Anteckningar från Tobaksnätverk 6 mars 2014

Transkript

1 Anteckningar från Tobaksnätverk 6 mars 2014 Närvarande: Gunilla Hägg, Birgitta Hägg, Christina Öberg, Lisbeth Eriksson, Erika Rosen, Eva Arnerlöv, Liselott Hansson, Anita Eliasson, Lillemor Edin, Inga-Lill Westerlund, Catarina Neljestam, Anette Ramirez, Susanne Lundell, Berit Svensson, Liselott Björkvall, Sofie Lindman, Merri Subasic, Håkan Laxgård, Viktoria Karlsson, Sara Karlsson, Eva Manell, Eva Qvarnström, Emma Algell, Gerd Lövstav, Hanna Edin, Helena Lyckberg, Runa Hallin, Marlene Skalk, Py Rundqvist, Anna-Stina Nyberg, Carolina Lundén, Eva Flodin, Lars Björnlund, Mia Petterzon Wessén, Sanna Sörman, Anna Berg, Carina Hesse, Louise Olsson, Birgitta Sturesson, Susan Gustafsson, Jana Romin, Agneta Wenner.. Ärende Anteckningar Inledning Inledning, ny organisation, Margareta Pantzar Andra nyheter Rökfri operation i kvalitetshandboken Nytt om E-cigaretter Antal patienter som fick hjälp i Uppsala län under 2013 Rökningens skadlighet, nya siffror Snus, uppdaterad kunskap Andelen tobaksbrukare i Sverige nya siffror men inte mycket som händer! Dokumentation av tobaksavvänjning Inledning, nyheter.ppt Ny mall för dokumentation av tobaksavvänjning enligt det nya frågeformuläret. Finns nu tillgänglig. Prova om kom med synpunkter! Dokumentation.PPT Rekommenderad bok Erfarenhetsutbyte Rekommenderad bok för kvalificerad rådgivning/tobaksavvänjning är Stödja patienter att sluta röka och snusa. Rådgivning om tobak och avvänjning. B. Holm Ivarsson, A. Hjalmarson, M Pantzar. Studentlitteratur. Bilagorna finns på Navet. Carolina Lundén, Familjeläkarna i Bålsta Presenterar sitt arbetssätt och struktur som följer metoden. Arbetsstruktur CL.pdf Catarina Neljestam och Viktoria Karlsson på Husläkarcentrum i Enköping berättar om sitt arbete med grupper av motiverade deltagare från ett företag. Birgitta Hägg och Håkan Laxgård. Psykosmottagningen för vuxna berättar om sitt arbete inom psykiatrin där en framkomlig väg är att arbeta med olika grupper beroende på målsättning och motivation samt andra kreativa lösning som motsvarar förmågan hos patienten. Eva Qvarnström, Eriksbergs vårdcentral berättar om sitt arbete på hälsomottagningen och samarbetet med läkargruppen och övriga kollegor.

2 Hade kontakt med c:a 20 patienter under 2013 Hälsoäventyret Inga-Lill Westerberg, Årsta vårdcentral berättar om deras försök med informationsträffar för intresserade patienter. Carina Hesse berättar om Hälsoäventyrets arbete med ungdomar samt visar en film av ungdomar från Ärentunaskolan och deras syn på tobaksavvänjning i fyra punkter. 1.Ta paketet 2. Gå till papperskorgen 3. Kasta! 4. Tänk aldrig mer på tobak!! En bra början, eller hur! Hälsoäventyret.ppt Tobakspolicy Emma Algell informerar om den nya tobakspolicyn på Lasarettet i Enköping. Arbete pågår för att genomföra samma policy i hela landstinget med tobaksfria patientmöten och att e-cigaretter endast får användas på rökplatser. Tobacco Endgame Tobaksfritt sjukhus.ppt Information om Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025, ett nationellt projekt för att skapa opinion för en utfasning av rökningen i Sverige. Mer information om projektet hittar du på Ny folder delas ut. Presentationen kan ni gärna använda vid personalträffar på era enheter. Berätta för mig om ni gör det! Tobacco Endgame.PPT Information på Navet Gruppstarter Marknadsför Avslutning, information All information, bilagor m m finns på Navet som nu är tillgänglig för alla (utom för de som inte har Cosmic) Kunskapsbanken/Sjukvård/Tobak. Scrolla ner tills tobak kommer upp i vänsterspalt. De privata vårdcentraler som inte har Cosmic har får ett särskilt utskick med bilagor och andra dokument till patientarbetet. Anmäl förändringar när det gäller gruppstarter till undertecknad Marknadsför era tjänster bland kollegorna och på era hemsidor och andra lämpliga platser lokalt. Ert arbete gör stor skillnad! Resultat ggr 10 jämfört med när patienterna försöker på egen hand! LUFT-konferens 2-3 okt, minisymposium Tobak och psykisk ohälsa den 19 mars m m Avslutning.PPT Anteckningar förda av Margareta Pantzar e-post:margareta.pantzar@lul.se Tack alla för en trevlig eftermiddag!

3 6 mars 2014 Välkommen!

4 Ny organisation F o m 1 jan i år tillhör Folkhälsoenheten den nya förvaltningen, Hälsa och Habilitering Organisatoriskt tillsammans med Hälsoäventyret med samma chef C Hesse. Utökat uppdrag Konkurrensneutralitet grunden till förändringen

5 Rökfri operation Finns i kvalitetshandboken för Primärvård Ortopedi Kirurgi Plastik och Käkkirurgi Handkirurgi

6 Patientinformation i samband med operation När du blir opererad är det viktigt att du är rökfri När du är rökfri mår ditt hjärta och dina lungor bättre och ditt immunförsvar förbättras Sårläkningen blir bättre och du återhämtar dig snabbare Rökning påverkar operationsresultatet negativt, komplikationerna blir flera (50 %) och hälsoriskerna ökar. Eftersom även snus försämrar blodcirkulationen så är det viktigt vid vissa operationer att vara helt tobaksfri När du slutar röka/snusa blir din operation säkrare

7 Tobaksavvänjarens uppgift Följ upp alla som hänvisas inom en månad. Upprepa erbjudande till de patienter som inte bestämt sig och erbjud stöd till dem som vill sluta på egen hand. Dokumentera enligt rutin Boka in patienter som vill ha hjälp till ett bedömningssamtal och erbjud den hjälp som patienten har behov av Genomför behandling Gör sedvanlig uppföljning 3, 6 och 12 mån efter tobaksstopp och anpassa till eventuella behov av extra stöd som kan finnas i efterförloppet av operationen.

8 Så här fungerar e-cigaretten Gjord av rostfritt stål

9 Marknadsförs som en avvänjningsprodukt Det här är vad som avbildas på hemsidan Det här kommer vid leverans

10 Eller tillvänjning? Några smaker: Bubbelgum Kola Popcorn med smör Kakdeg Choklad

11 E-cigaretter Den elektroniska cigaretten utvecklades i Kina omkring år 2000 Marknadsförs i Europa f o m 2006, främst på internet Att "röka" e-cigarett kallas även "vaping" Det finns 100-tals märken och flera tobaksbolag utvecklar egna märken E-cigaretten marknadsförs som en metod för att sluta röka eller minska konsumtionen samt för användning på platser där rökning är förbjuden De flesta e-cigaretter innehåller nikotin, men det förekommer även nikotinfria sorter Liknar en vanlig cigarett, en penna eller en liten pipa 29 förgiftningsfall 2013 (yrsel, hjärtklappning, kräkningar o diarré)

12 Slutsatser e-cig Det går inte att slå fast att e-cigaretter är säkra Betydligt mindre skadliga än cigaretter Det finns ingen bevisad effekt som hjälpmedel för långsiktig rökavvänjning Kan vara en tillvänjningsprodukt för ungdomar Det är viktigt att e-cig förbjuds i rökfria miljöer Forskning och reglering behövs

13 Reglering Omfattas inte av Tobakslagen (innehåller ej tobak) Läkemedelsverket klassar e-cig som läkemedel Samma reklamregler som för tobak ska gälla i framtiden

14 Antal personer som fick hjälp 2013 Unika patienter med åtgärd DV 113 dvs kvalificerat rådgivande samtal Offentlig primärvård 564 Privat primärvård 319 Summa 883 Statistik från Ture Ålander, Kåbohälsan, Husläkargruppen, Familjedoktorn sam Enköpingshälsan finns ej i denna redovisning

15 Nya siffror om rökningens skadlighet personer/år dör pga tobaksrökning insjuknar i rökrelaterade sjukdomar Ny studie från Socialstyrelsen, Karolinska institutet och Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av Socialdepartementet

16 Fördelningen mellan olika sjukdomar i lungcancer, KOL, stroke och hjärtinfarkt i ett 40-tal andra sjukdomar I synnerhet för kvinnor kan vi se att rökningen orsakar sjuklighet även tidigt i livet

17 Snus uppdaterad kunskap Ökad risk för: Cancer i bukspottkörteln Permanenta och irreparabla munslemhinneförändringar med blottade tandhalsar Diabetes typ 2, gäller för minst 5 dosor/v Vid graviditet: Havandeskapsförgiftning, reducerad födelsevikt, förtida förlossning och missfall Andningsstörning Missbildning, Läpp-gomspalt Vissa indikationer för ökad risk: Cancer i matstrupe och magsäck Oral cancer Dödlig hjärtinfarkt Förhöjd blodtryck Metabolt syndrom Dödlighet vid cancerdiagnos Idrottsskador i muskler, leder och senor

18 Svag minskning av andelen rökare 11 % är dagligrökare, både män och kvinnor sedan tre år tillbaka Åldersgruppen som röker mest är år (14/15 %) Stora skillnader mellan hög- och lågutbildade Arbetslösa 19 % Sjukskrivna 26 % Invandrare 17 %/26 % andra europeiska länder Dagligsnusning 3-4 % stabilt i flera år för kv och minskning för män till 18 % Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2013 Folkhälsomyndigheten

19 Dokumentation Besök Tobaksavvänjning PV

20

21 Gravid Ammar Förälder/vårdnadshavare Planerad operation Högriskgrupp Ungdom under 18 Övriga friska unga Behandlingstema: Förberedelse inför tobaksstopp, motivation/beslut, kartläggning Behandlingstema: Förberedelse, kartläggning (tas bort) Behandlingstema: Aktiv förändring, tobaksstopp Behandlingstema: Aktiv förändringsfas, utveckla färdigheter Behandlingstema: Aktiv förändringsfas, medicinsk information, hälsovinster Behandlingstema: Aktiv förändringsfas, återfallsprevention Behandlingstema: Vidmakthålla förändringen

22

23 Har rökt mindre än 5 år Har rökt mellan 5 och10 år Har rökt mer än 10 år Röker sin första cigarett inom 30 minuter efter uppvaknandet på morgonen Röker sin första cigarett senare än 30 minuter efter uppvaknandet på morgonen Känner obehag utan rökning inom 2 timmar eller mindre Känner obehag utan rökning efter 2-4 timmar Känner obehag utan rökning efter mer än 4 timmar Närmaste anhörig röker Har rökare i hemmet Har rökare bland arbetskamrater på arbetsplatsen Har rökare i umgängeskretsen på fritiden Har aldrig försökt sluta röka Har försökt sluta röka enstaka gånger Har försökt sluta röka många gånger Föregående rökstopp inträffade för 1 år sedan eller mindre Föregående rökstopp inträffade för mer än 1 år sedan

24 Har snusat mindre än 5 år Har snusat mellan 5 och10 år Har snusat mer än 10 år Lägger in sin första snus inom 30 minuter efter uppvaknandet på morgonen Lägger in sin första snus senare än 30 minuter efter uppvaknandet på morgonen Känner obehag utan snusning inom 2 timmar eller mindre Känner obehag utan snusning efter 2-4 timmar Känner obehag utan snusning efter mer än 4 timmar Närmaste anhörig snusar Har snusare i hemmet Har snusare bland arbetskamrater på arbetsplatsen Har snusare i umgängeskretsen på fritiden Har aldrig försökt sluta snusa Har försökt sluta snusa enstaka gånger Har försökt sluta snusa många gånger Har tidigare haft ett snusuppehåll kortare än 1 mån Har tidigare haft ett snusuppehåll mellan 1-6 månader Har tidigare haft ett snusuppehåll Föregående snusstopp inträffade för 1 år sedan eller mindre Föregående snusstopp inträffade för mer än 1 år sedan

25 Hänvisar till husläkare Hänvisar till distriktssköterska Hänvisar till sjukgymnast Hänvisar till sjukvårdsrådgivningen Hänvisar till akutmottagning Hänvisar till barnmorska Hänvisar till barnspecialistmottagning Åter vid försämring eller utebliven förbättring Råd om egenvård

26 Journalanteckning, fritext Tobakskonsumtion, eventuella återfall, abstinensbesvär, vinster Övrigt, viktiga delar i processen (copingstrategier, situationer och återfallsrisker) Kontinuerliga anteckningar om läkemedelsbehandlingen under sökordet Läkemedelsbehandling/hantering Läkemedel samt eventuella biverkningar och åtgärder för detta.

27 Högriskgrupper Personer med blodfettsrubbning högt blodtryck övervikt och fetma lungsjukdom cancer diabetes hjärt-kärlsjukdom schizofreni och depression Enligt Socialstyrelsens riktlinjer

28 Besök 1 Individuell tobaksavväjning - ett exempel på arbetsstruktur Carolina Lundén Leg. Fysioterapeut Diplomerad tobaksavvänjare Kort information om tobaksavvänjning Meddela att frågan om tobaksstopp kommer ställas senare samma besök Frågeformulär om tobaksvanor, frågor om personliga situationer, hur mår vid tobaksbruk, utan tobak och skalfrågor Ambivalenskors: Läkemedel för tobaksavvänjning Förberedelse för tobaksstopp Registrering av tobaksbruk Eventuell nedtrappning Besök 2 Besök 3 och 4 De första erfarenheterna: Vad har gått bra? Lösningar på aktuella svårigheter Gå igenom kartläggning av tobaksvanor Läkemedel biverkningar? Råd om hur man bryter en vana Idéer för att minska röksuget Strategier som passar individen Avsluta positivt! Agenda besök 3 De första erfarenheterna Abstinensproblem Lindring av abstinens Viktproblem Regelbundna måltider Fysisk aktivitet Vinster med rökstoppet Det händer i kroppen när man slutat röka Frågor att ställa: Hur gå vidare? Risksituationer? Vilka tekniker behöver utvecklas? Agenda besök 4 Vinster med tobaksstoppet Erfarenheter Bakslag och återfall Läkemedel, plan för nedtrappning? Tankefällor Socialt stöd och tobaksbrukare i omgivningen Individens slutsatser och framgångsfaktorer 1

29 Besök 5 till 8 Frågor? Besök 5 Vinster och erfarenheter Högrisksituationer Återfallstankar Bakslagseffekt Besök 6 till 8 Vinster och erfarenheter Värderingarnas betydelse Sluta med läkemedel Beroende av nikotinläkemedel Motivation att hålla ut Återfall: Patientens val att sluta igen eller fortsätta Sammanfatta: Vad har du lärt dig? Fungerande strategier Vad är positivt med rökfriheten? 2

30 Tobaksfri skoltid Vuxnas ansvar ungas engagemang!

31 Programmet Typ tobak, liksom Elever årskurs 6

32 Tobaksfri vuxen och elev/barn Årskurs 6-9

33

34

35 Boken om tobak med ett ungdomsperspektiv Vad tycker du att man kan göra för att få ett tobaksfritt Sverige år 2025?

36 Elever i årskurs 6

37 Vuxnas ansvar ungas engagemang! Elever i årskurs 6

38 Vuxnas ansvar ungas engagemang! Elev i årskurs 9

39 Vuxnas ansvar ungas engagemang! Plantering av kunskapens träd!

40 Kampen mot tobak och vår miljö Nov 2013

41 Ett varv för regnskogen!

42 Räddat 3 hektar regnskog = kvadratmeter! 1 hektar = 100 x 100 m

43 Rödboruset 27 maj 2014 Syftet är att få flera ta ställning mot tobak och samla in pengar till barncancerfonden Klubbkamp 5 km Fyrisfjädern utmanar Storvreta innebandy och Upsala tennisklubb Vandringspris Guldlungan En av Uppsalas mest kuperade motionsslingor! En av backarna kallas i folkmun för "Djävulsbacken" och har en stigning på 19 m på en 100 meter lång sträcka). Hälsorundan 2,5 km Motionsslinga för barn, ungdomar och vuxna Frågesport 6 stationer

44

45 Tack!

46 Tobaksfritt sjukhus Rökfri arbetstid infördes i landstinget 2004 Lasarettet reviderade riktlinjerna 2007 och 2011 Tobaksenkät (FHI) maj 2011 uppföljning av riktlinjer och efterlevnad (chefer och medarbetare) Kaizenlapp (2013) Riktlinjerna bör även innefatta snus. Förslag i lappen: Att alla patientmöten ska vara tobaksfria (rök- och snusfria) Medarbetare: 9 procent rökare och 7 procent snusare (nov 2013)

47 Riktlinjer för tobaksfritt sjukhus Rökfri inom- och utomhusmiljö Tobaksfria patientmöten Rökfri arbetstid Tobakssamtal för medarbetare Besökare och entreprenörer Rutiner för efterlevnad av riktlinjerna

48 Rutiner för medarbetare Alla patientmöten är rök- och snusfria Medarbetare får inte röka i sina arbetskläder Rökning får endast ske på lunchraster Rökning får endast ske på anvisade platser E-cigaretter omfattas av förbudet Medarbetare erbjuds tobakssamtal Medarbetare erbjudas nikotinersättning Vid rekrytering informeras arbetssökande om sjukhusets riktlinjer Nyanställd personal informeras vid sin introduktion

49 Rutiner för patienter Patienten tillfrågas om tobak och informeras om fördelar med tobaksstopp och får enkla råd och HFS-broschyr Patientbroschyren Tobaksfritt Sjukhus delas ut till tobaksbrukande patienter Om patienten önskar hjälp skickas remiss till tobaksavvänjning Inneliggande patienter med rökbehov ska erbjudas nikotinersättningsmedel Inneliggande patienter med rökbehov ska hänvisas till anvisade rökplatser E-cigaretter får endast användas vid anvisade rökplatser

50 Kommunikationsplan Information chefsmöte (januari) Information Hälsoombuden och HFS-arbetsgrupp (februari) Information på Navet (februari) Dokumenten ligger i styrande dokument och i kvalitetshandboken (februari) Dokumentationsgruppen (februari) Översyn av skyltning på lasarettsområdet (feb/mars) Uppdatering av folder Tobaksfritt sjukhus (mars) Chefer informerar på APT (mars) Uppföljning - följsamhet av riktlinjer (oktober)

51 Nätverksträff för Hälsokoordinatorer 12 febr 2014 Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och Habilitering

52 Ett rökfritt Sverige är möjligt! Metoder och strategier finns för att genomföra detta Rökningens effekter är helt oacceptabla! Internationella impulser: Finland (2040), Skottland (2034), Nya Zeeland (2025), Norge (2040), Nordiska rådet (2040) WHO: 2048 bör rökningen globalt vara <5%

53 WHO:s Ramkonvention innehåller tobakspolitikens kärnfrågor Sverige ratificerade konventionen 2005 Konventionens mål är att kraftigt minska tobaksbruket minska efterfrågan och minska tillgången på tobaksprodukter Samt skydda folkhälsopolitiken från tobaksindustrins påverkan Det finns en olöslig konflikt mellan tobaksindustrins intressen och folkhälsans

54 Exponeringsförbud önskvärt

55 Ner med tobaken i lådor flera länder har fattat beslut om detta

56 Tobaken förpackas olika till olika målgrupper smink för flickor?!

57 Neutrala paket med varningsbilder och varningstexter är en effektiv åtgärd som ger en riktig konsumentupplysning

58 Lockande smaktillsatser vem riktar det sig till!!?

59 Projektet Tobacco Endgame Syftar till att sprida kunskap om tobaksfrågan och bilda opinion för ett beslut om stoppdatum 2025 På nationell nivå är Tobaksfakta oberoende tankesmedja ansvarig. En styrgrupp leder arbetet

60 Regionala projektgrupper samordnas av Yrkesföreningar mot tobak Identifierar och engagerar lokala grupperingar Informerar och utbildar Främjar och kompletterar tobakspolicybeslut i landsting och kommuner Förbereder tillsammans med centrala projektgruppen opinionsbildning inför 2014 på lokal nivå

61 Stödjande organisationer håller med om att: Vi som organisation förstår bakgrunden till och behovet av att skärpa den tobaksförebyggande strategin Vi som organisation stödjer principen för att ett årtal ska preciseras då rökningen ska vara (näst intill) borta Vi som organisation stödjer en bred opinionsbildning för regeringsbeslut med inriktning på slutdatum

62 Så här når vi målet ett rökfritt Sverige Fler rökfria miljöer Rökfri arbetstid Utbyggd tobaksavvänjning Information om hälsorisker Exponeringsförbud för tobaksvaror Neutrala paket Varningsbilder Förbud mot lockande smaktillsatser Höjda skatter på tobak M m

63 Tobaksindustrin - smittkällan Medvetenheten om att en enskild industri är smittkällan bakom tobaksepidemin ökar alltför långsamt och det politiska modet att reglera den verksamheten är begränsat. Tobaksindustrin: Stämmer länder inför domstol för att de inför regler som skyddar medborgarnas hälsa Orsakar omfattande skador från odling till konsumtion Tobaken har skördat fler liv än alla andra katastrofala händelser sammantagna senaste århundradet förtida dödsfall i Sverige, dvs 18 personer om dagen

64 Många ger redan sitt stöd Svenska läkaresällskapet Sveriges läkarförbund Svenska distriktsläkarföreningen Medicine studerandes förbund Kandidatföreningen KF Sveriges yngre läkares förbund Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet Sveriges tandläkarförbund Astma, allergi och KOL ssk föreningen Svensk tandhygienistförening Svenska tandsköterskeförbundet Dietisternas riksförbund Legitimerade sjukgymnasters riksförbund Sveriges psykologförbund Sveriges skolledarförbund Nätverket hälsofrämjande sjukvård Lärarnas riksförbund 1.6 och 2,6 miljoner klubben

65 Våra yrkesroller förebild yrkeskvinna/man lärare, handledare ledare opinionsbildare och ingen roll ersätter den andra!

66 I ett civiliserat demokratiskt samhälle. Skyddar vi våra barn och unga Värnar vi medborgarnas hälsa Följer vi politiska beslut (Tobakskonventionen, Nationella folkhälsomålen) Saluförs inte dödliga produkter helt öppet på bästa säljplats överallt Ageras det snabbt när 32 personer/dag dör av en förebyggbar orsak. Hur kan vi agera? Vad måste göras!

67 Skriv gärna under uppropet!

68 Tobaksavvänjning i landstinget

69 Studerande på distriktssköterskeutbildningen i Gävle Alexandra Elsrud Intervjuar just nu distriktssköterskor efter kontakt med chefen på vårdcentralen DSK:ans erfarenhet och upplevelse av att arbeta med tobaksavvänjning

70 Inbjudan till minisymposium på temat: "Tobak och psykisk ohälsa - kan nikotin vara något positivt?" Kl Välkomsthälsning och introduktion till dagens minisymposium. Överläkare Björn Mileson-Forss Kl Tobak och psykisk sjukdom - varför röker våra patienter så mycket Professor Leif Lindström Kl Nikotinreceptorerna i hjärnan - vad har de för betydelse för oss? Professor Torgny Svensson Kl Kaffepaus Kl Nikotinreceptorer och framtida läkemedel inom psykiatrin Professor Torgny Svensson Kl Olika aspekter på rökavvänjning Fil. dr. Karl-Olov Fagerström Kl Diskussion/avslutning

71 LUFT-konferensen i UMEÅ 2-3 oktober

72 Tack! Kontaktuppgifter: tel