumman är kronor. 23. Kommunturné till hösten Det är viktigt att föreningen visar upp sig bland medlemmarna så att de känner att de har möjlighet att påverka vårt arbete och att de känner att de har nytta av att vara medlemmar i föreningen. Av den anledningen planeras en turné bland medlemskommunerna där styrelsen åker två och två ut till de olika kommunerna, presenterar föreningen och leder ett samtal utifrån ett antal förutbestämda frågor. Cirka en dag måste avsättas för respektive styrelseledamot. Helena deltar också i kommunturnén. Ett brev är skrivet och skickas ut till respektive kommun. Helena sätter sedan samråd med Klas och Åsa ihop ett schema över vem som besöker vilka kommuner. Kommunturnén bör genomföras under första och andra veckan i september. Andra ideella föreningar drabbas av vikande medlemssiffror och det är viktigt att värna om medlemmarna. En idé för att värva flera medlemmar är att aktivt söka medlemmar bland stora och medelstora företag med hållbar utveckling i sin profil. Frågan tas upp vid kommande styrelsemöte. 24. Övriga frågor Birthe efterlyser förslag på en styrelseaktivitet till hösten. Frågan tas upp på nästa styrelsemöte. Tidigare har styrelsen varit på chokladprovning och haft en heldag med lunch och styrelsemöte på Ängavången. 25. Nästa möte Den 14 juni klockan på Miljöförvaltningen, Bergsgatan 17 i Malmö. 26. Avslut Birthe avslutar mötet. Helena Thelander, sekreterare Justeras: Birthe Müller Erik Persson