FORMELLA SAMBANDETS BETYDELSE FÖR REDOVISNINGEN. Kandidatuppsats i Företagsekonomi. Kejal Patel Merja Olmedo VT 2008:KF05

Transkript

1 FORMELLA SAMBANDETS BETYDELSE FÖR REDOVISNINGEN Kandidatuppsats i Företagsekonomi Kejal Patel Merja Olmedo VT 2008:KF05

2 Förord Vi har under uppsatsperioden fördjupat oss inom det formella sambandet mellan redovisning och beskattning som gett oss en inblick i de problemen som uppstår i samband med upprättandet av års- respektive koncernredovisningar men även god redovisningssed. Vi vill tacka våra handledare Pernilla Lundqvist och Sten-Eric Ingblad. De har väglett oss och gett oss goda råd och kommentarer under hela uppsatsprocessen. Vi vill även tacka våra informanter vilka gjort det möjligt för oss att genomföra vår undersökning. Vi önskar våra läsare en trevlig läsning! Borås den 26 maj 2008 Kejal Patel Merja Olmedo

3 Svensk titel: Formella sambandets betydelse för redovisningen Engelsk titel: Formal relation s mark on the accounting Utgivningsår: 2008 Författare: Kejal Patel och Merja Olmedo Handledare: Pernilla Lundqvist och Sten-Eric Ingblad Abstract Background/Problem: Accounting has evolved due to the internationalization, which has led to many questions within the accounting to be unanswered in the legislation of taxation. This development of accounting rules means that the legislation of taxation will be review and resulted in the government has started an investigation how the relation between accounting and taxation will seem. The formal relation means that there are specific taxation rules where the accounting will follow the taxation. The relation makes companies account balance sheet items and results that otherwise would be different had there not existed a formal relation, which is revealed in the consolidated accounts where the taxation effects are eliminated such as the untaxed reserves. Another example on the relation s effects is the valuation of ongoing works where the legal entity and the group have variant accounting opportunities. Those cases where a company has the ability to choose between these two methods for accounting of a transaction they often choose the method that is more advantageous from a perspective of taxation, which has an impact on the accounting. This is a problem from a coordination point of view because the contents in the legal entities must been adjusted to current rules for establishing the consolidated account. Purpose: We want to have an understanding of the phenomenon that occurs within the formal relation and its mark on the accounting and what an abolishment can implicate. Method: We have proceeded from an abductive work method with hermeneutics epistemological approach. As foundation to this theoretical initial, we have used current rules and standards concerning the relation between accounting and taxation for establishing the financial statement and the consolidated account. The empirical part consist of qualitative interviews with auditors and court cases that describe the complexity of problem that exists within ongoing works and untaxed reserves because of the formal relation. Conclusions: An abolishment of the formal relation is very complicated due to the standard setters aim to simplify for they the smaller companies. A gradual abolishing is probably inescapable in the view of international accounting and that development of generally accepted accounting principles that the legislator is trying to obtain. The essay is further on written in Swedish. Keywords: Formal relation, Accounting, Generally accepted accounting principles

4 Sammanfattning Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket har lett till att många frågor inom redovisningen är obesvarade i skattelagstiftningen. Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och därför har regeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut. Det formella sambandet innebär att det finns särskilda skatterättsliga regler där redovisningen skall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar både balansposter och resultat som hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbarar sig i koncernredovisningen där skatteeffekterna elimineras såsom de obeskattade reserverna. Ännu ett exempel på sambandets effekter är värdering av pågående arbeten där juridiska personer och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig har möjlighet att välja mellan dessa två metoder för redovisning av en transaktion väljer företagen ofta den metod som är mer förmånlig från ett skatteperspektiv, vilket sedan får genomslag i redovisningen. Från en samordningssynpunkt är detta problematiskt då innehållet i de juridiska personerna måste justeras till de regler som finns vid upprättande av koncernredovisningen. Syfte: Här vill vi få en förståelse av den företeelsen som uppstår inom det formella sambandet och dess betydelse på redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebära. Metod: Vi har utgått ifrån en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Som underlag i vår teoretiska start har vi använt oss gällande regler och normer angående sambandet mellan beskattning och redovisning för upprättandet av års- och koncernredovisningen. Den empiriska delen består av kvalitativa intervjuer med revisorer och rättsfall som beskriver problematiken inom pågående arbeten och räkenskapsenliga avskrivningar p.g.a. det formella sambandet. Slutsatser: Avskaffandet av det formella sambandet är mycket komplicerat bl.a. för att normgivarnas syfte att förenkla för de mindre bolagen. En gradvis avskaffande är nog oundviklig med tanke på den internationella redovisningen samt den utveckling av god redovisningssed som eftersträvas av lagstiftaren. Nyckelord: Formella sambandet, Redovisning, God redovisningssed

5 Förkortningar BFL Bokföringslagen (1999:1078) BFN BFNAR Dir EG EU IAS IFRS Bokföringsnämnden Bokföringsnämndens Allmänna Råd Direktiv Europeiska Gemenskapen Europeiska Unionen International Accounting Standards International Financial Reporting Standards IL Inkomstskattelagen (1999:1229) Prop. Ref RR RÅ SamRob SKV SOU Proposition Referatmål Redovisningsrådet Regeringsrättens årsbok Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning Skatteverket Statens offentliga utredningar ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554)

6 Innehållsförteckning 1. Introduktion Bakgrund Begreppsbestämning Problemdiskussion samt frågeställning Syftet Avgränsning Målgrupp Uppsatsens fortsatta disposition Metod Vetenskapligt förhållningssätt Hermeneutik Val av perspektiv Val av undersökningsmetod Kvalitativ undersökning Datainsamling Intervju Förhållandet mellan teori och empiri Abduktion Giltighetsanspråk Validitet Källkritik Avslutande diskussion Referensram Redovisningens syfte och innehåll Lagar och normgivare i Sverige Redovisningsprinciper God redovisningssed och rättvisande bild Rättskällor Formellt samband Pågående arbeten Pågående arbeten enligt skattelagstiftningen Årsredovisningslagen Bokföringsnämnden Räkenskapsenlig avskrivning Huvud- och kompletteringsregeln Den juridiska personen och koncernen Räkenskapsenlig avskrivning kontra restvärdesavskrivning Samrob utredningen Sammanfattning och avslutande diskussion Empiri Val av empiri Formella sambandet mellan redovisning och beskattning Pågående arbeten Räkenskapsenliga avskrivningar Avskaffande av formella sambandet och utredningen Avslutande diskussion Analys Analys av formella sambandet Redovisningens syfte och innehåll Ett eventuellt avskaffande av det formella sambandet Avslutande diskussion... 38

7 6. Slutsatser och avslutande diskussion Förslag till fortsatt forskning Källförteckning...41 Bilaga 1. Intervjufrågor till informant A...44 Bilaga 2. Intervjufrågor till informant B...45 Figurförteckning Figur 3.1 Pågående arbeten enligt IL Figur 3.2 Pågående arbeten enligt ÅRL Figur 3.3 Pågående arbeten på löpande räkning enligt BFN Figur 3.4 Fastpris uppdrag enligt BFN Tabellförteckning Tabell 3.1 Formellt Samband Tabell 3.2 Löpande räkning på koncern kontra juridisk person.. 23 Tabell 3.3 Fastpris uppdrag på koncern kontra juridisk person... 24

8 1. Introduktion Detta inledande kapitel ger en beskrivning av ämnet i form av det utforskade problemets bakgrund, problemdiskussion, frågeställning, syfte, avgränsning, målgrupp och uppsatsens fortsatta disposition. Bakgrunden ger en övergripande bild kring problemet i ett större sammanhang och problemdiskussionen tar upp frågeställningen för studien. I syftet beskrivs vad som vill uppnås med frågeställningen. I avgränsningen och i målgruppen anges det utforskade området respektive vem uppsatsen är inriktad sig på. I uppsatsens fortsatta disposition ges en redogörelse om kapitelindelningen fortsättningsvis. 1.1 Bakgrund Redovisningstraditionerna i de industrialiserade länderna benämns den anglosaxiska och den kontinentala redovisningstraditionen. I den anglosaxiska redovisningstraditionen tillhör Storbritannien, Irland, och Holland, USA och de brittiska samväldesländerna. Den kontinentala redovisningstraditionen omfattar Japan och de västeuropeiska länderna förutom Storbritannien, Irland, och Holland. Sverige omfattas av den kontinentala redovisningstraditionen. Skillnaden mellan traditionerna är de civilrättsliga traditionerna. I den kontinentala traditionen har civilrättsliga traditioner till stor del reglerats även i bolagsrätten. Till följd av detta samband mellan redovisningslagstiftningen och skattelagstiftningen har redovisningen blivit påverkad av skattereglerna (Smith 2006, s. 67). Sverige tillhör ett av länderna som har det starkaste sambandet mellan redovisning och beskattning. Det har sitt ursprung i 1928 års kommunalskattelag och 1929 års bokföringslag. Sambandet ger uttryck i framförallt periodisering av inkomster och utgifter och värdering av tillgångar (SKV 2007, s. 27). Skattereglerna var länge generösa i och med att fria avskrivningar på maskiner och inventarier tilläts samt insättningar till olika investeringsfonder (Norberg & Thorell 2007, s. 79). Civillagstiftningen har angett de högsta tillåtna tillgångvärden och skattelagstiftningen har angett de lägsta tillåtna värden (Smith 2006, s. 69). Resultatutjämnings möjligheter var därmed stora och periodiseringsfrågorna var inte så viktiga. I och med 1990 års skattereform då många av dessa resultatutjämningsmöjligheter försvann blev både periodiseringsfrågorna samt sambandet mellan redovisning och beskattning centrala frågor. Redovisningen har utvecklats medan skattelagstiftningen inte har utvecklats i samma omfattning, vilket har lett till att många frågor inom redovisningen är obesvarade i skattelagstiftningen. Rättsutvecklingen har därmed utvecklats i skattepraxis (Norberg & Thorell 2007, s. 79). Det finns olika typer av begrepp om sambandet mellan redovisning och beskattning, varav materiellt samband, formellt samband och inget samband bl.a. används av Skatteverket (SKV 2007, s. 27). Skattelagstiftningen påverkar redovisningen med sina utryckliga skatteregler och vid saknaden av dessa skatteregler läggs god redovisningssed som grund för inkomstbeskattningen (SKV 2007, s. 21). God redovisningssed är definierad i förarbeten bl.a. i Prop. 1995/96:10 (del II, s. 11),där det sägs att god redovisningssed utöver lag, består av förekommande praxis och rekommendationer samt rättvisande bild. God redovisningssed bestäms därmed gällande vedertaget bruk branschvis. Eftersom varken god redovisningssed eller rättvisande bild har 1

9 några uttryckliga definitioner beskrivet i lagen kan det förekomma olika uppfattningar, vilket uttrycker sig i många rättsfall inom området redovisning och beskattning. Den 7:e oktober 2004 kom Justitiedepartementet med proposition 2004/05:24 Internationell redovisning i svenska företag. I propositionen föreslogs ändringar framförallt i Årsredovisningslagen (1999:1554, ÅRL) för att svenska företag skulle kunna ha möjligheten att tillämpa internationella redovisningsstandarder inom ramen för svensk lag. I och med internationalisering och inträdet i EU har förslagen föranletts en EG-förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarderna IAS/IFRS samt 4:e och 7:e redovisningsdirektiven. Enligt förordningen skall alla noterade bolag i sina koncerner tillämpa IAS/IFRS (Prop. 2004/05:24, s.1 ). Denna utveckling av redovisningsregler gör att även skattelagstiftningen skall ses över och lett till att regeringen har startat en utredning om hur sambandet skall se ut, vilket går under namnet Sambandet mellan redovisning och beskattning eller SamRob som det förkortas (SOU 2005:53, s. 20). Slutbetänkandet för utredningen skall vara färdig 30:e juni och ligger som grund för bl.a. Bokföringsnämndens (BFN:s) K-projekt Begreppsbestämning Inom sambandet mellan redovisning och beskattning finns det tre olika begrepp: Materiellt samband: Inom detta samband är redovisningsreglerna styrande över beskattningen i den meningen att, om ett företag följer god redovisningssed och de rådande redovisningsreglerna kommer det redovisade resultatet godtas inom beskattningen också (SKV 2007, s. 27). Formellt samband: Inom detta samband finns det särskilda skatterättsliga regler vilket innebär att redovisningen måste följa beskattningen. Här är skattereglerna styrande för både redovisningen och beskattningen (SKV 2007, s. 27). Inget samband: Här är redovisning och beskattning två separata regelsystem där det inte föreligger något samband. Särskilda skatteregler tillåts inom redovisningen upprättas enligt rådande redovisningsregler och god redovisningssed (SKV 2007, s. 28). 1 Lars Möller, Finansdepartementet, telefonsamtal 18 april BFN har hand om K-projekt vars syfte är att förenkla normer och ta fram samlade normer för fyra kategorier av företag, vilka är K1-K4 ( 2

10 1.2 Problemdiskussion samt frågeställning Inom sambandet mellan redovisning och beskattning förekommer det särskilda skatterättsliga regler där redovisningen måste följa beskattningen, vilket benämns det formella sambandet (SKV 2007, s. 27). I de fall en bokföringsskyldig har möjlighet att välja mellan två metoder för redovisning av en transaktion väljer företagen ofta den metod som är mer förmånlig från ett skatteperspektiv, vilket sedan får genomslag i redovisningen. Detta gäller endast i den juridiska enheten då koncernen inte utgör ett skattesubjekt. Ett företag som redovisar på ett sätt i koncernen och ett mer skatteförmånligt sätt i den juridiska enheten skapar en brist i sammanhang mellan koncernen och den juridiska enheten. Från en samordningssynpunkt är detta ett problem då innehållet i de juridiska personerna måste justeras till de regler som finns vid upprättande av koncernredovisningarna. Beskattningen har alltså betydelse för innebörden av god redovisningssed vid redovisning i juridisk person. Ett exempel på detta är redovisning av pågående arbeten, där större juridiska personer tillåts använda den mer skatteförmånliga alternativregeln medan de i koncernen måste tillämpa huvudregeln. Ett annat exempel där regler med formell karaktär kan påverka innehållet i god redovisningssed är vid räkenskapsenliga avskrivningar. Kravet för att tillämpa denna skatteförmånliga regel och få ett stort avdrag i deklarationen för värdeminskningen av inventarierna, är att det motsvarar avskrivningen i bokslutet (Bjuvberg 2006, s. 162). Beskattningens påverkan på god redovisningssed framhålls ofta som en nackdel till det formella sambandet i det avseende att de försämrar kvaliteten på redovisningen. De nya redovisningsreglerna får inte genomslag i praktiken då de leder till att företagen hamnar i en sämre skattemässig ställning (Bjuvberg 2006, s. 163). Förutom den internationella utvecklingen inom redovisningen borde även beskattningens påverkan på god redovisningssed vara en anledning till att utreda om avskaffandet av det formella sambandet leder till bättre redovisning. Frågeställning: Med utgångspunkt av det formella sambandet och den utredning som pågår mellan redovisning och beskattning ställer vi oss följande frågor : Huvudfråga: - Vilken betydelse har det formella sambandet inom redovisningen och god redovisningssed? Hur kan avskaffandet av det formella sambandet leda till en högre kvalitet på redovisningen? Med kvalitet avses när en redovisning är upprättad enligt de redovisningsreglerna som är bäst anpassade till företagets situation och inte till betydelsen av skatteuttaget. 3

11 1.3 Syftet Syftet är att få en förståelse av den företeelsen som uppstår mellan det formella sambandet och redovisningen samt vad ett avskaffande kan ha för effekter. 1.4 Avgränsning Vi har avgränsat studien till det formella sambandet inom sambandet mellan redovisning och beskattning avseende pågående arbeten och räkenskapsenliga avskrivningar. Studien avgränsas till att i huvudsak omfatta inom redovisningen ÅRL och BFN och utesluter koncernredovisningar upprättade enligt IAS/IFRS. Beträffande pågående arbeten kommer endast pågående arbeten på löpande räkning att analyseras. Fastprisuppdrag av pågående arbeten kommer tas upp övergripande för att ge en helhetsbild och för att sätta det undersökta området i ett större sammanhang. 1.5 Målgrupp Uppsatsen är riktad framförallt mot personer med grundläggande kunskaper inom ekonomi och juridik då det inte förekommer förklaringar till alla ekonomiska och juridiska begrepp. De främsta intressenter förväntas vara studenter i högskolor men även personer med allmänt intresse för ekonomi och dess utveckling i samhället. 1.6 Uppsatsens fortsatta disposition Kapitel 2 Metod Kapitlet tar upp systematisering och kartläggningen av det forskade området, det vill säga hur studien har genomförts samt vilka tillvägagångssätt som använts under uppsatsprocessen. Det ges en beskrivning av vilket vetenskapligt förhållningssätt författarna har, vilken metod och data som har använts samt varför just dessa anses vara relevanta för uppsatsen. Kapitel 3 Referensram I detta kapitel beskrivs sambandet mellan redovisning och beskattning genom att vi tar upp inom redovisning dess gällande lagar, principer, normer men även rättskällor. Under avsnittet formellt sambandet tar vi upp dess vidare mening inom räkenskapsenliga avskrivningar samt pågående arbeten. Vi kommer även att beskriva den pågående SamRob utredningen där det utreds hur sambandet mellan redovisning skall se ut p.g.a. den internationella utvecklingen. Kapitel 4 Empiri Kapitlet behandlar de empiriska studierna vilka består av intervjuer och rättfall. Här presenterar vi de resultat vi fick fram genom våra intervjuer samt rättsfall berörande pågående arbeten och räkenskapsenliga avskrivningar. Kapitel 5 Analys I kapitel 5 är referensramen och empirin sammanfogade genom att sambandet mellan redovisning och beskattning studeras tillsammans med utfallet av intervjuer och rättsfallen. Vidare undersöks hur ett eventuellt avskaffande av formellt samband skulle ha för genomslagskraft för redovisning. 4

12 Kapitel 6 Slutsatser och avslutande diskussion Sista kapitlet klargör och sammanställer de slutsatserna som har fått form under studiernas gång. I detta kapitel ges också ett förslag till fortsatta studier för den som vill ta sig an en vidare forskning inom området. 5

13 2. Metod Här ges en redogörelse vad gäller vetenskapligt förhållningssätt, undersökningsmetod och tillvägagångssätt. I kapitlet framgår också vad för slags empiri som har använts för undersökningen, hur intervjuerna har lagts upp samt motivering till dessa val. Det kommer även en genomgång av hur empirin har behandlats i förhållandet till teorin. Vi avslutar kapitlet med iakttagande av giltighetsanspråk samt källkritik. 2.1 Vetenskapligt förhållningssätt Det finns olika vetenskapliga förhållningssätt vilka är aktuella inom vetenskap och forskning. Dessa förhållningssätt har både likheter och skillnader och det krävs att en forskare är medveten om vilka förhållningssätt som är rådande inom sitt forskningsområde. Forskaren skall ha en god överblick över de olika alternativen för att kunna följa den ständiga diskussionen om hur vetenskap bedrivs och därmed bedriva sin forskning på ett framgångsrikt sätt (Patel & Davidson 2003, s. 26) Hermeneutik Hermeneutik är ett exempel på ett vetenskapligt förhållningssätt vilket tillämpas inom samhällsvetenskapen. Här ligger fokus på att studera, tolka och förstå grunden till den mänskliga existensen,vilket enligt detta synsätt sker genom språket. På samma sätt som man tolkar texter förespråkar hermeneutiker skall tolkning av olika mänskliga handlingar ske. Inom hermeneutik kan tolkande likställas med att förstå en företeelse. Det finns dessutom ingen skarp skillnad mellan teori och empiri utan handlar snarare om fakta som alltid är resultat av en tolkning (Patel & Davidson 2003, s ). Detta överensstämmer med vår uppfattning att fakta som används i uppsatsen är tolkningar av lagstiftare och normsättare i form av lagar och normer och vad som anses spegla vår samhälleliga uppfattning hur redovisning skall gå till. Inom hermeneutiken tolkas och förstås forskningsämnet utifrån sin förförståelse. Här skall fokus ligga på att se helheten i forskningsproblemet. Helheten sätts i förhållande till delarna och genom en pendling mellan helhet och delar uppnås en fullständig förståelse, vilket benämns den hermeneutiska spiralen (Alvesson & Sköldberg 2008, s ). Hermeneutisk synsätt genomsyrar uppsatsen i den bemärkelse att vi under uppsatsprocessen haft vår fokus på det formella sambandet och den utredning som pågår mellan redovisning och beskattning. Det formella sambandet bearbetas och tolkas genom de valda områdena pågående arbeten och räkenskapsenliga avskrivningar. Här ställer vi utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning i relation till de valda områdena pågående arbeten och räkenskapsenliga avskrivningar, vilket skall leda oss till att uppnå en fullständig förståelse om formella sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta ger oss även en uppfattning när ett avskaffande av det formella sambandet kan vara att föredra. 6

14 2.1.2 Val av perspektiv Gemensamt för de metoder som används i den samhällsvetenskapliga forskningen är att de uttryckligt fokuserar på den mänskliga verksamheten. Den finns flera teorier om hur människan och därmed hur samhället fungerar. Vid samhällsenlig forskning måste därför en forskare utgå från ett perspektiv( Artsberg 2005, s ). Perspektiv är olika sätt att se på saker och ting och har en avgörande roll av vad som är problemet eller om det överhuvudtaget är ett problem (Eriksson& Wiedersheim-Paul 2006, s. 39). I den här studien undersöks det formella sambandet från ett redovisningsperspektiv det vill säga hur det formella sambandet uttrycker sig i redovisningen och därmed få en förståelse för om ett avskaffande av det formella sambandet kan leda till en högre kvalitet på redovisningen. Grunden till varför vi skriver från ett redovisningsperspektiv är för att belysa den betydelsen som det formella sambandet innebär inom redovisningen när det gäller god redovisningssed samt vid upprättandet av årsredovisningar. 2.2 Val av undersökningsmetod Det finns två olika angreppssätt inom samhällsvetenskapen; den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Den kvantitativa metoden är mer formaliserad och syftet är mer att orsaksförklara undersökningsfenomenet än att få en förståelse av forskningsproblemet vilket kännetecknas av den kvalitativa metoden (Andersen 1998, s. 31). Avgörandet av vilken angreppssätt forskaren väljer beror på vilken frågeställning denne vill jobba utifrån. Det innebär inte nödvändigtvis att behöva välja den ena eller den andra metoden, utan ibland kan det även vara fördelaktigt att jobba utifrån båda dessa metoder (Holme & Solvang 1997, s. 14) Kvalitativ undersökning Primärsyftet med en kvalitativ undersökning är av förstående ambition. Här visas vilka förhållanden som är särskilt intressanta utifrån den frågeställning vi valt. Den kvalitativa ansatsen kännetecknas av arbetningen med mjuk data vilket innebär bearbetning och tolkning av olika slags texter (Holme & Solvang 1997, s.13-14). En kvalitativ undersökning går i huvudsak ut på att ha en genomtäkt logik när det gäller interaktionen med det empiriska materialet, samt att vara iakttagande på vilka datatekniker som används vid bearbetning av materialet (Alvesson & Sköldberg 2008, s. 22). En kvalitativ undersökning kännetecknas av en tolkande metod där olika delar av materialet betraktas i förhållande till varandra och till helheten (Johannessen & Tufte, s.72). Uppsatsen kan sägas ha en kvalitativ ansats då den präglas av beskrivning och förståelse av en stor mängd information inom det formella sambandet mellan redovisning och beskattning men få undersökningsobjekt bestående av pågående arbeten och räkenskapsenliga avskrivningar. 7

15 2.3 Datainsamling Primär- och sekundärdata Det finns olika datainsamlingstekniker som används inom forskning för att få fram de data som anses mest lämpliga inom forskningsområdet. Datainsamlingstekniker kan delas in i olika kategorier bl.a. primärdata och sekundärdata. Primärdata är intervjuer och annan data samlad av forskaren själv och skall således skiljas från informantens egna uppfattningar. Sekundärdata är artiklar, tidningar, statistik, dokument och andra nedskrivna redogörelser, det vill säga data samlad av andra personer (Andersen, I. 1998, s ). Uppsatsens primärdata utgörs av genomförda intervjuer med revisorer vilket beskrivs mer utförligt nedan. Vi har även använt oss av sekundärdata bestående av relevanta vetenskapliga litteraturer, lagböcker och rättsfall Intervju Val av respondent/informant Det är viktigt att skilja på en intervju med en respondent och en s.k. informantintervju. En respondent innebär en intervju med en person som är delaktig i den företeelse vi studerar. En informantintervju är däremot en intervju med en person som inte är delaktig i den företeelse vi studerar, men som har mycket kunskap om det (Holme & Solvang 1997, s ). Valet av vem som skall intervjuas är av stor vikt för uppsatsens genomgång då det skall ha en koppling till uppsatsen syfte och perspektiv. Ett s.k. subjektivt urval innebär att forskaren redan har en viss kunskap om den undersökande företeelsen samt väljer dem som troligen ger den mest värdefulla informationen(denscombe, 2002, s. 23). De aktörer som vi kommer att vända oss till för att hämta våra empiriska data är revisorer som kan leda oss till en ökad medvetenhet, vilket inte kan fås genom litteraturstudier. De arbetar med olika redovisningsfrågor och besitter en kunskap som bara kan nås genom utövad arbetslivserfarenhet. Med utgångspunkt av vårt arbete d.v.s. formella sambandets betydelse för redovisning och god redovisningssed anses informanternas relevans vara hög eftersom de med sin revisionsplikt skall granska om årsredovisningen är upprättad enligt god redovisningssed och om den ger en rättvisande bild över företagets ställning. Vi har valt att endast ta med revisorer då vi skriver från ett redovisningsperspektiv. De revisorer som valts för undersökningen har lång bakgrund och jobbat med företag av olika storlek och därmed använder sig av olika regelverk så vi får lite mer bredd på våra svar. Detta blir en s.k. informant intervju och anses mest lämpligt med tanke på att intervjun skall kompletteras med övrig empiri som består av rättsfall. De valda rättsfallen: RÅ 2006 ref 28 och RÅ 2001 ref 8 kommer visa på de krockar som finns mellan civilrättsliga lagar och skatterättsliga lagar inom pågående arbeten och räkenskapsenliga avskrivningar och därmed belysa problematiken som uppstår mellan ett formellt samband mellan redovisning och beskattning. Meningen är att upplysa om den variationen av data som belyser forskningsproblemet. 8

16 Intervjuteknik För att operationalisera forskningsproblemet inom det samhällsvetenskapliga området används ofta olika intervju- och frågeformulärundersökningar. Avgörande av vilken frågeteknik som används beror på om det är en kvalitativ eller kvantitativ ansats ( Andersen 1998, s.161).en kvalitativ intervju kännetecknas av att det finns stor flexibilitet och att försöka minimera styrningen av samtalet. Intervjuerna kommer att styras från informanten och dess uppfattning om beskattningens effekter på redovisningen. Här strävas att de synpunkter som kommer fram är ett resultat från de intervjuade informanternas egna uppfattningar. Syftet med sådana intervjuer är att få en djupare förståelse av studieområdet. Här har forskaren ofta skrivit ned på papper vad för frågor som är viktiga för intervjun och skall agera som vägledande och inte styrande för intervjun. Det är viktigt att forskaren är medveten om att vissa områden kommer under intervjun gås in närmare på medan andra nämns mer övergripande (Holme & Solvang, 1997, s ). Den frågeteknik vi kommer att använda oss av när vi gör våra intervjuer är som Andersen (1998, s. 161) benämner den delvis strukturerade intervjun vilken kännetecknas av att vi har en viss teoretisk och empirisk kunskap om det ämne vi studerar. Här ligger tyngdpunkten på att belysa en rad förhållanden inom vårt problemområde. På vår första intervju med en revisor blev våra intervjufrågor mer styrande än vägledande för intervjun vilket var konsekvensen av att vi skickade frågorna i förväg till vår informant. Vi har även beaktat att en del frågor varit för styrda vilket gjort att frågorna 7 och 11 fick omformuleras till vår andra intervju (se bilaga 2). Här skickade vi inte heller intervjufrågorna i förväg till vår andra informant. Vi har beaktat konsekvenserna av detta att vår andra informant inte fick lite mycket tid på sig att hinna förbereda sig som den första informanten vilket kan ha påverkat utgången av svaren. Vi har därför skickat tillbaka svaren till de två informanterna så att de har haft möjlighet att kunna korrigera det som missuppfattats, samt om det är något de velat lägga till. Vi vill här försäkra oss att vi inte bara ryckt loss svaren från intervjuerna och satt dem mot varandra utan lyckats få fram det unika i vår intervju där åsikterna vidare kan diskuteras i vår analys. Här vi fick samtidigt information att en av informanterna vill hålla sig anonym vilket gjort att vi uppkallat våra informanter för informant A och informant B. Informanternas svar har registrerats genom ljudinspelning, vilket har lett till att vi har kunnat lägga fokus på att ställa följdfrågor och därmed skapat en givande diskussion. Vi har transkriberat och sammanställt våra intervjuer med informanternas åsikter samlade under de olika ämnen som beskriver vår uppsats. Detta görs för att få en logik över hela uppsatsen och en ökad förståelse av forskningsproblemet. 2.4 Förhållandet mellan teori och empiri Inom vetenskapliga arbeten arbetar forskare med att skapa teorier om hur verkligheten ser ut, men för att åstadkomma detta behövs information om den studerade verkligheten d.v.s. empiri. Ett av de centrala problemen inom vetenskapligt arbete är hur teorin skall relateras till verkligheten (Patel & Davidson 2003, s 23). 9

17 2.4.1 Abduktion Det finns tre alternativa sätt att relatera teori och empiri: deduktion, induktion och abduktion. Vilken av dessa metoder som används beror på om utgångspunkten är ifrån empiri eller teori. Ligger utgångspunkten ifrån teori till empiri kallas arbetsmetoden för deduktion. Teori som bas ställs upp hypoteser vilka testas genom observation i empiri. Dessa hypoteser antingen falsifieras eller verifieras. I annat fall startar forskaren i empirin med andra ord samlas material från verkligheten vilka sedan analyseras och därefter utvecklas till en befintlig teori eller byggs upp till en ny teori. Dessa teorier kommer att oundvikligt belysa forskarens egna idéer och föreställningar. Detta kallas för en induktiv arbetsmetod. Den tredje metoden heter abduktion vilket är en kombination av induktion och deduktion, varför det också kallas för växelverkan. Givet hermeneutik utgår man från teori, fortsätter till empiri och återgår till slut till teori (Patel & Davidson 2003, s 23-26). Vi skall i vårt arbete utgå ifrån en abduktiv arbetsmetod med hermeneutisk kunskapssyn. Denna arbetsmetod anses det mest relevanta inom vårt problemområde då vi som underlag i vår teoretiska start skall använda oss av gällande regler och normer angående sambandet mellan beskattning och redovisning för upprättandet av års- och koncernredovisningen. Den empiriska delen kommer att bestå av intervjuer med revisorer, som kan ge sin uppfattning om den utredning som pågår med redovisning och beskattning och om det finns ett behov av ett avskaffande av sambandet mellan redovisning och beskattning men även rättsfall som kan beskriva den problematik som finns inom pågående arbeten och räkenskapsenliga avskrivningar p.g.a. det formella sambandet mellan redovisning och beskattning. I den sista leden återkommer vi till teorin genom att utveckla en befintlig teori om det formella sambandet som finns mellan redovisning och beskattning och dess uttryckliga koppling till redovisningen till en mer förståelig och sammansatt teori. För att komma till den förståelsen förväntas abduktion ge den bästa utgången för analysen och slutsatsen. 2.5 Giltighetsanspråk Syftet med en kvalitativ undersökning är att få en ökad förståelse av forskningsämnet. Här finns en mycket större närhet till det studerade ämnet vilket leder till en lättare styrning av sin egen medverkan. Ett problem som kan uppstå i samband med en kvalitativ undersökning är hur en giltig information skall fås ( Holme & Solvang 1997, s.102). Två begrepp vilka förknippas med giltighet är validitet och reliabilitet som båda har olika innebörd i en kvantitativ respektive kvalitativ undersökning. Validitet i samband med kvalitativ undersökning innebär att upptäcka företeelser, tolka och förstå forskningsproblemet samt att beskriva olika uppfattningar. Detta innebär att validitet genomsyrar hela uppsatsprocessen. Reliabilitet i samband med en kvalitativ studie förknippas inte med frågan om hur exakt vi mäter det som vi faktisk mäter och att få identiska svar som föregående mätningar. Här handlar det snarare om hur väl det unika i intervjun har fångats. I en kvalitativ studie går begreppen validitet och reliabilitet samman i den meningen att begreppet reliabilitet inte används så ofta och istället ger begreppet validitet en vidare innebörd på giltighet (Patel & Davidson 2003, s ). Med denna utgångspunkt kommer vi i uppsatsen endast använda begreppet validitet då detta ger en fullständig bild av vårt arbete. 10

18 2.5.1 Validitet I en kvalitativ studie handlar validitet om att observera fenomen och genom tolkningen skapa en förståelse för fenomenen. För att forskningen skall vara valid skall hela forskningsprocessen ha skett på ett systematiskt sätt och forskaren skall ha fångat för forskningen relevant information av olika aspekter. Här är det väldigt viktigt att forskare tillämpar sin förförståelse genom hela forskningsprocessen. Validitet inom kvalitativ studie handlar om att fånga det unika i situationen. Detta gör att det inte går fastställa några regler för att säkerställa validitet. Här är det viktigt att vara medveten om de valen som görs för att säkerställa informationen samt att ställa sig frågan om tolkning leder till en kunskap om forskningsämnet. Dessa tolkningar skall vara underbyggda så att läsaren av uppsatsen kan bilda en egen uppfattning av dessas trovärdighet (Patel & Davidson 2003, s ). Vid bearbetning av våra intervjuer har vi beaktat att vi inte ryckt loss de intervjuades svar ur dess sammanhang för att visa på skilda åsikter då detta kan vara missvisande för en läsare av vår uppsats. Vi är även väldigt noggranna med att beakta komplexiteten av vårt arbete och vet att det inte finns någon direkt lösning på problemet utan sett på problematiken av det formella sambandet mellan redovisning och beskattning från flera aspekter. 2.6 Källkritik Enligt Alvesson & Sköldberg (2008, s. 227) finns det en del källkritiska regler som bör beaktas vid forskning. Dessa är bl.a. följande: Källor som är mer samtida med utvecklingen av forskningsområdet är av mer värde än de källor som är mindre samtida. Det finns ingen källa som är absolut samtida och därmed går det aldrig att acceptera en ensamstående källa för konkreta sakuppgifter. Inom sambandet mellan redovisning och beskattning finns det en mängd vetenskaplig litteratur. Detta är ett väldigt komplext ämne och författarnas åsikter om när ett samband mellan redovisning och beskattning anses föreligga, skiljer sig åt ibland. Litteraturer har även olika definitioner på vissa begrepp inom ämnesområdet. Vi har gjort en begreppsbestämning i kapitel 1 för att åskådliggöra innebörden av begreppen som används i uppsatsen. Begreppsbestämningen gör också uppsatsen mer lättläst. Begreppen har vi hämtat från Skatteverkets Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning 2007, dessa förklaringar anses vara mest lämpliga. En annan litteratur vi använt oss mycket av är Jan Bjuvbergs Redovisningens betydelse för beskattningen där vårt problemområde framhävs. Vår referensram består till stor del av lagar och regelverk som anses ge en hög trovärdighet åt uppsatsen. 11

19 2.7 Avslutande diskussion Kapitlet metod innefattar vårt tillvägagångssätt och synsätt genom hela uppsatsprocessen vilket behövs för att inte glömma vilken utgångspunkt vi har i vårt forskningsarbete. Frågeställningen och perspektivet bör beaktas under hela uppsatsprocessen då det ligger till grund för hur vi samlar och bearbetar vår information. Vi har ett abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk synsätt vilket innebär att vi utgår från teorin för att därefter gå till empiri och sedan återkomma till teorin. Med detta utgångsläge skall nästa kapital utgöras av en referensram där vi kommer att använda oss av gällande bl.a. regler och normer angående sambandet mellan redovisning och beskattning samt ta upp den utredning som nu pågår. 12

20 3. Referensram Följande kapitel har ett makroperspektiv i det avseendet att det betraktade området: redovisningens syfte inom lagstiftning, principer, normer samt rättskällor beskrivs övergripande. Redogörelsen av sambandet mellan redovisning och beskattning beskrivs mer ingående varav det formella sambandet har ett mikroperspektiv. 3.1 Redovisningens syfte och innehåll Många av de redovisningsrättsliga frågor som behandlas under området redovisning och beskattning är mycket komplicerade, vilket beror på olika uppfattningar om vissa grundläggande frågor. Framförallt beror det på att det uppfattas ifrån olika utgångspunkter och ett exempel är skillnader som uppstår mellan den kontinentala och anglosaxiska redovisningstraditionen. Här finns exempelvis olika uppfattningar på vad rättvisande bild innebär samt hur rättvisande bild åstadkoms i årsredovisningen. Denna skillnad kommer vi att beskriva senare under rubrik som behandlar begreppet rättvisande bild Ett annat exempel kan vara vilket perspektiv problemet väljs att ses från och vilka intressenter som vill tillgodoses (Bjuvberg 2006, s. 29). Innehållet i redovisningen måste vara användbart för intressenterna medan skattereglerna finns för att säkerställa att företagen betalar skatt på sina vinster till staten (Norberg & Thorell 2007, s. 19). När det gäller utformning av lagar och rekommendationer beror allt på vilket syfte det är med redovisningen. Detta kan variera beroende på en mängd olika variabler såsom kunskapsnivå och ekonomiska händelser. Numera styrs redovisningen i stort sett från en kapitalmarknads perspektiv vilket innebär att redovisningen skall visa en rättvisande bild som möjligt av företagets ställning och resultat (SKV 2007, s. 53) Lagar och normgivare i Sverige Inom det formella sambandet mellan redovisning och beskattning finns det särskilda skatteregler som styr hur redovisningen skall se ut. I de fall där det inte föreligger någon särskild skatteregel är lagar och normgivning inom redovisningsområdet väldig viktiga då dessa tillsammans med en redovisning i enlighet med god redovisningssed ligger till grund även för beskattningen (SKV 2007, s. 21). BFN är en statlig myndighet som har till uppgift att ansvara för utvecklandet av god redovisningssed i bl.a. ett företags offentliga redovisning. Enligt Bokföringslagen (1999:1078, BFL) har BFN det övergripande ansvaret i Sverige när det gäller normgivning inom redovisningsområdet. Normgivningen innebär att BFN meddelar bl.a. ut allmänna råd, BFNAR, med tillhörande vägledningar då de allmänna råden i sig inte ger en tillräcklig helhetsbild av den aktuella frågan. Dessa vägledningar finns i bilagor där de besvarar frågor såsom gällande rätt och bedömningar följt av exempel. Dessa allmänna råd och vägledningar är formellt bindande föreskrifter i den meningen att ett företag endast i få fall kan avvika från de allmänna råden utan att bryta mot lagen (SKV 2007, s ). ÅRL och BFL innehåller de centrala reglerna som styr innehållet i årsredovisningarna. ÅRL är en ramlag vilket innebär att den innehåller vissa grundkrav som en redovisning måste fullgöra (Kellgren.2004, s. 51). Lagen innehåller regler för års- och koncernredovisningar 13

21 samt att de skall upprättas enligt god redovisningssed. I ÅRL anges också grundläggande redovisningsprinciper där en del behandlas nedan i rubrik BFL anger vilka bestämmelser som gäller för bokföringsskyldiga samt hur den löpande bokslutet skall avslutas (SKV 2007, s. 55). Meningen med dessa två lagar är att de skall vara rådande samt kompletteras med annan normgivning. Ett exempel är bestämmelserna om att redovisningen skall vara upprättad enligt god redovisningssed (SOU 2005:53, s. 22) Redovisningsprinciper Redovisningen är baserad på grundläggande redovisningsprinciper och i ÅRL 2 kap 4 finns en del av dessa redovisningsprinciper uppradade vars syfte är att vara vägledande (Lönnqvist 2006, s. 28). Redovisningsprinciper är allmänna till sin karaktär vilket gör att de inte är direkt tillämpbara på vissa specifika problemområden inom redovisningen. Uttalanden från olika normgivande organ såsom BFN samt olika rekommendationer kan vara vägledande för vilken innebörd de olika principerna har inom en viss redovisningsfråga (SKV 2007, s. 62). Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipens stora betydelse i Sverige beror på sambandet mellan redovisning och beskattning. Genom denna redovisningsprincip ges företagen möjligheten att bygga upp sina reserver för att täcka eventuella förluster som kan uppstå senare år (Artsberg 2005, s. 160). Försiktighetsprincipen går ut på att företagen skall ta hänsyn till osäkerheter som kan ske vid olika omständigheter och därmed inte övervärdera sina tillgångar och undervärdera sina skulder. Företagen får samtidigt beakta att de inte överdriver sin försiktighet och skapar dolda reserver vilket hänvisas i 2 kap 4 p3 i ÅRL där det framgår att värdering av de olika posterna skall ske med iakttagande av rimlig försiktighet (SKV 2007, s. 63). Realisationsprincipen: Realisationsprincipen är en del av det försiktiga synsätt och finns angivet i ÅRL 2 kap 4 p 3a: Endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen Realisationsprincipen är väsentlig redovisningsprincip vid intäktsredovisning. Enligt denna princip anses intäkten blivit realiserad vid övergången av varan eller tjänsten mellan en köpare och en säljare. Vid denna tidpunkt anses alla risker och förmåner som är förknippade med varan eller tjänsten ha övergått. Denna princip kan vara mycket komplicerat speciellt i samband med pågående arbeten som utförs under flera räkenskapsår. I Sverige har företagen under lång tid använt sig av en redovisningsmetod som kallas alternativmetoden (färdigställandemetoden) som innebär att något överskott inte redovisats tills de pågående arbeten var slutförda. Detta är något som IAS/RR ändrat på och har nu som huvudregel att använda sig av något som heter successiv vinstavräkningen där intäkterna tas in successivt i resultaträkningen samt att det resultat som motsvarar färdigställandegraden kommer att ingå i årets resultat (Edenhammar & Thorell 2005, s ). 14

22 Inom skattelagstiftningen gestaltar realisationsprincipen sig i det avseende att skatteförmågan uppkommer först när ett värde realiseras. Enligt Inkomstskattelagen (1999:1229, IL) beskattas inte orealiserade vinster (Norberg & Thorell 2007, s. 81). Matchningsprincipen Matchningsprincipen innebär att de kostnader som har en koppling till periodens intäkter skall redovisas under samma period. Kostnaderna kommer alltså att belasta resultatet under samma period som dess motsvarande intäkter (Smith 2006, s. 81). Matchningsprincipen kan kopplas med principen om bokföringsmässiga grunder. Bokföringsmässiga grunder innebär att en kontantmässig redovisning inte är tillåten vilket gäller i både redovisningen och beskattningen. Detta är ett skatterättsligt begrepp men genom 1929 års bokföringslag har det infört regler i redovisningen med liknande innebörd. I ÅRL uttrycks detta i 2 kap 4 4p, där det framgår att inkomster och utgifter som hänförs till räkenskapsåret skall tas med oavsett när i tiden betalningen tog plats (Bjuvberg 2006, s. 46) God redovisningssed och rättvisande bild God redovisningssed: God redovisningssed innebär naturligtvis en skyldighet att följa lagen och de införda redovisningsprinciperna men innehållet i god redovisningssed bör även bestämmas av faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga (prop. 1995/96:10 del II s. 181). I förarbetena till BFL tydliggörs att begreppet god redovisningssed kan vara mycket oklar. En del hävdar att god redovisningssed endast hämtas från faktisk förekommande praxis medan andra hävdar att den bestäms genom uttalande från BFN och Redovisningsrådet (RR). I förarbetena framgår det dock att branschpraxis inte enbart kan ligga som grund till god redovisningssed. Normgivarna kan samtidigt inte heller stå för begreppets hela innebörd för att inte ge dem ett eget föreskriftsrätt, vilket de inte har i dagsläget. I propositionen uttalas att innebörden av god redovisningssed skall bestämmas genom en s.k. traditionell lagtolkning av föreskrifter i lag och andra författningar. Tolkningen av föreskrifterna sker utifrån dess syften och de allmänna principer som benämns i reglerna. I vissa fall krävs det en utfyllande tolkning då den traditionella tolkningen inte är tillräcklig för att besvara en fråga. Den utfyllande tolkningen måste ha en anknytning till förekommande redovisning samtidigt som det uttrycks till de bokföringsskyldiga i form av redovisningssed. Denna utfyllande tolkning måste även uppfylla vissa allmänna kvalitetskrav vilka beror på ändamålen i lagstiftningen. Här är det väldigt viktig att utöver redovisningsaspekter även beaktar civil- och skattemässiga aspekter. (prop. 1998/99:130 del I s ) God redovisningssed nämns alltså i förarbeten till BFL där begreppet god redovisningssed uttrycks som normer vilka grundas på lagar, redovisningspraxis, rekommendationer och uttalande från framför allt BFN och RR (SOU 2005:53, s.22). Dessa uttalande från BFN är vägledande till Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR). BFN har gett ut begränsade antal regler vilket gjort att det finns ett behov av utfyllnad av regelverket. Företagen måste tillämpa den praxis som utvecklats i BFNAR 2000:2 men det är väldigt svårt att veta vad som 15

23 är praxis då rekommendationer och specifika regler saknas. Detta leder till att flera lösningar är enligt god redovisningssed blir accepterade (Norberg & Thorell 2007, s. 43 ). Inom redovisningsområdet tas begreppet god redovisningssed upp i både ÅRL 2 kap 2 och BFL 4 kap 2. I ÅRL används begrepp bl.a. i samband med olika periodiserings- och värderingsfrågor. I BFL används begreppet god redovisningssed vid användning av regler i den löpande redovisningen. (SKV 2007, s. 56) Begreppet god redovisningssed förekommer även i IL under inkomst av näringsverksamhet. Detta begrepp definieras inte särskilt i skattelagstiftningen men genom olika rättspraxis slutsatser dragit där det menas att god redovisningssed har samma innebörd som i redovisningslagstiftningen. I 14 kap 2 IL framgås att god redovisningssed gäller alla som är skatteskyldiga inom inkomst av näringsverksamhet även de som inte är bokföringsskyldiga (SKV 2007, s. 30). Att följa god redovisningssed kommer bl.a. fram i juridiska processer som i målet där Kammarrätten anger i sitt domskäl att det kan finnas flera redovisningssätt i praxis som inte strider mot god redovisningssed och därmed skall den som bolaget valt följas. Rättvisande Bild I förarbetena till ÅRL ses begreppet rättvisande bild som övriga föreskrifter i EG:s fjärde bolagsdirektiv där det finns krav på att innehållet i årsredovisningen skall ge en sådan information att läsarens bild av företagets ekonomiska situation är så riktig som möjligt. Här är inte begreppet rättvisande bild menat att avspegla de rådande rekommendationer och praxis utan mer för att rätta till missvisande resultat som kan uppstå vid en alltför korrekt tillämpning av generella normer (SKV 2007 s.61). I Årsredovisningen 2 kap 3 nämns begreppet rättvisande bild på följande sätt: Balansräkning, resultaträkning och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar. Om avvikelser görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, skall upplysningen om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. Genom Sveriges inträdde i EU implementerades principen om rättvisande bild i svensk rätt vilket är en översättning begreppet true and fair view. Begreppet rättvisande bild kan ha olika innebörd beroende om det är kontinental eller anglosaxisk redovisningstradition. I den kontinentala redovisningstraditionen är rättvisande bild om redovisningen upprättas i enlighet med lagar och standarder. I den anglosaxiska redovisningstraditionen är det däremot tillåtet att avvika från lagar och standarder om det anses kunna bidra till en mer rättvisande bild av företaget (Smith 2006, s. 70) Rättskällor Svensk redovisning är reglerad av främst ramlagar såsom ÅRL och BFL men eftersom det föreligger ett samband mellan redovisning och beskattning styrs redovisningen även av skatteregler inom specifika områden. Till följd av skattereglernas komplexitet förekommer rättsfall och därmed kan det vara på sin plats att framställa de rättskällor som finns i Sverige. 16