IDENTITET TILLHÖRIGHET och ENGAGEMANG

Transkript

1 ARBETSGRUPPEN FÖR STUDIER AV LEDARSKAP OCH ORGANISATION Grupprelationskonferens 2017 IDENTITET TILLHÖRIGHET och ENGAGEMANG den maj 2017 Tynningö, Stockholm

2 Identitet, tillhörighet och engagemang Vem är jag? Vad är det jag gillar, och vart är jag på väg? I vilka sammanhang känner jag tillhörighet, gemenskap och engagemang och upplever jag där att jag kan vara den jag vill? Vad innebär omgivningens olika krav och förväntningar på mig, för hur jag upplever mig själv, för mitt engagemang, min närvaro och min kreativitet? Identitet är ett begrepp som på många sätt är högst aktuellt, såväl i vardagsspråket, i media, som i den akademiska litteraturen. Identitet kan uppfattas på många sätt, men en kärna handlar om vem jag uppfattar att jag är. Svaret kan sökas i flera riktningar: i det inre, i min historia och mina värderingar, eller i vad min omgivning uppfattar mig som och erbjuder mig för möjliga identiteter. Identiteten uppfattas ibland som något stabilt och enhetligt, men oftare talar vi idag om att vi alla har tillgång till många och skiftande identiteter. Detta skapar möjligheter men innebär också påfrestningar. De snabba skiften som i hög grad kännetecknar dagens arbetsliv, med allt tätare byten av arbete eller arbetsplats, möjliggör växt och utveckling, men utmanar också vår känsla av kontinuitet och sammanhang. Arbetet får för många av oss också allt friare former, där vi kan arbeta hemifrån eller från caféer, med arbetstider som är glidande och oklara, vilket bland annat innebär att frågan om vem jag är just nu ständigt är mer eller mindre aktuell. Inte bara identiteter skiftar, utan också tillhörighet. Vi har alla ett behov av tillhörighet till något sammanhang, en organisation, en familj, en vänkrets osv. Arbetet definieras ofta utifrån det sammanhang och de samarbetspartners jag har, om det så är kollegor, kunder, klienter, patienter, brukare, eller något annat. När arbetets gränser blir mer flexibla, blir också frågan om tillhörighet en mer öppen fråga, på gott och ont. Var ligger i ett givet ögonblick min solidaritet hos professionen, organisationen, chefen, kollegorna, klienter/patienter/brukare, eller kanske hos familj och vänner? Och vad gör det med mig när olika tillhörigheter krockar, som till exempel i mötet mellan organisationens krav och klienters önskningar och behov? Att höra till innebär också risken att känna sig tvungen att anpassa sig och bli begränsad i sin individuella frihet. Hur viktig är gemenskapens stöd och värme, och hur viktigt är det för mig att själv kunna bestämma vad och hur jag gör? Finns det även en risk att sticka ut för mycket och därmed stötas ut? Var drar jag gränsen mellan anpassning och självständighet? Känner jag att jag kan påverka gemenskapens former och kultur, eller måste jag helt underordna mig det? 2

3 Identitet och tillhörighet skapar både förutsättningar och begränsningar för mitt engagemang, min energi och min lust. Rötterna till mitt engagemang har att göra med det som är meningsfullt och livsbejakande för mig, och som ger mig möjlighet att tillfredsställa och hantera grundläggande behov och drifter. När jag känner mig energisk och brinner för något ges tillvaron mening, och det som är slitsamt och frustrerande kan plötsligt bli värt besväret. Finner jag utrymme för denna energi i samspelet med kollegor, partners, kunder, och andra inom arbetets sfär, eller finner jag det med vänner och närstående, kanske finner jag det mer när jag är själv och oberoende? Såväl identiteten som jag gör anspråk på som den tillhörighet jag har, formar möjligheterna för mig att finna och leva ut mitt engagemang. Denna arbetskonferens syftar till att ge deltagarna möjlighet att utforska dessa tre teman, identitet, tillhörighet och engagemang, dess dynamik, spänningar och möjligheter, så som dessa skapas i och formar ett socialt system. För vem? Konferensen vänder sig till dig som arbetar som chef, ledare eller medarbetare i en större eller mindre organisation, och som vill fördjupa din förståelse för den dynamik som utvecklas i och formar sociala system som till exempel organisationer. Konferensen ingår också som en central del i en kurs inom specialistutbildningen för psykologer. Det finns plats för deltagare. Inga krav ställs på tidigare konferenserfarenheter eller särskilda teoretiska förkunskaper. Konferensledningen strävar efter att anta personer med olika yrkesbakgrund och från olika sektorer och positioner i samhället. Såväl du som befinner dig på arbetsmarknaden, du som är på väg in i yrkeslivet och du som studerar är välkommen till konferensen. Vad är en grupprelationskonferens? En grupprelationskonferens ger möjlighet att lära om det som sker när vi försöker samarbeta och organisera oss, genom att utforska det som sker medan det sker. Grupprelationskonferenser bygger på tanken om erfarenhetsbaserat lärande, det vill säga att du lär av de erfarenheter du gör under arbetets gång. Konferensen är uppbyggd av flera olika moment, som antingen är av här-och-nu-karaktär, där vi arbetar med att utforska det som sker, eller reflektionskaraktär, där vi arbetar med att tolka och förstå de erfarenheter vi gjort under här-och-nu-passen. I några av reflektionsmomenten arbetar vi också med att knyta erfarenheterna från konferensens här-ochnu-moment till andra erfarenheter vi har, t ex från vårt vardagliga arbete. Det finns däremot inga klassiska undervisningsmoment under konferensen. I samtliga moment deltar konsulter från konferens stab, som i olika roller hjälper till med arbetet. Konsulternas specifika roller och arbetssätt beror på vilket moment det är och vilken uppgiften är för momentet, och kommer därför att variera. Konsulterna är dock aldrig lärare i den mening vi förknippar med skola och universitet. Konferensen fokuserar på dynamik på såväl medveten som omedveten nivå. Att få syn på och utforska omedvetna processer är ofta svårt och utmanande och till stor del ett känslomässigt arbete. Konferensens struktur och konsulternas arbetssätt syftar till att underlätta detta, bland annat genom tydlighet i ramar och uppgifter. 3

4 Konferensens olika moment fokuserar på olika slags sociala system och ger möjlighet att lära om något olika aspekter av dynamiken i samarbete och interaktion, och att utforska konferensens tema på olika sätt. I denna konferens finns tre typer av här-och-nu-moment: mindre processtudiegrupp, stor processtudiegrupp, och organisationsmoment (se mer nedan). Centrala begrepp Denna konferens bygger på ett så kallat system-psykodynamiskt perspektiv, eller den så kallade Tavistocktraditionen. Några av de begrepp som är viktiga för konferensens upplägg, och som kan vara användbara för arbetet under konferensen, är system, delsystem, gräns, uppgift, roll, auktoritet och fantasi. System, delsystem och gräns Begreppet system kan användas på många olika sätt. I det system-psykodynamiska perspektivet tänker vi att ett system skiljs från sin omgivning av en gräns. Ett system är då något där det försiggår olika processer, som bearbetar något som kommer in och lämnar ifrån sig en eller flera produkter. Systemets gräns är alltså delvis öppen. Att hantera gränsen och reglera vad som kommer in och ut, är en viktig uppgift för systemet. Ett exempel på system kan vara en grupp, som vi uppfattar som distinkt i förhållande till dess omvärld, men där både information och medlemmar på ett eller annat sätt kan komma både in och ut. Inom ett system finns också delar med egna gränser, som vi kallar delsystem. Uppgift Varje system eller delsystem kan hantera en mängd olika uppgifter. Den uppgift som är central för systemet, för dess funktion och existens, kallar vi för huvuduppgift. För att kunna arbeta på huvuduppgiften måste normalt en lång rad andra uppgifter hanteras, som till exempel delsystem kan ta hand om. Roll Begreppet roll handlar i den här traditionen om den uppgift, eller de uppgifter, som ett delsystem har. Ofta tänker vi att det är individer som har roller, men också andra delsystem kan vi uppfatta som att de har olika roller. Roller både ges och tas, och kan både vara sakliga och känslomässiga / relationella. Till exempel kan en individ ha rollen att fördela ordet i en diskussion (en sak-uppgift), eller att sörja för att det skapas gemenskap och trygghet i en grupp (en känslomässig och relationell uppgift). Auktoritet Auktoritet eller behörighet handlar om min rättighet att arbeta på en speciell uppgift. Auktoritet kan ges uppifrån, nedifrån och inifrån. Jag får auktoritet uppifrån genom en organisatorisk struktur, t ex när min chef ger mig ett uppdrag. Auktoritet nerifrån innebär att andra ger mig rätt att leda ett arbete, till exempel när jag utses till ledare för en grupp eller när andra lyssnar på det jag har att säga. Auktoritet inifrån handlar om hur jag själv ger mig tillåtelse att kliva in i en roll och ta på mig en uppgift, vilket i stor utsträckning är en känslomässig process. I alla roller 4

5 förhandlas auktoritet på alla dessa nivåer, och hur de hanteras påverkar både vad vi kan göra i rollen, och hur vi upplever att arbeta i den. Fantasi Medan de tidigare begreppen i hög grad knyter sig till ett systemperspektiv, är fantasi ett mer tydligt dynamiskt begrepp. Med fantasi menar vi här en gestaltning av en i huvudsak omedveten föreställning. Fantasier har en som om -karaktär. Vi handlar, tänker och känner som om en fantasi spelades upp. Tanken är här att det vi gör alltid har en mening, och att söka efter vilka fantasier som verkar driva oss är ett sätt att förstå det som sker, även om det till synes saknar mening. Till exempel kan vi undvika att arbeta på vår huvuduppgift för att den är skrämmande, och istället ersätta den med en fantiserad uppgift som är mindre utmanande. Fantasier är alltså alltid drivna av känslor och ofta av defensiv karaktär, dvs de hjälper oss att undvika sådant som är utmanande. Konferensens huvuduppgift Konferensen är en tidsmässigt avgränsad organisation för gemensamt lärande. Varje organisation behöver en huvuduppgift för att kunna överleva. Huvuduppgiften är grunden för verksamheten. Alla som är verksamma i en organisation behöver på olika sätt ansluta sig till organisationens huvuduppgift. Den här konferensens huvuduppgift är: Att möjliggöra för deltagarna att utforska och lära sig mer om dynamik i sociala system, speciellt hur identitet, tillhörighet och engagemang formar och formas i samarbetsrelationer och organisering. Konferensstabens uppgifter Konferensstaben har ett gemensamt ansvar att leda konferensen, och att bevaka ramar och gränser kopplade till uppgiften. Staben utgör ett delsystem inom konferensen. Konferensledaren leder stabens arbete och rekryterar även staben. Stabsmedlemmarna kan arbeta i olika roller med tillhörande arbetsuppgifter, tex utöva ledning, administrera, arbeta som konsult eller vara samtalsledare vid ett reflektionspass. Konsultarbetet innebär bland annat att bidra till arbetet på den aktuella uppgiften, genom att utifrån egna observationer och erfarenheter formulera arbetshypoteser om vad som utspelar sig under olika moment på konferensen. En arbetshypotes är ett försök att formulera vad som pågår, och som skapar möjlighet för prövning och utveckling. 5

6 Konferensstab Konferensledare: Magnus Larsson, leg psykolog, docent, lektor vid Copenhagen Business School, Danmark. Biträdande konferensledare: Petra Bovide, leg logoped, biträdande verksamhetschef, Region Skåne. Administratör: Malin Nygren, PTP-psykolog, Region Jönköpings län. Övriga stabsmedlemmar: Johan Grant, Fil dr, leg psykolog, lektor, Lunds universitet, vd och seniorkonsult Organisationspsykologerna. Björn Josefsson, leg psykolog/ psykoterapeut, dipl. Gruppanalytiker, Specialist i arbets- & organisationspsykologi, NAV Arbeidslivssenter/ Proforum AB. Lisbet Knudsen, socionom, bitr verksamhetschef samt utvecklingsansvarig Magelungen Utveckling AB. Iréne Wanstadius, leg psykolog, Region Skåne. Konferensens delar Konferensen växlar mellan moment av här-och-nu-karaktär och moment av reflektions- och diskussionskaraktär, samt mellan moment i olika konstellationer och med något olika uppgifter. Konferensens moment är följande: Konferensinledning Konferensens inleds med en samling för alla deltagare och hela staben. Uppgiften för konferensinledningen är att skapa möjlighet att påbörja arbetet på konferensen, att börja utforska rollen som konferensdeltagare och därmed att börja orientera sig i konferensen som system. Konferensinledningen är ett diskussionsmoment, där deltagarna får en första möjlighet att möta konferensstaben och att reflektera över inträdet i konferensen. Storgruppsmoment Vid storgruppsmomentet, även kallat stor processtudiegrupp, deltar samtliga konferensdeltagare. Uppgiften vid storgruppsmomentet är att utforska och lära om den dynamik som utspelar sig i ett större system, på medveten och omedveten nivå, och särskilt hur identitet, tillhörighet och engagemang formar och formas i ett sådant system. Tre stabsmedlemmar bistår arbetet. Momentet som består av fyra arbetspass, samtliga av här-och-nu-karaktär. Smågruppsmoment Smågruppsmomentet, även kallat mindre processtudiegrupp, är ett mindre system, som samtidigt är ett delsystem av konferensen som helhet. Uppgiften vid smågruppsmomentet är att utforska och lära om den dynamik som utspelar sig i ett mindre system, på medveten och 6

7 omedveten nivå, och särskilt hur identitet, tillhörighet och engagemang formar och formas i ett sådant system. En stabsmedlem bistår arbetet i varje mindre processtudiegrupp. Momentet består av fem arbetspass, samtliga av här-och-nu-karaktär. Organisationsmoment Organisationsmomentet innebär att konferensens deltagare har möjlighet att själva skapa och organisera sig inom system och delsystem med olika syften och sammansättning. Här ges utrymme att särskilt utforska och erfara processer i samarbete mellan delsystem och grupper, inklusive hur gränser och representation formas och hanteras. Samtliga konferensdeltagare deltar i momentet som består av sju arbetspass. Momentet leds av ett delsystem av konferensstaben, medan ett annat delsystem bistår arbetet med konsultation. Uppgiften för organisationsmomentet är att utforska och lära om den dynamik som utspelar sig i ett större delvis självorganiserande system, på medveten och omedveten nivå, och särskilt hur identitet, tillhörighet och engagemang formar och formas i ett sådant system. Momentet avslutas med ett plenum. Samtliga pass inom momentet är här-och-nu-pass. Reflektions- och tillämpningsmoment I reflektionsmomentet ges deltagarna möjlighet att i mindre grupper samtala om och skapa mening i de erfarenheter man gör under konferensen. Uppgiften för reflektionsmomentet är att reflektera över och lära av sina erfarenheter under konferensen, speciellt med fokus på de roller som ges och tas, och hur identitet, tillhörighet och engagemang formas av och formar dessa. Arbetet bistås av en stabsmedlem i rollen som samtalsledare. I konferensen finns två reflektionspass. Tillämpningsmomentet ger deltagarna möjlighet att knyta samman sina erfarenheter under konferensen med sin situation utanför konferensen. Uppgiften för tillämpningsmomentet är att använda sina erfarenheter från konferensen för att reflektera över en arbetsrelaterad situation utanför konferensen. Arbetet bistås av en stabsmedlem i rollen som samtalsledare. I konferensen finns två tillämpningspass. Avslutningsplenum Konferensens sista pass är ett avslutningsplenum där samtliga deltagare och hela staben deltar, och gemensamt samtalar om sina erfarenheter av konferensen. Avslutningsplenum ger deltagare och stab en möjlighet att avsluta sitt samarbete inom konferensens ram. Uppgiften för avslutningsplenum, som är ett diskussionsmoment, är att reflektera över erfarenheter under konferensen, med särskilt fokus på hur identitet, tillhörighet och engagemang har format och formats av konferensens delar och helhet. Schema Med reservation för ändringar. Starttid 17 maj 2017 kl Sluttid 20 maj 2017 kl

8 09.00 SCHEMA Ons 17/5 Tor 18/5 Fre 19/5 Lör 20/5 Smågruppsmoment Smågruppsmoment Smågruppsmoment Kaffe/te Kaffe/te Kaffe/te Konferensinledning Storgruppsmoment Storgruppsmoment Tillämpningsmoment Smågruppsmoment Lunch Lunch Lunch Lunch Tillämpningsmoment Storgruppsmoment Organisationsmoment Organisationsmoment Kaffe/te Kaffe/te Kaffe/te Kaffe/te Avslutningsplenum Organisationsmoment Organisationsmoment Smågruppsmoment Organisationsmoment Organisationsmoment Reflektionsmoment Middag Middag Middag Storgruppsmoment Reflektionsmoment Organisationsmoment plenum

9 Praktiska upplysningar Tid Konferensen inleds onsdag 17 maj kl och avslutas lördag 20 maj kl Plats Konferensen är förlagd till Ljungbergsgården, Tynningö, i Stockholms skärgård. Den anordnas i internatform. Information med vägbeskrivning och resealternativ kommer. Ansökan Ansökan, som är både personlig och bindande, görs via formulär på AGSLO:s hemsida Ansökningarna behandlas i den ordning de kommer in. Senaste ansökningsdatum är 29 mars Om det vid ansökningstidens utgång finns platser kvar kan konferensledaren beakta detta och besluta om fortsatta antagningsmöjligheter. Konferensavgift Konferensavgiften är SEK. Moms tillkommer med 5000 SEK. Faktura skickas när ansökan inkommit. Kostnader för logi i enkelrum, måltider och kaffe/te ingår i konferensavgiften. Sökande är personligen ansvarig för att konferensavgiften betalas i tid oavsett hur deltagandet finansieras. Rabatterat pris för studenter För studenter på högskoleutbildning finns 5 platser till priset 5000 kr plus moms (6250 kr inklusive moms). Bidrag till avgiften AGSLO avsätter ett belopp för bidrag till konferensen i särskilda fall (gäller ej om du ansöker om studentpris). Ansökan görs via ett formulär på AGSLO:s hemsida Ansökan om reducerad avgift ska insändas tillsammans med ansökan om deltagande i konferensen, och kommer inte att behandlas efter 29 mars Återbud Vid återbud före 1 mars 2017 återbetalas konferensavgiften, med ett avdrag på 1000 SEK. 9

10 Kurs inom specialistordningen för psykologer AGSLO anordnar i samband med grupprelationskonferensen i maj 2017 en specialistkurs för psykologer. Kursen är ackrediterad av Sveriges Psykologförbund inom följande områden: Arbets- och organisationspsykologi, inriktning ledarskapets psykologi, organisationspsykologi och personalpsykologi Pedagogisk psykologi, inriktning personal/organisation Kursen omfattar två delar, självständigt litteraturarbete samt erfarenhetsbaserat lärande i grupprelationskonferensen. Läs mer på Information Ytterligare information meddelas konferensdeltagarna efter antagning. Frågor om konferensen kan mailas till konferens2017@agslo.se. Om du vill tala med konferensadministratören mailar du ditt telefonnummer så ringer vi upp dig så snart det är möjligt. Bakgrund till konferensen Konferensens historiska rötter finns i den tradition som inleddes i början av 1950-talet av personer med anknytning till Tavistock institute of Human Relations i London. Personer från olika discipliner har genom forskning, konsultation och grupprelationskonferenser tillsammans strävat efter en djupare förståelse av sociala skeenden. Den första grupprelationskonferensen hölls i Leicester Numera anordnas återkommande konferenser i många länder över hela världen. AGSLO AGSLO Arbetsgruppen för studier av ledarskap och organisation bildades 1974 och har som uppgift att anordna grupprelationskonferenser och främja verksamhet inom Tavistocktraditionen i Sverige. Den första skandinaviska konferensen hölls i Sigtuna 1975 och AGSLO har sedan dess anordnat ett femtiotal konferenser i Sverige, samt medverkat i internationella sammanhang med anknytning till traditionen. AGSLO arrangerar också workshops, seminarier och s.k. Listening Post. Stiftelsen AGSLO är en icke vinstdrivande stiftelse och både stiftelseråd och styrelse arbetar utan ekonomisk ersättning. Närmare 3000 personer från ca 900 olika organisationer har hittills deltagit i AGSLO:s konferenser. Deltagarna har kommit från näringslivet, offentlig sektor och föreningslivet, t ex socialtjänst, hälso- och sjukvård, universitet, skolor, försvaret, kyrkor och ideella organisationer. 10

11 önskar dig varmt välkommen till grupprelationskonferensen Identitet, Tillhörighet och Engagemang! Läs mer på 11