VÄGVAL l UPPSALA. Tro och liv. Tidskrift för kristen tro och förkunnelse Årg 41 (1982), nr 2, sid Edgar Almén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄGVAL l UPPSALA. Tro och liv. Tidskrift för kristen tro och förkunnelse Årg 41 (1982), nr 2, sid 44-48. Edgar Almén"

Transkript

1 Sida 1 av 5 Tro och liv. Tidskrift för kristen tro och förkunnelse Årg 41 (1982), nr 2, sid VÄGVAL l UPPSALA Edgar Almén ANDERS JEFFNER: Vägar till teologi. 167 s. Skeab, Stockholm Anders Jeffners nya bok vill ge "en inledning till studiet av kristen trosåskådning", d.v.s. till studiet av "Innehållet i de läror om - verkligheten som är förbundna med kristen tro" (5). En sådan inledning behövs, menar han, eftersom "kristen trosåskådning" inte är något som föreligger i historiska dokument på ett sådant sätt att det bara skulle behöva beskrivas. Det som föreligger där är "en brokig mångfald av kulturbundna lärosystem som dels inte stämmer överens inbördes, dels nödvändigtvis innehåller "vissa tidshistoriskt betingade moment, som förlorat aktualitet eller begriplighet". En kristen trosåskådning ses därför som ett positivt svar på frågan "finns det en utformning av den kristna läran sorti i vår tid är en trovärdig åskådning, eller: hur ser den kristendom ut som är ett verkligt alternativ i dagens livsåskådningsdebatt?" (6f). Då finns det en rad problem man måste ta ställning till innan man kan försöka besvara frågan, och det är om dessa grundläggande problem boken handlar. Den kan beskrivas som "ett kartläggningsarbete", en bok om hur friare kommer fram till en kristen troslära, ett bidrag till "fundamentalteologin" som "studiet av de grundläggande principerna för att framställa en teologi i betydelsen troslära" (12). Syftet är både att "ge en teologisk karta för den som vill orientera sig fram till en kristen trosåskådning" och att "klargöra de grundläggande dragen i modern systematisk teologi" genom att blottlägga de ofta olika ställningstagandena till de grundläggande problemen (8). De grundläggande problemområdena är i boken ordnade så att man "kan komma fram till de principer som behövs för att utforma en trovärdig kristen 'åskådning genom ett successivt vägval" (8), som åskådliggörs i ett flödesschema (102f), som framställningen ständigt hänvisar till, och där det vägval Jeffner förordar är markerat med dubbelpilar. Kapitlen i framställningen är sedan analyser av dessa vägval, d.v.s. av vilken karaktär ett ställningstagande har och av det aktuella "argumentläget". Det första och grundläggande valet gäller om man, när man ut formar en kristen trosåskådning, kan falla tillbaka på ett system av grundregler för hur vi i princip skall bära oss åt för att skapa ordning inom vår upplevelsevärld son] är sådant att det kan erkännas av både kristna och icke-kristna (19f, 17). "Självständighetslinjen" i filosofiskt motiverad form (t ex D Z Phillips) och i teologiskt motiverad form (t ex K Barth) svarar här nej. Jeffner finner att Phillips sektoriseringsidé visserligen bygger på beaktansvärda iakttagelser men själv "ger plats för fler skyddade positioner än vi kan trivas med att tillåta" (25). Barths teori finner han förutsätta en bild av människan som blind, utan illöjlighet till livsåskådningsmässig orientering i tillvaron, om hon inte fått den gåva som öppnar ögonen. Att acceptera den bilden blir för Jeffner ett förnuftsoffer, och han finner bilden "otäck och skrämmande". I stället vill han följa "integrationslinjen". (29 f) Om man valt integrationslinjen, blir nästa val om man skall nöja sig med de grundregler "som behövs för den empiriska vetenskapen" eller om man skall försöka argumentera för ett vidgat kunskapsbegrepp (48). Detta val får i långt högre grad karaktär av argumentprövning. Först diskuterar Jeffner inom "den empiriska vetenskapens kunskapsgrund" argument mot gudstron (och Gud-är-död-teologins försök att utforma en trosåskådning som godtar denna kritik av gudsantagandet) och argument för gudstron som åtminstone liknar okontroversiellt vetenskapliga resonemang (och en thomistisk teologi, där dessa "gudsbevis" blir betydelsefulla). Han undersöker

2 Sida 2 av 5 sedan, om det finns skäl att godta grundregler som går utöver den vanliga empiriska vetenskapens, och finner goda skäl för att både den mystiska erfarenheten, personerfarenheten, den medmänskliga relationens erfarenhet och de etiska institutionerna kan ge kunskap om sidor av verkligheten som är otillgängliga för empirisk kunskap. Han väljer linje genom att hävda, att det tycks "vara en nödvändig betingelse för en integrerad gudstro att acceptera åtminstone någon eller några av dessa erfarenhetsformer som kunskapsgrundande" men menar att detta inte räcker "för att lösa den kristna trons kunskapsproblem". Det avgörande steget blir om man dessutom godtar att man kan få kunskap om (strukturen i) verkligheten genom sin gestaltningsförmåga, genom "grundmönster". Då skulle man både kunna utpeka transcendenserfarenheter och kunna försöka klargöra (t ex?) den kristna skapelsetron som en gestaltning av totaliteten. (63f) Till nästa problem, uppenbarelseproblemet, kan man i flödesschemat komma på två vägar, beroende på hur man valt. kunskapsbegrepp - kanske på fler, då Barth återkommer på sid 74. Inom detta problem gör man val på tre nivåer. Ger bibetuppenbarelsen ny kunskap (kantiansk teologi svarar nej)? Är teologisk tillämpning av bibeln förenlig med historisk bibelforskning (fundamentalistisk typ av teologi svarar nej)? Är teologisk tillämpning en del av uppenbarelsen, ett personligt avgörande eller användning av en objektiv urvalsprincip? Här väljer Jeffner att svara ja på de två första frågorna och att på den tredje utgå från det personliga avgörandet, sorti i sin tur faller tillbaka på personlig erfarenhet. Han kan då anknyta till Sundéns religionspsykologiska arbete (not 44) och ta upp också vissa objektiva kriterier/urvalsprinciper i sin modell. Slutligen antyder han hur man från dessa prolegomena skulle kunna komma till "en integrerad uppenbarelseteologi" med hjälp av ett växelspel mellan ett rent vetenskapligt arbete och ett arbete som förutsätter religiöst engagemang, mellan "logisk och semantisk analys med vanliga vetetiskapliga metoder" och "prövande och kreativt arbete utifrån religiöst engagemang". Jeffilers bok är lärorik, stimulerande och utmanande. Jeffiler gör sin bedömning "efter att ha gått igenom tillgängligt material om teologins kunskapsproblem" (57), och vi andra bör då profitera på detta hans arbete. Jag tror att han har alldeles rätt i att vi tagit och tar ställning i dessa grundläggande frågor utan att alltid vara medvetna om att vi gör det och därför utan att alltid medvetandegöra, än mindre pröva, skälen för våra ställningstaganden. Jeffner föreskriver inte utan stimulerar till eftertanke och inbjuder till diskussion och motsägelse om vägvalet. Tar man boken på allvar, getman sig in i en diskussion som blir jobbig, åtminstone intellektuellt och för många as, oss kanske också emotionellt. Att försöka ifrågasätta hela uppläggningen kan därför vara ett flyktförsök från utmaningen, särskilt ofruktbart om man lägger boken ifrån sig utan att ens allvarligt ha sett efter om inte just det egna ifrågasättandes hör till det som diskuteras i boken. Men ett ifrågasättande kan ju också vara en väg till förnyad läsning och fördjupad förståelse av bokens resonemang och av motiven och motiveringarna bakom den egna tveksamheten. Jag hoppas förstås att det som nu följer hos mig är och hos läsaren uppfattas som ett ifrågasättande av det senare slaget. Det första frågetecknet gäller om inte det dubbla syftet leder till vissa egendomligheter och en viss oklarhet om vart resonemanget syftar. Hurdan blir bilden av modern teologi, och är det verkligen fråga om vägval utan kompromiss- eller syntesmöjligheter? Ibland får man det bestämda intrycket, att kartan visar en huvudväg, där Jeffner går fram tillsammans med de flesta omdömesgilla tänkare, medan en och annan försvinner ut på bivägar - som inte leder någonstans. Särskilt gäller detta vägvalen på flödesschemats andra sida, dvs inom "uppenbarelseproblemet", och diskussionen om hur kunskapsbegreppet bör vidgas. Att "huvudströmmen i kristen teologi" (68) då kommer på samma linje beror nog till stor del på att den rekommenderade vägen här beskrivs ganska diffust eller som en väg som inom sig rymmer många olika möjligheter. Men det gäller nog också de andra vägvalen, där alternativen alltid tycks vara återvändsgränden, val där en rad problem bortfaller (jfr 8) och därmed ett slags flyktvägar i förhållande till huvudvägen, som arbetar sig igenom "hela" problemkomplexet. Och detta intryck borde ju vara rimligt, eftersom Jeffner prövat argumentlägefia vid vägskälen och funnit att de starkaste skälen talat för valet av huvudvägen. Men samtidigt skulle det ju vara viktigt att känna till

3 Sida 3 av 5 avvikarna för att orientera sig i nutida teologi. Det är också de som får namn och referat, inte de som följer Jeffner på huvudvägen. Bilden av nutida teologi blir då bilden av ett fåtal (namnlösa) omdömesgilla bland en hel hop (namngivna) omdömeslösa avvikare - och man frågar sig, om det verkligen är så illa eller om kartan misslyckats att göra de andra rättvisa. Jeffner tycks ha känt svårigheterna i bilden av det successiva vägvalet, ty han håller inte alltid fast vid det successiva bortval som ligger i bilden. Tvärtom finns det ibland också ett slags syntessökande eller, om man så vill, en strävan att tillgodogöra sig och integrera olika teologers insikter i den egna positionen. En del avsked vid vägskälen sker med uttalad högaktning och ett löfte om att beakta de viktiga iakttagelser som motiverat det från Jeffner avvikande vägvalet (t ex Phillips, van Buren, ett thomistiskt utnyttjande av gudsbevisen). Dessa egendomligheter behöver inte betyda mer än att de båda syftena är svårförenliga. Själv vill jag ta syntesförsöken på allvar som försök av Jeffner att göra andra rättvisa och ge en mera nyanserad bild av modern teologi. Däremot bör de nog inte förstås som uppmjukningar av allvaret i de principiella vägvalen. Argumenten där kan ju vara viktiga, även om de inte skulle drabba dem de sägs drabba. Trots detta är det säkert viktigt att notera i vilka vägval Jeffner är entydigt och engagerat avvisande och inte alls talar om syntesmöjligheter. Såvitt jag kan se är det framför allt när han tar avstånd från en fundamentalistisk typ av teologi och från en barthianskt präglad teologi. "Den modifierade typen av fundamentalism som försöker vara vetenskapligt salongsfähig framstår ibland som rent intellektuellt bedrägeri - och då i en socialt accepterad och ekonomiskt gynnad form" (72). Och den barthianska vägen sades alltså innebära ett förnuftsoffer i och med ett accepterande av den bild av människan som blind som Jeffner finner otäck och skrämmande. Dessa vägval verkar alltså vara de för Jeffner viktigaste, kanske så att avvisandet av fundamentalismen är det praktiskt viktigaste, avvisandet av barthianismen det teoretiskt viktigaste. Kanske uppfattar Jeffner det rentav så att fundamentalismen är teoretiskt intressant bara som en (förgrovad) variant av barthianisnien!? I varje fall tycks resonemanget på många sätt vara centreras kring uppgörelsen med Barth - och det är här jag lockas att sätta mitt andra frågetecken. Detta andra frågetecken föranleds av tre iakttagelser. Den första är att jag inte känner igen Barth, som jag dock studerat ganska noga. Referatet sid 27f är inte direkt fel, men Barth skulle säkert bli ganska överraskad, om hans teologi tolkades som en verklighetsorientering som ytterst föll tillbaka på religiösa övertygelser (26) eller var beroende av teologens tro (74). Som bekant är kritiken av "religionen" - och av hänvisningen till och försöken att bygga teologin på en kristen religiositet eller fromhet central i hans tankebyggnad, och som bekant lade han stor vikt vid att teologin inte fick förväxlas med (en plädering för) en kristlig "Weltanschauung"!? Och han som sägs förneka värdet av etisk intuition (56f) menade ju själv att det var denna som fick honom att ifrågasätta liberalteologernas etik i samband med det första världskriget och att det var detta som fick honom att ifrågasätta deras dogmatik!? Det Jeffner tar avstånd från - liksom boken Etiska problem - är i varje fall knappast Barths självförståelse, möjligen en struktur i hans tänkande bakom och på trots av hans självförståelse. Men det skulle nog i så fall behöva visas med en mera ingående analys. Nu skulle det ju kunna vara så att Barth i stället sett och behandlat en annan problematik än Jeffner, en problematik som är så olik Jeffners att denne inte ens uppmärksammar den Nästa iakttagelse är att avståndstagandet från Barth är ett avståndstagande från en renodling av "ett drag som länge funnits i kristen teologi. Det är ingen slump att viktiga arbeten hos både Luther och Barth gäller Romarbrevet." (29) Även om det här nämns i förbigående, anser alltså Jeffner att redan hans allra första val på vägen till en teologi innebär ett avståndstagande från två personer som milt uttryckt spelar en stor roll för svenska kristnas förståelse av kristen tro. Vi uppmanas alltså till mer än att ta avstånd från Barth, och det blir än mer angeläget att vi blir övertygade om att alternativen verkligen är rätt tecknade och om att ingenting viktigt glömts bort.

4 Sida 4 av 5 Kan detta hänga ihop med den tredje iakttagelsen, att "vägar till teologi" verkar vara religionsfilosofiska vägar till trosläran? I den mån dogmatiker alls diskuteras är det som dåliga religionsfilosofer, och Jeffner betonar att religionsfilosofiska fackkunskaper är en förutsättning för välgrundade ställningstaganden i de aktuella frågorna (t ex 40). Kan denna tredje iakttagelse förklara de båda andra? Är det så att det Jeffner ifrågasätter är en "dogmatisk" väg till trosläran, en väg som tagit sig uttryck i icke-religionsfilosofiska prolegomena till trosläreframställningar och som försökts av "dogmatikerna" Barth och Luther? Eftersom jag själv skojats i dogmatikens vetenskapliga tradition, får jag då anledning fråga mig, om det inte ändå kan finnas något av värde i denna tradition, som Jeffner skulle ha kunnat missa. Men i så fall måst e jag ju åtminstone kunna antyda vad detta missade skulle kunna vara. Är det så att Jeffner alltför oproblematiskt utgår från att en kristen troslära handlar om världen, d.v.s. strukturerar verkligheten utifrån tron (eller utifrån ett samspel mellan bibeltexterna och de personliga religiösa erfarenheterna) (jfr t ex 5 och 89), medan dogmatiker menat att den handlar om vad kristen tro är (och därmed ger perspektiv på bl.a. det som utger sig för att vara "religiösa erfarenheter")'? Är det så att Jeffner är så intresserad av att försöka visa att det går att finna/skapa "en utformning av den kristna läran som i vår tid är en trovärdig åskådning" och "ett verkligt alternativ i dagens livsåskådningsdebatt" (7), att han inte oroas av frågorna om det är rimligt att kalla ett sådant livsåskådningsalternativ för "tro" - och "kristen tro" eller hur "trons" relation till detta livsåskådningsalternativ skall förstås? Det här borde naturligtvis utföras ordentligt, men mitt frågetecken inför avvisandet av Barth (och Luther och Paulus) gäller alltså det förutsatta trosbegreppet. Ibland verkar det som om Jeffner identifierade kristen tro med (bejakandet av) en (rimlig) kristen tros-/livsåskådning. Jag tycker att detta är orimligt. Gruppen människor med en (rimlig) kristen tros/livsåskådning är dels påfallande intellektuellt, för att inte säga akademiskt, inriktad (att tro och att läsa teologi tenderar att sammanfalla på sid 48), dels en helt annan än den som firar gudstjänst, ber etc. l vilken mening skulle två "kristna" med olika trosåskådning kunna ha samma tro? l vilken mening skulle en "kristen" behålla sin tro, när hennes trosåskådning ändrades/modifierades, d.v.s. i vilken mening kan man "mogna" i sin "tro"? Och varför skulle kristna alls fira gudstjänst, när man kan börja acceptera trosåskådningen genom att läsa sig till den och behålla den genom att bara vara intellektuellt orörlig? Är bra predikan utan vidare propaganda för en viss livsåskådning? Ibland verkar dock Jeffner mera tänka sig tron som den process i vilken grundmönstren formas, d.v.s. det samspel mellan bibeltexter och personliga religösa erfarenheter som han beskriver i anslutning till Sundén. Det stämmer också bättre med att kristen trosåskådning ses som "de läror om verkligheten som är förbundna med kristen tro" (5). Då undviks förstås de nämnda svårigheterna, men då bekräftas också misstanken att Jeffner förutsätter "kristen tro" som något känt och inte tar upp den fråga som såvitt jag förstår är Barths, Luthers och den dogmatiska traditionens huvudfråga. I varje fall är det påfallande att Jeffner kan tala om kristen tro utan att alls tyckas ha behov av att tala om "nåd" (som något annat än inspiration till försantförhållanden) eller om rättfärdiggörelse av nåd. Han tycks inte heller behöva distinktionen lagevangelium för att' avgränsa "tro" från "lagisk tro". Detta är viktigt för Barth och Luther, och från deras synpunkt skulle man vilja se utfört hur Jeffner vill avgränsa bejakandet av en tros-/livsåskådning från en "lagisk" prestation. Inte vill väl Jeffner ar argumentera för en "kristendom" utan nåd, en "kristen" tro som in!e förstår sig själv som ett Guds verk, ett under? Hur ser då de vägar till teologi ut som öppnar för dessa perspektiv? Själv är jag övertygad om att det Jeffner avvisar i sitt första vägval är tänkt just som försök att förstå/uttrycka kristen tros förundran inför sig själv, dess pekande bort från sig själv till Guds verk. För mig är det denna förundran, detta hänvisande, som gör tron intressant - och försöken att förstå och uttrycka detta som gör dogmatiktraditionen intressant. Visst är det svårt att teoretiskt förena detta med det religionsfilosofiska (eller det religionspsykologiska) perspektivet. och jag har själv försökt visa att detta är grundproblemet i Barths och Tillichs tänkanden. Men därmed behöver det

5 Sida 5 av 5 kanske inte vara självklart att man måste avvisa det dogmatiska perspektivet som intellektuellt omöjligt. Jag tror till och med att det finns en öppning för detta i Jeffners egen framställning. I den fundamentala diskussionen om begreppet teoretisk ordning antyds nämligen att denna ordning skulle kunna förläggas till ett metaplan, där den ordnar relationen mellan reflektion/eftertanke och spontanitet/omedelbarhet (14). Då skulle det kanske inte behöva vara något förnuftsoffer att, som Barth, utforma en teori om varför dogmatik och filosofi inte kan inordnas i en och samma teori - inte heller i någon teori om "den blinda människan". Men: Detta skulle förstås inte dispensera från allvarligt tänkande. Och det skulle inte heller ge några dispenser från de frågeställningar Jeffner analyserar åt det allvarliga tänkande som gör livsåskådningsanspråk. Och det tror jag att allvarligt tänkande ständigt gör, även när det i inte vill identifiera tron med dessa livsåskådningsanspråk. Edgar Almén är docent i dogmatik vid Lunds universitet.

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Om tröst och att trösta 1

Om tröst och att trösta 1 Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala universitet

Uppföljning av kandidatexamen i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala universitet

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Att fortsätta formas

Att fortsätta formas Att fortsätta formas Av: Johannes Djerf Tre äldre damer brukade träffas varje torsdag för att läsa Bibeln tillsammans. En torsdags eftermiddag hade det blivit dags att läsa ur Malaki i gamla testamentet.

Läs mer

Jerusalem den 7 juni 2014

Jerusalem den 7 juni 2014 Jerusalem den 7 juni 2014 Kära vänner! Denna gång kommer nyhetsbrevet att bli ovanligt personligt. Det beror på att jag just passerat en viktig milstolpe i livet, som i viss mån kommer att påverka min

Läs mer

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

3 Hur ska vi uppfatta naturen? 3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan. 1 Tunadalskyrkan 13 05 12 Söndagen före pingst I väntans tider Apg 1:1-14 Att vänta på något och samtalen under väntetiden kan föra med sig många olika saker. Ett kan vara att man är överens om att man

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Lite surdeg syrar hela degen. Gal 5:9 Om du öppnar upp dörren och tillåter ett litet fel, kommer detta snart att förstoras. På grund av bristerna

Läs mer

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag

Läs mer

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd. "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen med den Engelska titeln Unparadonable Sin. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder,

Läs mer

Jesusdebatten: Sammanfattning och kritik

Jesusdebatten: Sammanfattning och kritik Jesusdebatten: Sammanfattning och kritik Stefan Andersson, FD, religionsfilosofi Mellan slutet av januari och slutet av mars detta nådens år 2003 har det i Svenska Dagbladet pågått en debatt som kretsat

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön

Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön Installationföreläsning av Ninna Edgardh, professor i kyrkovetenskap, särskilt diakonivetenskap, 12 november 2012 Året var 1992. Jag

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Innehåll. Islam. Sportarenan. Jerusalem. Judendom. Etik. Gallerian och Stormarknaden. Kristendom. Register

Innehåll. Islam. Sportarenan. Jerusalem. Judendom. Etik. Gallerian och Stormarknaden. Kristendom. Register Sportarenan Arenor som lockar med mål Jerusalem Jerusalems komplicerade historia Judendom Judendomen erbjuder Bar mitzva Att få syn på hotfulla situationer Så blev de ett folk Mose Stenhårda bud Hur man

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och

Läs mer

Replik till Ray Baker om helvetet

Replik till Ray Baker om helvetet 507 Replik till Ray Baker om helvetet Stefan Swärd Pastor i Elimkyrkan, Stockholm sward@src.a.se Ray Baker, lärare vid Credoakademin, har skrivit en artikel Vår Gud är en förtärande eld om den bibliska

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

KALMAR ADVENTKYRKA MARS 2015

KALMAR ADVENTKYRKA MARS 2015 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MARS 2015 Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade och tider av nytt liv kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för

Läs mer

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,

Läs mer

Online reträtt Vägledning vecka 26

Online reträtt Vägledning vecka 26 Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de

De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de Inledning De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de en förmåga att ständigt bjuda på överraskningar. När det gäller innehållet är de unika. Innehållsmässigt presenterar de

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: 30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: Ordförande, ledamöter och åhörare! Ett sommarjobb ger mycket mer än bara fickpengar. Det ger mening, sammanhang och möjlighet

Läs mer

Josef Kinski har ett kranium i sitt hem. Han köpte

Josef Kinski har ett kranium i sitt hem. Han köpte X Josef Kinski har ett kranium i sitt hem. Han köpte det för några år sedan på en marknad utanför staden. På en undanskymd plats, knappt synlig, hade nämligen ett äldre par ett litet bord där de sålde

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer

Högskola eller folkhögskola? Det är frågan!

Högskola eller folkhögskola? Det är frågan! Publicerad nr 4-5 2008. Författare Hans-Erik Olson Avdelning Debatt Högskola eller folkhögskola? Det är frågan! Har fritidsledarutbildningen kommit till vägs ände? Skolorna har inte lyckat reda ut om de

Läs mer

Varför just kristendom?

Varför just kristendom? Varför just kristendom? För vår samtid är detta ett av de mest anstötliga påståenden som Jesus har gjort: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. (Joh 14:6). Vad är

Läs mer

Stigssons Begravningsbyrå. För kvinnor kan det innebära mörka kläder och en vit scarf, för män mörka kläder och en vit slips.

Stigssons Begravningsbyrå. För kvinnor kan det innebära mörka kläder och en vit scarf, för män mörka kläder och en vit slips. Begravningen Begravning i enskildhet Som regel bör du alltid försöka gå på begravningar, även när du är avlägsen släkting eller vän till den avlidne, eller den avlidnes familj. Det betyder ändå mycket

Läs mer

KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL

KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL V AD är det som sker när konstnären skapar sitt verk? Såsom vid allt mänskligt handlande har vi att först fråga efter vilka drivkrafter som

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Uppgift 1. Uppgift 2.

Uppgift 1. Uppgift 2. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar

Läs mer

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Jag har den stora förmånen att under vissa morgnar under dagens första timmar få titta på barnkanalen på tv med min äldsta dotter. Det

Läs mer

Gudstjänst den 25 mars 2012 i Luleå #115 S:t Petri evangelisk-lutherska församling Jungfru Marie bebådelsedag

Gudstjänst den 25 mars 2012 i Luleå #115 S:t Petri evangelisk-lutherska församling Jungfru Marie bebådelsedag Gudstjänst den 25 mars 2012 i Luleå #115 S:t Petri evangelisk-lutherska församling Jungfru Marie bebådelsedag FÖDD AV JUNGFRU MARIA Predikotext: Luk. 1:26-38 26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll. GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Avundsjuk på episkopatet

Avundsjuk på episkopatet Ledare SPT nr 15/16 2012 Avundsjuk på episkopatet STUNDOM TALAR MAN i ekumeniska och interreligiösa sammanhang om att det finns en»helig avundsjuka» mellan olika kristna kyrkor eller t.o.m. mellan olika

Läs mer

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven. Att kunna föra en strukturerad diskussion handlar om att på ett fungerande sätt delge andra sina åsikter och tankar i ett ämne. Det handlar om att både kunna tala, lyssna och förstå turtagningens principer.

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap vid Uppsala universitet

Uppföljning av kandidatexamen i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap vid Uppsala

Läs mer

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Innan vi börjar läsa religion ska vi som vanligt ställa oss frågan: Varför då? Vad ska vi ha dessa kunskaper till? För att besvara frågan har jag kopierat

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST

AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST FÖREDRAG VID STIFTELSEN SANKT ANSGARS 60-ÅRSJUBLIEUM 2009-10-31 AV ANDREAS WEJDERSTAM SÅ FORTSÄTTER DET DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST INLEDNING Stiftelsen Sankt Ansgar firar 60 år. Kyrkan mitt i Studentstaden.

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Hur du kan bli fylld av den helige Ande Häfte 2 av Bill Bright (Detta häfte finns att köpa hos www.agapesverige.se)

Hur du kan bli fylld av den helige Ande Häfte 2 av Bill Bright (Detta häfte finns att köpa hos www.agapesverige.se) Hur du kan bli fylld av den helige Ande Häfte 2 av Bill Bright (Detta häfte finns att köpa hos www.agapesverige.se) Inledning En viktig upptäckt Kraft att vittna Ett stort äventyr Okunnighet om den helige

Läs mer

Husförsamlingen. Inledning

Husförsamlingen. Inledning Husförsamlingen Inledning Ett viktigt drag i den första församlingens liv är de kristnas samlingar i hemmen för att fira gudstjänst eller på annat sätt dela kristen gemenskap. Den första församlingen har

Läs mer

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf När vår lilla Hilma skulle komma till den här världen så hade i alla fall jag sett framför mig i mitt huvud på ett ungefär hur allt skulle gå till. Vi hade varit på

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon

UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon Underströmmar Stabila underströmmar som rör sig på djupet och är grunden för allt ovanför Skilj från tillfälliga

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Elev 1 Kristendom. Religions frågor

Elev 1 Kristendom. Religions frågor Elev 1 Kristendom Religions frågor 1. Vilken roll har Jesus i kristen tro? Han var den så kallade messias den smorde som är gud som blir en människa, Jesus han visar sin kärlek som gud genom att offra

Läs mer

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och

Läs mer

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7 Distansuppgift 2. Egen tränarfilosofi? På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren 1. skriv en förteckning på dina starka

Läs mer

Kursplan för ebv101 Introduktion till teologi 6 p. Syftet med denna kurs är att göra det möjligt för studenten att:

Kursplan för ebv101 Introduktion till teologi 6 p. Syftet med denna kurs är att göra det möjligt för studenten att: Kursplan för ebv101 Introduktion till teologi 6 p I. KURSBESKRIVNING Kursen introducerar ämnet teologi och ger en bred översikt över kristna doktriner och praxis, inklusive viktiga frågor om mission, pastoral

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

En ny eld! Av: Johannes Djerf

En ny eld! Av: Johannes Djerf En ny eld! Av: Johannes Djerf Vi ska idag börja med att läsa en bibeltext. Matt.21:12-17. Templet var det religiösa centrumet. Det var här Gud bodde. Det var en bestämd plats där Guds folk fick erfara

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

Teologiska reflektioner kring demokrati och mänskliga rättigheter 1

Teologiska reflektioner kring demokrati och mänskliga rättigheter 1 Bakgrund Teologiska reflektioner kring demokrati och mänskliga rättigheter 1 Människans egenart och identitet diskuteras inom ramen för olika människosyner. Kunskapen om människans livsvillkor har ökat

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer