ROLL UPPGIFT, & OMVÄRLD STIFTELSEN AGSLO INBJUDER TILL KONFERENS OM GRUPPRELATIONER. NÜRNBERGHUSET, STOCKHOLM NOVEMBER 2011

Transkript

1 STIFTELSEN AGSLO INBJUDER TILL KONFERENS OM GRUPPRELATIONER. NÜRNBERGHUSET, STOCKHOLM NOVEMBER 2011 UPPFÖLJNINGSDAG 6 FEBRUARI 2012 UPPGIFT, ROLL & OMVÄRLD EN ARBETSKONFERENS OM SOCIALA PROCESSER I ARBETSLIV OCH SAMHÄLLE ARBETSGRUPPEN FÖR STUDIUM AV LEDARSKAP OCH ORGANISATION

2 När något ska bli gjort VÅR OMVÄRLD finns alltid inpå oss och den påminner oss alltid om att det vi gör eller vill göra bara kan ske om vi tar hänsyn till den. Vilken uppgift vi än har eller tar på oss påverkas vi inte bara av vad vi ska göra utan också av hur det vi gör tas emot av omvärlden. Omvärlden kan vara svår att få inflytande över. Uppgiften är kanske given. Därför måste vi utforska vår omvärld för att kunna lösa vår uppgift. Vårt eget sätt att förhålla oss både till uppgift och omvärld får betydelse. Vi hittar förhållningssätt, sätt att vara och agera. Vi hittar sätt att göra det vi avser göra. Vi behöver hitta ett anpassat förhållningssätt. Vi tar och/eller tilldelas en roll. Rollen och de relationer den innebär skapas i de medvetna och omedvetna processer samspelet i en organisation är. Den roll vi tar eller får, kanske inte alls är den vi vill ta eller den vi tänkt skulle passa bäst för det vi vill göra. Vi kommer att påverkas och bli glada, lyckliga eller besvikna, arga, frustrerade av att tilldelas den roll vi går in i. Vi upptäcker att det har betydelse vilken roll man får ta eller låter sig tilldelas. Det har betydelse för om vi klarar vår uppgift och för hur vi reagerar. Vi kan ofta inte själva styra eller välja rollen. Snarare är det samspelet mellan vad uppgiften är och det sammanhang, den omvärld i vilken uppgiften ska genomföras, som avgör hur rollen kommer att utformas. Vi möter ständigt förändringar och nya arbetsformer i samhället, men framförallt i arbetslivet. Organisationer byggs inte längre som vi är vana vid. Nätverk, virtuella organisationer och tillfälliga projekt blir allt vanligare. Vi fungerar ibland i flera system eller delsystem samtidigt. Vi har olika roller i olika sammanhang. Vi relaterar till andra människor i de olika systemen från skilda positioner. Ibland är vi underordnade, ibland överordnade samma kollega. Ibland har vi vidsträckta mandat, ibland är vår behörighet mer begränsad. Men oavsett hur våra roller kommer att formas är det meningen att vi i dessa roller tillsammans ska lösa uppgiften. Det är förhållanden av det här slaget som är möjliga att utforska på AGSLO:s grupprelationskonferens, Uppgift, Roll & Omvärld. 2

3 Vem vänder sig konferensen till? Konferensen vänder sig till alla som är intresserade av att fördjupa sin kunskap om sociala processer i grupper, organisationer och samhälle, samt att lära mer om såväl ledarskap som medarbetarskap. Konferensen är öppen för människor inom alla yrken och verksamhetsområden samt för studerande på olika nivåer. Vad är en grupprelationskonferens? En grupprelationskonferens handlar om att försöka förstå hur människor agerar och uppfattar sig själva och andra i grupper och organisationer. Metod och uppläggning av konferensen gör att både medvetna och omedvetna krafters betydelse kan undersökas. Perspektiven växlar mellan individ, grupp och organisation så att det blir möjligt att utforska både det som sker mellan individer, mellan grupper och mellan individ, grupp och själva konferensen som organisation. Deltagarna får alltså möjlighet att dels befinna sig i och delta i dessa skeenden, dels tillfälle att diskutera och reflektera över det man varit med om. Under konferensen finns också utrymme att bearbeta och knyta an nya lärdomar och idéer till sammanhang utanför konferensen. Konferensen leds av en stab. De processer som utvecklar sig mellan deltagare och stab ger unika möjligheter att lära om ledarskap och behörighet samt hur vår uppgift och omvärld påverkar den roll vi tar eller tilldelas. Konferensens uppgift En organisations huvuduppgift är den gemensamma grunden för dess verksamhet. Alla som är verksamma i en organisation har anslutit sig till en huvuduppgift och formar sina roller i förhållande till den. Konferensens huvuduppgift är: Att lära om medvetna och omedvetna processer som hör samman med uppgift, roll och omvärld. En tydligt definierad huvuduppgift gör det möjligt att skilja ut konferensens arbete från andra aktiviteter. Den underlättar avgränsningen av olika arbetsuppgifter inom konferensen. Redan i förhållande till huvuduppgiften kan konferensstaben och deltagarna särskiljas. Deltagarna har som uppgift att lära genom egna erfarenheter och tillsammans med andra reflektera över dessa. Stabens uppgift är att skapa möjligheter för deltagarnas lärande. Konferensens metod är att lära genom erfarenhet Konferensen är en tidsmässigt avgränsad organisation för lärande. Den är organiserad i olika moment som alla har en bestämd uppgift. Inom ramarna för konferensens huvuduppgift och organisatoriska struktur kommer en egen kultur och dynamik att utvecklas, med egna normer och arbetssätt. Att delta i denna process och tillsammans med andra reflektera över det som sker är grunden för denna form av erfarenhetsbaserat lärande. Den pedagogiska metoden vilar på antagandet att kunskap skapas i interaktionen mellan människor. 3

4 Stabens arbetssätt under konferensen utgår från övertygelsen att det bästa sättet att lära om sociala processer är att studera dem medan de pågår. Intellektuell kunskap kan då sammanföras med personliga färdigheter där tanke, känsla och handling kan förenas. Med denna metod erbjuds inga färdiga lösningar och det finns inte någon i förväg bestämd beskrivning av vad som skall läras. Var och en avgör själv vad som är meningsfullt att utforska och hur man vill gå tillväga för att göra detta. Konferensdeltagare Konferensen har plats för högst 35 deltagare. Som tidigare nämnts finns inte några krav på särskilda förkunskaper. Konferensledningen strävar efter att anta personer med olika yrkesbakgrund och från olika sektorer och positioner i samhället, de som befinner sig på arbetsmarknaden, eller utanför den. Andra exempel är studerande och de som är på väg in i yrkeslivet. Med denna metod erbjuds inga färdiga lösningar. Att delta i en konferens av detta slag kan vara ansträngande och känslomässigt påfrestande. Personer som befinner sig i kris eller har en bräcklig fysisk eller psykisk hälsa bör därför inte delta. Konferensen vänder sig inte till personer som söker hjälp att lösa personliga eller privata problem. Fokus ligger helt och hållet på lärande om gruppskeenden och inte på enskilda individers personlighet. Stabsmedlemmarna talar svenska och norska. Deltagarna förutsätts förstå och kunna göra sig förstådda på något av dessa språk. Konferensstabens uppgifter Konferensstaben är ett delsystem inom konferensen och är därmed en märkbar del av de skeenden som utvecklas under arbetets gång. Stabens medlemmar har ett gemensamt ansvar för ledning av konferensen och de gränser som bestäms av uppgiften och övriga ramar. Det yttersta ansvaret vilar på konferensledaren som rekryterar stab och leder stabens arbete. Samtliga stabsmedlemmar arbetar i olika roller under konferensens gång. Rollerna hör samman med arbetsuppgifter som att utöva ledning, administrera, arbeta som konsult eller vara samtalsledare. I arbetet som konsult eller observatör ingår att utifrån observationer och egna erfarenheter under olika moment, bidra med arbetshypoteser om vad som utspelar sig just då. Ledningsrollen under institutionsmomentet innebär att leda arbetet genom att, ur ett helhetsperspektiv, tolka och förstå det som pågår i momentet. Under reflektionsmomentet arbetar samtalsledaren med att underlätta för deltagarna att reflektera över och diskutera gjorda erfarenheter och möjliga slutsatser. I rollen som administratör ingår uppgiften att hantera och bidra till förståelse av skeenden på gränsen mellan konferensen och dess omvärld. Staben sammanträder regelbundet utanför det gemensamma schemat för att utbyta erfarenheter och granska sitt eget arbete. Syftet med detta är att öka de resurser som deltagarna sedan förfogar över i arbetet med konferensens huvuduppgift. 4

5 Konferensstaben består av följande personer: Med reservation för ändringar Konferensledare: Biträdande konferensledare: Konferensadministratör: Övriga stabsmedlemmar: Bengt Guvå, pol. mag. organisationskonsult, VD Propens Organisationskonsulter AB, Södertälje. Peter Hugo, psykoanalytiker, medlem i Svenska Psykoanalytiska föreningen (IPA). Privat praktik, Stockholm. Maria Edlund. leg. psykoterapeut, VD Krica Behandling och utbildning, Stockholm. Maria Fitger, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Psykoanalytiker (IPA). Privat verksam vid PsykologCentrum i Malmö. Liv Hök, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, organisationskonsult. Privat verksamhet. Lisbet Knudsen, socionom, bitr. verksamhetschef, familjebehandlare, utvecklingssamordnare, Magelungen Utveckling AB, Stockholm. Endre Sjøvold, Ph.D i organisationspsykologi, ass. professor vid universitetet i Trondheim (NTNU), organisationskonsult, Oslo. Imants Vilemsons, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Socialförvaltningen Stockholm samt privat praktik, Stockholm. Seminarieledare vid uppföljningsdagen: Siv Boalt Boëthius, professor, psykoanalytiker, organisationskonsult, Stockholm. Konferensens uppläggning Arbetet under konferensen är uppbyggt kring olika moment som har ett visst antal arbetspass. Dessa kan betraktas som system och delsystem inom konferensen. De är indelade i processinriktade och diskussionsinriktade moment och deras syfte beskrivs nedan. På sid. 8 finns ett schema för konferensen. Konferensinledning Konferensen inleds med ett gemensamt möte för deltagare och stab. Syftet är att inleda arbetet med konferensens huvuduppgift och att presentera de aktuella utgångspunkterna, uppläggningen och ramarna. Även praktisk information kommer att lämnas. Konferensinledningen är också det tillfälle där deltagare och stab har möjlighet att börja forma sina olika roller inom de givna förutsättningarna. 5

6 Processinriktade moment De processinriktade momenten, institutionsmoment och smågrupp, har fokus på det närvarande, dvs det som utspelar sig här och nu. Uppgiften är att genom aktivt deltagande utforska sociala skeenden medan de pågår. Stabsmedlemmar arbetar i dessa moment i rollen som konsult eller ledare. Institutionsmoment Institutionsmomentet omfattar sju arbetspass där deltagarna har möjlighet att själva skapa och arbeta inom system och delsystem med olika syften och sammansättning. Uppgiften är att undersöka relationerna mellan olika delsystem medan de pågår, t ex hur de bildas, utvecklas och avvecklas. Fokus kan bl a vara att utforska förhållanden mellan t ex olika grupper av deltagare, eller mellan stab och deltagare. Begrepp som behörighet och representation är centrala och hur dessa begrepp påverkas av förbindelser med andra grupper. Staben medverkar i form av ledningsgrupp och konsultgrupp. Momentets sista arbetspass sker i plenum med alla samlade. Smågrupp Smågruppsmomentet omfattar fem arbetspass, och ger möjlighet att utforska grupprocesser inom ett mindre system där man kan känna igen varandra. Grupperna sätts samman av konferensledningen och består av högst 9 deltagare, som i möjligaste mån har olika ålder, kön och bakgrund. Varje grupp har en konsult som bistår i arbetet med huvuduppgiften att utforska det som händer medan det utspelar sig. 6

7 Diskussionsinriktade moment De tre diskussionsmomenten omfattar arbetet i reflektionsgrupp, rollanalys och konferensdiskussionen. De ger tillfälle att diskutera och reflektera över de erfarenheter som gjorts, samt hur och om de kan användas utanför konferensen. Reflektionsgrupp Reflektionsgrupperna består av tre arbetspass i mindre grupper. Dessa är sammansatta av konferensledningen och består, så långt möjligt, av deltagare från olika verksamhetsområden och med olika erfarenheter. Det första passet ger möjlighet att reflektera över frågor som hör ihop med att komma till konferensen. De senare passen ger möjlighet att blicka tillbaka på hur det varit att komma till konferensen och de erfarenheter som gjorts under de processinriktade momenten men också undersöka hur det man lärt sig kan komma till användning i andra sammanhang kopplade till deltagarnas arbetsliv eller andra roller i samhället. Varje grupp kommer att ha en stabsmedlem som medverkar som samtalsledare. Rollanalys Detta moment består av två arbetspass i mindre grupper. Dessa är sammansatta av konferensledningen och består, så långt möjligt, av deltagare från olika verksamhetsområden och med olika erfarenheter. Här ges tillfälle att studera vilka roller man tagit eller tilldelats i konferensens olika skeden, men också att reflektera över likheter eller olikheter i förhållande till rolltagande utanför konferensen. Konferensdiskussion Konferensdiskussionen är placerad i slutet av konferensen och ger deltagare och stab möjlighet att tillsammans diskutera olika erfarenheter som konferensen har bidragit till. Diskussionen syftar till att ge en överblick över konferensen som helhet, och dess delar. 7

8 Schema Med reservation för ändringar Klockslag Torsdag Fredag Lördag Smågrupp Smågrupp Kaffe/te Kaffe/te Institutionspass Rollanalys Paus Paus Registrering: Institutionspass Reflektion Konferensinledning Lunch Lunch Reflektion Smågrupp Konferensdiskussion Paus Paus Kaffe/te Institutionspass Rollanalys Reflektion Paus Paus Institutionspass Institutionspass Kaffe/te + smörgås Kaffe/te + smörgås Institutionspass Institutionsplenum Paus Paus Smågrupp Smågrupp Uppföljningsdag Konferensen följs upp med en heldag i Stockholm, preliminärt den 6 februari Under denna dag kommer ett seminarium om utgångspunkterna för grupprelationskonferenser och hur dessa relaterar till övrig grupputvecklingsteori att hållas. Det kommer att ges möjlighet att diskutera tillämpning av de lärdomar man tagit och göras kopplingar till det egna arbets-, studie- eller vardagslivet. 8

9 Praktiska upplysningar Tid och plats Konferensen inleds torsdagen den 24 november kl och avslutas lördagen den 26 november kl Den anordnas i externatform och är förlagd till Nürnberghuset, Björngårdsgatan 14B i Stockholm. Kostnader för måltider och kaffe/te ingår i konferensavgiften. Ansökan Formulär för ansökan till konferensen finns på AGSLO:s hemsida Ansökan är personlig och skickas till konferensadministratören på nedanstående adress: AGSLO:s höstkonferens 2011 c/o Maria Edlund Ploggatan Stockholm Kontaktuppgifter: Telefon: +46 (0) E-post: maria.edlund@agslo.se Ansökan skall vara konferensadministratören tillhanda senast fredagen den 14 oktober Ansökan är bindande. Om platser finns kvar efter ansökningstidens utgång kan konferensledaren beakta och besluta om antagning även efter ansökningstidens utgång. Konferensavgift Konferensavgiften är SEK. Moms tillkommer med SEK. Faktura skickas ut i samband med antagning. Konferensavgiften skall vara AGSLO tillhanda senast torsdagen den 17 november Sökande är personligen ansvarig för att konferensavgiften betalas i tid oavsett hur deltagandet finansieras. Inbetalning Inbetalning görs till AGSLO:s plusgiro eller bankgiro Ange på inbetalningen vem betalningen avser. AGSLO:s organisationsnummer är Stiftelsen AGSLO har F-skattebevis. Reducerad avgift AGSLO:s styrelse avsätter ett visst belopp som bidrag till konferensavgiften. Skriftlig ansökan om reducerad avgift görs på särskild blankett som kan rekvireras från AGSLO:s styrelse på e-postadress kassor@agslo.se. Ansökan skall vara styrelsen tillhanda senast fredagen den 14 oktober Återbud Vid återbud före fredagen den 21 oktober återbetalas konferensavgiften (med ett avdrag på 850 SEK). Vid senare återbud återbetalas avgiften endast om lämplig ersättare kan antas. 9

10 Ansökan om deltagande i AGSLO:s konferens Uppgift, Roll & Omvärld En arbetskonferens om sociala processer i arbetsliv och samhälle november 2011 med uppföljningsdag 6 februari 2012 Ansökan ska vara konferensadministratören tillhanda senast fredagen den 14 oktober AGSLO:S höstkonferens 2011 c/o Maria Edlund Ploggatan Stockholm Konferensavgiften är SEK. Moms tillkommer med SEK. Faktura på konferensavgiften sänds ut i samband med antagning. Namn: Adress: Postnr: Ort: Land: Telefon: Fax: E-post: Befattning: Arbetsgivare: Fakturaadress: Ålder: Kön: Nationalitet: Utbildning: Tidigare erfarenhet av deltagande i grupprelationskonferenser (v.g. ange arrangör och år) Information om konferensen har jag fått genom: Jag har läst broschyren och jag accepterar konferensens uppläggning och praktiska arrangemang. Jag är införstådd med att min ansökan har karaktären av ett kontrakt mellan mig och AGSLO enligt de villkor som beskrivs i broschyren. Datum Sökandes underskrift 10

11 Konferensens bakgrund Konferensen har sina historiska rötter i den tradition som inleddes i början på 50-talet av personer med anknytning till Tavistock institute of Human Relations i London. Genom forskning, konsultation och grupprelationskonferenser har personer från olika discipliner tillsammans strävat efter en djupare förståelse av sociala skeenden. Den första grupprelationskonferensen hölls i Leicester 1957 och numera anordnas återkommande konferenser i många länder över hela världen. Teoretiska utgångspunkter Grupprelationstraditionen har hämtat sina utgångspunkter från främst två teorier. Systemteorin bidrar med antaganden om att individer, grupper och organisationer kan beskrivas som öppna system. Ett öppet system har alltid ett pågående utbyte med sin omvärld och påverkar respektive påverkas av sitt sammanhang. Både individer, grupper och organisationer kan ses som öppna system vars förmåga att handla, tänka och känna präglas av den gemenskap vi ingår i. Den psykoanalytiska teorin bidrar med antagandet om omedvetna processer. Människors upplevelser och handlingar är inte alltid rationella och logiska, utan styrs också av känslor, motiv och behov som vi inte alltid vill kännas vid eller är medvetna om. Inom grupprelationstraditionen är W.R. Bions antagande om omedvetna processer i grupper av särskild betydelse. Sociala system uppstår, utvecklas och avvecklas under inflytande av omedvetna föreställningar och strävanden. Denna kombination av systemteori och psykoanalytisk teori bildar grunden för den s.k. Tavistocktraditionen. Nedan följer en kort presentation av viktiga begrepp och på AGSLO:s hemsida finns också tips om texter och litteraturreferenser. Viktiga begrepp En organisation bildas när människor sluter sig samman och samverkar i ett bestämt syfte. Den kan därför uppfattas som både en process och en struktur. Organisationen finns till för att fylla en för dess fortlevnad väsentlig uppgift, en huvuduppgift. Vid sidan av huvuduppgiften finns andra ofta mer dolda motiv för hur organisationer skapas och formas. Av stor betydelse är de behov, föreställningar, känslor och strävanden som inte är medvetna. Dessa kan ibland främja arbetet men ofta står de också i konflikt med både uppgifter och arbetssätt. Förståelsen av organisationers liv behöver därför omfatta både dess medvetna och omedvetna aspekter. För att kunna reglera och definiera förhållandet till omvärlden är gränser av avgörande betydelse. Gränser kan handla om tid, rum, uppgifter och resurser. Genom att uppmärksamma gränser blir det möjligt att urskilja vad som hör hemma innanför respektive utanför en organisation, eller skiljelinjerna mellan dess olika delar. Gränser har därför stor betydelse för hur samspelet mellan individer, grupper och organisationer kommer att gestalta sig. Med ledning menas den process där yttre och inre gränser i en organisation regleras. Det kan gälla gränsen mellan ett system och dess omvärld, mellan olika delar inom en organisation, mellan person och roll, stabilitet och förändring eller mellan fantasi och verklighet. Ledarskap, innebär att någon åtar sig, bär ansvar för och utför uppgifter som handlar om att leda. Ledarskap utgör därmed det personliga uttrycket för ledning. 11

12 För att människorna inom en organisation skall kunna arbeta med huvuduppgiften måste var och en, i anslutning till den, tolka och forma sin specifika roll. Roller kan vara arbetsinriktade och formella eller mer informella, symboliska till sin karaktär. De formas och upprätthålls medvetet och omedvetet. Både individer och grupper har oftast olika funktioner och uppgifter som ger dem särskilda roller i förhållande till den övriga organisationen. En följd av detta är ofta att både enskilda medarbetare och grupper låter sig representeras av andra. Befogenhet eller behörighet är en grundläggande del av innehållet i den roll som organisationen tilldelat individen eller gruppen. Här avses rätten att arbeta med en uppgift. Hur man fått, utformat och bejakat sin behörighet påverkar i vilken grad man har tillgång till sin kompetens och kan arbeta med uppgiften. Begreppen system och delsystem används för sociala grupperingar som har ett inre sammanhang och en avgränsning mot omvärlden. Sociala system präglas av motiv och drivkrafter som skapar både medvetna och omedvetna processer. Vad är AGSLO? AGSLO bildades i Sverige 1974 och har som uppgift att anordna grupprelationskonferenser och främja verksamhet inom Tavistocktraditionen i Sverige. Den första skandinaviska konferensen hölls 1975 i Sigtuna och AGSLO har sedan dessa anordnat ett femtiotal arbetskonferenser i Sverige samt medverkat i internationella arrangemang med anknytning till traditionen. AGSLO arrangerar också återkommande workshops, seminarier och s.k. Listening Posts. Stiftelsen AGSLO är en icke vinstdrivande organisation och både stiftelseråd och styrelse arbetar helt utan ekonomisk ersättning. Vem deltar i AGSLO:s konferenser? Närmare 3000 personer, från ca 900 olika organisationer, har hittills deltagit i AGSLO:s konferenser. Deltagare har kommit från näringslivet, kommunal och statlig förvaltning, t ex socialtjänst, hälsooch sjukvård, universitet, skolor, försvaret, kyrkor och ideella organisationer. Information Mer information om AGSLO:s organisation och verksamhet finns på AGSLO:s hemsida Där finns också artiklar och litteraturförslag för den som vill läsa mer.