Synar jämför delar. BOOM FÖR SMINKAT Skönhetsindustrin får nya älsklingar. Vad kokar i Albertos gryta? Recept på dansk framgång

Transkript

1 ETT MAGASIN FRÅN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFÄRER BOOM FÖR SMINKAT Skönhetsindustrin får nya älsklingar HÄR SKAPAS DEN PERFEKTA FABRIKEN Vad kokar i Albertos gryta? Recept på dansk framgång Synar jämför delar Så gör den nya konsumenten

2 Är du en medveten konsument? Shape är en tidning från SCA, främst riktad till kunder, aktieägare och analytiker, men också till journalis - ter, opinionsbildare och andra som är intresserade av SCAs verksamhet och utveckling. Shape ges ut fyra gånger per år. Nästa nummer kommer i april Ansvarig utgivare Joséphine Edwall-Björklund Chefredaktör Marita Sander Redaktion Anna Gullers, Ylva Carlsson, Inger Finell Appelberg Design Markus Ljungblom, Maria Lindén Appelberg Tryck Sörmlands Grafiska AB, Katrineholm Adress SCA, Corporate Communications, Box 200, Stockholm, Telefon Fax SCA Shape publiceras på svenska, engelska, spanska, tyska, franska, neder - ländska och italienska. Inlagan trycks på GraphoCote 90 gram från SCA. Eftertryck endast med SCA Corporate Communications tillåtelse. Redaktionen eller SCA delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa SCA Shape eller läsa den som pdf på Adressändringar kan göras på eller genom att e-posta sophie.brauner@sca.com ETT MAGASIN FRÅN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFÄRER BOOM FÖR SMINKAT Skönhetsindustrin får nya älsklingar HÄR SKAPAS DEN PERFEKTA FABRIKEN Vad kokar i Albertos gryta? Recept på dansk framgång Synar jämför delar Så gör den nya konsumenten Omslagsbild: Caroline Roosmark Malou van Breevoort Fotograf, Nederländerna. Absolut! Eftersom mitt jobb tar mig till världens alla hörn ser jag med egna ögon vad vi gör med vår planet. Jag försöker hjälpa till i det lilla formatet. Att se till att alltid köpa ekologiskt, stänga av elen och värmen när den inte behövs, Jonas Ingerstedt Fotograf, Sverige Jag provoceras av dagens I shop therefore I am -kultur. Den största konsumtionsfällan är trender, så i stället för att följa modet slaviskt har jag valt möbelklassiker till mitt hem och tidlösa klädesplagg till min garderob. De fl esta sopsortera och jag cyklar om möjligt. Dessutom dricker jag bara kranvatten hemma eftersom plastfl askor är mer skadliga för miljön än mycket annat. I framtiden skulle jag vilja ha solcellspaneler på taket till vårt bostadshus. Medarbetare SCA I SOCIALA MEDIER Youtube.com/ SCAeveryday visar reklamfilmer och klipp från SCAs presskonferenser, presentationer och intervjuer med chefer och anställda. Facebook.com/SCA har till syfte att rekrytera duktiga medarbetare, engagera användare och ge information som kompletterar sca.com Twitter.com/SCAeveryday ger en bra sammanfattning av allt som händer på sca.com och i SCAs andra sociala medier. Syftet är att ge olika användare, journalister och bloggare relevant information. av mina favoritplagg har mellan tio och tjugo år på nacken. Stil och kvalitet går liksom aldrig ur tiden. Vad gäller mat är jag petig med att välja giftfritt och utan tillsatser. Och jag ser till att aldrig handla eller laga mer än vad som faktiskt går åt. Slideshare.com/ SCAeveryday vänder sig till investerare och analytiker som kan ladda ned presentationer av kvartalsrapporter och information från bolagsstämmor. Scribd.com/ SCAeveryday innehåller ca 50 publikationer, bland annat SCAs hållbarhetsredovisning, rapporten Hygien berör och tidningen Shape. Instagram/SCAeveryday innehåller bilder från SCAs verksamheter över hela världen.

3 JONAS INGERSTEDT INNEHÅLL 06. Kunderna tar makten Dagens konsumenter är kunniga, engagerade och har fått nya vanor. Och kraven på företagen blir därför också helt nya. 14. Smak för saltvatten Australiensiskan Sophie Ciszek kommer från en familj som älskar vatten. Nu är hon den yngsta medlemmen i Team SCA i Volvo Ocean Race. 20. Framtida utmaningar Pappersindustrin står inför stora utmaningar. När efterfrågan dalar kompenserar SCA med nya grepp. 24. Bättre och bättre dag för dag Genom att systematiskt lära av varandras goda exempel ska SCAs produktionsanläggningar vässas ännu mer. 34. Så snygg som möjligt Marknaden för skönhets- och hygienprodukter blomstrar som aldrig förr. DESSUTOM TIMMAR med Jan Duin sid SHAPE UP sid 4 5 NYHETER FRÅN SCA sid DEN DANSKE designern Arne Jacobsen har lämnat avtryck på topprestaurangen Alberto K. HAR DU KOLL PÅ......var du hittar världens mest spännande trädboende? Svaret får du på sidan 5.

4 SHAPE UP Det här händer utanför SCAs väggar MEST IRRITERANDE UNDER BILRESOR 1. Smutsiga toaletter på rastplatser, vägrestauranger och bensinstationer (60 %) 2. Trafikstockningar (59 %) 3. Dåligt restaurangutbud (18 %) 4. Långa köer till toaletten (16 %) 5. Långa köer till kassorna på restaurangerna eller bensinstationerna (13 %) 6. En överhettad bil (11 %) 7. Gräl med partnern, till exempel om vägval eller sättet att köra bil (10 %) 8. Bråkande barn i baksätet (9 %) FREDRIK BROMAN, HUMAN SPECTRA Enkäten gjordes av marknadsinstitutet PanelWizard. 850 personer, 30+, deltog i enkäten. Hellre ute i det fria NÄRMARE 75 PROCENT av de nederländska semesterresenärerna tycker inte att toaletterna på rastplatser, vägrestauranger och bensinstationer håller måttet. Ostädade toaletter orsakar mest irritation, samt att det saknas toa lettpapper och att det luktar illa. Många kissar hellre ute i det fria än använder en smutsig vägtoalett. Detta visar en enkät som Tork, SCAs mjukpappersvarumärke, har gjort. Franska toaletter är särskilt usla (51 %), följda av toaletterna i Spanien (29 %) och Italien (24 %). De tyska, nederländska och danska toaletterna rankades som de bästa. Semesterfirarna undviker kontakt med toasitsen (80 %), har med sig eget toapapper när de reser (74 %) och är särskilt noga med att tvätta händerna med handsprit efteråt (69 %). Visste du att influensavirus kan överleva upp till två dagar på vissa hårda ytor? De kan också överleva på otvättade händer i 30 minuter och på textilier, papper och hud i upp till 12 timmar. Källa: Ministeriet för hälsa och åldrande, Australien 3D-utskrifter kortar operationstider KIRURGER I BELGIEN använder en teknik för tredimensionella utskrifter, vilket sparar mycket tid vid vissa kirurgiska ingrepp. Speciellt när läkarna behöver rekonstruera ben i en patients skalle, till exempel en käke som förstörts av cancer eller en ögonhåla som krossats i en bilolycka. Med utgångspunkt i digitalt skannade konturer av patientens benstruktur kan läkaren trycka på en knapp för att skapa tredimensionella fysiska modeller i fullskala som de sedan kan använda som referens under operationen. 4 SCA SHAPE

5 Trädhotellets rum befi nner sig högt uppe bland trädtopparna. Trädhotellen i topp TRÄDHOTELLET, STRAX SÖDER om polcirkeln i Sverige, toppar CNN:s lista över världens mest spännande trädhotell. Hotellet består av sex trädkojor, alla har sin egen unika design, byggda upp till sex meter ovanför marken. Andra hotell på samma lista: Walnut Tree Farm (Aljezur, Portugal), Cap Cabane (Gironde, Frankrike) och Red Kite Tree Tent (Powys, Wales). Bäst att bli gammal i Sverige SVERIGE ÄR DET BÄSTA landet i världen för pensionärer. Det visar Global Age Watchs första årliga rapport där 91 länder har jämförts. Sverige fick värdet 89,9 av 100 i hur idealiskt landet är för äldre, baserat på faktorer som hälsa, arbets- och utbildningsnivå, inkomst och social trygghet. Pensionssystemet var en av anledningarna som gjorde att Sverige hamnade på första plats. KÄNT LÄKEMEDEL HITTAT NATURLIGT I BUSKE LÄKEMEDLET TRAMADOL, som används mot smärta, har hittats i rotbarken på en växt i Afrika. Det är första gången som ett redan utvecklat läkemedel i efterhand hittas naturligt. Oftast sker det omvända, en aktiv substans upptäcks i en växt och sedan tillverkas den kemiskt. Upptäckten gjordes av franska, schweiziska och kamerunska forskare. De hittade Tramadol i rotbarken på den afrikanska busken Nauclea latifolia, som växer söder om Sahara DJUNGELNS VANLIGASTE TRÄD AMAZONAS REGNSKOG har trädarter enligt en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science. Det allra vanligaste trädet i Amazonas är Euterpe precatoria, en palm med smal stam. Palmen är en släkting till acaipalmen, Euterpe oleracea. SCA SHAPE

6 Smarta, medvetna och engagerade. Sådana är dagens konsumenter. Företag som förstår att dra nytta av detta, som är transparenta och lyckas leverera mervärde till sina kunder, går en ljus framtid till mötes. Shape har identifi erat sex av de viktigaste konsumenttrenderna. text SARA BERGQVIST illustrationer LADISLAV KOSA Konsumenterna tar makten 6 SCA SHAPE

7 FOKUS: DEN NYA KONSUMENTEN K ONSUMENTERNAS beteende har genomgått en snabb förändring under senare år. Skillnaden mot hur vi konsumerade varor och tjänster för 15 år sedan heter naturligtvis internet. Den exploderande digitaliseringen ger oss tillgång till näst intill fullständig information när som helst. Vare sig vi handlar digitalt eller i butik inleds nästan alla inköp via Google eller annan research på webben eller i mobilen. Idag är det svårt att tänka sig en värld som inte är digital. Ändå är det bara 20 år sedan man fick gå till en telefonautomat för att ringa utomhus, ingen visste vad internet var och dator hemma var en dyr lyx. Inköpen gjordes i fysiska butiker, färdigmat existerade knappt, produktsortimentet var betydligt mindre och jordgubbar kunde bara köpas under rätt säsong. Nu vill vi ha allt, alltid och vi kan få det. SCA SHAPE

8 FOKUS: DEN NYA KONSUMENTEN Så är den nya konsumenten Den nya konsumenten delar med sig av sina erfarenheter: tar och ger referenser, utbyter information via sociala medier och väljer bort produkter och företag som inte lever upp till de egna värderingarna. Inte minst ställer vi större krav på företagen att leverera lösningar som är både socialt och miljömässigt hållbara, och vi förväntar oss total transparens. En annan viktig aspekt ur ett konsumentperspektiv är den ökande andelen äldre i världen. De äldre utgör snart en majoritet av den röstande befolkningen och får ett starkt politiskt inflytande. De är också en köpstark grupp som kommer att få stor betydelse i framtiden. Vi kommer att få se ett ökat serviceutbud med transporter till och från butiken, hemleveranser, bredare butiksgångar, mer lättlästa etiketter på hyllan och förpackningar som är enklare att öppna, säger Cecilia Gyldén, vd för Movement Consulting som arbetar med värdeskapande råd givning inom nordisk detaljhandel. Samtidigt som allt fler blir allt äldre växer jordens befolkning. Beräkningar tyder på att dagens cirka 7 miljarder kommer att ha ökat till 9 miljarder år Det betyder att allt fler måste slåss om knappa resurser, vilket ställer krav på en mer hållbar konsumtion. Återvinning och återanvändning, second hand, nya drivmedel, åtgärder som minskar matsvinnet och delat ägande i till exempel bilpooler är bara några av de trender som kommer att styra framtida konsumtionsmönster. Efterdyningarna av finanskrisen har också betydelse. Många konsumenter letar efter värde utifrån en tajt budget. Man lägger ner större möda på att hitta bra erbjudanden, och priset har större betydelse än tidigare. Recessionen gjorde att många konsumenter utvecklade nya vanor och trots att det finns tecken på ljusning i ekonomin är det möjligt att en del håller fast vid detta beteende, säger Ian Walters, Commercial Capability Manager på IGD, som är världsledande på information om konsumentvarumarknaden. 8 SCA SHAPE

9 Engagerad I EN VÄRLD NÄR vi gärna defi nierar oss genom hur våra hem ser ut, vad vi sätter på oss etc, vill vi också hålla koll på vad våra favoritvarumärken pysslar med. Vi kommunicerar, exempelvis via Facebook, med företagen och dess varumärken. Konsumenten läser och skriver bloggar, interagerar, går på förhandsvisningar och vill vara först med det nyaste. Smarta företag vet hur man utnyttjar detta. Hemlighetsfulla Apple lyckas skapa sug efter sina produkter långt innan de ens dykt upp på marknaden. Kafékedjan Starbucks tar hjälp av sina tjänst villiga kunder via sin hemsida och My Starbuck idea där kunderna får komma med nya idéer kring produkter och service, som sedan gillas eller ogillas av andra kunder. De populäraste idéerna har runt röster. När amerikanska Duane Reade tyckte att försäljningen av strumpbyxor och tajts gick för dåligt uppmanades kunderna att blogga om produkterna. I gengäld fi ck den som bloggade 300 dollar att handla för i affären. Man litade fullt och fast på sin vara och uppmanade bloggarna att skriva precis vad de tyckte. På sex veckor hade bloggarna skrivit närmare inlägg och försäljningen ökat med 28 procent, berättar Ian Walters på IGD. Hållbarhet har blivit en hygienfaktor, men det räcker inte med mål och visioner. Kräver transparens ALLT FLER konsumenter ställer krav på transparens i företag. Man vill ha kunskap om företaget som står bakom en produkt eller tjänst. Det oberoende trendanalysföretaget Trendwatching anser att varumärken måste gå från har inget att dölja till att proaktivt visa och bevisa att man inte har något att dölja. Den ekologiska odlaren Yi Mu Tian från Kina har ett spårsystem som gör att konsumenterna kan spåra varje produkt tillbaka till fältet där det är odlat och med hjälp av en kamera se hur grönsakerna växer. Ett annat exempel är den amerikanska apptillverkaren 37signals. Företaget låter alla kunder ange vad de tycker om företaget och redovisar de senaste hundra svaren på hemsidan. Hållbarhetsmedveten HÅLLBARHET HAR BLIVIT en hygienfaktor. Men det räcker inte med mål och visioner konsumenter älskar företag som på ett konkret sätt visar att de bryr sig om både miljö, människor och klimat. Hos brittiska Unpackaged och amerikanska in.gredients köper man alla matvaror i lösvikt, gärna i medtagen förpackning. Ben & Jerry s producerar rättvisemärkt glass och har ett starkt miljömässigt och socialt engagemang en del av vinsten går till ideella organisationer. Företag med ett uttalat socialt ansvar går ännu ett steg längre. Det svenska elbolaget GodEl skänker till exempel hela sin vinst till ideella organisationer som Rädda Barnen och Läkare Utan Gränser. Lika mycket som konsumenterna hyllar sina hållbarhetshjältar, lika mycket avskyr de företag som skövlar regnskog, använder barnarbetare eller på andra sätt försämrar människors liv och miljö. Ett företag som kritiserats hårt är livsmedelsföretaget Dole, som var inblandat i en giftskandal och sedan försökte tysta den dokumentärfi lmare som berättade historien. I Sverige resulterade det bland annat i att hamburgerkedjan Max slutade sälja Doles produkter. SCA SHAPE

10 Uppkopplad Via sociala medier hämtar vi referenser både om produkten och om företaget som står bakom. VI ÄR STÄNDIGT UPPKOPPLADE via mobilen, surfplattan eller datorn och de fl esta inköp börjar faktiskt just här. Och det är genom internet och sociala medier som konsumenten utövar sin makt. Tjänster som PriceRunner gör det enkelt att jämföra priser. Showrooming är en ny och vanligt förekommande företeelse: man går till en fysisk butik för att prova kläder och andra varor och köper dem sedan billigt på nätet. Men det är inte bara prislappen som styr. Via sociala medier och rekommendationssajter hämtar vi referenser både om produkten vi vill köpa och om företaget som står bakom. Det är ju så enkelt att ha koll. Och följderna för ett företag som inte levererar, eller som missköter sig, kan bli drastiska. Idag kan vi köpa nästan vilken typ av produkt som helst på nätet, och vi gör det också. Mat, kläder och elektronik är det vanligaste. Samtidigt ökar kraven på webbutiken. Förutom bra priser ska det vara enkelt att navigera, fi nnas gott om bilder, vara lätt att betala och gå fort att få varorna. Brittiska Amazon erbjuder leverans samma dag för vissa varor. Prismedveten I MÅNGA LÄNDER ligger fi nanskrisen fortfarande som en våt fi lt över ekonomin och hämmar konsumtionen. Att klippa ut kuponger eller utnyttja andra erbjudanden anses inte längre skamligt, utan smart. Man skryter gärna om billiga fl ygresor, loppisfynd och märkeskläder från senaste rean. Många konsumenter lägger mer tid på ett inköp för att försäkra sig om den bästa affären, speciellt om det gäller dyrare produkter som en tv, möbler eller en ny bil. Men om det är en produkt man upplever som pålitlig är man fortfarande beredd att betala lite mer, säger Ian Walters. Parallellt med den ökade prismedvetenheten fi nns en lyxtrend, där man gärna unnar sig lite extra. Det kan beskrivas som en demokratisering av lyx, där fl er kostar på sig sådant som att bleka tänderna och att köpa dyra livsmedel, exklusiv choklad, årgångsviner och designkläder. Många lägger mer tid på ett inköp för att försäkra sig om den bästa affären. Källor, trender: IGD, Movement Consulting, Trendwatching, Forbes, Tradedoubler, Nielsen, The Consumer Goods Forum, Starbucks, Ben & Jerry, Apple, Asus, Nike, 37signals, Secuvie, Body Shop och GodEl. 10 SCA SHAPE

11 FOKUS: DEN NYA KONSUMENTEN Hälsofreak ALLT FLER soffpotatisar reser sig upp och blir vardagsmotionärer som cyklar, går, springer och besöker gymmet. Vi köper träningskläder, utrustning och gymkort som aldrig förr. Samtidigt ökar intresset för ekologiska produkter, functional food och annan hälsosam mat, helst utan tillsatser och tillagad från grunden. Även kosmetika industrin berörs, när allt fl er efterfrågar naturliga produkter. Ett företag som skapat sig en stark position när det gäller såväl naturliga som etiskt och miljömässigt hållbara produkter är Body Shop. SCA SHAPE

12 SCA har örat Som ett av världens ledande skogs- och hygienföretag måste SCA ha känselspröten ute och förstå hur konsumenterna resonerar. Trendundersökningar är en del i detta, men minst lika viktigt är den nära dialogen med kunderna. text SARA BERGQVIST mot marken V ILL MAN FÖRSTÅ vad kunderna vill ha helst redan innan de själva vet det finns ingen tid för vila. Hos SCA pågår ständigt ett intensivt innovationsarbete, samtidigt som nya och framtida trender analyseras. Utöver detta arbetar SCA kontinuerligt med fokusgrupper, undersökningar och hembesök där kunderna intervjuas om hur de ser på företagets produkter, vad de är nöjda med och vad de skulle vilja förbättra. Ett grepp är att be kunderna att skriva dagbok och göra bildkollage om produkterna. Förutom konsumentundersökningar arbetar man också mycket med hur konsumenten beter sig i butik. Att förstå vad som driver själva köpbeslutet och hur konsumenten navigerar i butiken och framför hyllan är idag nyckelkunskaper, säger Mats Kvarnung, affärsutvecklingschef, SCA. Sammantaget ger det ovärderlig information som kan användas i hela kedjan från produktutveckling och design till kommunikation och försäljning. Ett konkret exempel är Liberos nya förpackningsdesign. Där har vi segmenterat vårt sortiment enligt specifika färgkoder som gör det enklare att hitta rätt blöjstorlek i butikshyllan, berättar Mats Kvarnung. Parallellt med det anlitar SCA oberoende trendanalytiker som studerar såväl konsumenttrender Mats Kvarnung, affärsutvecklingschef, SCA. Frida Ohlander, varumärkeschef, SCA. som de stora samhällstrenderna. En av de mest påtagliga trenderna just nu är den åldrande befolkningen i stora delar av världen. För att skaffa sig insikt om denna växande kundgrupp har SCA bland annat använt sig av en åldringsdräkt som ger bäraren en känsla av att vara år äldre. Internt används dräkten för att ge kunskaper vid produktutveckling, design och förpackningsdesign och externt för att öka förståelsen för äldre konsumenters behov hos kunder inom detaljhandel, sjukhus och äldreomsorg. För SCA innebär den ändrade åldersstrukturen framför allt en ökad efterfrågan på inkontinensprodukter. Varumärket TENA var under 80-talet först i Europa med att sälja inkontinensprodukter direkt i detaljhandeln. De senaste åren har vi sett hur våra kunder fokuserat än mer på inkontinenskategorin genom att öka hyllutrymme och sortiment för att möta åldrande konsumenters behov, säger Svein Ryan, marknadschef på SCA. EN ANNAN VIKTIG TREND som påverkar SCA är den ökade digitaliseringen. I takt med att allt fler kunder vill göra sina inköp digitalt har TENA startat webbutiker i flera länder. Vi ser även att andra e-handlare och traditionell detaljhandel är mycket intresserade av att vidareutveckla den här möjligheten, säger Svein Ryan. I Europa har e-handeln än så länge en relativt 12 SCA SHAPE

13 FOKUS: DEN NYA KONSUMENTEN En av de mest påtagliga trenderna just nu är den åldrande befolkningen i världen. PONTUS JOHANSSON SCAs åldringsdräkt ger sin bärare känslan av att vara år äldre. Dräkten är ett av de hjälpmedel SCA använder för att bättre förstå äldre personers behov när man utvecklar nya produkter. låg andel av den totala försäljningen, men är en kanal i stark tillväxt. Våra kategorier innehåller de produkter som är mest attraktiva att handla på nätet. När man får barn är det många som ändrar sitt köpbeteende och börjar handla digitalt. Idag samarbetar vi med alla våra prioriterade kunder, till exempel Ica, och är med och bidrar till deras satsningar på egna webbutiker, säger Mats Kvarnung. ATT VÅRDA KUNDRELATIONER med kampanjer och vägledning via digitala kanaler är en självklarhet. I Norden har vi flera framgångsrika exempel på detta, bland annat Girls 1st som är ett initiativ från Libresse för att ge vägledning och stötta unga tjejer när de får sin första mens, liksom Liberoklubben där vi kommunicerar med nyblivna föräldrar, säger Mats Kvarnung. Något som har blivit allt mer tydligt är att konsumenterna vill veta att inte bara de varumärken de köper är hållbara, utan även företaget bakom. Transparens har blivit en allt viktigare fråga. Vi konsumenter är idag mycket mer benägna att ta reda på att det är ett bra företag, säger Frida Ohlander, varumärkeschef på SCA. Om jag köper en vara vill jag till exempel veta att den är producerad på ett ansvarsfullt sätt av ett företag som jag kan känna mig trygg med och som behandlar sina anställda väl. SCA SHAPE

14 10 FRÅGOR Surfa eller segla? Det är den stora frågan för Sophie Ciszek som växte upp med båda sporterna. Men just nu tar seglingen all hennes tid. Och konstigt vore det annars eftersom hon laddar upp för att delta i Volvo Ocean Race Med saltvatten i blodet text & foto ANNA GULLERS Ä n så längeär australiensiska Sophie Ciszek yngst i en besättning som snart ger sig ut på den nio månader långa seglats som är Volvo Ocean Race (VOR). Tävlingen anses vara en av världens tuffaste kappseglingar där många erfarna seglare har fått se sig besegrade av havet. När starten går för nästa upplaga ingår Sophie Ciszek i den besättning med enbart kvinnor som seglar under SCA-flagg. Fram till att startskottet går i oktober 2014 intensivtränar hon och de andra tjejerna i Team SCA. Deras bas under den här tiden är Lanzarote, en av Kanarieöarna. Vad har man haft för uppväxt när man 27 år gammal tränar för en så tuff kappsegling? Jag har alltid varit mycket på havet. När min amerikanska pappa ensamseglade jorden runt träffade han min australiensiska mamma, som också var ute och seglade. De möttes i Sydafrika, mitt emellan sina hemländer. Under en period av mitt liv levde vi till och med på en båt. Samtidigt är hela min familj hängivna surfare och ibland har seglingen fått stå tillbaka för surfingen, men nu är det surfingen som får gå på sparlåga. Jag har seglat så länge jag kan minnas. Den Har du spanat in Team SCAs nya båt? På hittar du allt du vill veta om Team SCA. första verkliga träningen var på ett seglarläger när jag var sju och vi bodde i USA. Jag seglade jollar och sedan större båtar med pappa. Lite senare ville jag pröva havssegling och jobbade gratis på andra båtar för att få erfarenhet. I den lilla stad där jag kommer ifrån låg det en 100-fotare i marinan. En dag gick jag dit och frågade om jag kunde få hänga med på en tur? Det fick jag, men att vara tjej på en stor båt i Australien är ovanligt. Tjejer betraktas i regel som för små och inte tillräckligt starka. Men jag är både lång och stark. Ändå har jag inte haft några planer på att vara med i en Volvo Ocean Race-kappsegling. Delvis för att det inte har funnits någon möjlighet förrän nu. Hur började detta äventyr? Jag var i Indonesien på en surfingresa. En dag var jag på ett internetkafé och kollade mina mail. Min pappa hade skrivit Har du hört om det kvinnliga VOR-teamet?. Jag bestämde mig på stört och mailade iväg en intresseanmälan. Efter provseglingarna i Lanzarote hade jag en vecka på mig att åka hem till Sydney, packa mina grejer och åka tillbaka hit till teamet. Vad var viktigast under uttagsseglingarna? Man måste förstås visa att man är en skicklig 14 SCA SHAPE

15 SCA SHAPE

16 10 FRÅGOR Jag har lärt mig att det är jätte viktigt att sköta hygienen ombord, för allas trivsel. Sophie Ciszek Ålder: 27 Bor: Sydney, Australien Nationalitet: Australiensisk/ amerikansk Dold talang: En artistisk sida; Sophie gör smycken Utbildning: Myoterapist Mål för Volvo Ocean Race: Att bli en bättre seglare. seglare och bra på att samarbeta. De kollar att man har god kondition och bedömer om man är villig att satsa. Nu är du en i det officiella tävlingsteamet Team SCA. Vad har du för roll i laget? Jag är nog den som tar lätt på det mesta och gillar att ha roligt. Jag kan hoppa överbord för en simtur när vi är ute och tränar. Kanske kommer det från surfingkulturen. Men jag är också väldigt tävlingsinriktad när det gäller. Är det något du oroar dig för när du tänker på den kommande utmaningen? Jag är inte rädd för havet men jag har stor respekt för stormar. Man kan inte kontrollera havet, men erfarenhet gör en bättre rustad att möta det. I början oroade jag mig över att jag inte kände någon i teamet, vilket de andra 16 SCA SHAPE

17 EVIGT TRÄNINGSLÄGER MILITÄR DISCIPLIN råder för dagen för medlemmarna i Team SCA som tränar inför Volvo Ocean Race. Det här är inte stället för varken soffpotatisar eller festprissar. Teamet har ett tufft och ganska monotont program sex eller sju dagar i veckan. Lediga dagar är sällsynta. Vad vi gör på vår lediga tid? De fl esta är hemma och sover, säger Sophie. TIDIG MORGON I GYMMET. Just den här dagen har tränaren Santi Casanova bestämt att tjejerna ska träna pulls med armarna. 7:00 Dagen startar på gymmet i Puerto del Carmen. 8:30 Frukost i team-huset där kockarna Hanna Björkman och Nicolas Angulo tillagar alla måltider till tjejerna. 9:30 Team-medlemmarna träffas i marinan. Tjejerna och serviceteamet gör iordning båtarna tillsammans. Besättningen måste veta allt som fi nns att veta om utrustning och material. 10:00 Ett möte med de fyra coacherna för att lägga upp dagens träning. Det kan vara någon manöver som behöver fi nslipas eller så behöver man träna på att hala ned seglen snabbt. 10:30 Coacherna och teamet kastar loss för träning ute på havet i runt sex timmar. 16:30 Båten lastas av. 19:00 Middag i team-huset. Intervjuer med olika medier, Skype-konferenser o.dyl. Tv-produktionsbolaget Strix gör en dokumentär om teamet och enskilda intervjuer med besättningsmedlemmarna genomförs på kvällarna. gjorde. Idag funderar jag ibland över det faktum att vi saknar den erfarenhet som killarna har. Jag har alltid lärt mig av män och för mig är det här med segling en fråga om förtroende för de man seglar med. Samtidigt har jag tillräckligt stor erfarenhet för att veta att vi måste jobba stenhårt om vi ska få det att funka, och med allt stöd och all träning vi får tror jag det kommer att gå bra. Har ni någon chans att vinna? Jag tror det. Vi har ju de bästa coacherna, den bästa träningen, de bästa hjälpmedlen, det bästa serviceteamet. Det här träningslägret är ett sätt att kompensera för det vi tjejer saknar i styrka och erfarenhet. Vi har en stor fördel i att vi har tid att lära oss hur vi ska segla säkert och undvika dyrbara misstag. Du oroas inte över att det saknas riktig dusch ombord? Haha! Det finns våtservetter från SCA till alla. Vi får vänta på regnskurarna och placera ut hinkar på däck och tvätta oss. Jag har lärt mig att det är jätteviktigt att sköta hygienen ombord, för allas trivsel. Just nu har ni inte mycket fritid, men vad gör du om du får en ledig dag? Jag tar min surfbräda och beger mig till västra sidan av ön där vågorna är höga. Där finns en riktig surf town och det känns lite som hemma. Vad blir nästa utmaning efter Volvo Ocean Race? Då ska jag åka på en riktig surfingsemester. Sen kanske jag är med i nästa Volvo Ocean Race. Eller gifter mig och skaffar barn? Jag kanske seglar jorden runt på egen hand eller med min rumskompis. Eller blir tränare. Hela den här upplevelsen skapar många nya möjligheter! SCA SHAPE

18

19 App för rena små händer Att stanna hemma för vård av sjukt barn är stressande för många föräldrar. I förskolan, där virus och sjukdomar sprids snabbt, kan barnen bidra till att alla håller sig friskare genom att tvätta händerna. Det lär sig barnen med en ny app för surfplattor. foto ISTOCKPHOTO Ladda ned handtvättsappen till din surfplatta från App Store eller Google Play. ENLIGT EN NY INTERNATIONELL undersökning tror tre av fyra föräldrar att deras sjukfrånvaro skulle minska om förskolebarnen hade bättre handhygien. Genom att tvätta händerna noga med tvål och vatten kan du göra mycket för att förhindra spridning av virus och bakterier, säger Rolf Andersson, hygienexpert på SCA. Men det är också viktigt att torka händerna ordentligt, fortsätter han. Händer som är fuktiga sprider fortfarande bakterier. För förskolorna är det bästa alternativet att använda engångshanddukar. Att veta hur, när och varför man ska tvätta sina händer borde vara lika naturligt som att borsta tänderna. En ny app visar vägen. På den Internationella handtvättsdagen den 15 oktober lanserade Tork, SCAs varumärke för hygienlösningar, en app för surfplattor som uppmuntrar förskolebarnen att tvätta händerna. Appen heter Ellas Handtvättsäventyr och ska hjälpa föräldrar och förskollärare att lära ut handhygien till barnen. Att lära barn tvätta händerna ordentligt kan vara svårt oavsett om man är förälder eller arbetar inom förskolan. En app är ett lättanvänt verktyg som är underhållande och lärorikt på samma gång. När vi arbetade med att ta fram appen använde vi en referensgrupp med barn, säger Jenny Logenius, regional varumärkeschef för Tork i Norden. Appen, som vänder sig till barn mellan två och sex år, är interaktiv och blandar spel och pedagogik för att lära ut varför, när och hur barnen ska tvätta händerna. Spelet är intuitivt och saknar skriven text så att också små barn kan använda det. Surfplatteappen finns både i App Store och Google Play. SCA SHAPE

20 Designduon Anna Glansén och Hanna Billqvist från svenska designbyrån Tomorrow Machine, tillsammans med Hjalmar Granberg, materialforskare på Innventia. 20 SCA SHAPE

21 MARKNAD Skogen vänder blad De dåliga nyheterna är att pappersindustrin har enorma utmaningar framför sig. De goda nyheterna är att det fi nns många alternativa lösningar med stor potential. Men går det att få lönsamhet i de nya affärsidéerna? text ULF WIMAN foto INNVENTIA N ÄR EFTERFRÅGAN på tidnings- och tidskriftspapper fortsätter att dala har pappersindustrin ett akut behov av att hitta alternativa användningsområden för virke och massa. Men vad finns det för alternativ? Och hur ska pappersbruken kunna anpassa sig till de nya förutsättningarna? Det finns visioner och idéer i överflöd. Från papperscyklar och komponenter till flygindustrin, till solcellspaneler för engångsbruk och medicinska applikationer. Olika forsknings- och utvecklingsprojekt runt om i världen tittar närmare på interaktiva material, ligninbaserad kolfiber och biobaserade kompositer. Det finns också en potentiellt stor innovation, nanocellulosa, som har jämförts med supermaterialet grafen. Nanocellulosans egenskaper kan anpassas till en rad olika avancerade applikationer, där människans fantasi tycks vara den enda begränsningen. EN AKTÖR MED ÖRAT mot marken är det svenska forskningsinstitutet Innventia i Stockholm, som producerar och vidareutvecklar forskningsresultat och idéer baserade på råvaror från skogen. Det är en tid full av möjligheter, tycker Paul Krochak som är projektledare för Innventias nystartade projekt Papermaking Towards the Future. Projektet syftar till att ge en bild av möjliga framtidsscenarier för pappersindustrin och konsekvenserna av dessa, men ska också ge förslag på hur industrin kan förbereda sig för framtiden. ENLIGT PAUL KROCHAK är de flesta idéer realistiska ur ett tekniskt perspektiv, men den verkliga utmaningen är att ta steget från idé till massproduktion med lönsamhet i produkterna. När man börjar från scratch kommer det att finnas mängder av möjligheter att bygga upp lönsamma verksamheter baserat på trä- och cellulosabaserad fiber. Den växande efterfrågan på förnybara och hållbara råvaror öppnar nya dörrar. När efterfrågan på tryckpapper minskar, ökar pappersbrukens intresse för alternativa produkter. I detta sammanhang är den stora frågan hur man bäst använder sina tillgångar och maskiner. Och svaren behövs så snart som möjligt. I USA har tidningsförsäljningen minskat med mer än hälften sedan millennieskiftet och detta är en trend som SCA SHAPE

22 MARKNAD verkar hålla i sig, givet utvecklingen för digitala medier. Paul Krochak menar att industrin har två möjliga vägar att välja mellan. Pappersindustrin har länge varit inriktad på stora volymer. Vi mäter allting i ton. En del menar att vi måste fortsätta tänka massproduktion och undersöka vad som då kan tänkas efterfrågas. Andra påstår att det är fel väg och att vi måste tänka lönsamhet, inte volym. Jag menar att vi ska glömma massproduktion och sikta på lönsamma specialprodukter som kompenserar för de minskade volymerna. DET FINNS PAPPERSBRUK som redan har gjort en lyckad omställning, och exempelvis börjat producera textilprodukter. Andra kombinerar pappersproduktion Med en tunn plastfi lm på pappersförpackningen blir den optimal till exempel som måltids kartong på fl yget. med energi produktion. Men det återstår en hel del att göra för att hitta nya användningsområden för gamla pappers produktionslinjer. Samtidigt pågår flera forskningsprojekt i branschen där de flesta handlar om helt nya produkter och användningsområden. Det verkar finnas ett förnyat intresse för forskning bland de stora aktörerna. Men alternativ produktion är ett väldigt nytt begrepp och forskningen och utvecklingen måste vara fokuserad. Hitintills har mycket av forskningsarbetet ägnats åt att förbättra de traditionella processerna, säger Paul Krochak, och fortsätter. Det finns ett stort intresse för vårt projekt. Branschen är medveten om de här frågeställningarna och jag tror vi nått en vändpunkt nu. ANPASSNING TILL EN NY VÄRLD SCAS PAPPERSBRUK i Ortviken utanför Sundsvall behöver hitta nya produkter och nya lösningar för att överleva. Fabriken har bytt inriktning fl era gånger sedan 1800-talet. Från 1990-talet fram till idag har bruket producerat bestruket tryckpapper, LWC-papper och obestruket offsetpapper, men nu tar bruket nya tag. SCA lanserar ett helt nytt produktområde, Sustainable Packaging, med förpackningspapper av olika slag. På grund av den rådande marknadssituationen har vi sett oss tvungna att förnya oss och utveckla produkter som kan komplettera vår produktion av både tryckpapper och kraftliner, säger Rolf Johannesson, försäljnings- och marknadschef. Det nya produktområdet, Sustainable Packaging, ska producera paper till det stora och stadigt växande förpackningssegmentet. Vi ger oss in på denna marknad med produkter som har potential att vara prismässigt konkurrenskraftiga, har utmärkta tryckegenskaper och en unikt låg miljöpåverkan med mycket låga CO 2 -utsläpp per ton producerat papper, fortsätter Johannesson. Med full kontroll på råvarorna i tillverkningsprocesserna fungerar produkterna extra bra för livsmedelsförvaring. 22 SCA SHAPE

23

24 Snabbspåret till När en SCA-fabrik någonstans i världen kommer på ett bättre sätt att göra något, hur gör vi då för att dela med oss av idén till resten av organisationen? Svaret har det kryptiska namnet HMEx ett system för att sprida goda idéer och lösa problem en gång för alla. text SUSANNA LINDGREN illustration ISTOCKPHOTO och kompetensen hos alla anställda, från ledning till maskinoperatörer. Hur implementerade ni HMEx? Vi började med att se över det dagliga produktionsmötet, som har samma punkter på dagordningen oavsett vilken SCA-anläggning du jobbar på. Det är på detta möte som dagens prioriteringar bestäms. Förenklat handlar det om att identifiera förlusterna och komma överens om en strategi för att eliminera dessa så snabbt som möjligt. Fred Albrecht HMEX STÅR FÖR Hygiene Manufacturing Excellence och är en modell för att uppnå effektivitet och lönsamhet i produktionen. Fred Albrecht är chef för Product Supply Americas och ansvarade för införandet av Hygiene Manufacturing Excellence i regionen Efter drygt ett och halvt år kan han redan se mycket stora förbättringar. Hur skiljer sig HMEx från andra metoder för ökad effektivitet? HMEx är en grundläggande modell för att driva och ständigt förbättra verksamheten genom att utveckla arbetsmetoderna och dela med sig av bästa praxis. Det är ett sätt att ta vara på kunskaperna Vad menar du med förluster? Det är alla faktorer som hindrar resultatet från att bli perfekt. Det kan vara ett problem med säkerheten, för stort svinn, oplanerade driftstopp eller högre energiförbrukning än normalt. En grundläggande tanke i HMEx-filosofin är att problem ska lösas en gång för alla, det ska inte bara lappas och lagas. Det är då vi uppnår kontinuerlig förbättring. Ingår säkerhetsfrågorna i HMEx? Säkerhet är ett viktigt fokusområde. HMEx erbjuder dels bra verktyg för att bygga upp säkra rutiner, dels en snabb implementering av nya och bättre lösningar. Ett exempel är en unik metod för 24 SCA SHAPE

25 TEKNIK förbättring att hålla reda på gaffeltruckarnas förflyttningar. Metoden går ut på att låta blått ljus lysa på golvet framför en truck i rörelse. Ljuset gör det mycket enklare att avgöra åt vilket håll den är på väg. Vi informerade om denna smarta lösning via HMEx och sedan dess har den införts på en rad andra anläggningar. Det har inneburit en mycket stor förändring, men det ska våra medarbetare ta åt sig äran för. Hur går utbytet av bästa praxis till? Tack vare HMEx kan nya erfarenheter förmedlas snabbt över hela världen. HMEx-teamet tittar på varje anläggning och varje situation för att avgöra om det finns nya lösningar som bör spridas. Som chef för Product Supply ska jag åstadkomma resultat. Samtidigt är det verkligen inte självklart att de egna idéerna är de bästa. Då är det en tillgång att kunna ta vara på andra anläggningars erfarenheter som sätt att förbättra vår verksamhet. På så sätt bidrar de bästa idéerna till hela företagets framgång. RESULTAT MED HMEX HMEx mäts och följs upp med fl era nyckeltal (KPI), exempelvis olycksfallsfrekvens, pappersmaskinseffektivitet, mjukpapperskonverteringseffektivitet och minskning av svinn. Till exempel har olycksfallsfrekvensen minskat med 14 procent under Den totala maskineffektiviteten har också förbättrats väsentligt, särskilt i Nord- och Sydamerika samt Asien-Stillahavsområdet, till följd av att HMEx introducerats i dessa regioner under senare tid. Hur sprids detta tankesätt till alla delar av organisationen? Nyckeln ligger i att lära genom att göra, i kombination med gott ledarskap. HMEx-processexperter besöker anläggningarna och utbildar och coachar oss kring tankesätt och processer. Men det är också viktigt att våra chefer tillbringar tid i produktionen och föregår med gott exempel. En process blir inte effektiv om inte hela organisationen är engagerad i att lära och anpassa sig. Jag tycker det är bra att SCA betonar att processer och attityder är viktiga på alla nivåer i organisationen. Vilka förbättringar ser du inom din region, Americas? HMEx har inneburit en mycket stor förändring, men det ska våra medarbetare här ta åt sig äran för. Jag kan märka det bland annat på hur mina chefer och medarbetare arbetar. Vi har förbättrat vår pappersmaskinseffektivitet och mjukpapperskonvertering, och produktionen av personliga hygienartiklar har blivit klart effektivare sedan vi introducerade HMEx. Vi har också noterat ett minskat svinn. Men detta är ett på gående arbete och vi har bara börjat. HMEX I KORTHET HMEX INTRODUCERADES av SCA 2008 för att förbättra effektiviteten i de europeiska anläggningarna. Det har visat sig att förändringar av vissa beteenden kan ge positiva effekter på alla nivåer. Sedan 2012 introduceras modellen för att kontinuerligt driva och förbättra verksamheten också på produktionsanläggningar i andra delar av världen. Det främsta målet med HMEx är att med fokus på säkerhet, kvalitet, strategi, produktionseffektivitet samt energi- och materialbesparing bygga upp en produktion i världsklass. HMEx-modellen är väldigt konkret och HMExteamet, under ledning av Helder Marcelino, chef för Helder Marcelino produktionsförbättringar inom Global Hygiene Supply, tillbringar merparten av sin tid med kollegorna ute på fabriksgolvet på olika anläggningar. Huvudprincipen är att vi ska dela med oss av kunskaper och uppmuntra nya beteenden genom att vara närvarande, jobba med de dagliga problemen tillsammans med medarbetarna och förbättra de dagliga rutinerna och arbetsförhållandena, berättar Marcelino. Vi strävar efter att alla ska ha anammat HMEx huvudprinciper, baserat på våra individuella styrkor, och bygga upp en gemensam kultur med effektiv produktion. SCA SHAPE

26 12 TIMMAR med Jan Duin Assisterande maskinoperatör Jan Duin är en engagerad medarbetare på SCA Assen i Nederländerna. Fabriken tillverkar en produkt, tvätthandsken Joyin- Care, som utvecklats här och nu ska lanseras internationellt. Men det är mycket mer än en framgångsrik produkt som gör detta till en speciell arbetsplats. Följ en SCA-medarbetare under en dag på jobbet text JAN TAZELAAR foto MALOU VAN BREEVOORT WASHANDJE ÄR EN nederländsk uppfinning som kanske är mindre känd än väderkvarnar och träskor, men mer användbar. Det är en liten tvättlapp i form av en påse som träs över handen. De flesta nederländare tycker att den är oumbärlig för att sköta sin hygien. Idén har också vidareutvecklats till en engångshandske impregnerad med tvål. Tvätthandsken marknadsförs under varumärket JoyinCare. Produkten utvecklades 2007 av ett företag i Assen, Nederländerna, för att användas inom hälsovården. För produktionen byggdes en helt ny anläggning, som redan från start satsat på Väckarklockan ringer tidigt. Jan Duin tycker inte om att stressa. Han vill ha gott om tid att äta frukost med sin sambo Jolanda, som också jobbar på fabriken. Morgonpromenaden med familjens franska bulldogg ska också ha sin tid, innan det är dags att ta fram cykeln ur skjulet. Dagen börjar på SCA Assen. Efter en kort cykeltur är Jan och Jolanda framme vid porten. De brukar vara bland de första på plats.bild 1 Efter en timme med packning går Jan Duin över till produktionen. För det mesta blir han kvar där resten av dagen och arbetar med underhåll, lösa problem och byta mjukpappers rullar. Bild 2 En lastbil har precis lastat av några pallar med mjukpappersrullar. Jan Duin hjälper till att ta in dem på lagret. 4:30 6:00-6:20 7:00 8:00 11:00 26 SCA SHAPE

27 12 TIMMAR Om jag inte ser till att maskinerna är i gång, kan de andra lika gärna gå hem. medarbetare som utbildats i ett arbetsmarknadsprogram för personer med särskilda behov. Den lilla fabriken har idag 21 medarbetare och Jan Duin är en av dem. Här står två maskiner och spottar fram fuktiga handskar. Jan Duins huvudsakliga arbetsuppgift är att assistera maskin operatören, men han hjälper gärna sina arbetskamrater och chefer när det behövs. JAN DUIN ANSTÄLLDES 2010 och blev snabbt en mycket uppskattad medarbetare tack vare sin omtänksamhet och goda samarbetsförmåga. Precis som sina kollegor har Jan egna problem att dras med, men han ställer alltid upp för oss andra. Det är en glädje att ha honom här, säger arbetsledaren Henk Stoker. Jan Duin är själv stolt över sitt arbete. De här maskinerna är hjärtat i hela fabriken. Om jag inte ser till att de är i gång, kan de andra lika gärna gå hem. En olyckshändelse ledde till att Jan Duin har kroniska problem med hälsan. Ändå har han inte varit sjukanmäld en enda dag sedan han började. Bolaget, som förvärvades av SCA för knappt ett år sedan, är som en extrafamilj för Jan Duin. Här träffade han också Jolanda, som han nu är sambo med, bara tio minuters cykelväg från fabriken. Tack vare SCA är nu idén med engångstvätthandskar på väg att spridas över världen. Anläggningen i Assen gjorde nyligen sin första exportleverans under det välkända namnet TENA. Så kanske är det bara en tidsfråga innan Jan Duin har för mycket att göra för att hinna klippa gräset. JAN DUIN Ålder: 35 Funktion: Assisterande maskinoperatör på SCA Assen. Bor: Assen, Nederländerna Familj: Sambon Jolanda, två katter och en hund. Fritidsintressen: En fyrhjuling, som han har trimmat och utrustat själv, och sin toppmoderna hemmabio. Favoriträtt: Vad som helst som Jolanda lagar till. Dold talang: Snickra möbler och en inte särkilt dold talang för att hjälpa andra. Lunchrast och tid att prata med arbetskamraterna. Dags att klippa anläggningens gräsmatta. Det är ett av de där småjobben som Jan Duin gärna fi xar vid sidan av de ordinarie arbetsuppgifterna. Det är infl uensatider och några avdelningar är lite underbemannade. Efter att ha monterat en ny rulle mjukpapper fortsätter han till förpackningsavdelningen för att hjälpa till. Där arbetar sambon Jolanda. Bild 3 Bland de sista att lämna fabriken cyklar Jan och Jolanda hemåt. På vägen handlar de mat och bestämmer vem som ska laga något gott den här kvällen. En kort runda med hunden. Sedan är det dags för en lugn kväll i TV-soffan, eller ute i verkstaden där Jan älskar att meka med sin fyrhjuling. Speciallackeringen är hans egen design :30 14:00 15:30 16:00 19:00 SCA SHAPE

28 KOCKAR PÅ TOPPEN Det nordiska köket har fått ett uppsving under senare år. Inte minst tack vare de två kockarna på en gourmetrestaurang i Köpenhamn som bestämt sig för att sätta en läcker fransk knorr på det nordiska köket. text ULF WIMAN foto JONAS INGERSTEDT

29 MARKNAD Jeppe Foldager Daniel Ditman Utsikten över Köpenhamn från Alberto K är slående från sitt läge högst upp i Radisson Blu Royal Hotel. De två chefskockarna har emellertid ingen tid att beundra utsikten. SCA SHAPE

30 MARKET RESTAURANG Alberto K på 20:e våningen i Radisson Blu Royal Hotel i Köpenhamn erbjuder en hisnande utsikt över staden och Öresund, som separerar Danmark från Sverige. Ett vidsträckt panorama som inspirerat de två nya köksmästarna, Jeppe Foldager och Daniel Ditman, när de komponerat sin meny. Ett arbete som började redan i april. Då hade Jeppe Foldager precis tagit hem en silver medalj i kockarnas VM, den prestigefyllda tävlingen Bocuse d Or, och Alberto K var en av många restauranger som inspirerats av det nya nordiska köket. Ett koncept som varit hett under flera år, med Köpenhamnsrestaurangen Noma som fixstjärna. Det har medfört ett stort intresse för alla restauranger i staden, säger Foldager. I dag är Foldager och Ditman på väg att återintroducera det klassiska köket i en modern fransknordisk tappning. Men varför valde de att lämna ett vinnande och världsberömt koncept? När vi skulle öppna vår restaurang inventerade vi konkurrensen i Köpenhamn och hittade snabbt fyra nykomlingar, alla med nordisk inriktning. Vi ville helt enkelt göra något eget, förklarar Ditman. Foldager tillägger: Som kock byter man inte inriktning varje gång man byter restaurang. Visst skapar man nya rätter, men man håller sig till den stil man är bra på. NORDISKT KÖK I MANIFEST FÖR DET NYA NORDISKA KÖKET från 2004 har 12 nordiska kockar under tio punkter sammanfattat sin syn på matlagning, rätter och ingredienser. Manifestet ska uttrycka den renhet, friskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region. Köket ska avspegla de skiftande årstiderna och använda lokala ingredienser av hög kvalitet. I det nya nordiska köket samsas traditionella och nya ingredienser, ofta tillagade med sedvanliga tillredningsmetoder som marinering, saltning och rökning. 30 SCA SHAPE

31 MARKNAD BEREDER VÄGEN FÖR GOD MAT HYGIEN ÄR A OCH O för ett restaurangkök. Ändå håller många kockar fast vid sina gamla kockslängar av tyg. De är verkliga bakteriehärdar som kan sprida bakterier från ett livsmedel till ett annat. Men det finns fräschare alternativ. Vårt nya moduluppbyggda sortiment av engångs artiklar för storkök är hygieniskt och mycket lättanvänt, berättar Jonas Petersen, som säljer Tork-sortimentet till hotell, restauranger och catering företag. Dra bara ut ett papper ur den väggmonterade hållaren, torka av ytan med den och släng den sedan. Kockarna Jeppe Foldager och Daniel Ditman på Albert K i Köpenhamn har tagit steget. Deras synpunkter har varit mycket värdefulla vid utvecklingen av sortimentet. De har testat och kommit med feedback på produkterna, säger Petersen. Vi är här för att skapa mat och smaker, då måste ren göringen vara så enkel som möjligt, påpekar Foldager. Med Tork-systemet blir det inte alls så stressigt, man behöver inte leta efter rätt trasa. På en topprestaurang är designen viktig av flera skäl. Vi har ett öppet kök med ett par snygga, skinande blanka Tork-dispensrar fullt synliga för gästerna, säger Ditman. SCA SHAPE

32 MARKNAD Rum 606 är ett av världens mest välkända och fotograferade hotellrum och har lämnats precis som det var när Arne Jacobsen ritade det. BRANSCHENS STJÄRNOR För närvarande är det ett drygt trettiotal restauranger i Norden som har en eller flera stjärnor i den berömda Michelin-guiden. 13 danska, 13 svenska, fem finska och tre norska. De här restaurangerna har två stjärnor: Geranium, Köpenhamn (rankad 45* i världen) Noma, Köpenhamn (rankad 2* i världen) Chez Dominique, Helsingfors Maaemo, Oslo Frantzén, Stockholm (rankad 12* i världen) Mathias Dahlgren Matsalen, Stockholm * Världens 50 bästa restauranger På Alberto K innebär det att kombinera säsongens råvaror från små lokala gårdar med importerade ingredienser som citroner, svartpeppar och passionsfrukt, och ersätta de typiskt franska såserna baserade på buljong och grädde med mer nordiska vinäger- och skysåser. I lågkonjunktur är restaurangbesökarna noga med att få valuta för pengarna, fortsätter Ditman. Visst är det nordiska köket trendigt, men allt fler vill ändå ha en rejäl bit fisk, hummer eller kött på tallriken inte märkliga saker man hittar ute i naturen. Precis som andra exklusiva restauranger lockar Alberto K gästerna med meny och viner i toppklass, liksom en enastående service och miljö. Konkurrensen är stentuff i en världsstad som Köpenhamn, men för två unga, drivna kockar som Foldager och Ditman blir det en drivkraft. De vill bli bäst inom sitt gebit och tar ett steg i taget. Ändå kan Alberto K vara aktuell för en Michelin-stjärna redan nästa år. Det är inget vi går omkring och tänker på, säger Foldager. Vi vill ha en fullbokad restaurang med nöjda gäster som njuter av våra måltider. Det är därför vi jobbar med mat. Blu Royal Hotel, som invigdes 1960, var världens första designhotell. En vision av den kände danske arkitekten Arne Jacobsen. Flera av hans designklassiker ritades ursprungligen för hotellet, till exempel fåtöljerna Ägget och Svanen. Jacobsens Sjuan-stolar bidrar också till atmosfären på Alberto K. 32 SCA SHAPE