13-18 JUNI 2009 RISK, TILLIT & FÖRÄNDRING

Transkript

1 STIFTELSEN AGSLO INBJUDER TILL KONFERENS OM GRUPPRELATIONER SKYTTEHOLMS KURSGÅRD, EKERÖ JUNI 2009 RISK, TILLIT & FÖRÄNDRING i Arbetsliv och Samhälle EN ARBETSKONFERENS MED ETT A- OCH ETT B-SYSTEM ARBETSGRUPPEN FÖR STUDIUM AV LEDARSKAP OCH ORGANISATION

2 DET TALAS MYCKET om den höga förändringstakten i dagens arbetsliv och samhälle, och man kan fråga sig vilka förändringar som egentligen har effekt och främjar utveckling. En del kan nästan tyckas skenbara och har kanske egentligen helt andra syften än att skapa något nytt. Andra är så omfattande och genomgripande att de blir svåra att förhålla sig till eftersom de upplevs ligga långt utanför vår kontroll och möjlighet att påverka. En del förändringar ter sig helt rimliga och kan både planeras och genomföras, men visar sig ändå ge helt andra resultat. Alla är nog eniga om att förändringar kan betyda nya möjligheter och nödvändig utveckling, men också innebära ett stort mått av osäkerhet och ovisshet som måste hanteras. Frågor kring risktagande och tillit blir centrala och samtidigt nödvändiga för att vi ska kunna ta en aktiv del i det som sker. Det gäller risker som enskilda människor måste ta men också i grupper och organisationer. Självklara sammanhang kanske plötsligt förlorar betydelse och nya konstellationer uppstår. Invanda föreställningar och vanor måste ges upp för att något nytt skall kunna skapas. Vem och vad man kan lita på är inte längre självklart; misstro och stagnation kan lätt bli ett hinder. Därför är behovet av kritisk granskning större än någonsin; det är inte alls säkert att all förändring är av godo. Frågor av detta slag är möjliga att utforska på AGSLO:s konferens Risk, Tillit och Förändring i Arbetsliv och Samhälle juni Konferensens metod bygger på erfarenhetsbaserat lärande där det centrala är att utforska vad som kan utspela sig i grupper och organisationer och ger möjlighet till ett unikt personligt förankrat lärande.

3 Vem vänder sig konferensen till? Konferensen vänder sig till alla som vill fördjupa och vidga sin förståelse för sociala processer i grupper, organisationer och samhälle. Den är öppen för människor inom alla yrken och verksahetsområden samt studerande på olika nivåer. Konferensen har möjlighet att ta emot två olika nivåer av deltagare. Alla kan delta som A-deltagare. För att delta som B-deltagare krävs att man deltagit i minst en grupprelationskonferens tidigare. I övrigt ställs inte några krav på särskilda förkunskaper för att delta, men viljan och modet att lära av egna erfarenheter har betydelse för vilket utbyte man får. Vad är en grupprelationskonferens? En grupprelationskonferens handlar alltså om att försöka förstå hur människor agerar och uppfattar sig själva och andra i grupper och organisationer. Genom att få en mer perspektivrik och fördjupad förståelse och erfarenhet kan deltagaren finna andra förutsättningar för att handla och påverka i komplexa sammanhang. Metod och uppläggning gör att både medvetna och omedvetna krafters betydelse kan undersökas. Perspektiven växlar mellan individ, grupp och organisation så att det blir möjlighet att utforska både det som sker mellan individer, mellan grupper och mellan individ, grupp och själva konferensen som organisation. Deltagarna får alltså möjlighet att dels befinna sig i och delta i dessa skeenden, dels tillfälle att diskutera och reflektera över det man varit med om. Under konferensen finns också utrymme att bearbeta och knyta an nya lärdomar och idéer till sammanhang utanför konferensen. Konferensen leds av en stab. De processer som utvecklar sig mellan deltagare och stab ger unika möjligheter till att lära om ledarskap och befogenhet och hur frågor om risk, tillit och förändring är kopplade till detta. Konferensens uppgift En organisations huvuduppgift är den gemensamma grunden för dess verksamhet. Alla som är verksamma i en organisation har anslutit sig till huvuduppgiften och formar sina roller utifrån denna. Huvuduppgiften gör det möjligt för en organisation att skilja ut arbete från andra aktiviteter som kanske pågår och gör det också möjligt att avgränsa olika arbetsuppgifter inom organisationen. En konferens av detta slag är i sig en sorts tillfällig organisation för lärande. Huvuduppgiften är: Att lära om medvetna och omedvetna processer som hör samman med risk, tillit och förändring i arbetsliv och samhälle. För deltagare i konferensen är uppgiften att lära genom egna erfarenheter och tillsammans med andra reflektera över dessa erfarenheter och eventuellt hitta nya förhållningssätt att tillämpa utan för konferensen. Stabens uppgift är att skapa möjlighet för deltagarnas lärande under konferensen. 3

4 Konferensens metod att lära genom erfarenhet Stabens arbete under konferensen utgår från övertygelsen att det bästa sättet att verkligen lära sig om sociala skeenden är genom att studera dem medan de äger rum och sedan ha möjlighet att reflektera över och diskutera det man varit med om. Först då kan intellektuell kunskap integreras till en personligt förankrad färdighet där tanke, känsla och handling förenas och verklig utveckling blir möjlig. Konferensen kommer som organisation att utveckla sin egen dynamik och kultur, egna regler och arbetssätt. Att delta i denna process och tillsammans med andra diskutera och reflektera över det som sker är grunden för ett erfarenhetsbaserat lärande. Vad som skall läras är dock inte i förväg bestämt utan var och en avgör själv vad som är angeläget och meningsfullt, dvs. vad man vill lära och hur man vill göra detta. Konferensdeltagare Konferensen är öppen för ca 48 deltagare av vilka högst 12 platser kan reserveras för B-deltagare. Alla kan ansöka och delta som A-deltagare oavsett om man har tidigare konferenserfarenhet eller inte. För att delta som B-deltagare krävs erfarenhet av minst en tidigare grupprelationskonferens arrangerad av AGSLO eller likvärdig arrangör. Minst sex B-deltagare krävs för att konferensen skall kunna genomföras enligt det presenterade upplägget; B-systemet kan komma att utformas annorlunda beroende på dess storlek. Som tidigare nämnts finns i övrigt inte några krav på särskilda förkunskaper för att delta. Konferensledningen strävar efter att anta personer från olika sektorer av samhället, personer som har olika positioner och yrkesbakgrund men även sådana som är på väg in i yrkeslivet. Att delta i en konferens av detta slag kan vara ansträngande och känslomässigt påfrestande. Personer som befinner sig i kris eller har en bräcklig fysisk eller psykisk hälsa bör därför inte delta. Konferensen vänder sig inte till personer som söker hjälp för att lösa personliga problem, fokus ligger helt och hållet på lärande om gruppskeenden och inte på enskilda individers personlighet. Konferensstabens uppgift Konferensstaben är ett delsystem inom konferensen och har en viktig del av de skeenden som utvecklas under konferensens gång. Alla som arbetar i staben har ett gemensamt ansvar för ledning av konferensen och de gränser som bestäms av uppgiften och övriga ramar. Stabens arbete leds av konferensledaren, som i likhet med övriga stabsmedlemmarna arbetar i olika roller under konferensens gång. De olika stabsrollerna hör samman med arbetsuppgifter som att utöva ledning, att administrera, att arbeta som konsult, samtalsledarare eller observatör. När stabsmedlemmarna arbetar som konsulter under de processinriktade momenten är en central uppgift att utifrån observationer och egna erfarenheter bidra med arbetshypoteser om vad som utspelar sig just då. Ledningsrollen under institutionsmomentet är att ur detta perspektiv tolka det som pågår i momentet som helhet. Under återblick- och tillämpningsmomentet arbetar samtalsledaren med att underlätta för deltagarna att reflektera över och diskutera gjorda erfarenheter och möjliga slutsatser. Staben sammanträder regelbundet utanför det gemensamma schemat för att utbyta erfarenheter och granska sitt eget arbete. Syftet med dessa möten är att öka de resurser som deltagarna sedan förfogar över i sitt arbete med konferensens huvuduppgift.

5 Konferensstaben består av följande personer: (med reservation för ändringar) Konferensledare: Biträdande konferensledare: Konferensadministratör: Biträdande konferensadministratör: Övriga stabsmedlemmar: Johanna Crafoord leg. psykolog, verksamhetschef Avonova Hälsa Stockholm AB, Stockholm. Stefan Jern, docent, leg. psykolog, specialist i klinisk och arbetslivets psykologi, Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Bengt Brattgård, leg. psykolog, VD IHPU Psykologiutbildarna och univ. adj. Lunds universitet. Maria Edlund, leg. psykoterapeut, verksamhetschef Krica Behandling och Utbildning, Stockholm. Hadi Rahimi Danesh, beteendevetare, leg. gruppanalytisk psykoterapeut, Psykoanalyskandidat, lärare och handledare, organisationskonsult, privat praktik, Uppsala. Maria Fitger, leg. psykolog, leg.psykoterapeut, psykoanalytiker och handledare. Privat verksam, PsykologCentrum, Malmö. Bengt Guvå, fil.kand.pol.mag. organisationskonsult, Södertälje Mats Hamreby, MSc, psykoanalytiker, lärare och handledare i psykoterapi, Psykoterapiinstitutet/Basresurs Psykoterapi, Centrum för psykiatriforskning; privat praktik, Stockholm Peter Hugo, Psykoanalytiker, medl. Sv. Psykoanalytiska föreningen (I.P.A.). Leg. psykoterapeut, skötare inom psykiatrisk vård, handledare och organisationskonsult, Stockholm. Gun Kjellberg, aukt. socionom, fil.mag, MSc, universitetsadjunkt, Socialhögskolan, Lunds universitet; privatpraktiserande konsult och handledare, Lund. Stina Åsell, socionom, leg. psykoterapeut, privat praktik, Stockholm. Konferensens uppläggning Arbetet under konferensen är uppbyggt kring olika moment som har ett visst antal arbetspass. Dessa kan betraktas som system och delsystem inom konferensen. Momenten är indelade i processinriktade och diskussionsinriktade moment och deras syfte beskrivs nedan. Längre fram i texten finns ett schema för konferensen. Konferensinledning Konferensen inleds med ett gemensamt möte för A-deltagare och B-deltagare samt stab. Syftet är att påbörja konferensens arbete med huvuduppgiften och presentera konferensens utgångspunkter, uppläggning och ramar.

6 Processinriktade moment Dessa moment har fokus på det närvarande, dvs. det som utspelar sig här och nu. De omfattar arbete i smågrupp, mindre smågrupp, storgrupp och institutionsmoment. Uppgiften är att genom aktivt deltagande utforska sociala skeenden medan de pågår. Stabsmedlemmarna arbetar under dessa moment i rollen som konsult, ledare eller observatör. För A-deltagare SMÅGRUPPSMOMENTET omfattar åtta arbetspass. Gruppen består av högst 13 deltagare som i möjligaste mån har olika ålder, kön och bakgrund. Gruppsammansättningen görs av konferensledningen som eftersträvar så stor variation som möjligt. Varje grupp har en konsult som bistår gruppen i dess arbete. För B-deltagare MINDRE SMÅGRUPPSMOMENTET omfattar åtta arbetspass. Den mindre smågruppen har högst sex deltagare. Gruppsammansättningen görs av konferensledningen och så stor variation som möjligt eftersträvas. Uppgiften är att utforska det som händer allt eftersom det utvecklar sig. Gruppen har en konsult som bistår gruppen i dess arbete. PRAXISMOMENTET omfattar två arbetspass. Huvuduppgift och roller förhandlas vid momentets början. 2-4 stabsmedlemmar medverkar under momentet. För samtliga deltagare STORGRUPPSMOMENTET omfattar sju arbetspass och består av samtliga deltagare. Uppgiften är att utforska det som händer medan det utspelar sig. Storgruppen är så stor att det är svårt att mötas direkt ansikte mot ansikte och ger därför möjlighet att vara med om hur upplevelser av anonymitet och identitet uttrycks och hanteras i en stor grupp och hur fantasier, rykten och myter utvecklas för att göra det som sker mer begripligt och meningsfullt. Fyra stabsmedlemmar i rollen som konsult eller observatör bistår storgruppen i dess arbete. INSTITUTIONSMOMENTET omfattar 10 arbetspass där det sista sker i plenum med alla samlade. Uppgiften är att aktivt undersöka relationerna mellan olika delsystem medan de pågår. Inom ramen för momentet bildar deltagarna egna grupper och bestämmer organisation och uppgift för sitt arbete. Staben medverkar som ledningsgrupp och konsultgrupp.

7 Diskussionsinriktade moment Dessa moment omfattar arbetet i återblicksgrupp, tillämpningsgrupp, plenum för B-systemet och konferensdiskussion. De ger tillfälle att diskutera och reflektera över de erfarenheter som gjorts och hur dessa kan användas utanför konferensen. För A-deltagare ÅTERBLICKSGRUPPERNA omfattar två arbetspass och arbetet görs i mindre grupper. Grupperna är sammansatta av konferensledningen som i möjligaste mån försökt föra samman deltagare från liknande verksamhetsområden. Här ges möjlighet att blicka tillbaka på hur det varit att komma till konferensen och vilka erfarenheter deltagarna gjort under de processinriktade momenten. En stabsmedlem medverkar som samtalsledare. För B-deltagare PLENUM FÖR B-SYSTEMET ligger mot slutet av konferensen och ger möjlighet för B- systemets deltagare och stab att diskutera och reflektera över vunna erfarenheter. Det ger också tillfälle att binda samman dessa med tidigare konferenserfarenheter. Gemensamma moment TILLÄMPNINGSMOMENTET består av två arbetspass i slutet på konferensen och A-deltagarna behåller samma gruppindelning och samtalsledare som i återblicksgrupperna. Syftet är att undersöka hur det man lärt sig under konferensen kan vara till användning i andra sammanhang kopplade till deltagarnas arbetsliv eller andra roller i samhället. Varje tillämpningsgrupp kommer att ha en stabsmedlem som medverkar som samtalsledare. Konferensdiskussionen ligger mot slutet av konferensen och ger deltagare och stab möjlighet att tillsammans diskutera olika perspektiv på konferensen som helhet och i dess olika delar.

8 Schema *(med reservation för ändringar) Lördag 13/6 Söndag 14/6 Måndag 15/6 Tisdag 16/6 Onsdag 17/6 Torsdag 18/ Storgrupp A: Smågrupp Storgrupp A: Smågrupp Tillämpningsgrupp B: Mindre smågrupp B: Mindre smågrupp Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe A: Smågrupp Storgrupp A: Smågrupp Storgrupp Konferens- B: Mindre smågrupp B: Mindre smågrupp diskussion Paus Paus Paus Paus Paus reg fr kl 12 Storgrupp A: Smågrupp Storgrupp A: Smågrupp Tillämpningsgrupp B: Mindre smågrupp B: Mindre smågrupp kl 14 K inl Lunch Lunch Lunch Lunch * A: Smågrupp Institutionspass Institutionspass Institutionspass A: - B: Mindre smågrupp B: plenum Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe * Storgrupp Institutionspass Institutionspass Institutionspass Middag Middag Middag Middag Middag * A: Smågrupp Institutionspass Institutionspass Institutionspass A: Återblicksgrupp B: Mindre smågrupp B: Praxis Paus Paus Paus Paus Paus * Institutionspass A: Återblicksgrupp Tillämpningsgrupp B: Praxis 8

9 Praktiska upplysningar Tid och plats Konferensen inleds den 13 juni kl och avslutas den 18 juni kl Konferensen anordnas i internatform och är förlagd till Skytteholms kursgård på Ekerö. Kostnader för måltider och inkvartering ingår i konferensavgiften. Alla disponerar enkelrum. Ansökan Formulär för ansökan till konferensen finns på AGSLO:s hemsida Ansökan är personlig och skickas till konferensadministratören på nedanstående adress: AGSLO:s sommarkonferens 2009 c/o Bengt Brattgård Torngatan 30 A Malmö Telefon: E-post: bengt.brattgard@agslo.se Ansökan skall vara konferensadministratören tillhanda senast den 30 april Ansökan är bindande. Om platser finns kvar efter ansökningstidens utgång kan konferensledaren beakta och besluta om antagning även efter ansökningstidens utgång. Konferensavgift Konferensavgiften är SEK exkl moms därtill kommer SEK i moms. Faktura skickas ut samtidigt med besked om antagning. Konferensavgiften skall vara AGSLO tillhanda 2 juni. Sökande är personligen ansvarig för att konferensavgiften betalas i tid oavsett hur deltagandet finansieras. Inbetalning Inbetalning av konferensavgiften ska göras till AGSLO på: Plusgiro: Bankgiro: Glöm inte att vid inbetalning ange vem avgiften avser! AGSLO:s organisationsnummer är Stiftelsen AGSLO innehar F-skattebevis. Reducerad avgift AGSLO:s styrelse avsätter visst belopp som bidrag till konferensavgiften. Skriftlig ansökan om reducerad avgift görs på särskild blankett som kan rekvireras från AGSLO:s styrelse på sekr@agslo.se. Ansökan skall vara styrelsen tillhanda senast den 22 april. Återbud Vid återbud efter den 12 maj återbetalas konferensavgiften (med avdrag på 850 kr) endast om lämplig ersättare kan antas. 9

10 Ansökan om deltagande i AGSLO:s konferens Risk, Tillit, Förändring i Arbetsliv och Samhälle juni 2009 Ansökan, som ska vara konferensadministratören tillhanda senast den 30 april, sändes per post till AGSLO:s sommarkonferens 2009 c/o Bengt Brattgård Torngatan 30 A Malmö Konferensavgiften är SEK exkl moms (moms SEK tillkommer) och sättes in på plusgiro: eller bankgiro Faktura på konferensavgiften kommer att sändas ut tillsammans med antagningsbeskedet. Ansökan gäller deltagande i: A-system Namn: Adress: B-system Postnr: Ort: Land: Telefon: Fax: Befattning: Arbetsgivare: Fakturaadress: Ålder: Kön: Nationalitet: Utbildning: Tidigare erfarenhet av deltagande i grupprelationskonferenser (v.g. ange arrangör och år) Jag har läst broschyren och jag accepterar konferensens uppläggning och praktiska arrangemang. Jag är införstådd med att min ansökan har karaktären av ett kontrakt mellan mig och AGSLO enligt de villkor som beskrivs i broschyren. Datum Sökandes underskrift 10

11 Konferensens bakgrund Denna konferens har sina historiska rötter i den tradition som inleddes i början på 50-talet av personer med anknytning till Tavistock institute of Human Relations i London. Genom forskning, konsultation och grupprelationskonferenser har personer från olika discipliner tillsammans strävat efter en djupare förståelse av sociala skeenden. Den första grupprelationskonferensen hölls i Leicester 1957 och numera anordnas återkommande konferenser i många länder över hela världen. Teoretiska utgångspunkter Grupprelationstraditionen har hämtat sina utgångspunkter från främst två teorier. Den första är systemteorin och dess antagande om att individer, grupper och organisationer kan beskrivas som öppna system. Ett öppet system har alltid ett pågående utbyte med sin omvärld och påverkar respektive påverkas av sitt sammanhang. Både individer, grupper och organisationer kan ses som öppna system vars förmåga att handla, tänka och känna präglas av den gemenskap vi ingår i. Från den psykoanalytiska teorin kommer antagandet om omedvetna processer. Människors upplevelser och handlingar är inte alltid rationella och logiska, utan styrs också av känslor, motiv och behov som vi inte alltid vill kännas vid eller är medvetna om. Inom grupprelationstraditionen är W.R. Bions antagande om omedvetna processer i grupper av särskild betydelse. Sociala system uppstår, utvecklas och avvecklas under inflytande av omedvetna föreställningar och strävanden. Denna kombination av systemteori och psykoanalytisk teori bildar grunden för den s.k. Tavistocktraditionen. Nedan följer en kort presentation av viktiga begrepp och på AGSLO:s hemsida finns också tips om texter och litteraturreferenser. Viktiga begrepp Inledningsvis nämndes att varje organisation behöver en uppgift som grund för sin verksamhet. De människor som är verksamma inom organisationen har åtagit sig att i något avseende arbeta med denna huvuduppgift. För att kunna göra det måste var och en tolka och forma sin specifika roll och befogenhet som är knuten till organisationens huvuduppgift. Både individer och grupper har oftast olika funktioner och uppgifter som ger dem särskilda roller i förhållande till den övriga organisationen. Det leder i sin tur till att både enskilda medarbetare och grupper representerar eller låter sig representeras av andra. Roller kan vara arbetsinriktade och formella eller mer informella, omedvetna och symboliska till sin karaktär. En roll är också beroende av den befogenhet eller behörighet som en person eller grupp har. Med befogenhet menas rätten att arbeta med en viss uppgift. Hur man fått och utformat sin befogenhet påverkar i vilken grad man har tillgång till sin kompetens och kan arbeta med en viss uppgift. Begreppen system och delsystem används för att beskriva sociala grupperingar som har ett inre sammanhang och avgränsning mot omvärlden. Sociala system rymmer både medvetna och omedvetna processer, vilket gör att det ofta finns outtalade motiv och drivkrafter för hur de sociala systemen skapas och utvecklas. Omedvetna känslor och strävanden kan ibland följas åt med det medvetna och planerade arbete som skall utföras, men också motverka eller direkt förhindra organisationens uttalade mål och arbetssätt. Genom att uppmärksamma gränser blir det möjligt att skilja ut vad som finns inom ett system och utanför och vad som hör hemma inom olika delar av ett system eller världen utanför. Detta har en avgörande betydelse för att en organisation skall kunna fullfölja sin uppgift på ett målinriktat och effektivt sätt och också bevara sin trovärdighet. Dessa gränser kan t. ex handla om tid, rum, uppgift eller resurser. 11

12 Med ledning menas den process där inre och yttre gränser i en organisation regleras. Det kan handla om gränsen mellan ett system och dess omvärld, mellan olika delar inom organisationen, mellan person och roll, mellan stabilitet och förändring eller fantasi och verklighet. Ledarskap är när någon åtar sig och bär uppgifter som handlar om att leda. Det är alltså det personliga uttrycket för ledning. Vad är AGSLO? AGSLO bildades i Sverige 1974 och har som uppgift att anordna grupprelationskonferenser och främja verksamhet inom Tavistocktraditionen i Sverige. Den första skandinaviska konferensen hölls 1975 i Sigtuna och AGSLO har sedan dessa anordnat ett femtiotal arbetskonferenser i Sverige samt medverkat i internationella arrangemang med anknytning till traditionen. AGSLO arrangerar också återkommande workshops, seminarier och s.k. Listening Posts. Stiftelsen AGSLO är en ickevinstdrivande organisation och både stiftelseråd och styrelse arbetar helt utan ekonomisk ersättning. Vem deltar i AGSLO:s konferenser? Närmare 3000 personer har hittills deltagit i AGSLO:s konferenser och ca 900 organisationer varit representerade. De har kommit från näringslivet, kommunal och statlig förvaltning, socialtjänst, hälso- och sjukvård, universitet, skolor, försvaret, kyrkor och ideella organisationer. På AGSLO:s hemsida finns exempel på organisationer som deltagit. 12