HETKU REFERAT AV NÅGRA ARTIKLAR PÅ SVENSKA LEDAREN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HETKU 4-2010 REFERAT AV NÅGRA ARTIKLAR PÅ SVENSKA LEDAREN"

Transkript

1 HETKU REFERAT AV NÅGRA ARTIKLAR PÅ SVENSKA LEDAREN En bråd och arbetsam höst är förbi. Vi tycker att vi lyckats utföra en hel del tillsammans med aktiva medlemmar i landet Tack för det! Medlemsantalet har stadigt ökat. Tillväxten har varit speciellt stor i de östra och norra delarna av landet, där busshobbyn och branschens historiebevarande upplevt ett tidigare osett uppsving. En inspirerande och sporrande avdelningschef är en orubblig förutsättning för en fungerande avdelning. Avdelningen i södra Karelen har kommit med en positiv överraskning. Deltagarantalet i månadsmötena har där uppnått samma medlemsaktivitet som i erkänt aktiva avdelningar. Avdelningen i södra Savolax, med sin hemvist i ELKAs utrymmen i ST. Michel, har goda förutsättningar att uppnå en stor aktivitet med sin tillgång till inspirerande forskningsmaterial. Avdelningen i Bottenviken startade i Torneå med valet av Tapani Kähkönen till avdelningschef och Maire Raistikka till sekreterare. Avdelningen kommer förmodligen att vara sällskapets mest internationella - med medlemsanskaffning som sträcker sig också till andra sidan av Torne älvdalen. Månadsmöten kommer att ordnas även i Sverige. Vi håller på att leta efter ett lämpligt garage för att kunna återbörda sällskapets Vanaja/Lahti buss (ursprungligen ägd av P. Nurminen) till sina tidigare hemtrakter. Verksamheten i Vasatrakten ligger i startgroparna, vilket tillsammans med övriga avdelningar invid Bottniska vikens kuster kommer att föranleda ett större informationsbehov på svenska. I Maaninka i norra Savolax inreddes en bussinspirerad Vanha Linjuri pub i samarbete med sällskapet. Man har också förhandlat om att bygga om en brandbil till buss i Sorsakoski. På detta sätt kunde man i östra delen av landet inleda ett liknande restaureringsprojekt som man håller på med i Parkano. Avdelningen i Egentliga Finland kommer att ta hand om sin tredje buss, en traditionell stadsbuss, som Sällskapet har blivit lovat som donation av Åbo stadstrafik Ab. Avdelningarna har gjort många företagsbesök och detta har resulterat i ett närmare samarbete mellan bussföretagen och avdelningarna. Under kommande vinter inleds verksamhet inom tvåspråkiga avdelningar i östra Nyland (Borgå/Lovisa) och Mellersta Österbotten (Karleby-Jakobstad). Kari Kemppainen har utsetts till avdelningschef i Kajanaland, var verksamheten startar i vinter. I Parkano kommer att anordnas en restaureringskurs där alla intresserade är välkomna att delta. Vi kan vid behov hjälpa till med att ordna övernattning. Vi håller tillsammans med Bussförbundet, ELKA, Mobilia och Oy Matkahuolto Ab att skapa nya gemensamma web-sidor Suomen Linja-automuseo.fi. Sidorna kommer till en början att innehålla busstidtabeller, de äldsta från 1930-talet. Tidpunkten för introduktionen av sidorna är inte ännu fastslagen. I framtiden kommer sidorna att utökas även med annat material från branschen. I september donerade vi till Alvar Aalto biblioteket i Viborg en bunt böcker Viipurissa, Viipurista, Viipuriin. I programmet för nästa år finns planer på att publicera en bok on efterkrigstida bussar och Nurmeksen Auto Oy s historia.

2 Sällskapets första längre resa i vinter riktar sig till Volvos växellådsfabrik i Köping i Sverige. I maj har man planerat en fyra dagar lång resa till Moskva, där vi förutom sedvanliga sevärdheter kommer att bekanta oss med busstrafik. Sällskapets medlemsavgift för år 2011 kommer att behållas på samma nivå som tidigare. Det ökade medlemsantalet beräknas kunna motverka för övrigt stigande kostnader. Medlemsavgiften skall betalas inom december månad 2010, vilket möjliggör att vi i tid kan skicka ut de i februari 2011 i kraft trädande nya medlemskorten. Busshistoriska Sällskapet i Finland önskar alla sina medlemmar, samarbetskumpaner och övriga sympatisörer en Fridfull och glad Jul samt ett lyckofullt nytt år 2011! Jari Kurkinen, ordförande AMPERS BUSSTRAFIK AB ETT TRADITIONELLT OCH MODERNT BUSSBOLAG Ampers Busstrafiks depå är belägen i Raseborg, i forna Pojo kommun invid gamla vägen mot Fiskars. Bolagets geografiska läge invid Fiskars, som är ett av Västnylands mest besökta turistmål, skapar naturligt ett behov av abonnerad busstrafik. Den övriga beställningstrafiken sker mest inom Nyland. Fiskars var även utgångspunkten då Amper inledde sin busstrafik på rutten till Ekenäs via Tenala kyrkby. Ampers bussbolag har i dagens läge 15 bussar och lika många chaufförer. 55% av körorna härrör sig från tidigare etablerad eller spontan beställningstrafik. I abonnemangstrafiken måste kundens förtroende för varje gång infrias på nytt, fastän goda relationer till andra operatörer inom turistnäringen är av största vikt. Därför ligger en stor del bolagsledningens arbetsinsats i att sköta anskaffningar av beställningstrafik. Konkurrensen på branschen är stenhård. Jämfört med situationen för ett år sedan har det lyckligtvis under den senaste tiden skett ett uppsving i efterfrågan av körningar. Rutten för Ampers fjärrtrafik sträcker sig numera från Helsingfors via Karis och Fiskars till Hangö. Närtrafik körs från Antskog/Fiskars till Karis. Nedkörningen av verksamheten på Åminnefors bruk minskade på trafikbehovet, men i motvikt hade indragningen av lokaltågtrafiken haft en positiv effekt på busstrafiken. Sedan traktens högstadieskolor koncentrerades till Karis bildar skolelevernas resor med reguljära turer en viktig del av Ampers passagerarunderlag. Järnvägen VR utgör en viktig samarbetspartner för Ampers bussbolag. Bolagets läge i Pojo nära Karis, som utgör knutpunkt till Helsingfors-Åbo och Karis-Hangö järnvägsbanorna, ger ibland upphov till tillfällig busstrafik och har tex. vid större banförbättringsarbeten givit Ampers bussbolag långvarigare transporttjänster som ersättare av utebliven tågtrafik. Johan Amper leder numera bolaget, fastän hans föräldrar Maj-Len och Kurt Amper fortfarande arbetar på kontoret. De har under mera än tio års tid med sin långvariga och gedigna erfarenhet överfört kunskapen om ledandet av bolaget till Johan; till det hör också samarbetet med övriga trafikidkare, vilket inleddes redan då Amper startade sin busstrafik.

3 Några fasta riktlinjer för framtiden fanns inte utstakade då köpmannen och lastbilsåkaren Volter Amper och taxibilisten Einar Björklöf år 1943 anskaffade en begagnad 19 platsers Ford buss och fick trafiklov för rutten Fiskars - Tenala kyrkby - Ekenäs. Bussen var uttjänt och det var under det pågående kriget svårt att få reservdelar till den. Trafikeringen av rutten var inte lätt trots att det under kriget inte rådde någon brist på varken passagerare eller fraktgods. Turerna fyllde ett skriande transportbehov. Arbetskraft för både industrin och lantbruket var beroende av de reguljära bussturerna. Ofta fraktade passagerarna i bussarna sina njugga men dock så behövliga livsmedelsransoner och andra förnödenheter. Säljaren av linjen, åkare Eriksson trodde sig inte mera få lönsamhet i trafiken med sin gengasförsedda bil, så därför sålde han den jämte linje åt kompanjonerna Amper och Björklöf - båda med tidigare erfarenhet av transportbranschen. De lyckades dock få linjen lönsam. Ministeriet för kommunikationer och allmänna arbeten förlängde i maj 1945 det två år tidigare erhållna trafiklovet nr: 3626/ Regeringsråd Klaus Häkkänen, som ställföreträdare för ministern, undertecknade tidtabellsbeslutet. Rutten trafikerades vardagar och ministeriet behöll sig rätten att vid behov justera tidtabellen. Erikssons befintliga trafiklov var för de nya företagarna ett lättare och tryggare sätt att komma in på busstrafik än om de hade varit tvungna anskaffa en buss och sedan anhålla om ett beslut för ett trafiklov. Under krigstiden var det Trafikdistrikten underställda Skyddskåren som på hemmafronten hand hade uppläggningen av trafiken genom att övervaka och bevilja trafiklov. Sedan krigsutbrottet i juni 1941 hade trafiken på hemmafronten till december 1943 ökat med endast 10%. Då Volter Amper och Einar Björklöf inledde sin busstrafik var förväntningarna och de allmänna konjunkturerna mycket låga. Volter Amper var år gammal men hade redan nästan halva sitt liv verkat som bilist. Han hade börjat sin karriär som 18-åring genom att köra ut varor från sin fars köttaffär till kunderna i omgivningen. Under fortsättningskriget blev han känd på transportbranschen då han med sin Ford lastbil från 1939 körde bla. järntackor för Åminnefors bruk till Åbo. Han fortsatte lastbilskörslorna fram till Säkerställande av produktionen hos de i Karis-Billnästrakten verkande metall bruken torde ha varit nyckeln till att de de beprövade kompanjonerna beviljades trafiklov Trots förhandsuppfattningar lyckades kompanjonerna med sina tidigare erfarenheter få bussen att fungera så att linjen kunde skötas tillfredställande. Den första Ford bussen nyttjades i trafik framtill 1947, tills kompanjonerna anskaffade ett kollisionskört Volvo busschassi. Den nya karosstommen tillverkades i Pojo och plåtbekläddes i Helsingfors. Efter det utfördes inredningsarbetet i hemkommunen. Bussen hade 26 sittplatser anskaffades en ny Volvo buss med 28 platser. Vid årsskiftet följde en ny Volvo av bulldogsmodell med 38 platser. Vid det här skedet hade Einar Björklöf redan dragit sig tillbaka från rörelsen och Volter Amper ansvarade ensam för trafiken. Volter Amper och hans hustru var också kända som Pehrsböles köpmän fram till De hade övertagit butiken av Volters syster. Volter kan alltså räknas till de sk. handelsmansbilisterna i vårt land.

4 Den äldsta av Ampers linjer från Fiskars via Tenala kyrkby till Ekenäs lades ned i slutet av talet. Man anhöll i ett rätt tidigt skede om ett lov för en ny linje från Antskog-Fiskars via Karis till Ekenäs. Myndigheterna var dock inte villiga att bevilja lovet men med verkan från Antskog klädesfabrik kunde det i slutet av 1940-talet erhållas. Rutten trafikerades med ett turpar dagligen. En ny linje Pojo kyrkby Mörby - Ekenäs kördes 5 dagar i veckan från 1950-talet fram till talet. Den sistnämnda vägsträckningen är ännu idag smal, kurvig och kuperad, vilken vintertid i mörker har fordrat en stor skicklighet av chaufförerna ytterligare kryddad med god tur. På 1950-talet inleddes Ampers idag så omfattande beställningstrafik med medverkan av ortens föreningar. Resor kördes till alla delar av landet. Det fanns en tid då resorna till Leningrad var mycket populära. Volter Amper hade en fader lik förhållning till nya chaufförer. Han tex. anmodade dem att under pauserna i beställningstrafiken ta kartan i hand och köra omkring i Helsingfors och på det sättet lära sig känna staden med omgivningar. Kurt Amper föddes 1943, samma år som busstrafiken inleddes. Familjeföretaget har under sina 67 år varit med om många förändringar. Det fanns tider då överfulla turer varannan lördag kördes från fabrikerna i Antskog, Fiskars och Åminnefors till Karis. Fabriksarbetarna hade då sina lönedagar och ville in till köpingen för att handla. Kurt Amper drar sig till minnes då han på 1960-talet dagligen under ett halvt års tid körde tvångsarbetare dömda för rattfylleri från arbetskolonin i Karis till sina arbetsplatser och tillbaka. Sedermera blev skoleleverna en viktig passagerargrupp. Vägarna i trakten har varit farliga, smala och kurviga, ofta i bedrövligt skick. Vägförbättringar har gjorts i långsam takt. De många järnvägsövergångarna i utgjorde tidigare stora faromoment för busstrafiken. Övergången vid Skurubacken var så brant och hal att den vintertiden ofta stängdes för trafik för att inte fordonen skulle stanna kvar på banan. Fastän kombinationen Scania(-Vabis)-Kutter ofta förknippas med Ampers har Volvo bussar spelat en lika stor roll inom bolaget. Numera är majoriteten av bussarna Volvo, många av dem försedda med Carrus karosser. Mercedes-Benz har utgjort grunden för småbussar inom bolaget i början var dessa försedda med Nummela och Delta-Plan karosser. Mercedes komponenter återkommer även i de under senaste tid anskaffade Setra bussarna. Den traditionella kombinationen med svenskt chassi och inhemsk kaross har med dessa Setra anskaffningar brutits. HETKU REFERAT AV NÅGRA ARTIKLAR PÅ SVENSKA LEDAREN Efter den gångna sommaren är det nu tid att granska Busshistoriska sällskapet i Finlands verksamhet under den första halvan av året. Det finns ingen anledning till missnöje. Medlemsantalet har ökat med ca 150 medlemmar. Till alla nya medlemmar: Välkomna med i skaran! Som nya understödande medlemmar har Oy Pohjolan Liikenne Ab från Helsingfors, Mustajärven Liikenne Oy från Östermyra (Seinäjoki) och Ruunawere Hotell i Estland anslutit sig.

5 Under slutet av året kommer vi igen att anordna en medlemsanskaffningstävling. Med nuvarande medlemsförmåner är det rätt lätt att värva nya medlemmar. Lokalavdelningsverksamheten fortsätter att växa i snabb takt. Den nya formen för verksamhet har visat sig vara en vändpunkt i föreningens aktivitet. Till de flesta av de 17 lokalavdelningarna har man redan funnit kunniga ledare att fungera som avdelningschefer. Vi har ca aktiva i medlemmar i varje lokalavdelning, med totalt över hundra aktiviteter per år. När vi ytterligare startar några lokalavdelningar till, kommer verksamheten att omfatta hela landet. Vi kommer att knyta de understödande medlemmarna närmare till vår verksamhet genom att bevilja dem 2 medlemskort per betald medlemsavgift. På detta sätt kommer också familjebolag och personal hos de understödande medlemmarna att kunna dra nytta av våra medlemsförmåner. Vi önskar även att understödande medlemmar aktivt skulle ta del i lokalavdelningarnas möten. Traditionella företagare i branschen kunde ha mycket att berätta åt kommande generationer. Vi kommer ytterligare att förbättra kvaliteten på våra gruppresor genom att ta i användning ett feedback-formulär, så att vi i efteråt kan bedöma resan. Sedan kan vi utgående från önskemålen utarbeta våra resor i efterfrågad riktning. I nästa år kommer vi i experimentsyfte att pröva på reseformer var huvuddelen av resan avverkas per flyg och på destinationsorten hyrs sedan en buss med vilken man bekantar sig med både allmänna sevärdheter och specifika bussmål. Destinationerna kunde till en början rikta sig mot Europa och USA. Mera om dessa resor följer i de följande numren av Hetku. Vi kommer att öka på interaktionen med våra medlemmar genom att utarbeta årsmötena så att också medlemmar runt om i landet skall få sina röster hörda. Detta genomförs genom att anordna ett större utvidgat årsmöte i Tammerfors den Vi emotser att ett tresiffrigt antal medlemmar skall ställa upp. För medlemmarna är det nyttigt att vara närvarande och på detta sätt få en aktuell bild av verksamheten i branschen och få direkta svar på sina frågor. Lokalavdelningscheferna utarbetar ett mönster för att lösa transportfrågorna, hur man kommer till mötet, tex. med hyrda bussar. Ställ upp på årsmötet och kom för att diskutera sällskapets verksamhet! Vi ses i Tammerfors! Jari Kurkinen, ordförande LEO ARO TRAFIKIDKARE FRÅN ÖKOMMUNEN I MELLERSTA FINLAND Den första bussåkarna i Luhanka var bolagskumpanerna Antti Aro (född 1906, tidigare Ahlqvist) och Ossi Kivilaakso. De började 1935 att trafikera rutten Luhanka-Lahtis med en skvader eller kombiner, som man på den tiden kallade en godsbuss som var en kombination av buss och lastvagn. Busskupén hade ett tiotal sittplatser och bakdelen hade ett öppet flak. Före kriget började man även trafikera en linje från Luhanka till Jyväskylä. Vid samma tid började åkeriet även sköta om snöplogningen av rutten, så att det blev möjligt att trafikera året runt. Trafiken avbröts dock under krigstiden. Då Antti Aro hade stupat i vinterkriget sålde hans hustru Helmi Aro trafiktillståndet åt Emil Toivonen. Även Itä-Päijänteen Liikenne trafikerade en tid till

6 Luhanka. Kaarlo Leo Aro ( ) började sin bana som yrkesbilist år 1946 då han beviljades trafiktillstånd för lastbil och taxi. Han hade kännedom om branschen som konduktörslärling redan före kriget, då han hade arbetat på sin halvbror Antti Aros företag I maj 1948 beviljades Leo Aro trafiktillstånd på rutten Luhanka Jyväskylä. Den första bussen, en begagnad Sisu tappade framhjulet i diket redan på den första resan då den hämtades hem. Trots att bussen var i rätt dåligt skick var den i trafik i flera år. Ägaren reparerade ofta bussen till sent på kvällarna för att följande dag igen ha bussen i bruk. På 1950-talet började Aro kraftigt utvidga trafiken. År 1950 anskaffades en Volvo buss för trafiken mellan Luhanka och Joutsa. År 1952 gjorde Aros sin första nyanskaffning, en Bedford med Lahti kaross och 34 passagerarsäten (ME- 442/XN-165). Under åren 1954 och 1955 anskaffades två Sisubussar med Ajokki kaross och 36 säten och en Volvo med 37 platser (ME-64/XN-217). År 1959 inledde Aro sin serie med Wiima karosser, en Volvo med 37 platser (MO-401/XN-169). Bussflottan hade nu vuxit till fyra bussar. Som störst var Aros busstrafik under 1960-talet. Huvudriktningen för trafiken sträckte sig via Tammijärvi, Putkilahti och Kärkis-sundet till Korpilahti och Jyväskylä. Under veckosluten körde Aro även villaturer för sommargästerna. Skolskjutser från byar i Luhanka kördes till Joutsa, som mest med fyra bussar. Lokaltrafik mellan Luhanka och Joutsa trafikerades med tre dagliga turer. Då skärgårdsvägen till Judinsalo blev klar kördes även rutten Luhanka-Sysmä, vilken dock inte bar sig ekonomiskt annat än under sommaren. Trafiken från Luhanka söderut sköttes även av andra åkerier. Toivo Putula/Pulkkilanharjun Liikenne körde rutten Luhanka-Joutsa-Lahtis medan Heinolan Linja körde tre dagliga turer från Jyväskylä via Korpilahti och Tammijärvi till Heinola och Lahtis. Förutom buss och taxitrafik idkade Leo Aro även sjöbusstrafik. År 1962 beviljades han tillstånd att framföra snabbgående motorbåt. Med den transporterade han sommartid läkare, veterinärer och andra som behövde ta sig fram till platser utan vägförbindelse. När Leo Aros verksamhet var som störst i slutet av 1960-talet hade han 14 bussar i trafik och personalens antal uppgick till 20 personer. Leo Aro var då den största arbetsgivaren i Luhanka. På Leo Aros bussars takräck forslades varor av alla slag, allt från hela slaktnöt till lådor med siklöja. Fiskarna vid Päijänne hämtade vid svala kvällar fisklådor för att lastas på bussen i gryningen och sedan transporteras till försäljning på torget i Jyväskylä. Man kunde på en gång ha en last av upp till kg siklöjor på buss taket. Fastän passagerarunderlaget ännu i början an 1970-talet räckte till kunde man förnimma en förändring i strukturen för resandet. Privatbilismen började öka och då den inledda avfolkningen av landsbygden blev ett faktum stod busstrafikens lönsamhet i vågskålen. Samtidigt minskade också skolskjutsarnas antal. Då skärgårdsvägen blivit färdig försökte Leo Aro få en snabbturslinje från Luhanka till Helsingfors, men trots ivrigt lobbande lyckades han inte få tillstånd till en sådan linje. År 1971 ansåg Leo Aro att det var bäst att upphöra med hela busstrafiken. Turerna till Jyväskylä via Korpilahti och Luhanka-Joutsa överläts till Heinolan Linja. Kivisuo-Vaajakoski linjen gick till Jyväskylän Liikenne. Aro fortsatte som lastbils- och taxitrafikidkare. Under 1980-talet grundade man för lastbilstrafiken ett aktiebolag, vilket sedan såldes Fastän Leo Aro 1986 hade genomgått en hjärninfarkt

7 fortsatte han med att köra taxi fram till sin död, Ett av taxitillstånden överfördes till hans son Eero. BUSSVETARTÄVLINGENS FM 2010 Tävlingen i Finlandsmästerskapet för bussbranschens vetare hölls den 1 augusti under Mobilias bussdag. Till mästare korades i år Kari Rissanen, som många gånger tidigare hade varit den eviga tvåan. Till en andra plats kom sig Tuomo Kälviä och som trea Kari Salomäki. För den tredje placeringen måste man ta sig till en tilläggsfråga bland tre kandidater. För den tredje placeringen kvalificerade sig förutom vinnaren också Pauli Mäkinen och Esko Penttilä. De fem bästa utmärkte sig som i en skild klass från de andra tävlandena med endast en poängs skillnad sinsemellan. Mästaren vann en semesterresa i Finland givetvis med buss. Den andra och tredje i tävlingen belönades med gåvochecker för att användas i bokhandeln i Mobilia. Tävlingsuppgifterna var utarbetade av förra årets mästare Antti Perälä. Frågorna uppfattades som svåra fastän skaparen av dem hade ansett dem lätta. Detta års mästare svarade rätt i över drygt hälften av uppgifterna. Bussvetartävlingen arrangerades nu för åttonde gången i år. Till finalen kallades de 15 kandidater vilka hade klarat sig bäst i uttagstävlingen på nätet, med adresserna eller Frågorna behandlade bla. typer av busschassier och karosser, tillverkningsland, smeknamn, bussåkerier, märkespersoner inom branschen, företagsköp, busstationer och tidtabeller. Bussvetare FM anordnades av Busshistoriska Sällskapet i Finland tillsammans med Mobilia-stiftelsen. Nästa års tävling öppnas på nätet i februari 2011 och finalen går av stapeln i augusti HETKU REFERAT AV NÅGRA ARTIKLAR PÅ SVENSKA LEDAREN Våren är förbi och det är tid att granska resultatet av våra ansträngningar och planera för framtida utveckling av Sällskapet. Årsmötet hölls i april i Björneborg. På mötet konstaterades att verksamheten har varit saklig och Sällskapets ekonomi står på en god grund. Medlemsavgiften är rätt låg, vilket fordrar tänjbarhet inför växande utmaningar. Därför vore det bra om var och en medlem kunde engagera sig personligen för att skaffa en ny person- eller

8 understödande medlem till Sällskapet. Detta skulle leda till att medlemskåren kunde fördubblas. Svårare än så är det inte! Sällskapet har låtit trycka tvåspråkiga broschyrer som kan erhållas på över 450 platser i landet - på bussstationer, hos MH ombud och på bussdepåer. Geografiskt sett kan våra broschyrer fås från Mariehamn till Ilomants och från Hangö till Enotekis fram till Nuorgam i Utsjoki. En ny medlem fyller endast i blanketten, sluter den och droppar ned den i en postlåda allt är klart med det! Under våren grundades nya lokalavdelningar i Österbotten (Vasa), Lappland (Rovaniemi) och Norra-Karelen (Joensuu). Vi hoppas att verksamheten i dem skall komma igång, så att de snart kan börja verka självständigt. Risto Koivula utsågs till lokalchef i Lappland. Inför den följande perioden kommer vi att fokusera på lokalavdelningsverksamheten i hela östra och norra Finland. Nya lokalavdelningar kommer att grundas i södra Savolax (St. Michel), Kymmenedalen (Kotka/Kouvola) och södra Karelen (Villmanstrand/Imatra). Vi önskar av alla medlemmar ett flitigt deltagande i lokalavdelningsverksamheten. Man kan även besöka månadsmöten i grannavdelningen, dvs alla medlemmar är välkomna till alla aktiviter i vilken lokalavdelning som helst! Vi kommer att utveckla reseverksamheten inom lokalavdelningarna. Man kan ansluta sig till resorna av olika längd och pris från olika orter. Det finns ett utbud av resor för verkliga entusiaster och resor med mål och intressen för traditionellare sevärdheter och kultur. Vi kommer att utveckla formulär för bedömning av Sällskapets olika evenemang. Dessa kommer att användas för att samla upp respons om såväl resor som lokalavdelningarnas månadsmöten. Vi hoppas ni deltar i våra resor och kommer med förslag på resemål för kommande höst. Vi har igen, efter en längre paus, fått en strålande historik färdigställd. Fil.mag Ilmo Hakala-Rahko har under flera år sammanställt verket om kollektivtrafiken i Viborgstrakten, Viipurissa, Viipurista, Viipuriin, - Viipurin vaikutusalueen julkisen liikenteen historiaa Ruotsin vallan ajalta kesään I slutet av boken finns förutom ett svenskt och ett engelskt referat ochså ett mera omfattande referat på ryska. Därmed har vi nu utgivit busshistoria på fyra olika språk. Boken publiceras i juni och upplagan kommer att vara rätt begränsad, så jag anmodar intresserade att skaffa verket snarast. Sällskapet sysselsätter för närvarande två deltidsanställda funktionärer. Toni Forselius från St. Michel inledde sitt arbete i Elkas utrymmen i maj. Tillsammans med våra samarbetskumpaner håller vi på med att utveckla nya mångsidiga nätsidor. Arbetet med dem har fortgått redan i ett och ett halvt års tid. Det följer mera information om ämnet under hösten. Solskensdryga semesterdagar önskas alla Sällskapets medlemmar och samarbetskumpaner! Jari Kurkinen, ordförande KOLLEKTIVTRAFIK I VIBORG OCH PÅ KARELSKA NÄSET FÖRE SOMMAREN 1944 Fram till det senaste kriget hade man i allmänhet rest i de överlåtna delarna av Karelen på samma sätt som i de övriga delarna av Finland. I resandets tidigaste skede tydde man sig till gästgiveriverket. I praktiken kunde man sedan medlet av 1600-talet resa med hästskjuts mellan de

9 av staten uppehållna gästgiverierna, vars avstånd från varandra i allmänhet var ca två mil. Viborg låg inne i en havsvik i ändan av Finska viken, vilket kom att bidra till att också seglationen kom att bli en viktig form av fortskaffning för staden. Betydelsen av vattentrafiken ökade då de första ångfartygen tog i bruk i nejden på 1840-talet och då Saima kanal mellan Viborg och Villmanstrand öppnades år Den första järnvägen i Storfurstendömet Finland öppnades för trafik mellan Helsingfors och Tavastehus år Endast åtta år senare togs banan mellan Riihimäki Viborg Vammeljoki St. Petrsburg i bruk. Efter det började byggandet av fyra andra betydelsefulla bansträckor på Karelska näset. På 1930-talet fanns på näset rikets tätaste järnvägsnät. Viborg var näst efter Helsingfors den livligaste järnvägsstationsorten för passagerartrafik i landet. Flygtrafikens betydelse för Viborgtrakten förblev ringa. Den inleddes 1937 med en daglig tur-retur flygning mellan Helsingfors och Viborg. Flygplanet på rutten hade endast 8 passagerarplatser. Från 1912 framåt var Viborg en av de tre städerna i Finland som hade elektrisk spårvägstrafik. De två andra städerna var Helsingfors och Åbo. Spårvägen i Viborg bestod av tre linjer som trafikerades med 19 dragande vagnar och 15 släpvagnar. Linjenätet bestod i slutet av 1930-talet av 19,3 spårkilometer, mätt som enspårig bana. Andra kollektivtrafikmedel i staden var isvostjik snabbdroskorna och efter 1910 även hyresbilarna, vilka numera kallas taxi. Lokaltrafik med omnibussar inleddes i experimentsyfte samtidigt som spårvägstrafiken startade men först på 1920-talet kom busstrafiken att få en större betydelse. Konkurrensen trafikidkarna emellan var knivskarp i synnerhet på rutten mellan salutorget och stadsdelen Tegelbruket. Sammanlagt försökte ett tjugotal åkare trafikera linjen. För att råda bot på olägenheterna i trafiken började stormannen in Viborgstrafiken, Ilmari Hirvonen tillsammans med polisväsendet och magistraten i staden att vidta åtgärder för att instifta klarhet i lokaltrafiken i staden. Som resultat av ansträngningarna grundade tio åkerier i staden en sammanslutning Torkkelin Liikenne Oy (Torkels trafik) (TL) för att sköta om trafiken i Viborg. Täta turer uppehölls på linjerna Salutorget Tegelbruket Kangasranta och Salutorget Havi Kolikkoinmäki Käremäki. Bolaget införskaffade totalt 17 st bussar, av vilka de flesta var av märket REO, endast två av dem var Mercedes-Benz bussar. Magistaten beviljade TL trafiktillstånd för även andra linjer, men trafik inleddes inte någonsin på dessa. Lokaltrafik med bussar idkades till områden utanför själva staden och i Viborgs landskommun. Trafiken till Juustila sköttes av en av TL s delägare Nestor Stålberg. Till en början trafikerade Juho Juvonen och senare Matti Ruponen linjen till Säiniö och Pero. Jalmari Ruuskanen körde linjen till Samola och Lihaniemi, medan Tienhaaran Auto Oy skötte rutten till Someroja. Viborg låg i en knutpunkt av 11 viktiga vägar, vilket ledde till att fjärrbusstrafiken från 1920-talet framåt snabbt ökade i alla landsvägsriktningar från staden. För detta trafikbehov öppnades år 1932 i Viborg den första kommunalt ägda busstationsfastigheten. Vägen mot Koivisto trafikerades av Koiviston Auto Oy och Seivästön Auto Oy. Tienhaaran Auto Oy (med 26 bussar år 1939) härskade i trafiken på vägen mot Kotka, fastän Antti Laasonen körde två dagliga turpar mellan Viborg och Kotka. Från 1936 inledde Postverket trafik på rutten Helsingfors Kotka Viborg. Tienhaaran Auto

10 Oy hade även en betydande egen tillverkning av busskarosserier. Huvudsakliga aktörer på vägen mot Villmanstand var Yrjö Toikkanen och Anton Mononen. Ett turpar på linjen Viborg Villmanstrand St. Michel trafikerades till en början av Albin Kettunen och från 1934 framåt av Savonlinja Oy. Resan Viborg Villmanstrand kunde också göras via Nuijamaa. För att förbättra sin ekonomi började Ångfartygsandelslaget Nuijamaa r.l. år 1925 trafikera med bussar genom bolaget Nuijamaan Auto Oy. Busstrafiken såldes 1933 till Anton Mononen och Yrjö Toikkanen. Trafiken till Imatra - även via Jääske - koncentrerades under 1930-talet till de största aktörerna i området, Viipurin Linja-auto Oy (52 bussar) och Linja-autoliike M. Ruponen Oy (47 bussar). Deras längsta linjer sträckte sig från Viborg till Nyslott, Rantasalmi, Joensuu och Sordavala. Hela busstrafiken på vägen mot St. Andrea övergick i mitten av 1930-talet till Ruponen. Vägen till Heinjoki trafikerades både av Ruponen och Viipurin Linja-auto. Kannaksen Matka-auto Oy härskade i trafiken på vägen till Kiviniemi/Rautu Metsäpirtti och Kivennapa/Muola Kivennapa. Bolaget bedrev även i omfattande grad transporter med lastbilar. Lastbils- och busstrafik drevs också av bröderna Mörös bussbolag. Vägen mot Nykyrka trafikerades på 1920-talet och ännu i början av 1930-talet av flera olika åkare men efter medlet av 1930-talet endast av Viipurin Linja-auto Oy samt av Abel och Taavetti Rusi. Busstrafiken i Viborgstrakten var under 1930-talet rätt långt utvecklad och bussarna höll i allmänhet en högre standard och var nyare än bussarna i landet generellt. Den av Ilmo Hakala-Rahko skrivna och av SLHS förlagda boken Viipurissa Viipurista Viipuriin... kommer att publiceras då Karjalan Liitto firar sitt 70-års jubileum i Helsingfors den 17. juni Boken kan beställas från SLHS av Hetkus chefredaktör Hannu Perttula (kontaktuppgifter finns på sidan 3). Priset för boken är 35 + leveranskostnader. KUNGSVÄGEN FRÅN HÄRSKARNAS OCH POSTBUDENS FÖRBINDELSERUTT TILL TURISTLED Vägförbindelsen mellan Åbo och Viborg har formats genom tiderna utgående från en stig lämpad närmast endast för ridning. Rutten torde ha varit farbar redan i början av 1300-talet. Sedermera från 1630-talet framåt har den varit en viktig del av postrutten från Bergen i Norge via Christiania (nuvarande Oslo) och Stockholm över Åland vidare genom Egentliga Finlands skärgård och Åbo, via Esbo och Borgå till Viborg och fram till Nyen Skans, som låg i trakterna av nuvarande St. Petersburg. Tidigare hade inte vägförbindelsen något namn men under 1700-talet började man tala om Stora Kustvägen, Postvägen, Gamla Rysslandsvägen eller helt enkelt den allmänna landsvägen. Namnet Kungsvägen föddes först för några decennier sedan då man aktivt började introducera rutten för turiständamål. Till en början utnyttjade främst härskarna, biskoparna, handelsmän, konungens budbärare och brevbärarna rutten. Gästgiveriverket uppstod i huvudsak i medlet av 1600-talet, då rutten på många avsnitt kunde tillryggaläggas med lätta hästdragna kärror. Först under 1700-talet uppstod ett allmännare resande som ledde till utgivning av de första vägbeskrivningarna med avståndstabeller och uppgifter om gästgiverierna. På sträckan mellan Åbo och Viborg gjordes de

11 första vägförbättringarna med tanke på hästvagnstrafik i slutet av 1700-talet i trakterna söder om Halikko, väster om Borgå samt vid Kungsbacka i Helsinge (i nuvarande Vanda). Den tilltagande trafiken och utvecklingen av fordonen har även senare fordrat att vissa avsnitt av rutten uträtats och förbättrats. Den under 1920-talet ökande biltrafiken fordrade en ny standard av vägnätet. Många helt nya linjedragningar av vägen förändrade historiskt inarbetade avsnitt av landskapets karaktär. Trots detta kan den ursprungliga vägdragningen följas nästan helt ut om man bara ger sig litet till tåls och litet utforskar terrängen. Alla vägavsnitt kan inte mera trafikeras med bil. Sämst i det avseendet är kanske dragningen väster om Borgå vid Öbergsbacken där vägen rättes ut redan i slutet av 1700-talet. Där måste man ta sig fram till fots genom igenvuxet landskap av buskar och snår. De i det äldsta skicket bevarade avsnitten kan finnas i Tuorla i Pikis, vid Träskända i Esbo, på vardera sidorna om Illby efter Borgå, Kvarnby i Lovisa, nära Abborfors gård och i Summa i närheten av Fredrikshamn (tidigare Weckelax). Vägmuséet inledde år 1990 ett projekt tillsammans med miljöministeriet och de olika regionplaneförbunden för att utforska Kungsvägen. Fältforskningen av den gamla vägdragningen utfördes under sommaren 1991 och en detaljerad inventeringsrapport färdigställdes under december samma år. Under våren 1992 publicerades en grundlig historik Suuri Rantatie (Stora Kustvägen) skriven av Tapio Salminen. För två decennier sedan fann man i samband med projektet vid inventering av miljön flera välvda stenbroar, ruiner av vägbankar, brofästen, träbroar och vägtrummor av betong, råstenar, gästgiveribyggnader mm. Uppgifterna uppsamlade under projektet har senare utgjort basmaterial för planläggnings-, skydds- och forskningsändamål längs den gamla vägdragningen. Sedan 1920-talet har det på olika avsnitt av vägen också bedrivits flitig busstrafik. Ämnet är som sådant värt en egen tidningsartikel. Vi kommer dock här att omnämna ett par intressanta fenomen från vägavsnitten. Till en av de första snabbussturerna kan räknas Flying Finn bussen som redan 1933 inledde trafik på rutten Helsingfors-Åbo, först via Ekenäs men senare med en litet förkortad rutt via Karis. Rutten trafikerades med en stor och högklassig REO buss ägd av Someron Linja Oy och Volmar Mäkinen från Åbo. Redan 1927 gjordes reklam för en turistbuss Imatra på linjen Helsingfors Lovisa Fredrikshamn Viborg Imatra, vilken trafikerades tre gånger i veckan. Till den 365 km långa rutten användes ett halvt dygns tid, varav två timmar reserverades för måltider. Man trafikerade med en verkligt högklassig lyxbuss med kapacitet för 18 passagerare. Ruttens popularitet minskade kraftigt då järnvägen rätt snabbt uppfattade situationen och började konkurrera om passagerarna med snabbtågsturer mellan Helsingfors och Viborg. Senare under 1930-talet trafikerades rutten av Postverkets bussar, vilka använde 8 ½ timme för en enkel tur. Linjen gjorde en avstickare till Kotka. Med att kombinera Hj. Holmströms och Tienhaaran Auto Oy s linjer med bussbyte i Kotka kunde man komma fram på 8 timmar på resan mellan Helsingfors och Viborg. År 1947 startade Hjalmar Holmström Finlands första efterkrigstida snabbusstur på linjen mellan Helsingfors och Kotka. Den var minuter snabbare än den reguljära turen, fastän vägförhållandena på avsnittet mellan Borgå och Lovisa inte var de angenämaste ur passagerarsynpunkt.

12 HETKU REFERAT AV NÅGRA ARTIKLAR PÅ SVENSKA LEDAREN En stadgeändring inom föreningen genomfördes förra hösten. Fastän vissa medlemmar kände ängslan om förändringen har allt förlöpt väl utan några problem. Vi vill tacka hela vår medlemskår för den lojalitet, förtroende och uppskattning som visats under detta avvikande förändringsskede. Medlemsavgifterna har influtit berömligt till föreningen. I gengäld postade vi era nya medlemskort, vilka vi önskar att ni har nytta och nöje av. Medlemskapet är inte en utgift utan en placering. Aktiva familjer kan snabbt genom att köpa tjänster och produkter av våra samarbetskumpaner uppnå besparingar på flera hundra euro om året. Med att uppskatta våra samarbetskumpaner och sponsorer, vars reklamer vi hittar på medlemskortets baksida, och använda oss av de beviljade förmånerna kan vi även i framtiden dra nytta av förmånerna. Vi förhandlar aktivt med våra nuvarande och kommande samarbetskumpaner för att förbättra servicen för våra medlemmar genom nya medlemsförmåner och nya tillvägagångssätt. Den i decennier redan fortlöpande långsiktiga utvecklingen av Sällskapet börjar bära frukt. Styrelsemedlemmar, exemplariska regionchefer, flitiga tjänstemän och vår mångkunniga medlemskår utspridd på hela landet har gjort ett bra jobb. Tack vare dessa Sällskapets hörnstenar och den hela medlemskapet gagnande nya medlemskorts reformen har medlemsantalet ökat märkbart, vilket vi kommer att beakta inom administrationen och planeringen av verksamheten. Kvalitativt fungerande lokalavdelningar tillsammans med Hetku tidningen är stöttepelarna och de bärande krafterna inom föreningens verksamhet. Verksamheten i norra delarna av Savolax har startat med erfarna föreningsaktiva personer under ledning av en känd entusiast inom hela bilbranschen, Risto Pennanen. Vi kommer nu att satsa starkt på att kunna bjuda en bättre service för våra medlemmar i Lappland, Norra Karelen och Vasa-regionen. Dynamiska personer, vilka inte är rädda för utmaningar, intresserade av en utsiktsplats inom bussbranschen söks för att utbildas till regionchefer för Tavastland, Södra och Norra Österbotten, Lappland och Norra Karelen. Jag svarar gärna på förfrågningar beträffande dessa uppdrag. Till den traditionellt mansdominerade medlemskåren ansluter sig allt flera kvinnliga medlemmar. Även äkta par har samtidigt anslutit sig till Sällskapet. Vi kommer att beakta detta vid planeringen av resor och rekreationsaktiviteter. Under sommaren står till förfogande resemål inom bussbranschen men även till traditionella turistsevärdheter lämpade för hela familjen. Vi kommer inom kort att distribuera till busstationer och bussbolag över st fyrfärgsbroschyrer, med vilka man enkelt kan ansluta sig som medlem i sällskapet. Personen fyller i sina uppgifter på blanketten, limmar ihop den och lägger den i en postlåda. Vi står för portot. Lättare än så kan det inte bli att ansöka om medlemskap! Vi kommer att anordna informationstillfällen i Parkano, som är orten för vår centraldepå, för att få den lokala bosättningen intresserad av vår verksamhet och hobbymöjligheter. Årsmötet kommer vi att hålla i Björneborg den 17 april På det sättet kan vi också göra vår hobby känd för våra

13 medlemmar i trakten och bussbolagen i Satakunda. Vi gör vårt bästa för att våra hemsidor skall betjäna er på bästa möjliga sätt och att uppdateringarna skall vara snabba och exakta. Föreningens internationalisering är en fortgående process. Vi kan för intresserade bidra med på 6 olika språk på hemsidorna. Vad vill ni hitta på dem och hur vill ni att de skall utvecklas? Vi är mycket tacksamma för era åsikter, idéer och råd för att utveckla hemsidorna. Förslag och åsikter om dessa kan skickas direkt till e-postadressen En målinriktad, långsiktig och kontrollerad ökning av medlemskåren kopplad till en modern internationellt serviceinriktad och kunnig organisation ger Sällskapet en möjlighet lyckas i bussbranschens historietillvaratagande trots växande utmaningar och förbindelser. Jag önskar hela medlemskåren och alla våra samarbetskumpaner en bra vår! Jari Kurkinen, ordförande KAKSKERRAN LINJA OY OCH DESS DOTTERBOLAG Denna artikel är en fortsättning på skildringen av Kakskerran Linja Oy s verksamhet under åren publicerad i det senaste numret av Hetku-tidningen. Denna gång fokuserar vi på bolaget från 1963 fram till slutet av verksamheten år Dessutom skildras den brokiga bussverksamheten för buss- och sjöbussbolaget Matkailu ja Kuljetus Oy, som ägdes av Martti Matarmaa med familj. Till familjens bolagsklase kunde också under en kort räknas det lilla redan nästan bortglömda bussbolaget Ordenojan Linja Oy, som under senare hälften av 1950-talet trafikerade från Åbo till Ylänne. Skeppare och affärsman Martti Matarmaas ( ) verksamhet har redan tidigare behandlats i Hetku men det är kanske ändå bra att dra några av hans göromål till minnes. Matarmaa verkade under 1930-talet som chaufför för Turun Seudun Matka-autot Oy, vilket 1938 köpte linjerna till Hirvensalo och fordonen av Uuno och Niilo Heinonen. Bolaget omstrukturerades under namnet Saariston Auto Oy, vilket senare under annat ägarskap drevs i konkurs år Matarmaa ägnade sig en tid endast åt skepparnäringen men återvände rätt kraftfullt även till bussbranschen under senare hälften av 1950-talet. Kakskerran Linja Oy s verkställande direktör Paavo Anttila ( ) började i början av talet besväras av sjukdom och var tvungen att avsäga sig sina förtroendeuppdrag inom bussbranschen. Martti Matarmaa förvärvade 1963 bolagets aktier ägda av Anttila och övertog samtidigt verkställande direktörskapet för Kakskerran Linja Oy. Han hade också som avsikt att förvärva bolagets aktier ägda av Matti Nieminen ja Viljo Sandell, vilket senare förverkligades år År 1965 fördelades Kakskerran Linja Oy s aktier mellan Matti Matarmaa (24 aktier) och hans hustru Helvi Matarmaa (1 aktie) och Matkailu ja Kuljetus Oy (6 aktier), sistnämnda bolag företrätt av Mattti Matarmaa. Bolagets kontorsarbeten sköttes hemma hos Matti Matarmaa i ett rum inrett för kontorsgöromål. I kontoret tjänstgjorde en utomstående kvinnlig anställd. Matarmaa bodde i översta våningen i ett

14 hus invid Aninkaistorget. På dörren och i husets invånarförteckning fanns för lägenheten vid adressen Aninkaisgatan 12 E 136 antecknat endast M.Matarmaa, fastän i lägenheten verkade också bolagen Kakskerran Linja Oy och Matkailu ja Kuljetus Oy. Ofta hånades Kakskerran Linja Oy s bussar för sitt dåliga skick. Bussarna var gamla och skramlande med igensmutsade fönster och med bucklor i plåtarna. Bussarna som trafikerade mot Hirvensalo benämndes ofta Matarmaas bussar fastän också TLO-bussar trafikerade åt samma håll. Illvilliga chaufförer gycklade om att Matarmaas bussar var de mest slitna i hela landsändan. Kakskerta kommun inkorporerades från början av år 1968 i Åbo stad, vilket inverkade mest negativt på verksamheten hos Kakskerran Linja Oy. Linjerna ansågs hädanefter som stadens interna trafik vilka generellt sköttes av TLO. Magistraten beslöt om trafiken och många TLO anslutna åkerier ville ha sin del av den expanderande trafiken mot områden kring Hirvensalo. Busstrafiken på både linjerna till Kakskerta och Hirvensalo var ofta på tapeten inom TLO. Åkarna anhöll hos Åbo stad om utglesning av tidtabellerna för avgångarna på linjerna till skärgården. Reduceringar beviljades inte. TLO hotade till och med att sluta köra inom Åbo stadskärna om inte staden gick in med ekonomiskt stöd för skärgårdslinjerna. Av den orsaken beslöt Åbo stad snabbt att tillfälligt under perioden under några månader betala ut kilometerstöd för linjerna till Kakskerta och Hirvensalo. Inom vänsterpartierna höll man understödet som förkastligt och fordrade att linjerna överförs till stadens trafikverk. Även öborna önskade kommunal trafik, ty trafikverkets gula faror körde med en känt förmånligare passagerartaxa, vilken inte var kilometerbaserad. År 1975 övertog trafikverket linjerna till öarna såldes garaget och då upphörde i praktiken verksamheten för bolaget Kakskerran Linja Oy. Bolaget finns dock ännu kvar och alla 30 aktier ägs av Hannele Matarmaa. MATKAILU JA KULJETUS OY FRÅN HAVET TILL LANDSVÄGEN EN ÖVERRASKANDE LINJEFÖRÄNDRING INOM BOLAGET Matkailu ja Kuljetus Oy kommer man främst ihåg som en händelserikt bolag inom sjöbuss-, fartygsoch varvsbranscherna lett av Martti Matarmaa. Bolaget var som genom sitt ägo förhållande nära anknutet till Kakskerran Linja Oy s historia. Matkailu ja Kuljetus Oy s blå-vita sjöbussar kallades ofta för Matarmaas båtar. Invid bussdepån verkade Matarmaas varv. Bolaget hade med sin stora flotta en ledande roll inom sjöbusstrafiken i Åboregionen. Matkailu ja Kuljetus Oy drev också busstrafik under perioden Martti Matarmaa grundade år 1948 tillsammans med sin broder Uuno Matarmaa och Erkki Harro Matkailu ja Kuljetus Oy som ett rent för skeppstrafik avsett bolag. I verksamheten ingick också två fartyg för persontrafik tidigare ägda av Martti Matarmaa. Två år senare dog Harro och istället för honom kom Paavo Anttila med i verksamheten. Den sistnämnde förvärvade sedan 1953 alla aktier ägda av Matti Matarmaa övertog Anttila verkställande direktörskapet både i Kakskerran Linja Oy och Matkailu ja Kuljetus Oy. Verkställande direktör Paavo Anttila sålde år 1958 alla sina aktier i Matkailu ja Kuljetus Oy åt Martti

15 Matarmaa, som nu blev bolagets verkställande direktör. Uuno Matarmaa var fortfarande majoritetsägare med 189 aktier. Martti Matarmaa innehade 80 aktier och deras syster Saima Matarmaa förestod en aktie. ORDENOJAN LINJA OY - ett kort försök på linjen till Yläne Ordenojan Linja Oy från Yläne hade år 1956 inlett sin verksamhet som ett enmans bussbolag med en enda buss. Matti Matarmaa var aktieägare i bolaget under perioden Av denna orsak behandlas bolaget här. Aktiebolaget grundades av bussåkare Väinö Laiho från Yläne och Martti Matarmaas syster Saima Matarmaa från Lavamäki i Vahto, med var sina 5 aktier per person. Laiho avstod från 4 av sina aktier till förmån för en sin bekant, Eino Soini, även han hemma från samma kommun och en aktie till ombud Toivo Aalto. Bolaget innehade en 33 platsers Bedford buss med med registreringstecken TV-241. Bussen byggdes från början som en skvader (även kallad kombinär, avsedd både för person och godstransport) men ändrades om två år till en normal buss. Om färgsättningen av bussen råder det en ovisshet. Den trafikerade linjen Åbo Lundo Aura kyrkby Pöytyä Ordenoja Uusikartano Yläne. Ruttens längd var 71 km. Bussen trafikerade vardagar en tur-retur resa, på morgonen från Yläne och på eftermiddagen från Åbo. Under söndagar trafikerades en tur-retur resa på kvällen. Det av Martti Matarmaa ägda bolaget Matkailu ja Kuljetus Oy förvärvade Saima Matarmaas och Eino Soinis aktier. Toivo Aaltos aktie övergick till Marttis syster Paula Matarmaa. Linjen var den längsta av Matarmaas linjer och avvek för övrigt från de andra som närmast var skärgårdslinjer. Linjen var inte lönsam och avyttrades övergick linjen vidare till Väinö Paunu Oy, innehållande även Bedford bussen. Ett par år senare upphörde Paunu att trafikera linjen. Juhani Kairasmaa och Jari Kurkinen har utrett historien för bolagen ägda av Martti Matarmaa. Utan medverkan av utomstående skulle inte dessa artiklar varit möjliga att sammanställa. Ett hjärtligt tack för medarbetande riktas till Hannele Matarmaa-Tuoko, Reijo Nurminen, Pentti Kaske ja Pentti Anttila. Även de redan bortgångna Kaino Laine ja Ella Anttila har bidragit med fakta. Specialaspekterna inom trafiken till Kakskerta har behandlats i Hetku nr 3/1998, sid I samma nummer publicerades även Turun Seudun Matka-Autot Oy trafik till Kakskerta under åren I Hetku nr 4/1998 behandlades Kakskerran Auto Oy s historia och tiden för grundandet av Turun Linja-Autot Oy Om bussolyckan i Satava färjhamn skrevs i numret 1/1999. EN AV BUSSTRAFIKENS PIONJÄRER I MELLERSTA FINLAND HELVI TARVAINEN Under perioden före andra världskriget var största delen av bussåkerierna små, med endast en eller några få bussar. En av de tidigare åkarna i Mellersta Finland var Aleks(is) Kovanen ( ), som inledde turtrafik från Tarvaala i Laukas till Jyväskylä år Hans trafiktillstånd var utfärdat för en 1 tons Ford (modell T/TT) för 12 passagerare.

16 Tarvaala ligger i Laukas kommuns geografiska mittpunkt mellan de tre sjöarna Saraavesi, Kuusvesi och Lievestuoreenjärvi. Fastän socknens första kyrka, Hartikka kyrka byggd 1593, befann sig i byn växte Laukas kommuns centrum upp på annan plats och byn förblev geografiskt sett åsidosatt. För att det också i Saarijärvi kommun finns en by med namnet Tarvaala kallar man numera ofta byn i Laukas för Laukkavirta, enligt det genom byn strömmande vattendraget Laukaanvirta. Kovanen fortsatte att trafikera mot Jyväskylä hållet. För detta ändamål inskaffades 1935 en Ford, modell BB, motornummer , registertecken Va-1596, registrerad för 18 personer. Fordmodellerna var ännu på den tiden försedda med mekaniska bromsar. Bussen hade ett takställ och på vintern spände man en snöplog framför fordonet. Rutten från Tarvaala sträckte sig till Vihtasilta via en handdriven färja vid Vuonne, vidare med Laukasvägen till Jyväskylä. Väg förhållandena var även sommartid usla. Ford bussen kom också att användas i kriget. Bussen var redan lastad för avfärd till Jyväskylä när den konfiskerades för försvarsmaktens bruk. Med gengasaggregat var den sedan i bruk fram till år Aleks Kovanen avled i lunginflammation i sviterna av en olycka, endast 41 år gammal. Hans maka Helvi Ester Kovanen född Tahvonen ( ) fortsatte trafiken enligt gammal kutym. Efter det att änkan gifte om sig grundades kommanditbolaget Helvi Tarvainen Kb. Efter Forden följde 1948 en 31 platsers Chevrolet 6700, tillverkningsnummer KRXS-43, registertecken VH-648, senare XO-618. Bussen var försedd med hydrauliska bromsar. Helvi Tarvainens bolags verksamhet var som störst under 1960-talet. Detta ledde till en expansion och förnyelse av vagnarna. Under början av decenniet sågs flera Volvo bussar med Wiima karosser på vägarna till Tarvaala. Redan 1958 hade en 36 platsers Volvo B med Wiima M54 kaross anskaffats, reg nr. YM-172/XG stod en Wiima M59 i turen, försedd med ett Volvo chassi, reg.nr. XP-386. För den dagliga trafiken behövdes 1964 redan en tredje buss. Man anskaffade en begagnad buss, vilken tidigare hade tillhört Joensuun Auto Oy och Lehtosen Liikenne Oy. Det var en Volvo från 1958 med Wiima M54 kaross, som förmedlades av Volvo återförsäljaren i Jyväskylä, Hämeen Autovaruste Oy. Lackerad i Tarvainens färger fick bussen registreringstecknet XBO-37. På detta sätt kompletterades vagnparken med en liknande Wiima M54 buss som redan från tidigare fanns i huset. År 1969 trafikerade Helvi Tarvainen via Tarvaala och Simuna till Lievestuore tre turer om dagen. Avgångarna från Jyväskylä skedde alla dagar kl och vardagar kl och 16.40; den sista turen kördes fram till Simuna. Från Lievestuore startade turer vardagar kl och 10.30, dessutom fanns det kl en tidig arbetsplatstur från Tarvaala till Jyväskylä. Söndagar kördes ännu kl en kvällstur från Lievestuore och kl från Jyväskylä med destination ända fram till Simuna. På 1960-talet gav den expanderande beställningstrafiken en möjlighet för åkerierna att förbättra det ekonomiska resultatet. Detta märktes också vid anskaffningen av bussar. Sommarsöndagar marknadsförde Tarvainen en rundtur i Laukas. I servicen ingick också en fartygstur med möjlighet för bastubad och simdopp i sjön. På lördagar kördes för ungdomarna turer till danspaviljongerna. Helvi Tarvainens son Kauko Kovanen har berättat att man en gång på tillbakafärden från en danstillställning blev stannade av polisen, som räknade över 100 passagerare i bussen avsedd för

17 32 passagerare. Strukturförändringarna i samhället, med flykten från landsbygden och det tilltagande ägandet av personbilar, målade på 1970-talet mörka orosmoln på himlen för de små åkerierna. Då passagerarunderlaget på landsbygden svek såg man nya möjligheter i snabbusstrafiken mellan de större städerna. Helvi Tarvainen Kb ansökte om tillstånd att trafikera en snabbtursrutt mellan Jyväskylä och Joensuu. Rutten blev inte lönsam och då Eino Turunen från Lievestuore år 1970 visade intresse för rutten sålde Helvi Tarvainen linjen. Senare lät Savonlinja Oy förstå att de också hade haft intresse för att köpa trafiken. Eino Turunen fortsatte att trafikera linjen i samma utsträckning som Tarvainen gjort. I samband med överlåtelsen av trafiken överfördes minst tre grå-rödrandiga bussar; Wiiman från år 1960, en Ajokki-Bedford och en Scania-Vabis med Lahden kaross till Turunens flotta. Sammandrag av artiklarna på svenska publicerade i Hetku är översatta av Tom Rönnberg.

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare FÖRESKRIFT 31.12.2001 Fullmaktsstadgande Dnr. 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001 Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare Upphäver Social- och hälsovårdsministeriets föreskrift 181/411/95 Ärende Fastställande

Läs mer

HETKU 4-2009 REFERAT AV NÅGRA ARTIKLAR PÅ SVENSKA LEDAREN

HETKU 4-2009 REFERAT AV NÅGRA ARTIKLAR PÅ SVENSKA LEDAREN HETKU 4-2009 REFERAT AV NÅGRA ARTIKLAR PÅ SVENSKA LEDAREN En stor del av tiden för administration har under denna höst inom Sällskapet gått till att planera nästa års verksamhet. Många projekt är på gång

Läs mer

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017.

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. För busspersonal 2015 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Ordinarie arbetstid Den ordinarie arbetstiden är 80 timmar under

Läs mer

Polisens servicenätverk

Polisens servicenätverk Polisens servicenätverk SM 418/2013 11 huvudpolisstationer Helsingfors Esbo Vanda Åbo Lahtis Kouvola Vasa Tammerfors Kuopio Uleåborg Rovaniemi Huvudpolisstationer Polisstationer vars ersättande med övervägs

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Finländarna reste flitigt under januari april 2012

Finländarna reste flitigt under januari april 2012 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1-0..01) Finländarna reste flitigt under januari april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet. Finländarna

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1.-0..01) Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet.

Läs mer

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Transport och turism 201 Finländarnas resor Höst 2012 (1 1122012) Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Den ökande populariteten för turism visar inga tecken

Läs mer

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012 Transport och turism 0 Finländarnas resor Sommar 0 (...8.0) Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 0 Korrigering.0.0 kl. 0.0. Detta offentliggörande ersätter offentliggörandet Finländarnas

Läs mer

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013 Transport och turism 201 Finländarnas resor 201, Sommar (1.5.-1.8.201) Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 201 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, juni I juni 0 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet I juni åkte finländarna lika ivrigt på kryssning som i fjol. Sverige förlorade

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK Här följer en sammanställning av hopsamlade uppgifter om den karosserifabrik som fanns på Blomstervägen i Karlskoga. Mats Karlsson 2012-01-08 Urklipp i Karlskoga Tidning 2011-12-28:

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag fortsätter minska Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,2 procent under andra kvartalet 2014 jämfört med motsvarande period året

Läs mer

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014 75 år på väg S 1939-2014 1 Året var 1939 Tidig styrelse samlad och uppställd för gruppfotografering. Åkerierna skulle organisera sig i åkeriföreningar/lastbilscentraler (samlas under ett tak) som i sin

Läs mer

Tack för Ert svarsbrev, daterat 26.9.2012 angående mitt spörsmål den 6.9.2012.

Tack för Ert svarsbrev, daterat 26.9.2012 angående mitt spörsmål den 6.9.2012. 1 Houtskär den 3 oktober 2012 Itella Posten Ab Hannu Riihimäki Regionchef Johan Åminne Bockholm 21760 Houtskär 040-5332609, aminne@aminne.fi REF: Postutdelningen i Åbolands skärgård med förbindelsebåt

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

26.11.2002 JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv.

26.11.2002 JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv. 26.11.2002 JM 15/51/2002 Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv. 1. Valanvisningar Justitieministeriet önskar att centralvalnämnderna fäster

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera erbjuder finansieringslösningar för etablering av företagsverksamhet, vid

Läs mer

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Rättsväsende 2014 2014, november Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari november 2014 totalt

Läs mer

t N RESA är ett bekvämt och bekymmerselöst

t N RESA är ett bekvämt och bekymmerselöst t N RESA är ett bekvämt och bekymmerselöst men samtidigt ett oerhört lärorikt tidsfördriv. Det kan vi tacka olika organisationer och byråer för. En välplanerad semesterresa har därför alla möjligheter

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan Rättsväsende, september Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari september totalt 2 278 konkurser,

Läs mer

Busstrafiken Stockholm-Haninge, en återblick

Busstrafiken Stockholm-Haninge, en återblick Busstrafiken Stockholm-Haninge, en återblick (Backspegeln nr 5, copyright Mauritz Henriksson 1999 Den första kända busslinjen startades i maj 1916 av Karl Gustav Ferdinand Ring och kördes med två turer

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011 Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, december Utlandsresor populära bland finländarna i december 0 I december styrde finländarna resan mot utlandet och man gjorde nästan 00 000 resor med inkvartering

Läs mer

AVSTÅND Tel. Tel. 1. Lintula kloster 19. Tulikivi Oyj / Kermansavis fabriksbutik 2. Johanneskoti, fi sketillstånd 20. Kotipuro Gästgiveri

AVSTÅND Tel. Tel. 1. Lintula kloster 19. Tulikivi Oyj / Kermansavis fabriksbutik 2. Johanneskoti, fi sketillstånd 20. Kotipuro Gästgiveri Karta 2 Må bra i Heinävesi Må bra i Heinävesi Heinävesi kommun ligger i gränstrakterna mellan Savolax och Karelen. Skogsklädda höjder och blå sjöar beskriver landskapet i Heinävesi när det är som bäst.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Yksi kortti riittää Ett kort räcker

Yksi kortti riittää Ett kort räcker Yksi kortti riittää Ett kort räcker Alla resor med ett resekort HRT:s tredje zon utsträcks till Sibbo och HRT:s resekort med period- och värdebiljetter tas i bruk i busstrafiken i Sibbo i början av år

Läs mer

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Ge av din tid och var med!

Ge av din tid och var med! FRIVILLIGARBETE I FINLANDS RÖDA KORS Ge av din tid och var med! Tervetuloa Welcome Bienvenidos Tere tulemast Bienvenue добро пожаловать الهأ الهسو dhowow Välkommen Soo Ge av din tid och var med! Röda Korset

Läs mer

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Rättsväsende 2014 Konkurser 2013 År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter slutbehandlade domstolarna totalt 3 381 konkursansökningar

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Nationella perspektiv - Finland

Nationella perspektiv - Finland Nationella perspektiv - Finland Moms och omstruktureringar Nynäs Havsbad 30.3.-1.4.2011 JM, EM Kenneth Hellsten Doktorand, Helsingfors universitet kenneth.hellsten@helsinki.fi 1.4.2011 1 Innehåll 1. Kort

Läs mer

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010 Transport och turism 011 Finländarnas resor 011, mars I mars 011 reste finländarna utomlands I mars ökade finländarnas fritidsresor med övernattning utomlands med 1 procent jämfört med motsvarande period

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 21.5.2004

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 21.5.2004 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 21.5.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB.

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Rederi AB. 2014-10-13 Historik Historik för Örebro Rederi AB. Örebro var under senare delen av 1700-talet och hela 1800-talet en sjöstad vid Hjälmarens västra

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT ANORDNA HUNDPROV ELLER ATT DRESSERA HUND (enligt jaktlagens 52 1 mom.)

ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT ANORDNA HUNDPROV ELLER ATT DRESSERA HUND (enligt jaktlagens 52 1 mom.) Sökandens namn Kontaktperson till vem beslutet skickas Adress Postnummer och -anstalt Finlands viltcentrals anteckningar: 700 Jvf nr Datum / 20 Beslut nr Personbeteckning och tel. nr E-mail Koordinater:

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning 2013

Yrkeshögskoleutbildning 2013 Utbildning 2014 Yrkeshögskoleutbildning 2013 Yrkeshögskoleexamina Antalet yrkeshögskoleexamina ökade ytterligare Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik för år 2013 avlades 24 800 examina vid yrkeshögskolor,

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

För personer som arbetar i lastbilsbranschen

För personer som arbetar i lastbilsbranschen För personer som arbetar i lastbilsbranschen Förare i inrikestrafik 2015 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Ordinarie arbetstid

Läs mer

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet

Läs mer

Skeppspost i Åbo Skärgård fram till 1960-talet

Skeppspost i Åbo Skärgård fram till 1960-talet Skeppspost i Åbo Skärgård fram till 1960-talet karta 1 Innehåll Milstolpar i ångbåtstrafiken Post med ångbåtar, fråmst Åbo södra skärgård Skeppspoststämplar Båtfigurstämplar Figurstämplar Namnstämplar

Läs mer

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden JHL:s forbundsval 2012 Rosta Och främja välfärden Forbundsval i hela Finland Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL väljer representantskap 12 28.3.2012. Förbundsvalet betyder att

Läs mer

Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp

Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp Marjaana Aarnikka handelsråd arbets- och näringsministeriet närings- och innovationsavdelningen 8.11.2012 Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp trädde

Läs mer

Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner

Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner Bilaga 2 Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner Temadiskussioner från juni 2013 Möjliga effekter av kortrutt Hur man kan resa utan bil mellan färjorna (berör särskilt unga och åldringar).

Läs mer

Sida 2. Toarps Mk Verksamhetsberättelse Toarps Mk för tiden 2011-01-01 till 2011 12-31. Under året har Toarps MK haft följande sammansättning.

Sida 2. Toarps Mk Verksamhetsberättelse Toarps Mk för tiden 2011-01-01 till 2011 12-31. Under året har Toarps MK haft följande sammansättning. Verksamhetsberättelse Toarps Mk 2011 Sida 2 Toarps Mk Verksamhetsberättelse Toarps Mk för tiden 2011-01-01 till 2011 12-31 Under året har Toarps MK haft följande sammansättning. Styrelse Ordf: Dan Järbyn

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 30.9.2004

Institutionen för offentlig rätt Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 30.9.2004 JURIDISKA FAKULTETEN FINANSRÄTT Institutionen för offentlig rätt Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 30.9.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Trafikundersökning 2014 Bakgrundsfrågor

Trafikundersökning 2014 Bakgrundsfrågor Trafikundersökning 2014 Bakgrundsfrågor Ifall undersökningen riktar sig till ett barn i ert hushåll ber vi föräldrarna eller en förmyndare svara för barnet. Är era uppgifter korrekta i följebrevet? Ifall

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nedlagda företag ökade avsevärt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 9,1 procent under tredje kvartalet 2014 jämfört med motsvarande period

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-07-27 321 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stockmann Oyj Abp 00101 Helsingfors Finland Ombud: Melbourne IT DBS AB 103 68 Stockholm MOTPART Jörgen N 127 34 Skärholmen

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Den estnisk-lettiska tvillingstaden Valga/Valka

Den estnisk-lettiska tvillingstaden Valga/Valka 188 Rolf Palmberg Den estnisk-lettiska tvillingstaden Valga/Valka På gränsen mellan Estland och Lettland finns en liten stad av ovanligare slag. Statsgränsen mellan de två länderna går nämligen bokstavligen

Läs mer

Historik. Historisk tidsaxel

Historik. Historisk tidsaxel Historik Alla medarbetare, tillfälligheter och händelser genom åren har format och byggt upp företagskulturen och den verksamhet som idag bedrivs inom Helmia. Historiken sträcker sig flera decennier tillbaka

Läs mer

Ab Eke Golf Oy:s bolagsordning

Ab Eke Golf Oy:s bolagsordning Ab Eke Golf Oy:s bolagsordning Uppdaterat 1.4.2011 1 FIRMA OCH HEMORT Bolagets firma är Ab Eke Golf Oy och dess hemort är Raseborg. 2 FÖREMÅL FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolagets verksamhetsområde är: 1. Att

Läs mer

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Projekt Interreg IIIA Skärgård, genomförs av Åbo Universitet i Åbolands och Ålands skärgård

Läs mer

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET Stadgar för Nordiska Sekretariatet Kapitel 1: Inledande bestämmelser 1 Sekretariatets namn är Nordiska sekretariatet. 2 Nordiska sekretariatet är en opolitisk och oreligiös

Läs mer

PRT-Forest bygger boendekvalitet

PRT-Forest bygger boendekvalitet PRT-Forest bygger boendekvalitet PRT-Forest ledande finska märkesprodukter inom trä och bygg Användningen av trä inom bygg- och inredningsbranschen har långa traditioner. Bruket av trä har under 2000-talet

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Anvisningar för synskadade Helsingforsbor, som har lämnat Resetjänsten i Helsingfors

Anvisningar för synskadade Helsingforsbor, som har lämnat Resetjänsten i Helsingfors 17,6,2014 Anvisningar för synskadade Helsingforsbor, som har lämnat Resetjänsten i Helsingfors Ändringar i Helsingforsbornas färdtjänst Helsingfors social- och hälsovårdsverk kommer under de närmaste månaderna

Läs mer

Byabussen i Kölsillre vinnare i nationell kollektivtrafiktävling

Byabussen i Kölsillre vinnare i nationell kollektivtrafiktävling Innovatively investing in Europe s Northern Periphery for a sustainable and prosperous future Ånge 2012-04-27 Byabussen i Kölsillre vinnare i nationell kollektivtrafiktävling Henric Fuchs Trafiksamordnare

Läs mer

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Pohjola Norden r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhet omspänner hela landet. Föreningen benämns

Läs mer

INFORMATION TILL ENLIGT LAG (2011:914) OM KONSUMENTSKYDD VID AVTAL OM TIDSDELAT BOENDE

INFORMATION TILL ENLIGT LAG (2011:914) OM KONSUMENTSKYDD VID AVTAL OM TIDSDELAT BOENDE INFORMATION TILL ENLIGT LAG (2011:914) OM KONSUMENTSKYDD VID AVTAL OM TIDSDELAT BOENDE BILAGA A 1. SÄLJARE Fjällinvest AB, 556426-8380 Sälfjällsgården 780 67 Sälen 2. NYTTJANDERÄTTSANDELENS ÄGOFÖRHÅLLANDE

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Energiska. Vasaregionen

Energiska. Vasaregionen Energiska Vasaregionen BILD: Pekka Mäkynen Välkommen till Vasaregionen Energisk Mångsidig Multimodal Kunnig Öppen Unik 3 Det här är Vasaregionen. Läs vidare för att se vad vi menar med de här orden. BILD:

Läs mer

Verksamhetsplan 2008 Villaägarna Degerfors

Verksamhetsplan 2008 Villaägarna Degerfors 1 (5) 1 Inledning 1.1 Föreningens uppdrag Leverera nytta till våra medlemmar och förbättra villkoren för kommunens småhusägare. Föreningens arbete ska fokuseras på merparten av medlemmarnas intresse till

Läs mer

Program NTPR-resan 2009 U B C C. British Car. United

Program NTPR-resan 2009 U B C C. British Car. United Program NTPR-resan 2009 U B C C United British Car Clubs Gothenburg Sweden 9 januari 2009 NTPR 2009 dag för dag - en preliminär tankeställare Onsdag 10 juni Anglo Bridge kallas DFDS fraktrutt mellan Göteborg

Läs mer

23 Personbilar och motorcyklar... 1

23 Personbilar och motorcyklar... 1 Innehåll 23 Personbilar och motorcyklar... 1 23.1 Inledning...1 23.2 Begreppen personbil och motorcykel...1 23.3 Verksamheter i allmänhet...1 23.4 Bilhandel, biluthyrning, taxi, begravningsbyråer och trafikskolor...1

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Finansiering för att starta ett företag

Finansiering för att starta ett företag Finansiering för att starta ett företag Finansiering från Finnvera vid etablering av företagsverksamhet Planerar du att grunda ett företag? En bra affärsidé, företagarfärdigheter och en omsorgsfull planering

Läs mer

Kommunal författningssamling

Kommunal författningssamling Kommunal författningssamling Reglemente och taxa 2008 nr 4 Reglemente och taxa för gods- och fordonsfärjetrafik mellan Koön och Marstrandsön Antagen av kommunfullmäktige den 6 december 2007 294 Gäller

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Kom därför till årsmötet och tala om vad DU tycker vi ska göra under 2013!!!

Kom därför till årsmötet och tala om vad DU tycker vi ska göra under 2013!!! Medlemsinfo januari 2013 Aktuella föreningsaktiviteter FUB-café på Oasen på onsdagar kl 18:30-20:30 börjar den 16 januari och sedan 30 januari och 13 februari för att därefter förhoppningsvis fortsätta

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Hur arbetar en intraprenör?

Hur arbetar en intraprenör? Hur arbetar en intraprenör? Fördjupningsuppgift i entreprenörskap / entreprenörskap och företagande En entreprenör är som du vet en person som är idérik, lösningsfokuserad, kreativ, riskvillig och driven.

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer