Övriga kallade Leader Linné Annika Nilsson, Sven Sunesson Leader Småland Sydost Lena Danielsson, Joel Parde

Transkript

1 KALLELSE Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 13 april klockan Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. Direkt i anslutning efter styrelsens sammanträde träffas kommunstyrelsernas och landstingsstyrelsens presidium ca kl OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslokalen. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlsson (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Bo Frank (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Carlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Anders Mårtensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Sven Sunesson (c) Kallade ersättare Övriga kallade Leader Linné Annika Nilsson, Sven Sunesson Leader Småland Sydost Lena Danielsson, Joel Parde Tjänstemän Berörda handläggare Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2

2 Förteckning över förbundsstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Information från Leader Linné och Leader Småland Sydost Information 4. Rapporter från externa uppdrag Information 5. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar 6. Förbundsordning för Regionförbundet södra Småland revidering Information Information 7. Information från avdelningen Regional utveckling Information 8. Ekonomi a. Ekonomiskt läge projektmedel Information./. b. Budget 2012 revidering och beslutsprocess Information 9. Infrastruktur och kommunikation a. Motion angående barnvagnar på våra Beslut./. bussar b. LTP verksamhetsplan 2012 finansiering Beslut./. av järnvägsplan i Skruv c. Kust till kustbanan tillköp av trafik Beslut./. mellan Växjö/Alvesta och Göteborg av SJ d. Överföring av färdtjänsthandläggning till Beslut./. regionförbundet - erbjudande e. Krösatågstrafik Nässjö Växjö Beslut./. trafikutbud f. Trafikupphandling 2012 Information 10. Livskraft a. Länsgemensam folkhälsopolicy Beslut./. planering och tidplan b. SKL:s Millenniemålsprojekt - deltagande Beslut./. 11. Förnyelse och dynamik a. Energikontor Sydost årsavgift Beslut./. b. Energikontor Sydost överenskommelse Beslut./. c. Strategi för utveckling av besöksnäringen Beslut./. uppdragsdirektiv d. Meetings & Incentives Danmark Beslut./. projektärende e. Cultural Planning-metoden Information f. Regional näringslivsanalys Information 12. Valärenden a. Energikontor Sydost val av ombud till föreningsstämma 6 maj b. AB Destination Småland val av ombud till bolagsstämma 13 april Beslut./. Beslut./. 2

3 c. ALMI Företagspartner Kronoberg AB val av ombud till bolagsstämma 27 april d. Val av ledamot till länsstyrelsens jämställdhetsråd e. Kompletterande nomineringar till Strukturfondspartnerskapet Småland och Öarna Beslut./. Beslut./. Beslut./. 13. Anmälningsärenden: a. Delegationsbeslut Information b. Redovisning av delegationsbeslut färdtjänsten - mars 2011 c. Protokoll 1. Arbetsutskottet, Trafiknämnden, Information Information 14. Övriga ärenden a. 3

4 Förbundsstyrelsen Ärende 6 Förbundsordning för Regionförbundet södra Småland - revidering Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Förbundsordning för Regionförbundet södra Småland föreslås revideras i vissa delar mot bakgrund av bl.a. följande: - I enlighet med Kollektivtrafiklagen som tillkommande ansvarsområde för förbundsstyrelsen som kollektivtrafikmyndighet. - Mandatperiod - Benämning av förbundsstyrelsen och förbundsfullmäktige - Vissa övriga justeringar i dispositionen av förbundsordningen. Mot bakgrund av att Kollektivtrafiklagen träder i kraft den 1/ ser beslutsprocessen för en reviderad förbundsordning ut enligt följande: - Förbundsfullmäktige sänder ut förslag till reviderad förbundsordning till huvudmännen den 27 maj. - Huvudmännen bereder ärendet senast till den 30 september. - Ärendet anmäles vid förbundsfullmäktiges sammanträde den 7 oktober. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 51/11

5 Förbundsstyrelsen Ärende 8 a Ekonomiskt läge projektmedel Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet Ärendet Förbundsstyrelsen har tidigare begärt information om det aktuella ekonomiska läget för regionförbundets projektmedel vid varje projektbeslut. Bifogade handlingar: - Ekonomiskt läge projektmedel, FS

6 Ekonomiskt läge projektmedel, FSAU Återstående innan Projekt föreslagna för bifall Återstående efter RUP område beslut varav 2011 varav 2011 beslut varav 2011 Förnyelse och dynamik Kompetens Infrastruktur Livskraft 1:1 anslag Livskraft kultur SUMMA Inneliggande ansökningar för beslut Projektnamn RUP område Förslag till beslut varav 2011 Meetings and incentive Danmark Förnyelse Bifall återremitterat

7 Förbundsstyrelsen Ärende 8 b Budget 2012 revidering och beslutsprocess Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet Ärendet Regiondirektören och ekonomichefen redogör för förslag på beslutsprocessen för verksamhetsplan 2012 och budget samt för förslag på revidering av budget för Grunden i förslaget är att regionförbundet har en samlad budget för både länstrafiken och regionförbundet som helhet. En förändring till en samlad budget förväntas leda till en mer kvalitetssäkrad budget. En samlad budget ger en förändrad tidsplan vad gäller beslutsprocessen och planeringen av innehållet i medlemsdialogen. Inför 2012 planeras således ett separat arbetsutskottsmöte för budgetberedning i april inför medlemsdialogen och förbundsstyrelsens förslag till förbundsfullmäktiges antagande av budget för Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 50/11

8 Förbundsstyrelsen Ärende 9 a Motion angående barnvagnar på våra bussar Dnr 11/0108 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår förbundsfullmäktige besluta Att bifalla motionens första att-sats innebärande att personer med barn i vagn ska få åka gratis på bussen. Ärendet Motionärerna vill att betalstationer installeras vid bakre ingågen i bussarna, samt att personer med barnvagn fram till dess ska åka gratis på bussen. Trafiknämnden behandlade ärendet vid sammanträde den 16 mars och beslöt föreslå regionfullmäktige att avslå motionen. Arbetsutskottet behandlade ärendet vid sammanträde den 30 mars och beslöt att bifalla motionens första att-sats: att personer med barnvagn ska få åka gratis på bussen. Bifogade handlingar: - Motion från Monica Haider och Gunnar Storbjörk - Barnvagnar på våra bussar, tjänsteskrivelse, daterad Arbetsutskottets protokoll 60/11

9 Motion till Regionförbundet södra Småland Angående barnvagnar på våra bussar. Att åka buss med barnvagn kan inte minst vintertid vara svårt på gränsen till omöjligt. Snövallar vid busshållplatserna och dåligt plogade övergångsställen är svåröverkomliga hinder. Ett annat problem är när man efter att ha stigit på bussen ska betala sin biljett. Påstigningen är bak i bussen och när man ska betala får man lämna barnvagnen och barn bak i bussen för att gå fram och betala. När man sedan har betalat händer det att bussen kör innan man har kommit tillbaka till barnet igen. Så länge vi inte har betalstation bak i bussen så föreslår vi - Att personer med barnvagn ska få åka gratis på bussen. - Att vi i nästa upphandling kräver att bussarna även har betalstationer vid den bakre ingången. Monica Haider Gunnar Storbjörk Socialdemokraterna

10 Dnr Patrik Tidåsen Tel: Tjänsteskrivelse - Motion angående barnvagnar på våra bussar Ärendet Att införa avgiftsfria resor när man reser med barnvagn går enkelt och snabbt att genomföra. Fördelen är just att kunden inte behöver gå fram till föraren, och det är därför både tidsbesparande samt att den vuxne slipper lämna barnet när hon/han ska betala. Nackdelen är densamma som vid andra gratiserbjudanden diskussioner kring vem eller vilka som får åka gratis, samt ett ifrågasättande från förarna, och andra resenärer, om varför de ska vara noga med betalning av vissa resenärer, men släppa på andra gratis. Ett viss intäktsfrånfall blir det givetvis också. Vi skulle också behöva specificera vem som åker gratis: måste det vara barn i barnvagnen, hur många barn utanför vagnen åker med gratis etc. Betalstationer vid den bakre ingången finns som tillbehör i biljettsystemet vi nyligen driftsatt, och är därför inte kopplat till nästa trafikupphandling, utan går att genomföra både före och efter den. Fördelarna med betalstation vid bakre ingång är möjlighet till snabbare påstigning, inte bara för kunder med barnvagn utan för alla. Nackdelarna är kostnaderna: inköp, installation, serviceavtal, samt ökat fuskåkande och ökade kostnader bör biljettkontroller. Det finns två varianter av betalstationer i vårt nuvarande biljettsystem. En enklare station med endast avläsning av kort. Den fungerar för period, men vad gäller reskassa endast för en vuxenbiljett i stadstrafik. Det finns också en betalstation som klarar av period och all reskassa. Den har hittills endast köpts av Jönköpings Länstrafik för användning ombord på Krösatågen. Några fasta priser finns inte för dessa betalstationer. Det blir en tilläggsbeställning, 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

11 Dnr och en förhandling med leverantören. Men en indikation är att när vi 2010 gjorde en tilläggsbeställning på enklare stationer betalade vi ca kr/st. I service/underhåll kostar dessa ca 200kr/mån. De mer fullödiga maskinerna har endast köpts av Jönköpings Länstrafik, men det gjordes i en större överenskommelse, varför vi inte har något indikativt á-pris på dessa. Inga priser finns alltså att redovisa, utan en förhandling måste till med leverantören. En indikation är att hårdvaran för den enklare versionen skulle kosta, för 170 bussar, 1,87 miljoner i inköp, kr i installation samt drygt kr/år i service/underhåll. En grov uppskattning är att maskinerna som klarar både period och reskassa skulle kosta ungefär det dubbla. Till detta kommer då installationer samt kostnader för ökade biljettkontroller och tappade intäkter vid ev. fuskåkande. Förslag till beslut Att införa en teknisk lösning för betalning mitt i bussen bedöms som orimligt hög. Att införa avgiftsfria resor för en kategori kunder, men inte för andra, bedöms skapa problem. Därför föreslås att motionen avslås. 2 (2)

12 Förbundsstyrelsen Ärende 9 b LTP verksamhetsplan 2012 finansiering av järnvägsplan i Skruv Dnr 11/0030 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att anvisa maximalt kr ur länstransportplan 2012 för finansiering av järnvägsplan i Skruv. Ärendet Inom ramen för diskussionerna om framtida tågtrafik på sträckan Alvesta/Växjö Kalmar/Karlskrona har bland annat långt mötesspår i Skruv identifierats som en strategiskt viktig infrastrukturåtgärd. Mötesspåret behövs för att göra Öresundstågtrafiken robustare, både nuvarande och vid den planerade utökningen. Mötesspåret behövs också för att klara ökad godstrafik och persontrafik samtidigt på banan under dagtid. Kalmar finansierar järnvägsplan för Trekanten. Arbetet med de båda planerna bör göras parallellt. Finns inte kapaciteten hos Trafikverket föreslås regionförbunden erbjuda sig att själva utföra arbetet, under Trafikverkets medverkan. Trafiknämnden beredde ärendet vid sammanträde den 16 mars och beslöt föreslå styrelsen att anvisa maximalt kr ur länstransportplan 2012 för finansiering av järnvägsplan i Skruv. Bifogade handlingar: - Järnvägsplan i Skruv finansiering, PM, Arbetsutskottets protokoll 61/11

13 Dnr 11/ Björn Johansson Tel: Tjänsteskrivelse - LTP verksamhetsplan 2012 finansiering av järnvägsplan i Skruv Ärendet Inom ramen för diskussionerna om framtida tågtrafik på Kust-till-Kust-banan, delen Alvesta Kalmar/Karlskrona har Skruv och Trekanten identifierats som nödvändiga infrastrukturåtgärder för att trafiken ska flyta säkert, för att störningar ska kunna återställas fortare och framför allt för att kunna köra den ökande godstrafiken till och från hamnen i Karlskrona på dagtid. För att kunna bygga ett långt mötesspår i Skruv och Trekanten behövs först en järnvägsplan som klargör exakt vilka åtgärder som behöver vidtas, vilka hinder som finns för byggandet och på vilket sätt jobbet ska utföras. Arbetet med planen beräknas ta ca 6-9 månader och kosta ca 1,5 mkr. Planeringsläget Det finns en förstudie (färdig maj 2010) över hela sträckan Kalmar-Alvesta. I den finns mötesspåren i Skruv och Trekanten beskrivna och det finns en kostnadsberäkning 80 respektive 70 mkr. Nästa steg i planeringskedjan är att göra en järnvägsplan. Då beskrivs varje del betydligt mer ingående och alla förutsättningar ska klarläggas, tekniskt, ekonomiskt, fysiskt, planmässigt, miljömässigt osv. Det får som konsekvens att den tar ganska lång tid, är ganska dyr och kräver många personer med specialistkunskap. Med järnvägsplanen i handen kan beslut om finansiering fattas och därefter kan sedan projekteringen inledas. Järnvägsplaner är en färskvara, visserligen med lång hållbarhetstid (5 år ) men den är trots allt begränsad. Om vi genomför en järnvägsplan måste en byggnation av 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

14 Dnr 11/ mötesspåret i Skruv ske inom fem år, annars riskerar vi att få göra om planen (Lag om byggande av järnväg 9: Ett beslut att fastställa järnvägsplan upphör att gälla om järnvägsbygget inte har påbörjats inom fem år från utgången av det år då beslutet vann laga kraft, SFS 1995: 1649). Trafikverket har tidigare signalerat att man i dagsläget saknar medel till investeringen som är kostnadsberäknad till c:a 80 mkr. Det är således tveksamt om investeringen kan ske före Om arbetet med planen ska komma igång i augusti-september 2011 och vara klar våren 2012 så måste alltså mötesstationen projekteras och upphandlas före maj Om södra Småland står fast vid sin position att Trafikverket ska betala hela mötesspåret är det naturligtvis osäkert om det kommer till stånd före Ekonomi En järnvägsplan för en mötesstation kostar cirka 1,5 mkr. Exakt kan vi inte veta förrän anbuden på arbetet kommit in men summan är rimlig att reservera för ändamålet. Förslaget är att medel anvisas ur Länstransportplanen (LTP) är samtliga medel intecknade. Arbetet med att revidera LTP 2012 har inletts. Rent praktiskt innebär det att regionförbundet får betala fakturorna 2011 för att sedan få tillbaka de statliga LTP-pengarna Bedömningen är att det finns små möjligheter att finansiera järnvägsplanen på annat sätt. Regionförbundets fond, som skulle kunna varit ett alternativ, har inga beslutade regler för användningen. Särskild utdebitering bland medlemmarna verkar vara en svårframkomlig väg. Lessebo kommun skulle kunna betala men den lokala nyttan är minimal. Mötesspåret har i högsta grad en regional nytta. Staben har ingen budget för ändamål i den här storleksordningen. Kopplingen till framtida trafik Diskussionerna med Kalmar och Blekinge län om den framtida trafiken på sträckan Alvesta/Växjö Kalmar/Karlskrona pågår. Södra Smålands position är att klara redan beslutade åtaganden i form av regionaltågstrafik mot Hässleholm och Nässjö innan vi är beredda att diskutera och besluta om mer trafik. En utbyggd Öresundstågstrafik (trafikering med dagens Öresundståg X-31) är vårt förstahandsalternativ öster om Växjö av följande skäl: - Hässleholmstrafiken (regionaltåg, eg. Pågatågtrafik) avlastar Öresundstågen och något sådant behov finns inte öster om Växjö och kommer inte att finnas under åtskilliga år med hänsyn tagen till redan beslutad utökning av trafiken. - Pågatågsystemet får i princip samma restid i aktuell relation som Öresundstågen vilket inte är fallet Kalmar-Växjö. Restiden är en väsentlig 2 (3)

15 Dnr 11/ faktor för attraktiviteten och södra Smålands ambition är att korta restiden - inte göra den längre. - Det blir ett sämre resande på Öresundstågen och urholkar därmed ekonomin i båda systemen - Resandet är betydligt högre Hässleholm-Växjö än relationen Växjö-Kalmar med mellanliggande stationer. I södra Småland är nyttan med ett nytt regionaltågsystem väldigt litet, för att inte säga försumbart, eftersom inga nya uppehåll planeras (möjliga nya stopp i Åryd och Skruv) och utbyggd Öresundstågtrafik klarar det resbehov som finns. En investering i ett nytt mötesspår i Skruv gynnar dagens och morgondagens Öresundstågstrafik genom att trafiken blir robustare i meningen högre punktlighet, snabbare återställning efter störning och fler tåglägen. Långa mötesspår innebär att godstågen kan köra åt sidan och låta persontågen passera även under dagtid. Korta mötesspår som tidigare diskuterats innebär istället att persontågen tvingas köra å sidan för att släppa fram godståg. Prognosen är att godstrafiken ökar på sträckan, speciellt dagtid eftersom tågen ska passa färjans avgångs- och ankomsttider i Karlskrona. Oavsett vilken trafik som kommer att gå på sträckan Alvesta/Växjö Kalmar/Karlskrona i framtiden (efter 2015/2016) så behövs mötesspår i Skruv och Trekanten så tidigt som möjligt. Det är i dagsläget inte aktuellt att bygga plattformar i vare sig Åryd eller Skruv så att persontåg kan stanna där. Båda orterna är antagligen befolkningsmässigt för små för att motivera tågstopp. Förslag till beslut Föreslås att styrelsen beslutar Att anvisa maximalt kr ur länstransportplan 2012 för finansiering av järnvägsplan i Skruv. 3 (3)

16 Förbundsstyrelsen Ärende 9 c Kust till Kustbanan tillköp av trafik mellan Växjö/Alvesta Göteborg från SJ Dnr 11/0054 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att uppdra åt trafikdirektören att förhandla fram en lösning med SJ, JLT samt Västtrafik avseende tillköp av trafik; Att ge trafikdirektören i uppdrag att förhandla avtal inom beskrivna ramar, för senare beslut i styrelsen. Ärendet Trafiken på Kust till Kustbanan Kalmar /Karlskrona Göteborg har bedrivits under många år. Staten har dels direkt och senare genom Rikstrafiken finansierat trafiken då den har ansetts som olönsam, men av samhälleligt intresse för att knyta ihop Östra och Västra Sverige. Antalet dubbelturer har under de senaste åren bestått av fem (5) dubbelturer måndag fredag. Under hösten har SJ aviserat en nerdragning av antalet dubbelturer till tre (3) måndag fredag och samtidigt ställt frågan tillberörda THM om intresse finns att köpa till två (2) dubbelturer. Trafiknämnden beslöt 8 b föreslå styrelsen att ge trafikdirektören i uppdrag att förhandla fram en lösning med SJ, JLT samt Västtrafik avseende tillköp av trafik, samt ge trafikdirektören i uppdrag att teckna avtal inom beskrivna ramar. Bifogade handlingar: - Tjänsteskrivelse daterad Arbetsutskottets protokoll 62/11

17 Dnr 11/ Thomas Nilsson Tel: Tjänsteskrivelse Kust till Kustbanan tillköp av trafik mellan Växjö/Alvesta Göteborg från SJ Ärendet Trafiken på Kust till Kustbanan Kalmar /Karlskrona Göteborg har bedrivits under många år. Staten har dels direkt och senare genom Rikstrafiken finansierat trafiken då den har ansetts som olönsam, men av samhälleligt intresse för att knyta ihop Östra och Västra Sverige. Antalet dubbelturer har under de senaste åren bestått av fem (5) dubbelturer måndag fredag. Från och med den tog SJ över trafiken som kommersiell trafik. Man har under denna tid trafikerat med fem (5) dubbelturer. THM har både under den tid trafiken finansierades av staten/rikstrafiken och under SJ kommersiella tid, köpt till biljettgiltighet inom respektive län. Under hösten har SJ aviserat en nerdragning av antalet dubbelturer till tre (3) måndag fredag och samtidigt ställt frågan tillberörda THM om intresse finns att köpa till två (2) dubbelturer. Dessa två (2) dubbelturer har man från SJ:s sida för avsikt att trafikera mellan i första hand Växjö Göteborg och om detta inte går i andra hand Alvesta Göteborg. Konsekvensen av detta är dels att det enbart THM i Kronoberg, Jönköping och Västra Götaland som berörs av tillköpet. Dels att reser man Öster om Alvesta (eventuellt Växjö) får man ingen direktförbindelse med dessa två (2) turer utan byte måste ske. Behovet av utökad (bibehållen) trafik Om man skulle komma fram till att det från regionens sida räcker med ett trafikutbud på tre (3) dubbelturer till Göteborg, så måste vi lösa vår lokala 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

18 Dnr 11/ trafikering till/ifrån Värnamo med våra lokaltåg (Krösatågen) för att tillgodose pendlingsbehovet. Tidsaspekter Då Trafikverket vill ha in tidtabellslägen i april 2011 för den tidtabell som gäller från och med skiftet i december 2011, behöver ett beslut tas i styrelsen den 9/3. Kostnader SJ har bara aviserat en preliminär kostnad för trafiken Alvesta Göteborg på sju (7) mkr per år. Länstrafiken Kronobergs andel antas bli mellan 1,5 2,0 mkr per år. Om vi väljer att enbart trafikera Värnamo med lokaltåg blir kostnaden ca 1,5 mkr netto per år. I alternativet med SJ måste samsyn ske mellan LTK, JLT samt Väst trafik och i alternativet med lokaltåg mellan LTK och JLT. Om man väljer att köpa trafik från SJ, bör avtalstiden sträcka sig maximalt över 2 år, då det kan vara möjligt att trafikera Växjö Borås med X11:or när dessa är tillgängliga. Denna lösning innebär då att byte sker i Borås när man reser till/från Göteborg. Förslag till beslut Att ge trafikdirektören i uppdrag att förhandla fram en lösning med SJ, JLT samt Väst trafik avseende tillköp av trafik; Att ge trafikdirektören i uppdrag att teckna avtal inom ovanstående beskrivna ramar. 2 (2)

19 Förbundsstyrelsen Ärende 9 d Överförande av färdtjänsthandläggning till Regionförbundet Dnr 08/0218 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beslutar Att erbjuda kommunerna att överföra ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till regionala kollektivtrafikmyndigheten i enlighet med skrivelse daterad Ärendet Den 1 januari 2012 träder en ny kollektivtrafiklag i kraft. Lagen innebär bland annat att en regional kollektivtrafikmyndighet ska bildas. Av allt att döma blir regionförbundet (styrelsen) myndighet i Kronobergs län. Lagen berör också färdtjänst och riksfärdtjänst så till vida att kommunerna måste bestämma om de skall behålla ansvaret för färdtjänsten eller överlåta hela eller delar av ansvaret till regionförbundet/serviceresor. Trafiknämnden behandlade ärendet och beslutade i enlighet med beslutsförslaget. Bifogade handlingar: 1. Exempel på avtal mellan regionförbundet och en kommun 2. Överförande av färdtjänsthandläggning till regionförbundet, tjänsteskrivelse

20 Dnr 08/ Björn Johansson Tel: Tjänsteskrivelse - Överförande av färdtjänsthandläggning till regionförbundet Ärendet Den 1 januari 2012 träder en ny kollektivtrafiklag i kraft. Lagen innebär bland annat att en regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM) ska bildas. Av allt att döma blir regionförbundet (styrelsen) myndighet i Kronobergs län. Lagen berör också färdtjänst och riksfärdtjänst så till vida att kommunerna måste bestämma om de skall behålla ansvaret för färdtjänsten eller överlåta hela eller delar av ansvaret till regionförbundet. Regionförbundet har sammanställt följande PM i ärendet för att ge kommunerna underlag för beslutet att överlåta ansvaret eller inte. Sammanfattning Den nya kollektivtrafiklagen innebär att kommunerna kan överlåta ansvaret för färdtjänsten och riksfärdtjänsten till RKTM. Att överlåta hela ansvaret innebär att ansvaret för att fastställa regler och taxor överlåts tillsammans med tillståndsgivning och trafiksamordning. Om enbart ansvaret för vissa verkställighetsuppgifter (tillståndsgivning och trafiksamordning) överlåts till RKTM ligger ansvaret kvar på kommunerna och därmed skyldigheten att upprätta regionala trafikförsörjningsprogram. Alvesta och Växjö kommuner, som tidigare överlåtit visst verkställighetsansvar till Regionförbundet/Serviceresor, behöver inte fatta nya beslut i det avseendet. 1 (4) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

21 Dnr 08/ Kommuner som behåller hela ansvaret (regler och taxor) ska upprätta egna trafikförsörjningsprogram för färdtjänsten. I dagsläget är det samtliga kommuner i Kronobergs län. Markaryd, Älmhult, Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd och Ljungby får härmed ett förnyat erbjudande om att överlåta visst verkställighetsansvar till RKTM. Erbjudandet är detsamma som tidigare, det vill säga ansvaret för tillståndsgivning överlåtes på den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Kommunerna behöver fatta beslut i ärendet senast 1 juni Vad säger den nya kollektivtrafiklagen? Den nya kollektivtrafiklagen beslutades av riksdagen i juni 2010 och träder i kraft 1 januari 2012 (SFS 2010:1065). I kap 2, 9:6 anges att det trafikförsörjningsprogram som den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska ta fram också ska innehålla omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. I Kronoberg har Alvesta och Växjö beslutat att överlåta verkställighetsansvaret för tillståndsgivning och trafiksamordning till regionförbundet från 1 januari Om kommunerna inte överlåter hela ansvaret till RKTM reglerar lagen vad som sker, kap 2, 11: Varje kommun ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram ange omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån kommunen inte överlåtit sina uppgifter enligt dessa lagar till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Kommunen ska anta programmet efter samråd med den regionala kollektivtrafikmyndigheten och, i förekommande fall, landstinget. Slutsatsen är att de kommuner som fortsätter att behålla hela ansvaret för färdtjänsten efter den 1 januari 2012 ska göra egna trafikförsörjningsprogram. Med hela ansvaret förstås att anta regler och fastställa taxor för färdtjänst och riksfärdtjänst. Läget i Alvesta och Växjö Alvesta och Växjö kommuner har överlåtit verkställighetsansvaret (tillståndsgivning) till Regionförbundet från den 1 januari Därmed borde saken vara klar för de här två kommunerna och är det också i praktiken. 2 (4)

22 Dnr 08/ SKL har låtit sina jurister uttolka den nya kollektivtrafiklagen. När det gäller färdtjänsten så kommer SKL till slutsatsen att även i de fall kommunen tidigare överlåtit ansvaret till trafikhuvudmannen måste beslut fattas under Nya beslut krävs eftersom trafikhuvudmannen som juridisk person upphör att finnas och ersätts med kollektivtrafikansvarig myndighet. Enligt SKLs tolkning skulle alltså Alvesta och Växjö också behöva fatta beslut om att överföra ansvaret till regionförbundet. Regionförbundet och Alvesta samt Växjö kommuner har dock varit så förutseende vid formuleringen av avtalen att det INTE ska behövas nya beslut. Avtalen är redan tecknade med regionförbundet (inte trafikhuvudmannen) så ansvaret behålls inom samma kommunalförbund med samma organisationsnummer som tidigare. Därmed ska inga nya beslut behöva fattas i Alvesta och Växjö kommuner såvida de inte vill överföra hela ansvaret till RKTM. Vad gäller för de sex andra kommunerna? De sex kommuner som inte överlåtit verkställighetsansvaret till regionförbundet (Markaryd, Älmhult, Ljungby, Lessebo, Uppvidinge och Tingsryd) får härmed ett förnyat erbjudande att överlåta det ansvaret. Erbjudandet är till sitt innehåll samma som vid tidigare tillfälle och prislappen är också densamma. Erfarenheterna från den korta tid som regionförbundet ansvarat för legitimering och trafiksamordning är att det är noga vem som ansvarar för vad både i relationen kommun/regionförbund och i relationen kommun/entreprenör. Idag ingår följande i ersättningen - RIAK dvs. resor i annan kommun - Statistik till Statisticon AB, Mot särskild ersättning hanterar Serviceresor - arbetsresor dvs. fakturering mm. - periodkort De som fortfarande väljer att behålla ansvaret ska senast i oktober 2012 vara klara med sitt trafikförsörjningsprogram rörande färdtjänsten och riksfärdtjänsten. Regionförbundet kommer att stå till tjänst med rådgivning i begränsad omfattning för upprättandet av programmen. För att koordinera arbetet med det allmänna trafikförsörjningsprogrammet, revideringen av förbundsordningen samt viss tid förberedelse behöver beslut i ärendet fattas senast 1 juni Regionförbundet/Serviceresor erbjuder information i ärendet under tiden fram till 1 juni muntligt eller skriftligt. 3 (4)

23 Dnr 08/ Förslag till beslut För att kunna hålla tidsplanen och ge kommunerna rimlig tid att besluta i ärendet behöver det förnyade erbjudandet skickas ut så snart som möjligt. Styrelsen föreslås besluta Att erbjuda kommunerna att överföra ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst i enlighet med skrivelse daterad (4)

24 1 Mellan uppdragsgivaren XX kommun, nedan kallad kommunen och uppdragstagaren Regionförbundet södra Småland, nedan kallad regionförbundet, träffas följande överenskommelse med anledning av kommunens beslut att överföra huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst (myndighetsutövning särskild kollektivtrafik) med tillhörande kommunala regelverk till regionförbundet. Överföringen av färdtjänstlegitimeringen hanteras som verksamhetsövergång. 1. Bakgrund Regionförbundets styrelse beslutade 2008 att kommuner som har för avsikt att lämna över myndighetsutövningen för den särskilda kollektivtrafiken ska beredas den möjligheten. XX kommunfullmäktige beslutade 2011-xx-xx 000 att överföra ansvaret till regionförbundet. Avtal mellan kommunen och regionförbundet sluts med giltighet från och med 2011-xx-01 till , med möjlighet till förlängning. 2. Ansvarsfördelning mellan kommunen och regionförbundet 2.1 Kommunens ansvar Att svara för de administrativa kostnaderna rörande myndighetsutövningen i enlighet med fördelningen enligt första punkten stycke 3. Att arkivera upprättade handlingar/utredningar som avser tillståndsgivning (upprättade före ), med möjlighet för regionförbundet att vid behov och enligt gällande sekretessregler få tillgång till dessa. 2.2 Regionförbundets ansvar Att till fullo ansvara för myndighetsutövningen avseende särskild kollektivtrafik. Myndighetsutövningen ska utföras på ett professionellt sätt utifrån aktuella lagstiftningar tillsammans med dess domar och prejudikat. Regelverk/generella bestämmelser framtaget av regionförbundet och godkänt av kommunen, skall fungera som norm vid myndighetsutövningen. Regelverk/generella bestämmelser skall användas som ett levande dokument och utvärdering skall ske kontinuerligt. Förändringar i regelverk/generella bestämmelser som innebär väsentliga kostnadsökningar eller stora villkorsförändringar för den enskilde och/eller kommunen skall förankras och godkännas i kommunen. Att ansvara för personal, IT, resor, fordon, telefon (kansli XX), administration och information. Att kontinuerligt under avtalstiden medverka till kontakter med lokala representanter för berörda intresseorganisationer. Underlag för verksamhetens kvalitetssäkring har gemensamt utarbetats av kommunerna och regionförbundet.

25 2 3 Kostnadsfördelning Kostnaden för verksamheten fördelas på respektive kommun i proportion till totala antalet beviljade tillstånd/kommun. Det första verksamhetsårets initiala kostnader särredovisas och debiteras preliminärt på detta års deltagande kommuner. Kommun som ansluter senare, debiteras en andel av dessa kostnader motsvarande antal tillstånd ovan. Denna andel återbetalas till redan anslutna kommuner. 4 Avtalstid Avtalstiden mellan kommunen och regionförbundet är från 2011-xx-01 till och med , medmöjlighet till förlängning. Om ingen förlängning sker skall uppsägning ske senast 6 månader innan avtalet upphör. 5. Övrigt Av detta avtal har två likalydande exemplar upprättats och undertecknats varav vardera parten erhåller sitt exemplar. XX den För XX kommun X Ordförande kommunstyrelsen X Kommunchef XX den För Regionförbundet södra Småland Roland Gustbeé Ordförande i förbundsstyrelsen Peter Hogla Regiondirektör

26 Styrelsen Ärende 9 e Krösatågstrafik Nässjö - Växjö Dnr 11/0053 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta - Att inrätta en trafik med 6 dubbelturer från och med januari Att, som en konsekvens därav, uppdra åt Trafikdirektören att genomföra besparingar i den parallella busstrafiken med 1.7 mkr. - Att täcka trafikunderskottet för 2012 genom att ianspråkta 3.3 mkr ur trafikfonden. - Att uppdra åt Trafikdirektören att lägga fram ett förslag till förändringar i Länstrafiktaxa 2012 avseende bland annat skolkort med tåggiltighet, för senare beslut i fullmäktige. - Att uppdra åt Trafikdirektören att bereda förslag till överenskommelse med Jönköpings Läns Trafik om en utökning av trafiken till dubbelturer från och med januari 2013, för senare beslut i fullmäktige. Ärendet Krösatågen trafikerar Nässjö-Alvesta med 2 turer om dagen sedan några år tillbaka. Resandet är mycket begränsat och trafikens tillkomst är mer av omloppsskäl än persontrafikens behov. Inför upphandlingen av Krösatågssytemet beslöts att Nässjö-Alvesta skulle ingå i upphandlingen med 2 dubbelturer per dag. Trafikstart var i december Föreslås att styrelsen beslutar att inrätta en trafik med 6 dubbelturer från och med januari För att erhålla en god trafikekonomi krävs en viss indragning av busstrafiken samt att skolkort med tåggiltighet (endast för Krösatågen) införs. De kommer att vara obligatoriska för elever boende i Lammhult och Moheda. Bifogade handlingar: - Tjänsteskrivelse - Styrelsens protokoll 60/09 - Trafiknämndens protokoll 28/11

27 Dnr Clas Carlsson Tel: Tjänsteskrivelse - Krösatågstrafik Nässjö-Växjö Bakgrund Krösatågen trafikerar Nässjö-Alvesta med 2 turer om dagen sedan några år tillbaka. Resandet är mycket begränsat och trafikens tillkomst är mer av omloppsskäl än persontrafikens behov. Inför upphandlingen av Krösatågssytemet beslöts att Nässjö-Alvesta skulle ingå i upphandlingen med 2 dubbelturer per dag. Trafikstart var i december Styrelsen beslöt 60/09 att förorda ett trafikutbud från december 2010 som innebär 5 dubbelturer dagligen vardagar Jönköping-Värnamo-Alvesta- Växjö samt 2 dubbelturer Nässjö-Alvesta, samt uppdrog åt trafikutskottet att förhandla om turtider för den befintliga trafiken. Styrelsen bemyndigade trafikutskottet möjligheten att upphandla ytterligare trafik genom option, alternativt frivolym, för maximalt 7 turer Jönköping-Värnamo-Alvesta-Växjö och maximalt 4 turer för sträckan Nässjö-Alvesta, med uppehåll på de mellanliggande stationerna. Nya stationer Parallellt påbörjades ett projekt lett av Växjö kommun som bland annat innebar att anlägga nya stationer i Lammhult och Moheda. EU-medel till hela projektet erhölls i december Stationerna beräknas vara färdiga hösten/vintern Framtida regionaltågstrafik Ambitionerna om att bygga ut regionaltågstrafiken i länet är höga. Beslut har fattats att bygga ut tågtrafiken Hässleholm-Växjö med ett nytt regionaltågsystem med planerad trafikstart dec/jan 2012/2013. Senare under 2013 planeras persontrafiken mellan Hässleholm-Markaryd kunna komma igång. Den trafiken är 1 (4) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

28 Dnr finansierad i Länstrafikens budget och det finns även en samsyn med Skånetrafiken avseende trafikutbud etc. Framtida persontrafik Nässjö-Alvesta-Växjö För att erhålla de nyttor/effekter som önskas när man bygger stationer och skapar ett nytt trafiksystem krävs ett ganska omfattande trafikutbud, turer i vardera riktningen. Det är också en förutsättning för att kunna göra de besparingar i den parallella busstarfiken som eftersträvas. Besparingen är beräknad till 1.7 mkr i etapp 1 och 2 mkr i etapp 2. Det krävs också en samsyn och en gemensam tidtabell för detta mellan berörda län. Någon sådan finns för närvarande ej. För att trafiken skall ge den nytta som eftersträvas skall den också gå till Växjö och inte vända i Alvesta. Jönköpingslänstrafik har budgeterat för 6 dubbelturer from dec 2011 och i Länstrafiken Kronobergs budget för 2011 (fastställd i dec 2009) finns endast 2 turer finansierade. Däremot i budgetprognosen finns en ökning till 6 turer i dec 2012 samt till 11 i dec Det skulle sannolikt uppfattas som olyckligt om stationerna invigdes utan att kunna erbjuda en tågtrafik som skulle kunna vara till någon liten nytta för berörda orter och dess invånare. Samtidigt som nu Jönköping har budgeterat för en sådan trafik. En överenskommelse bör träffas snarast möjligt med Jönköpingslänstrafik om en gemensam tidplan för utökningen av trafiken Nässjö-Växjö till turer i vardera riktningen. Parallell busstrafik En viktig del i arbetet med att få ekonomi i trafiken är att se över den parallella busstrafiken eftersom den balanserar de högra trafikkostnaderna. Den budgeterade besparingen uppgår till 3.7 MKR i 2007 års prisnivå. För att nå dit krävs ett trafikutbud på ca tågturer. Besparingen görs i två etapper, etapp 1 inför trafikstarten 2012 med 1.7 MKR och etapp 2 om styrelsen så beslutar, i samband med att en överenskommelse tecknats med Jönköpings länstrafik om en utökning av trafikutbudet till dubbelturer. Besparingen i etapp 2 bedöms bli ca 2 MKR. I praktiken innebär detta att de snabbturer som finns från Lammhult till Växjö tas bort när de ersätts av tågtrafik. Gymnasieelever och arbetspendlare som bor utmed 2 (4)

29 Dnr busslinjen men inte i Lammhult eller Moheda kommer att ha tillgång till busstrafik som tar dem till Växjö före klockan I kalkylen ingår att 4 dubbelturer i vardera riktningen tas bort samt att någon mindre justering görs mellan Moheda och Alvesta. Samtidigt tillkommer en liten del anslutningstrafik till Moheda från Lidnäs/Torpsbruk. Trafikstart Trafikstart för ny trafik bör helst inte ske drygt två veckor före jul och i samband med tidtabellsskiftet. En betydligt mer naturlig startpunkt är samband med skolstarten för vårterminen 2012, den 8 januari. Skolkort En viktig del i trafikekonomin är att få med främst gymnasieeleverna i den nya tågtrafiken. För att lyckas med detta krävs några klara ställningstaganden: - Skolkort med tågtillägg införs med en viss prisskillnad jämfört med busskort. Enligt samma princip som gäller för periodkort buss/tåg. - Skolkort med tågtillägg är obligatoriskt för elever boende inom Lammhults och Moheda tätorter. - Skolkort med tågtillägg gäller även i busstrafiken eftersom trafikslagen kompletterar varandra. I dagsläget säljer vi ca 180 skolkort i det aktuella området. Gissningsvis berörs elever. Finansiering Trafikkostnad: Besparingar i busstrafiken Nya biljettintäkter inkl Skolkort med tåggiltighet 5.4 mkr 1.7 mkr 0.4 mkr Nettokostnad mkr Underskottet täcks genom att i anspråk ta 3.3 mkr ur trafikfonden för Förslag till beslut - Att inrätta en trafik med 6 dubbelturer från och med januari Att, som en konsekvens därav, uppdra åt Trafikdirektören att genomföra besparingar i den parallella busstrafiken med 1.7 mkr. - Att täcka trafikunderskottet för 2012 genom att ianspråkta 3.3 mkr ur trafikfonden. 3 (4)

30 Dnr Att uppdra åt Trafikdirektören att lägga fram ett förslag till förändringar i Länstrafiktaxa 2012 avseende bland annat skolkort med tåggiltighet, för senare beslut i styrelse/fullmäktige. - Att uppdra åt Trafikdirektören att bereda förslag till överenskommelse med Jönköpings Läns Trafik om en utökning av trafiken till dubbelturer från och med januari 2013, för senare beslut i styrelsen. 4 (4)

31 Förbundsstyrelsen Ärende 10 a Länsgemensam folkhälsopolicy Dnr 10/0242 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att ställa sig bakom föreslagen planering och tidplan för en länsgemensam folkhälsopolicy, enligt upprättad handling daterad Att regionförbundet rekommenderar samtliga medlemmar att fatta likalydande beslut. Ärendet En styrgrupp med företrädare för länets kommuner, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg har under 2010 samverkat runt möjligheterna att formulera en folkhälsopolicy för länet som anger inriktning och arbetssätt för folkhälsoarbetet i Kronobergs län. Under året har en kartläggning genomförts av de olika samverkansparternas insatser inom folkhälsoområdet. Kartläggningen har visat att parterna anser att en länsgemensam folkhälsopolicy skulle ge tyngd åt folkhälsoarbetet i länet. Grunden för ett långsiktigt folkhälsoarbete är ett systematiskt arbetssätt med fungerande strukturer och system för arbetetett effektivt folkhälsoarbete handlar om att insatserna sätts in där behoven är störst och att resurserna används på bästa sätt. Bifogade handlingar: - Förslag på planering och tidsplan från styrgruppen - Arbetsutskottets protokoll 66/11

32 Dnr 10/ Maria Nilsson Tel: Tjänsteskrivelse - Länsgemensam folkhälsopolicy Ärendet En styrgrupp med företrädare för länets kommuner, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg har under 2010 samverkat runt möjligheterna att formulera en folkhälsopolicy för länet som anger inriktning och arbetssätt för folkhälsoarbetet i Kronobergs län. Under året har en kartläggning genomförts av de olika samverkansparternas insatser inom folkhälsoområdet. Kartläggningen har visat att parterna anser att en länsgemensam folkhälsopolicy skulle ge tyngd åt folkhälsoarbetet i länet. Samtliga medverkande aktörer har haft möjlighet att ta del av kartläggningen under hösten Rapporten från kartläggningen finns på Regionförbundets roll I det regionala utvecklingsprogrammet lyfts behovet av ett sammanhållet uthålligt regionalt folkhälsoarbete såväl främjande, förebyggande som rehabiliterande. Folkhälsoarbetet syftar till att förbättra samhällsstrukturen och livsvillkoren för medborgarna och att stödja individer till goda levnadsvanor. En god folkhälsa är en viktig förutsättning för regional utveckling och tillväxt. Grunden för ett långsiktigt folkhälsoarbete är ett systematiskt arbetssätt med fungerande strukturer och system för arbetet. För att på ett effektivt sätt kunna bedriva folkhälsoarbete i Kronoberg behövs behovsanalyser och att olika aktörers roller och ansvar tydliggörs. Ett effektivt folkhälsoarbete handlar om att insatserna sätts in där behoven är störst och att resurserna används på bästa sätt. Som ansvarig för det regionala utvecklingsprogrammet har regionförbundet en naturlig roll i arbetet med att formulera en länsgemensam folkhälsopolicy. I sin 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

33 Dnr 10/ samordnande roll kan regionförbundet dessutom bidra med många centrala plattformar där diskussionerna om folkhälsa bör lyftas. Som exempel kan nämnas förvaltningschefsnätverken inom både det sociala området och inom skolans värld. Den nationella utvecklingen går i riktning mot att folkhälsoperspektivet blir en alltmer integrerad del i den regionala utvecklingsplaneringen. Tillväxt ses ibland som en motsättning till välfärd och ibland som en förutsättning för välfärd. Strävan efter tillväxt i samhället grundar sig dock på en önskan att positivt påverka hälsa, miljö och välfärd i samhället. Hälsan i befolkningen utgör samtidigt också en viktig underliggande drivkraft för tillväxtarbetet. Genomförande och tidsplan I bilagan beskrivs styrgruppens förslag till planeringen av arbetet, både när det gäller genomförandet, organisering och tidsplan. Landstinget Kronoberg tar på sig att vara den part som leder arbetet. Kostnader Deltagandet i arbetet med att ta fram en folkhälsopolicy görs inom befintlig budget för regionförbundets del. Förslag till beslut Som ett led i att konkretisera det regionala utvecklingsprogrammet och då grunden för ett långsiktigt folkhälsoarbete är ett systematiskt arbetssätt med fungerande strukturer och system för arbetet föreslås arbetsutskottet besluta Att regionförbundet deltar i arbetet med att ta fram en länsgemensam folkhälsopolicy Att regionförbundet uppmanar samtliga sina medlemmar att fatta likalydande beslut 2 (2)

34 (3) Styrgruppen länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy planering och tidplan Uppdraget Sverige antog 2003 en nationell folkhälsopolitik med mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och folkhälsan ses som en central faktor för hållbar utveckling i samhället. Syftet med uppdraget är att formulera en folkhälsopolicy för länet som anger inriktning och arbetssätt för folkhälsoarbetet i Kronobergs län. Uppdraget genomförs i samverkan mellan länets åtta kommuner, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronberg län samt Regionförbundet Södra Småland. Under 2010 har en kartläggning genomförts av de olika aktörernas insatser inom folkhälsoområdet. Kartläggningen redovisas i en rapport daterad Utifrån de nationella folkhälsopolitiska målen presenteras vilka utmaningar som dels är gemensamma för hela Kronobergs län, dels är specifika för respektive kommun. Under november 2010 till januari 2011 har kartläggningen presenterats för uppdragsgivarna. Gemensamma folkhälsoutmaningar för länet Kartläggningen har visat att uppdragsgivarna anser att en länsgemensam folkhälsopolicy skulle ge tyngd åt folkhälsoarbetet i länet. De önskar se långsiktiga politiska och verksamhetsförankrade prioriteringar som med nödvändiga ekonomiska och personella resurser. Det finns också förväntningar på att en folkhälsopolicy i Kronobergs län mynnar ut i konkreta handlingsplaner, både på det länsövergripande planet och som del av verksamhetsplanerna för respektive samverkanspartner. Det framgår tydligt att aktörerna ser folkhälsoområde 3 barn och ungdomar som det målområde som prioriteras högst för en länsgemensam folkhälsopolicy. Det finns också ett stort intresse att arbeta med förebyggande insatser inom folkhälsoområde 11 tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. Det finns ett och ett visst intresse för folkhälsoområde 1 delaktighet och inflytande i samhället samt folkhälsoområde 2 ekonomisk och social trygghet. Folkhälsoarbetet upplevs generellt som svårdefinierat och tolkningarna om vad som ska räknas som folkhälsoarbete är många och varierande. Avsaknaden av folkhälsoplaner hos de flesta aktörerna i länet innebär att man inte internt diskuterat och förankrat den egna definitionen av folkhälsa inom sitt verksamhetsområde. Det a

35 2 (3) är inte ovanligt att det existerar många olika definitioner av folkhälsa även inom en och samma aktör. Styrgruppen föreslår att målområde 3 och 11 prioriteras för en länsgemensam folkhälsopolicy folkhälsopolicyn ska innehålla en gemensam definition av folkhälsa. folkhälsopolicyn ska bidra till att klargöra aktörernas olika roller i det länsgemensamma folkhälsoarbetet konkreta länsövergripande handlingsplaner ska kopplas till folkhälsopolicyn Projektorganisation för arbetet med länsgemensam folkhälsopolicy Uppdragsgivare för arbetet är länets kommuner, landstinget, länsstyrelsen och regionförbundet. Arbetet leds av en projektledningsgrupp med 1-4 medarbetare anställda hos uppdragsgivarna. Landstingets representant är sammankallande och leder arbetet. FoU Kronobergs verksamhetsråd folkhälsa bildar arbetsgrupp som stöd till projektledningsgruppen. Aktörerna har möjlighet att se över representationen i verksamhetsrådet innan arbetet startar. Livsstil Kronoberg är referensgrupp under projekttiden. Styrgruppen leder arbetet och består av representanter från uppdragsgivarna. Finansiering De som ingår i projektledningsgruppen, arbets- referens- och styrgrupper finansieras av respektive uppdragsgivare. Andra kostnader som t ex tryckning, presentations- och möteskostnader delas av uppdragsgivarna. Tidplan Beslut om uppdraget sker hos uppdragsgivarna under april-maj 2011 Projektstart sker så snart samtliga uppdragsgivare fattat beslut om att delta i arbetet med en länsgemensam folkhälsopolicy. Det bör kunna ske under juni Ett länsgemensamt Strategiskt samtal genomförs den 23 mars då aktörer från offentliga verksamheter och näringsliv möts med syftet att fördjupa samverkan med målet att gemensamt arbeta för att förbättra folkhälsan i länet. Resultatet från det strategiska samtalet används i arbetet med folkhälsopolicyn. Förslag till länsgemensam folkhälsopolicy presenteras under slutet av Beslut fattas därefter av respektive uppdragsgivare.