Förnybart bränsle i våra

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I WYXZ-LÄN Huset har Koljerngrund, ett slags cellglas som står emot fukt och isolerar bra. Lönsamma lågenergihus ANNONS Upplev ett skönare hembygg redan i vinter. & JÄRNHANDEL Även om det är kallt ute så går det alldeles utmärkt att bytabacka, fönster vintertid. Hantverkargatan 13, Södra Borlänge tel , fax Så passa på att utnyttja vår Vinterpremie: Beställ nya Elitfönster för 10 Erbjudandet gäller t.o.m kr så drar vi av kr på priset. Erbjudandet växer sedan stegvis: om du handlar för kr drar vi av kr, vid kr drar vi av kr osv.* * Erbjudandet gäller Elitfönsters sortiment (ej Diplomat, Hajom, SnickarPer) och på beställningar som görs under tiden 31/10-27/ För dig som går i byggnadstankar och är intresserad av låga driftskostnader då är lågenergihus ett alternativ att räkna med. Det är ingen tvekan om att det går att bygga energisnåla hus i Norrland och att dessutom göra en insats för miljön gör ju inte saken sämre. I Sverige byggdes de första passiv- husen i Lindås Idag finns många fler och nu byggs passivhus även i Norrland. Vi får ofta höra att det inte går att bygga passivhus i Norrland, men vi säger att det är bullshit, säger Magnus Monwall, vd vid Österåsen bygg. Han vet vad han talar om efter att ha byggt den första passivhusvillan i Östersund. (Ett parhus, Röda lyktan, fanns i Östersund sedan tidigare.) Magnus kom i kontakt med begreppet passivhus första gången då paret som ville bygga ett; Rudy Zappala och Sandra Söneby efterfrågade det. Han och kollegan Petter Jakobsson antog utmaningen och huset blev klart i mars Mycket arbete lades på att klara täthetskravet och provtryckningen visade att de byggt ett av de tätaste husen i Sverige. Rudy och Sandra har bara positiva erfarenheter av att bo i passivhuset hittills. Solfångarna har levererat varmvatten och pellets har vi bara behövt lite av, säger Rudy. Huset drar ganska lite, ca 400 kwh per månad, fortsätter han. Vi har verkligen märkt hur ett passivhus fungerar, ibland kan det vara lite svalt på morgonen, men bara vi rör oss i huset så blir det varmt ganska snabbt, fortsätter han. Kostnaden för ett passivhus är cirka 5-10 procent högre jämfört med ett vanligt hus. Men driftskostnaden blir lägre så det är lönsamt att satsa på att få huset välisolerat, tätt och välventilerat. Anna och Niklas Dahlgren, Sundsvall, köpte en tomt med kravet att där skulle byggas energisnålt. Huset är kretsloppsanpassat med flera energismarta lösningar och projekterades av Anders Nyquist Arkitektkontor AB och byggdes av MRD Sälj & Bygg AB. Cellglas är dessutom motståndskraft mot svartmyror, som är ett problem i EPS-isolering (polystyren). Huset är byggt av masonitreglar, med cellulosaisolering. Värmen från avloppsvattnet och utgående luft återvinns i en värmeväxlare och sprids i golvvärmesystemet. Ingående luft förvärms vintertid genom markförlagda rör, och kyls sommartid, vilket minimerar behovet av energi för uppvärmning och kylning. En vattenmantlad pelletskamin med ackumulatortank förberedd för solvärme, förser huset med värme och varmvatten, el används som spets sommartid. Byggkostnaden blev cirka 10 procent dyrare jämfört med ett vanligt hus, men låg drift ger en återbetalningstid på 8 år. Driftkostnaden ligger på kronor per år. Vi brukar säga att huset är smartare än oss, säger Anna leende. Vi vill bo här tills vi blir gamla, och låga driftkostnader är ett bra säljargument om vi säljer innan dess, avslutar hon. Kraven för nybyggnation skärps den 1 oktober 2011; max 130 (Jämtland) respektive 110 kwh/m2 (Västernorrland) i hus som använder fjärrvärme eller biobränsle som uppvärmning. För eluppvärmda hus är kraven strängare. Energikraven är trots en skärpning lågt ställda eftersom det går att bygga betydligt energisnålare än så energikraven ska ses som minimikrav. Energikraven skärps successivt och år 2021 ska alla hus som byggs vara så kallad nära noll byggnader. För att kallas lågenergihus ska husets energianvändning vara hälften av gällande energikrav. För passivhus finns en kravspecifikation bland annat med kriterierna för installerad effekt och täthet. De energisnåla lösningar som används i lågenergihus går att använda även i befintliga hus. Till exempel isolering och ventilation med värmeåtervinning. Det är inte krångligt att bygga energisnålt, och med låga driftskostnader går du framtiden väl till mötes. Ta kontakt med energi- och klimatrådgivaren i din kommun om du planerar att bygga hus eller vill veta hur du kan göra ditt hus mer energisnålt. ENERGIBILAGAN NOVEMBER

2 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I WYXZ-LÄN ANNONS Förnybart bränsle i våra Claes Rosengren, verksamhetsansvarig för Gävle-Dala Energikontor och ordförande i Biogas mitt, konstaterar att klimatförändringen redan har inneburit att årsmedeltemperaturen höjts med 2 grader under några decennier. Claes inser liksom de flesta klimatforskarna att vi inte kan acceptera ytterligare 4 graders ökning de närmaste 60 åren. Maud Olofsson fd näringsministern har sagt att Vi måste både rädda klimatet och fortsatt kunna transportera oss. Att Sverige satsar på utveckling av andra generationens biodrivmedel är därför oerhört viktigt. Det bidrar till att minska transportsektorns klimatpåverkan. För Claes är inte bara klimatfrågan en drivkraft i arbetet. Han menar att det i våra skogstäta områden finns energi att Duvbackens uppgradering till fordonsgas. Närbild gaspåfyllning. använda. Den energi som vi tar från skogen, åkern, eller restprodukter som avfall och gödsel har vi lokalt och allt som växer ovan jord är klimatneutralt. Dessutom skapar det en massa lokala arbeten. Vi låter pengarna jobba lokalt istället för att importera fossila drivmedel, säger Claes och fortsätter, energiomställningen kräver stora förändringar i transportsektorn, vi måste utveckla förnybara biodrivmedel och skapa möjligheter att det blir kommersiellt gångbara produkter. Det kan handla om etanol och metanol från skogsråvara, eller syntetdiesel och DME (dimetyleter) men inledningsvis det kortare perspektivet där främst biogas och möjligen RME (rapsmetylester) snabbast kan bli konkurrenskraftiga. I Gävle Dala-regionen samverkar Gävle Dala Energikontor med andra aktörer för att främja användning av bioenergi och biodrivmedel, främst producerade i regionen, för att successivt minska användningen av fossila drivmedel. Det finns här en betydande potential av förnybar bioenergi, främst från skogsbruket men också från jordbruket och hushålls- och industriavfallssektorn. Inledningsvis handlar det om att uttagen grenar och toppar (GROT) och bränslegallringar har lättaste vägen att öka. Enligt de beräkningar som Gävle Dala Energikontor gjort finns möjligheten att i Dalarna och Gävleborg ta ut bränsle från skogen med 3,5-4 TWh/år på kort sikt och 8-10 TWh/år på lång sikt. 10 TWh motsvarar 1 miljon m 3 fossil olja. Hittills har skogsindustrin i Sverige haft ett lågt intresse och ljum hållning till biogasframställning. Men enligt Claes så håller omsvängning på att ske. Exempelvis har Stora Enso ett allt starkare intresse och engagemang av att utveckla ett nytt affärsområde genom att satsa på biodrivmedel och man deltar i utvecklingssatsning på olika håll, säger Claes och fortsätter. Holmen Energi har satsat på biogas i Hallstavik och utreder även satsning i Iggesund. Claes tror att energibolagen också kommer att visa ökat intresse för produktion av biodrivmedel som ett sätt att utveckla sina verksamheter, baserade på fjärrvärme och elproduktion. Om FNs klimatpanel, som ibland har utsatts för viss kritik, får rätt så kan vi i slutet av 2100-talet komma att ha en kraftig temperaturhöjning. I våra regioner kan det innebära väsentligt kortare vinter, med knappt någon snö men med mera regn, och somrarna. blir längre och torrare Klimatförändringen gör att skogen kan komma att växa procent mera än idag. Det är mycket. Vi kan med andra ord förvänta oss ett högre uttag av energi, enligt Claes. Biodrivmedel tänkbara för produktion i Gävle-Dala Biodiesel istället för fossil diesel Vid diskussion av förnybara alternativ till fossil dieselolja förekommer ett antal olika begrepp: biodiesel, pyrolysolja, FT-diesel med flera. Med biodiesel menar man oftast RME (rapsmetylester) eller FAME (fatty acid methyl ester) som tillverkas ur jordbruksgrödor, huvudsakligen rapsolja. Tillverkningsprocessen är enkel, råoljan omvandlas kemiskt till metylester vid låg temperatur. Integreringspotentialen är inte så stor, RME-anläggningen behöver bara tillgång till en begränsad mängd lågtemperaturånga. En annan typ av förnybar dieselolja får man vid förgasning av biomassa med luft, syre och/eller ånga samt efterföljande Fisher-Tropsch-syntes. Gasnät i Gävleborg och Dalarna Gaskonsumenter I förgasningssteget omvandlas biomassan till en syntesgas. Renad syntesgas kan också användas som råvara vid framställning av metanol, DME eller FT-diesel. Efter rening får man en mycket ren och diesel som kan användas förnyelsebar bio diesel i fordon. Intresset för FT-dieseln har fått ett förnyat intresse eftersom dieselanvändningen ökar i förhållande till bensinanvändningen. Processen, där flytande bränslen som FT-diesel, metanol och DME tillverkas genom förgasning av naturgas betecknas GTL (gas to liquid), och följaktligen betecknas samma process utgående från biomassa BTL (biomass to liquid) och från kol CTL (coal to liquid). Metanol diskuteras ofta som alternativ till etanol, eftersom båda kan ersätta bensin eller blandas in i bensin. Tillverkningen är dock väldigt annorlunda. Etanol tillverkas genom jäsning av biomassa i form av socker eller stärkelse, medan metanol tillverkas genom förgasning av biomassa och efter följande metanolsyntes. DME (dimetyleter) kan användas som bränsle i dieselmotorer. DME tillverkas genom förgasning på liknande sätt som metanol (och FT-diesel). Fossil DME tillverkas av naturgasbaserad metanol men kan också tillverkas direkt från syntesgas. I Sverige har intresset för drivmedel från förgasning av biomassa hittills huvud sakligen gällt metanol och DME, snarare än FT-diesel. Etanol Från Agroetanol i Norrköping, som f n är ensam aktör på marknaden för spannmålsetanol i Sverige, levereras årligen 210 miljoner liter etanol. Ytterligare 10 miljoner liter etanol för tekniskt bruk tillverkas vid Domsjö i Örnsköldsvik. Råvaran är rester från den närliggande sulfitfabrikens massatillverkning. Agroetanol och Domsjös tillverkning täcker inte det svenska behovet. I dagsläget importerar Sverige sockerrörsetanol från Brasilien. Etanol från trä och halm är ett av målen för en ny pilotanläggning i Sveg. Det kan bli en av världens mest intressanta bioenergianläggningar, i fronten med ny miljöteknik. På sikt ska etanoltillverkningen i Sveg ingå i ett bioenergikombinat som väntas stå mall för biobränsleanläggningar över hela världen. En av anledningarna är, att det redan finns en biobränsleindustri i Sveg som tillverkar pellets och briketter av trä och torv. Lignin, den restprodukt som blir kvar när man producerar etanol ur cellulosa, är ett fullgott bränsle som med fördel kan ingå i briketterna. Att placera etanoltillverkningen intill biobränslefabriken kan därför vara ekonomiskt och resurseffektivt. Förutom etanolanläggningen och brikettfabriken ingår ett kraftvärmeverk i det planerade kombinatet. Egenproducerat bränsle genererar el och värme till anläggningen, fjärrvärme till Svegs samhälle och el till riksnätet. För att utnyttja energiutbytet maximalt anläggs också växthus som drar nytta av varje uns av spillvärme på kvadratmeter växthusyta ska det odlas frukt, grönsaker, kryddväxter eller blommor. Ur resterna från destilleriet framställs dessutom biogas som renas till fordonsbränsle. Biogas Biogas framställs genom att röta organiskt material och utvecklingen går mot att även förgasa material för att få en gas med hög metanhalt. Med en hög metanhalt kan gasen sedan tillgodogöras på ett effektivt sätt. I vår region pågår ett antal produktionsinriktade projekt, där vi kommer att se nya biogasvolymer från reningsverkens avloppsslam, hushållsavfall, organiska restavfall från industrier men framförallt gödsel från jordbruket. Skogsindustrins restprodukter och processvatten kan också användas till biogasframställning. Tanka biogas Inom Energibilagans område i Östersund, Sundsvall och Gävle och BiogasMitt och Biogas- Norr arbetar för att fler tankställen ska etableras i regionen. 10 ENERGIBILAGAN NOVEMBER 2011

3 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I WYXZ-LÄN ANNONS tankar Tankning Inköp Gävleborg. området I nedanstående figur framgår principer för hur olika biodrivmedel produceras. Översikt av tillverkningsprocesser och råvaror för framställning av förnybart drivmedel. Biomassa Cellulosa & Lignin Skog, skogsplantage, svartlut Stärkelse Spannmål, vete, korn, majs m.m. Socker Omvandlingsprocess Förgasning Syntesgas bildas (CO och H2) Jäsning av socker Energibärare Elektricitet Vätgas Fischer Tropsch Diesel DME (Dimetyleter) Olja Raps, rybs, hampa, solrosfrön Restflöden Från skogsbruk, jordbruk och övriga samhället. Sågspån, halm, sopor, slam, slakteriavfall, gödsel Pressning och esterisering Rötning Metan bildas Metanol Etanol Biodiesel (t.ex. RME) Biogas ENERGIBILAGAN NOVEMBER

4 Annons HelA denna bilaga är en Annons från energi- och klimatrådgivarna i WYXZ-län Annons Elbilarna kommer! i gävleborg och dalarna sker ett ökat engagemang och förberedelser för att kunna göra användningen av eldrivna fordon så bra som möjligt. Eldrivna företagsbilar finns hos exempelvis både Falu Energi & Vatten och Gävle Energi. I nyligen avslutade samarbetsprojektet Shopping Circle, där bland annat Gävle Energi, Sandviken Energi och Midroc Electro deltog, utvärderades fyra testfamiljers vardagliga liv, med fokus på hur det var att använda en liten elbil (av märket Think City) istället för en vanlig bil med förbränningsmotor. Två elbilar, en gul och en blå, hyrdes ut till det svenska hovet i Stockholm och resterande tre bilar går som poolbilar i några av de nämnda företagen. Man byggde även sju laddstationer med sammanlagt femton uttag för elbilsladdning på parkeringar och vid shopping center. Företaget Midroc Electro har i samarbete med AQ Park & Print utvecklat en laddstolpe, som idag utvecklats till en kommersiell produkt. Med lärdomar från det projektet, har nu Gävle Energi fått klartecken för en förstudie, som ska utföras i samarbete med andra företag och aktörer! Förstudien drivs i form av ett projekt och heter Electric Car Region (ECR) Gävle borg ska ta fram underlag för hur regionen ska utveckla elbilsanvändningen. Projektet siktar in sig på att: Till 2012 få ut 150 elbilar i drift hos offentliga organisationer, företag och enskilda personer. Till 2015 få ut ytterligare 850 elbilar i drift i regionen. Via testfamiljer fortsätta utvärdera elbilsanvändningen hos olika familjer som använder 4 sitsiga elbilar. Etablera en eller flera gator med laddmöjligheter i stadsmiljö. Testa affärsmodeller för betalning av laddning inklusive parkering. Testa snabbladdningssystem för elbilar. Etablera samarbete med olika forskningsprogram vid Högskolan i Gävle. Stimulera till innovationer och näringslivsutveckling. Vi kommer att få se en intressant utveckling mot användningen av allt bättre eldrivna fordon, som redan nu är ett gott alternativ för verksamheter och personer som kör mestadels korta sträckor under dagarna och där huvudsaklig batteriladdning kan ske under den lediga tiden hemma i garaget eller på parkeringen eller garaget på arbetsplatsen. Ekonomiskt är det i nuläget en viss skillnad mellan elbilar och andra bilar relativt dyra i inköp på grund av stora batterier. Men de är billiga att ladda med el med nuvarande elpriser jämfört med konventionella drivmedel som etanol, biogas, diesel och bensin. Det handlar absolut inte att tänka svart eller vitt, det vill säga ja till elbil och nej till biogasbil. I Sverige används ungefär 95 TWh (terawattimmar) energi för transporter. Vilket motsvarar cirka 20 procent av all använd energi inom landet. Endast 3 TWh är el för transporter och det är i princip våra eldrivna tåg. Så det är en oerhört stor och svår utmaning att ersätta de fossila drivmedlen diesel och bensin med andra energislag, som i framtiden måste vara förnybara. Vi måste använda alla möjliga alternativ; biogas, dimetyleter (DME), etanol, rapsmetylester (RME), syntetdiesel och inte minst el! Men kom ihåg att det finns fulel och finel. Elen ska vara producerad med förnybar energi vattenkraft vindkraft biokraft solkraft vågkraft! Den utmaningen har vi också och den kommer vi att lösa successivt och målmedvetet, eftersom vi har tillgång till allt detta i olika grad i vår region kring midjan av Sverige! Gävle Dala Energikontor kommer att verka för samverkande utbyte mellan elbilsaktörer i denna region i form av nya projekt. 12 energibilagan november 2011

5 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I WYXZ-LÄN ANNONS Gratis solvärme med 15 års garanti Med våra solfångare Svesol Premium och Svesol Favorit får du gratis solvärme i över 30 år. Vår nya garanti är en av marknadens bästa och ger dig en extra trygghet i 15 år. Trygghet för dig, din plånbok och miljön. Utnyttja ROT-avdraget För dig som vill ha en nyckefärdig installation. Spara 50% på installationskostnaden genom ROT-avdraget. Vi har återförsäljare och installatörer i hela Sverige. Solvärmestöd från Svesol - spara 7500:För den händige som vill installera själv på ett säkert och tryggt sätt. Köp med driftsättning, besiktning och förlängd garanti från Svesol. Erbjudandet gäller till 15/12. Läs mer och beställ gratis katalog på eller ring oss på Hösten är en underbar årstid. Och vintern, våren och sommaren. Därför skapade vi Källmärkt. Kalla oss gärna konservativa, men vi tycker faktiskt att det finns ett värde i fyra tydliga årstider. Precis som det alltid har varit. Klimatfrågorna är ständigt aktuella, oavsett om media lyfter fram dem eller inte. Därför måste vi också tänka långsiktigt och välja energilösningar som är hållbara under överskådlig tid. Vi tar vårt ansvar genom att endast sälja el som inte påverkar klimatet negativt. Tack för att du också bidrar genom att välja Källmärkt el. Ring vår kundtjänst eller gå in på och teckna avtal. Källmärkt el ch o gör både dig d. naturen gla l Teckna avta redan idag. REN ENERGI FRÅN GÄVLE ENERGI ENERGIBILAGAN NOVEMBER

6 Annons HelA denna bilaga är en Annons från energi- och klimatrådgivarna i WYXZ-län Annons Dalapiloter har antagit energi- och klimatutmaningen med vilja och ny teknik går det att komma långt. det visar de första dala piloterna som den 30 maj utnämndes för sina insatser i arbetet med energiomställning och minskad klimat-påverkan av maria norrfalk, landshövding i dalarna. En av dessa Dalapiloter är Fridhems förskola. Barbro Gustafsson är miljösamordnare och tillika kokerska. Hon säger följande om vad som inspirerar henne och förskolans arbete: Vi är miljöcertifierade enligt ISO Det innebär att vi har ett system med ständiga förbättringar där vi själva sätter mål för hur vi ska minska vår miljöpåverkan och även hur målen ska omsättas i det pedagogiska arbetet. Det är ett roligt och utmanande arbetssätt och de återkommande revisionerna gör arbetet levande. Länet väljer att lyfta fram enskilda piloter som goda exempel eftersom Dalarna är ett av tre län som av regeringen utnämnts till Pilotlän för Grön Utveckling. Uppdraget pågår under tre år och ska visa att det går att hitta hållbara energi lösningar som ger tillväxt och skapar nya jobb. Energiintelligent Dalarna. Där arbetar Länsstyrelsen, Region Dalarna och flera aktörer tillsammans för att leda och stödja arbetet med energiomställningen och minskad klimatpåverkan. En ny strategi har tagits fram och är nu ute på remiss. Den kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Målsättningen är att fler ska göra som piloterna. Samhället måste i framtiden kombinera energiomställning med tillväxt. Anna Lindström på Länsstyrelsen har varit med från start och arbetar nu med företagare i fjällen. Hon beskriver arbetet i Energiintelligent på följande sätt: Kul, ibland komplicerat men överlag positivt. Samverkan har inneburit att olika grupper möts och initiativ tas. Nya grupperingar kommer på lösningar som driver energiomställningen framåt. Massaindustrin ett bra exempel i energi- och klimatarbetet I Gävleborgs län har den energi intensiva massaindustrin i länet genomfört stora förändringar i sin energianvändning. Fabriken i Korsnäs Gävle använder cirka 1000 GWh el (vilket motsvarar uppvärmningen av villor) där man idag tillverkar 35 procent själv i den egna anläggningen. Elförbrukningen har sedan 2004 minskats med cirka 26 GWh inom programmet för energieffektivisering inom industrin (PFE). Genom mer effektiv elanvändning för drift av fläktar och pumpar, exempelvis varvtalsreglering samt effektivare malning av pappersmassa. Ytterligare minskning med 6 GWh beräknas de 3 kommande åren. Syftet med PFE är att få fler företag att effektivisera sin energianvändning, främst el, bland annat genom att införa och arbeta med energiledningssystem. Programmet ska bidra till att öka energieffektiviteten i företagen. Vid Korsnäsfabriken är dagens bränslen till produktionen av värme för fabriksprocessen till cirka 90 procent baserat på biobränslen. Oljeförbrukningen har sedan 2009 minskat med m 3 /år genom installation av en ny energieffektivare indunstningsanläggning. Under 2013 kommer en ny biobränslepanna och turbin att tas i bruk vilket kommer att minska behovet av eldningsolja med drygt m 3. Elproduktionen i den nya anläggningen kommer att öka fabrikens självförsörjning ytterligare. De positiva effekterna av att delta i PFE är många: företag sänker sin energikostnad, programmet bidrar till ökad kunskap om energieffektivitet hos företagens anställda och miljöpåverkan minskar. Programmet är ett led i arbetet med att skapa ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart energisystem i Sverige där utvecklingen av industrin är en central fråga. Iggesund Paperboard som tillverkar kartong har beslutat satsa 3,4 miljarder kronor under knappa två år till att förändra energisystemen i sina kartongbruk i Iggesund, Sverige, och Workington, England. När investeringarna är genomförda har företaget två toppmoderna kartongfabriker som båda drivs nästan uteslutande med förnyelsebara biobränslen. Vi effektiviserar och säkrar vår energiförsörjning. I det sammanhanget är det naturligt att vi orienterar oss mot biobränslen eftersom man kan befara att energi som har fossilt ursprung kommer att straffas i framtiden, inte minst på grund av de politiska mål som kräver minskade fossila koldioxidutsläpp, säger Staffan Jonsson, chef för Iggesunds Bruk Iggesunds Bruk minskade under sina fossila koldioxidutsläpp med dryga ton. Det motsvarar utsläppen från personbilar som körs mil per år, nästan precis det antal bilar som finns registrerade i Hudiksvall. Just nu pågår arbetena på en ny sodapanna i Iggesund för 2,3 miljarder kronor, en av Sveriges större industriinvesteringar i år. När sodapannan står klar i juni 2012 har Iggesunds Bruk förutsättningar att driva tillverkningen helt utan utsläpp av fossil koldioxid, samtidigt som man också blir självförsörjande på el. Länsstyrelsen har tagit fram en klimat- och energistrategi i syfte att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen, öka andelen förnybar energi samt främja energieffektivisering och effektivare transportsystem. Ett flertal större industrier med hög energianvändning såsom massabruk, stålverk och verkstadsindustrier har i bred samverkan bidragit till underlaget och att etablera en process för klimat- och energiarbetet. Andra aktörer som bjöds in till en hearing för att få en bred samverkan och en samsyn på länets arbete med energiomställningen har varit företrädare från näringslivet, vilka tillsammans med kommunala bolag, energikontor, landstinget, regionförbundet, naturskyddsföreningen, LRF, skogsstyrelsen, banverket, vägverket, högskolan samt det regionala trafikbolaget. Efter det att synpunkter kommit in antog länsstyrelsen i april 2011 de nya målen: Utsläpp av växthusgaser som i Gävleborg ska år 2020 vara 20 procent lägre än medelvärdet för år 2007/2008. Effektivare energianvändning som i Gävleborg år 2020 ska vara 25 procent effektivare än medelvärdet för år 2007/2008. Målet avser minskad energiintensitet. Förnybar energi vars produktion i Gävleborg ska öka med minst GWh från år 2008 till år Andelen förnybar energi som i Gävleborg ska vara minst 85 procent av den totala energianvändningen år Andelen förnybar energi i transportsektorn som år 2020 ska vara minst 20 procent. För att nå målen kommer att åtgärdsprogram att tas fram. Arbetet har på börjats där ett 50-tal personer med olika kompetenser och erfarenheter träffades. Arbetet går nu vidare i fem olika arbetsgrupper som ska ta fram förslag till strategier och åtgärder för att nå målen och kommer att vara klart i januari energibilagan november 2011

7 Annons HelA denna bilaga är en Annons från energi- och klimatrådgivarna i WYXZ-län Annons Fakta till Dalapilot kan vem som helst utses som är en förebild och som vill inspirera andra till att göra egna åtgärder. De som utsågs i maj kommer från olika platser i Dalarna och är allt från privatpersoner till större företag. Den 30 maj utsågs: Sören Björnbom i Borlänge som minskat sina egna koldioxidutsläpp. Fridhems förskola i Smedjebacken som aktivt jobbat med miljöplaner och kunskapsförmedling. Bostadsrättsföreningen Promenaden i Falun som bland annat har investerat i en effektiv och energismart energicentral. klaus Lorenz och Svesol värmesystem ab i Gagnef som var ett av de första företagen i solvärmebranschen. Falu Energi och Vatten ab i Falun som producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el med låga koldioxidutsläpp. Stocksbro energi ab i Stora Skedvi som har bidragit till produktutveckling av ackumulatortankar. Mer information om hur du ansöker om att bli Dalapilot, om Energi- och klimatstrategin och om Energiintelligent Dalarna finns på hemsidan: energi- och klimatrådgivarna i Jämtland Energi- och klimatrådgivarna arbetar mycket med att vara där du är. Helt enkelt att vara där folket är. Nu närmast ligger vi i träning och planering inför världscuppremiären i skidskytte där vi rådgivare finns på plats för att göra din dag på stadion lite bättre. Vi bjuder givetvis på varm glögg för att du ska hålla värmen. Tid för upplysning är temat och här kan du lära dig massor om lampor och ljusslingor. Visste du att om 1 miljon hushåll väljer den effektivaste ljusslingan i testet sparar de tillsammans cirka kwh el jämfört med den ljusslinga som drar mest. Exemplet utgår ifrån att ljusslingan är tänd dygnet runt i en månad. På energikontoret (som sedan 2011 är en del av regionförbundet) arbetar vi just nu med avslutningskonferensen för projektet EnergYZer. Inom projektet har vi bland annat arrangerat utbildningar, kvällsföreläsningar om solenergi, studiecirklar i energieffektivisering för företag, utställningar och mycket mer. Samtidigt som detta är i sitt slutskede så har flera projektansökningar tillsammans med övriga energikontor i landet ska skickas in. En del av vårat arbete är att stötta kommunerna i deras arbete med energi- och klimatfrågorna. I tre av länets kommuner har vi fått möjlighet att arbeta lite extra. Det gör vi bland annat genom temadagar på skolor, fastighetsskötarutbildningar och utbildningar i sparsam körning. Utöver oss är det många fler som arbetar med energi och klimat. Företag som använder minst 500 MWh har möjlighet att söka stöd för energikartläggningscheckar. Länsstyrelsen arbetar för att skapa en modell där samverkan mellan energi, klimat, begränsad klimatpåverkan, och klimatanpassning ska ske. Regionförbundet i Jämtlands län har fått ett erbjudande från regeringen att redovisa prioriteringar avseende länets framtida regionala tillväxtarbete. Prioriteringarna redovisas till regeringen som regeringen kan använda i den fortsatta dialogen med EU om bland annat kommande strukturfonder. Energismart och hållbar solel och frikyla när landstinget i västernorrland skulle lösa problemet med höga inomhustemperaturer på sollefteå sjukhus under sommaren visade det sig att solen inte bara var problemet utan även stod för lösningen. Sjukhuset tar sedan tidigare Ångermanälvens kalla vatten till hjälp för att kyla inomhusluften sommartid, vilket har fungerat bra men inte alltid räckt till. Att installera ett vattenburet kylsystem för kyla i sjukhusets höghusdel visade sig vara mycket kostsamt och svårt att genomföra. Frågan var därmed: Hur kan man sänka både temperaturen och kostnaderna för detta med ett system baserat på förnybara energikällor? Man beslutade att montera solcellslameller integrerade i en fast solavskärmning på de södra fasaderna. På ovansidan av varje lamell sitter solceller som tar tillvara solljuset och omvandlar det till elenergi. Lamellerna är seriekopplade i sex slingor som alla kopplats in på sjukhusets elnät. Högsäsongen för anläggningen ligger mellan mars och oktober. Under en varm högsommardag sänker solavskärmningen inomhustemperaturen med cirka 1,5-2,5 grader och minskar behovet av ytterligare kylning. En solig dag producerar systemet en toppeffekt av cirka 50 kw. Den förväntade årsproduktionen av el motsvarar cirka kwh. Frikyla, i form av det kalla älvvattnet, pumpas upp till sjukhuset och kyler via en värmeväxlare ventilationsluften. Elen som driver pumparna med älvvatten till kylningen använder motsvarande elmängd som solcellerna producerar! Solavskärmning Solavskärmningen ovanför varje fönster sänker inomhustemperaturen med 1,5-2,5 grader och minskar därmed behovet av ytterligare kylning markant under sommarhalvåret. Solceller solel I solavskärmningen har tre rader med solcellslameller integrerats som tar tillvara solljuset och omvandlar det till elenergi. Lamellerna har seriekopplats i sex slingor som alla kopplats in på sjukhusets elnät. Så fungerar frikylan 1. Under vinterhalvåret är den kalla utomhusluften basen i kylanläggningen. 2. Då utomhusluften är kallare än +7 C räcker kylan i utomhusluften för att förse hela sjukhusets kylsystem med kyla. 3. Under sommarhalvåret pumpas kallt vatten upp ur Ångermanälven. Det kalla vattnet kyler de två CO 2 kylmaskinernas köldmedium vilket gör att elförbrukningen för kylproduktion minskar avsevärt. 4. Det kalla älvvattnet kyler även den varma inluften i ventilationssystemet vilket bidrar till att hålla önskad inomhustemperatur i lokalerna på sommaren. 5. Det uppvärmda älvvattnet går i tillbaka ut i Ångermanälven. energibilagan november

8 Annons HelA denna bilaga är en Annons från energi- och klimatrådgivarna i WYXZ-län Annons foto: Anders eliasson Härnösands energipark en unik satsning Härnösand energi & miljö Ab skapar fjärrvärme och el i en helt ny anläggning; Härnösands energipark. vid anläggningen får ännu inte fullt kommersiellt konkurrenskraftiga anläggningar för el- och värmeproduktion avsättning. I dag finns tre olika energiproducerande installationer vid Härnösands Energipark; solkraftverk för el och värme, minivindkraftverk och solföljande solceller. Vad är det unika med Energiparken? Koncept med en anlagd plats där aktörer kan uppföra småskalig elproduktion finns redan, säger projektledare Pär Marklund. Det som gör vår Energipark unik är konceptet med anslutnings och avsättningsmöjlighet för båda energislagen el och värme, där värmen blir till fjärrvärme. Vilken är målgruppen för Energiparken? Vi välkomnar olika aktörer, säger Marklund. Det kan vara företag, bostadsrättsföreningar, forskargrupper eller branschföreningar. Varför har HEMAB byggt en Energipark? Vi vill bidra till utveckling inom förnybar småskalig el och värmeproduktion, säger Marklund. Tillsammans med andra energirelaterade satsningar i Härnösand såsom exempelvis Mittuniversitetets och Yrkeshögskolans utbildningar och forskning samt Lumicums laboratorium bidrar vi till att Härnösand blir en auktoritet inom utveckling av ny energi. I somras invigde kommunalråd Fred Nilsson Energiparken inför ett 60 tal särskilt inbjudna nationella och internationella gäster. Nu gör vi oss redo för kunna att ta emot besöksgrupper i utbildande syfte och för att visa upp den miljövänliga tekniken, säger Pär Marklund. FAKtA Härnösands Energipark: Invigdes 13 juni Finns på Baldershage industriområde intill Miljöcentralen. Investeringen i Energiparkens infrastruktur är ungefär en halv miljon kronor. Absolicons Solenergianläggning X10 i HEMABs Energipark: Värmefakta: Effekt, 80 kw. Energi, kwh per år (värme in i fjärrvärmenätet). Elfakta: Effekt, 20 kw. Energi, kwh per år (el som matas ut på elnätet). HEMAB: Verksamheten omfattar Fjärrvärme/ vindkraft, Renhållning/återvinning, Vatten och avlopp, Gator och vägar, Stadsnät och Elnät. Ägs till 100 % av Härnösands kommun. 130 anställda, omsättning om cirka 300 Mkr. Våra tre kärnvärden är personligt ansvarstagande, lokal närvaro och samverkan. Vår vision: HEMAB bidrar aktivt genom sin verksamhet till att göra Härnösand attraktivt samt skapar förutsättningar för en positiv utveckling med inflyttning och nya företag i kommunen. Verksamheten ger kunderna långsiktighet, närhet och störningsfria leveranser. Kontakt Andreas Einarsson, , andreas.einarsson@hemab.se Låga priser* *Den sammanlagda kostnaden för fjärrvärme, el, vatten, avfall och renhållning i Borlänge är den lägsta i Dalarna och den sjätte lägsta av alla 290 kommuner i landet. (Källa: 365 fördelar med Borlänge) 16 energibilagan november 2011