GUDSTRON OCH NATURVETENSKAPEN

Transkript

1 8 Göran Stenlund Gudstron och naturvetenskapen utesluter de varandra? Hur tänker dagens vetenskapsmän? Har vetenskapens framsteg förklarat bort Gud? Är tron på Gud som himmelens och jordens skapare dåraktig? tron. Sannolikt har detta synsätt i hög grad bidragit till Västerlandets snabba sekularisering. Vilket är då egentligen förhållandet mellan vetenskap och kristen tro? Har inte naturvetenskapen (i fortsättningen vetenskapen ) både ersatt kristen tro genom att fylla ut de kunskapsluckor vi tidigare haft och motsagt den genom nya upptäckter och teorier om universums tillblivelse, livets uppkomst och människans härstamning och natur? Låt oss börja med att lyssna till två av världens mest kända vetenskapsmän i dag, fysikern Stephen Hawking och biologen Richard Dawkins. Vilken inställning har dessa vetenskapsmän till frågan om en Skapare? under de senaste tre hundra åren har vetenskapen gett oss oerhört mycket större kunskap om vår värld än man tidigare hade. Vetenskapens framsteg har t.ex. lett till nya mediciner mot svåra sjukdomar och otaliga uppfinningar som har underlättat vårt vardagsliv. Men upptäckterna och uppfinningarna har också gett oss nya problem och hotbilder, t.ex. genom miljöförstöring, genmanipulering och kärnvapen. Sedan lång tid tillbaka har vetenskapliga upptäckter och teorier också lagts till grund för en omfattande kritik av den kristna tron. Uppfattningen att vetenskapen vet, medan tron bara tror, har vuxit sig allt starkare. Vetenskapen har betraktats som någonting säkrare och mera pålitligt än Vetenskapen har betraktats som någonting säkrare och mera pålitligt än tron. Sannolikt har detta synsätt i hög grad bidragit till Västerlandets snabba sekularisering. Fysikern och Gud Stephen Hawkings bok Kosmos en kort historik gavs ut för tolv år sedan, utkom 1996 i en reviderad och utökad upplaga, har översatts till 40 språk, sålts i mer än nio miljoner exemplar och har gjort Stephen Hawking till världens mest kända nu levande fysiker. Hawkings bok är inte skriven ur någon kristen synvinkel. Men när man läser den, frapperas man av att Gud finns med i bilden från det första kapitlet till det sista. Gång på gång återkommer Hawking till frågan om Gud och hans eventuella existens. Efter att Hawking beskrivit mänsklighetens syn på universum från Ptolemaios geocentriska världsbild till dagens relativitetsteori och kvantmekanik, ställer han på bokens sista uppslag följande sammanfattande frågor: Vad är det som ger liv åt ekvationer och skapar ett universum som kan beskrivas av dem? [ ] Varför tar sig universum besväret att existera? Är den förenande teorin så inspirerande att den åstadkommer sin egen existens? Eller behöver den en Skapare? Och om så är fallet, har denne då också andra effekter på universum? Och vem skapade Honom? Hawkings frågor har ställts av många andra vetenskapsmän och tänkare. Enligt filosofen Leibniz är den första fråga som bör ställas:

2 GÖRAN STENLUND 9 Varför finns det något, i stället för ingenting? Enligt Aristoteles börjar filosofin med en känsla av förundran inför världen, och den mest grundläggande fråga en människa kan ställa gäller universums ursprung. Ludwig Wittgenstein, 1900-talets mest berömda filosof, säger: Icke hur världen är, är mystiskt, utan att den är. Biologen och Gud Om många fysiker karakteriseras av ödmjukhet inför tillvarons yttersta frågor, kan detsamma inte sägas om evolutionsbiologen Richard Dawkins, som har nått stor internationell ryktbarhet genom sina populärvetenskapliga böcker. I sin kanske mest kända bok Den blinde urmakaren anslår han genomgående en föraktfull ton mot kristen tro och konstaterar frankt (s. 152 f): Grundidén i Den blinde urmakaren är att vi inte behöver förutsätta någon skapare för att förstå livet, eller någonting annat i universum. Dawkins konstaterar att de levande organismernas komplexitet tidigare var ett stort mysterium, som enligt honom nu kan anses vara löst genom evolutionsteorin. Mutationer (=slumpmässig ärftlig variation) kombinerade med det naturliga urvalet (=kumulativ selektion) anses under årmiljonernas lopp ha gett upphov till alla nu levande varelser, utgående från en enda gemensam förfader, den första levande organismen. I denna process, som fortfarande pågår, finns det ingenting som skulle styra utvecklingen mot något bakomliggande syfte eller mål. De blinda naturkrafterna har inget ändamål i tankarna. De har inga tankar över huvud taget. Dawkins ståndpunkt är som bekant inte unik i dag, utan tvärtom den förhärskande uppfattningen i Västvärlden. Evolutionsteorin har fått en så grundmurad ställning, att den inte ens får ifrågasättas. Och enligt denna syn på tillvaron finns det alltså strängt taget inte rum för någon Skapare. Detta har framhållits av många andra långt före Dawkins. År 1959 anordnade man vid universitetet i Chicago en stor fest till hundraårsminnet av utgivningen av Charles Darwins bok Om arternas uppkomst. I sitt festtal betonade den bemärkte biologen och politikern sir Julian Huxley öppet de religiösa konsekvenserna av den lära som Darwins bok lagt grunden för: I utvecklingslärans tankesystem finns det inte längre något behov eller rum för det övernaturliga. Jorden skapades inte, den utvecklades. Det gjorde också alla djur och växter, vi själva inberäknade. Det gjorde också religionen. Den evolutionära människan kan inte längre fly från sin ensamhet till någon fadersgestalt som hon själv har skapat åt sig och upphöjt till gud. (Johnson, s. 118 f.) Kristen tro tål att undersökas Vad skall vi som kristna tänka om allt detta? Först och främst skall vi konstatera, att om kristen tro är sann, då tål den att undersökas och ställas fram på idéernas marknadstorg! Om kristen tro inte är sann, vad är det då för mening med att vara kristen? Som kristna behöver vi alltså aldrig vara rädda för vetenskapliga forskningsresultat. Däremot skall vi inte okritiskt svälja allt som utges för att vara fakta och bevis för något. En av våra uppgifter som kristna är att bryta ner tankebyggnader och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud (2 Kor. 10:5). Och vårt främsta vapen i den kampen är inte vår egen tankeförmåga, utan Andens svärd som är Guds ord. Låt oss nu ägna ett ögonblick åt några allmänna reflexioner om vetenskap och kristen tro, innan vi återkommer till frågan om evolutionsteorin.

3 10 Luckornas gud? Under upplysningstiden på 1700-talet började man alltmer se gudstron som ett resultat av kunskapsbrist. Eftersom människan tidigare inte kunnat förstå världen runt omkring sig, hade hon infört Gud som förklaring. Men efter hand som vetenskapen lyckades avtäcka allt flera av naturens mysterier, minskade behovet av Gud. Och därför ansågs gudstrons död mest vara en fråga om tid. Men Gud är inte kunskapsluckornas gud! Han är i stället skaparen och uppehållaren av de mekanismer som naturvetenskapen gradvis har lärt sig att förstå och beskriva. Därför är det aldrig pinsamt för kristen tro när kunskapen ökar, eller en anledning för Gud att abdikera! Enligt kristen tro är Gud den primära, yttersta orsaken till universums existens och livet på vår jord. Han har skapat och han uppehåller kontinuerligt sin värld. Vid uppehållandet använder han sekundära orsaker, som han själv har skapat. När stenen faller mot marken säger vi att det är tyngdlagen som orsakar skeendet. Men varför finns tyngdlagen? Vad är dess orsak? Vetenskapen kan endast komma åt de sekundära orsakerna, genom vilka Gud uppehåller sin värld. Ju mer vi förstår av dem, desto tätare följer vi Guds tankar, men vi har inte till någon del bortförklarat honom. Han är den primära orsaken till de sekundära processer som vi efter hand kan lära oss att förstå. Skapelsen och Skriften Utifrån ett kristet perspektiv finns det Någon som har en absolut, objektiv och allomfattande kunskap. Gud är all sannings källa. Därför råder det harmoni mellan vad Gud gjort i skapelsen och vad Gud talat om i Skriften. Vetenskapen kan undersöka hur en människas kropp fungerar, men inte svara på vad en människa djupast sett är. Däremot råder det inte alltid harmoni mellan vetenskapen och teologin. Varför? Här måste vi skilja mellan skapelsen (Guds verk) och vetenskapen (människors tolkning av skapelsen), och också mellan Bibeln (Guds ord) och teologin (människors tolkning av Bibeln). När vetenskapen och teologin kolliderar, kan det alltså bero på misstolkningar från människans sida: Det kan vara vetenskapen som misstolkat skapelsen, det kan vara teologin som misstolkat Bibeln, eller så behövs det korrigeringar på båda sidor. Det mest kända exemplet på teologins misstolkning av Skriften utgörs av striden på talet kring Galileo Galilei, som ju hävdade att solen inte jorden var det då kända världsalltets medelpunkt. Den striden var inte en kollision mellan skapelsen och Skriften, utan mellan skapelsen och en felaktig tolkning av Skriften, som teologer, inspirerade av Aristoteles, hade gjort. Vetenskapens begränsningar Lika viktigt som att bejaka vetenskapen är det att bli medveten om dess begränsningar. Vilka frågor kan den svara på? Vetenskapen kan besvara bara funktionsfrågor, inte värdefrågor. Den kan undersöka hur en människas kropp fungerar, men inte svara på vad en människa djupast sett är. Inför många av de stora och ödesdigra frågorna tystnar vetenskapen. Varje försök att bygga en livsåskådning på vetenskaplig grund är därför dömt att misslyckas. I den meningen kompletterar vetenskap och livsåskådning varandra. Vetenskapen undersöker normalt naturens funktioner i nutiden. Den arbetar med det regelbundna och är till sin definition empirisk och experimentell. Men när vi kommer till ur-

4 GÖRAN STENLUND 11 sprungsfrågorna ändras spelreglerna drastiskt. Hur universum, jorden eller livet har uppkommit tillhör inte det regelbundna och går inte att empiriskt eller experimentellt undersöka. Därför kan de i dag aktuella ursprungsteorierna inte utgöra något definitivt vetenskapligt bevis mot kristen tro, eftersom de som teorier själva befinner sig utanför den rena naturvetenskapen och snarare kan anses höra till filosofin! Man bör också minnas att vetenskapen, trots sitt rykte, inte är neutral. Den påverkas alltid av de förutsättningar och den världsbild som forskarna arbetar utifrån och som föregår den vetenskapliga aktiviteten. Därför är vetenskapen aldrig absolut, aldrig slutgiltig. Den är alltid på väg, alltid öppen för omformuleringar och nya perspektiv eller borde åtminstone vara det. Evolutionsteorin Inom naturvetenskaperna är det i dag uppenbarligen evolutionsteorin som är den främsta plattformen för angrepp på den kristna skapelsetron. På detta område skulle det finnas mycket att säga. Här medger dock utrymmet bara några korta kommentarer. Även om evolutionsteorin vore riktig, ligger den bara på den sekundära orsaksnivån (se ovan). Fortfarande skulle det finnas många frågor att besvara: Hur uppstod den första levande organismen? Varför reagerar vissa grundämnen med varandra och bildar andra ämnen? Om det naturliga urvalet är blint och utan syfte, varifrån kommer då all strävan som finns i naturen, t.ex. alla levande organismers strävan till överlevnad och fortplantning? Osv. Ovannämnda frågeställningar kan delvis anses vara bakgrunden till den ståndpunkt som många kristna omfattar och som ofta kallas Två av de främsta biologerna i USA anser att darwinismen är en teori som har blivit prövad och visats vara felaktig teistisk evolution. Härvid tänker man sig att Gud har funnits i bakgrunden och styrt evolutionsprocessen. Hur detta skall förstås ur naturvetenskaplig synvinkel tar man dock inte konkret ställning till. Evolutionsteorin har en mängd svagheter och är långt ifrån invändningsfri. Detta framhålls allt oftare också från icke-kristet håll. Dawkins medger själv i sin bok (s. 267) att könlig fortplantning utgör ett stort teoretiskt problem för darwinisterna. Och samtidigt som han konstaterar att fossilen ger oss den enda direkta informationen om djur och växter från gångna tider, medger han att det finns stora luckor i det fossila materialet (s ). Han uttrycker också sin bestörtning över att två av de främsta biologerna i USA anser att darwinismen är en teori som har blivit prövad och visats vara felaktig (s ). En vetenskaplig teoris värde avgörs av hur väl den stämmer överens med iakttagbara företeelser och fakta. Att evolutionsteorin har fått en så stark ställning beror på att den tycks ge en bra förklaring till livets mångfald i vår värld. Men det finns som sagt också stora problem, sådant som inte alls tycks stämma överens med teorin. Man kunde ju ha väntat sig att problemen skulle bli färre, allt eftersom forskningen framskrider. Men det tycks snarare vara tvärtom! Nya rön inom t.ex. mikrobiologin pekar på nya problem. Evolutionsteorin innebär inte bara en viss syn på naturen i största allmänhet. Den får också konsekvenser för människosynen. Eftersom utvecklingen inte har något syfte eller ändamål, finns det egentligen ingen mening med livet. Det gäller bara att försöka överleva och fortplanta sig. Människan blir bara en liten länk i den oändliga utvecklingskedjan, en liten delmaskin i den stora, kalla, kosmiska maski-

5 12 nen. Om människan bara är ett djur bland alla andra djur, finns det inte heller någon grund för ett specifikt människovärde. Denna syn leder bl.a. till att man anser sig ha rätt att skada människor för att hjälpa djur något som vi har sett många exempel på under de senaste åren. Och enligt filosofen Peter Singer, djuraktivisternas förgrundsgestalt, har man under vissa omständigheter rätt att döda barn som är gravt handikappade eller har Downs syndrom eller blödarsjuka. En frisk och stark schimpans är mera värd än en handikappad baby enligt detta synsätt. Biblisk skapelsetro Finns det då något seriöst alternativ till evolutionsteorin? Enligt allt fleras mening är den bibliska skapelsetron ett fullgott alternativ. Inom den lärda världen har man länge fnyst föraktfullt åt detta alternativ. Och det måste medges att den bibliska skapelsetron ibland har försvarats med argument som inte har hållt måttet. Men 2000-talet är inte 1950-talet (jfr. sir Julian Huxley ovan). Och faktum är att välrenommerade vetenskapsmän i dag publicerar det ena seriösa verket efter det andra med argument för skapelsetron. Som exempel kan nämnas Phillip E Johnson, professor i juridik vid Berkeley, ett av USA:s mest berömda universitet, Siegfried Scherer, professor i mikrobekologi vid Münchens tekniska högskola, Matti Leisola, professor i bioprocessteknik vid Tekniska Högskolan i Helsingfors (Otnäs), och molekylbiologen Michael Behe, som har väckt stort uppseende med sin bok Darwin s Black Box: The Biochemical Challenge to Evolution (1996), där han hävdar att det inte finns någon darwinistisk process, som skulle kunna förklara uppkomsten av de ytterst invecklade mekanismer som samverkar med varandra på den molekylära nivån. Hur väl stämmer då biblisk skapelsetro överens med iakttagbara företeelser och fakta? Ett fullständigt svar på den frågan finns inte i dag, men så mycket kan sägas att många företeelser i naturen kan ges en lika bra eller bättre förklaring genom modellen med biblisk skapelse: fossilens förekomst och utseende, orsaken till den universella genetiska koden, orsaken till istiden, förekomsten av information på olika nivåer i naturen, livets mångfald utgående från ett antal skapade grundtyper eller huvudgrupper, som genom s.k. mikroevolution har gett upphov till stor variation inom grundtypen (då man däremot i naturen inte har hittat några mellanformer mellan grundtyperna) osv. Konklusion Vilket svar skall vi alltså ge på frågan i rubriken? Utesluter Gudstron och naturvetenskapen varandra? Sir Julian Huxley och Richard Dawkins skulle ha svarat ja på frågan. Själva ger vi svaret nej i likhet med många vetenskapsmän i vår tid! Tron på Gud som himmelens och jordens Skapare är inte en dåraktig flykt från förnuftet, utan den ger oss i själva verket de bästa förutsättningarna att förstå universum, vår värld och oss själva! källor: Hawking Stephen: Kosmos, en kort historik (Rabén Prisma 1997, 248 s.)/ Dawkins Richard: Den blinde urmakaren (W & W 1988, 328 s.) / Scherer-Junker-Leisola: Evoluutio kriittinen analyysi (Datakirjat 2000, 327 s.) / Johnson Phillip E: Evoluution maailmankuva (Uusi Tie 2000, 159 s.) / Gustavsson Stefan: Kristen på goda grunder (SESG-Media 1997, 246 s.) / Renard Krister: Vetenskap och tro (Libris 1989, 239 s.) / Molén Mats: Vårt ursprung (XP-Media 2000, 336 s.) / Molén Mats: Livets uppkomst (XP- Media 2000, 63 s.) / Gärdeborn Anders: Skapelse eller evolution? (Video från KorsVision 1998, 1 h 48 min). Göran Stenlund Verksamhetsledare i Svenska Lutherska Evangelieföreningen i Finland (SLEF). Artikeln tidigare publicerad i Sändebudet.