Arjeplogs Kommun Årsredovisning och koncernredovisning 2008
|
|
- Helena Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arjeplogs Kommun Årsredovisning och koncernredovisning 2008
2 Arjeplogs Kommun Innehåll Kommunalrådet har ordet... 1 Fakta om Arjeplogs kommun... 3 Organisationsöversikt... 4 Omvärldsanalys... 5 Styrning och uppföljning... 8 Medborgare/brukare... 9 Medarbetare/arbetssätt Ekonomi Ekonomisk översikt och finansiell analys Medarbetare Framtidsbedömning Näringslivsnämnden Kommunstyrelsen Viktiga händelser under året: Avstämning mot mål: Ekonomisk analys: Politisk verksamhet Allmänna avdelningen Förväntningar utveckling: Kultur- Fritids och Utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- Bygg och Räddningsnämnd Koncernens bolag och stiftelser Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter, gemensamma för kommunen och koncern... 43
3 Kommunalrådet har ordet Vår värld befinner sig mitt inne i en djup lågkonjunktur som dessutom förstärks av en finanskris av ett slag som vi inte skådat sedan depressionen under 30-talet. Detta påverkar självklart också oss i Arjeplogs kommun även om effekterna ännu inte fått samma dramatiska omfattning hos oss som i många andra kommuner. I vår omvärld ser vi dagligen hur jättelika varsel om uppsägningar läggs och människor får gå från sina jobb. Här i Arjeplog ser vi en viss nedgång vad gäller biltest- och eventverksamhet kopplad till denna bransch, men även inom andra branscher märks nedgångar. Eftersom Arjeplog till stor del saknar tillverkande industrier är effekterna ännu inte särskilt dramatiska. Men visst finns det anledning till oro även för vår del. Inom vissa delar av vårt näringsliv är det fortsatt mycket kärvt. Detaljhandeln brottas fortsatt med det vikande kundunderlaget och under året har såväl skoaffären som Zinkadus med såväl inrednings- och presentartiklar som blomsterdel lagts ner. Blomsteraffär har återuppstått i ny regi. Ett annat område där det finns anledning att hysa stor oro för är byggbranschen med alla dess underleverantörer. Det är därför av största vikt att fortsätta arbetet med att utveckla vårt näringsliv. Under året har antalet företagsbesök ökats och under år 2009 kommer detta arbete att fortsätta. Men det är på långt när tillräckligt. Detta visar sig genom att kommunens betyg i Svenskt Näringslivs ranking fortsätter att sjunka. Vi måste därför hitta nya former för dialog och samverkan med näringslivet, där företrädare för näringslivet känner att de tas på allvar. Ansvaret för utveckling av vår kommun är ett gemensamt ansvar, och därför måste våra skilda roller tydliggöras och utvecklas. Det är tillsammans som vi kan göra Arjeplog till en ort som är attraktiv såväl för boende som etableringar. De som redan lever och verkar i vår kommun måste känna att de trivs, vill stanna kvar och vill utveckla sina verksamheter och för nya innevånare och nya företagare så måste vi uppfattas som en positiv etableringsort. Målet måste vara att bli en kommun som uppfattas som en framåtsyftande kommun med ett kreativt och öppet klimat. Vi måste helt enkelt bli en kommun som attraherar människor i livets alla faser. Arjeplog ska vara en plats där du kan förverkliga dina livsdrömmar. Kommunens ekonomi, som under många år varit stabil, är nu betydligt mer ansträngd. Kommunfullmäktiges beslut att underbalansera 2008 års budget för att motverka effekterna av nedläggningen av EDB innebar ett trendbrott, och resultatet i detta bokslut hamnar dessutom något sämre än budgeterat. Detta trots att nämnderna sammantaget visar på betydande positiva avvikelser gentemot budget. Hade vi lyckats med att uppfylla budgetens mål vad gäller rekryteringen till BST, och lågkonjunkturen och finanskrisen inte slagit till med full kraft med försämringar av utfallen på skatter och bidrag som följd och regeringens frysning av statsbidragen ovanpå detta, så hade resultatet legat nära noll. Vår ekonomiska situation utgör såväl ett kortsiktigt som ett långsiktigt hot mot vår gemensamma välfärd. Minskande intäkter ger mindre utrymme för välfärdstjänster. Ett ännu större hot är att inte anpassa kommunens verksamhet utifrån denna verklighet. Då bygger vi upp stora underskott som måste tas igen vilket i förlängningen innebär ännu större neddragningar inom vår gemensamma sektor. Det är därför av största vikt att redan 2009 få ett överskott i den kommunala ekonomin och att senast 2011 återställt det underskott som årets bokslut innebär. Detta innebär att det under de kommande tre åren måste föras en ytterst stram ekonomisk politik i kommunen. Sammantaget har det år som har gått till stor del förmörkats av höstens turbulens kring kommunens bristande kravrutiner. Den stora upprördhet som detta har väckt hos kommunmedborgarna har varit i - 1 -
4 högsta grad motiverad och mycket av den energi som egentligen skulle ha behövts för utvecklingsfrågor har gått åt till att reda upp detta. Numera är dessa problem åtgärdade och kravrutinerna fungerar numera ändamålsenligt. Det är därför av största vikt att vi nu ägnar energin åt framåtsyftande utvecklingsarbete. Men det finns också glädjeämnen i vår kommun och det största av dem alla är den befolkningsökning på 57 personer som beslutet om välkomstbonus förde med sig. Vi behöver bli ännu fler så vi hoppas på att den positiva utvecklingen håller i sig. Ska Arjeplogs kommun ha en framtid så måste befolkningen öka under lång tid. Trots den nedgång som vi nu kan se inom biltestbranschen så behåller Arjeplog sin position som världsledande inom fordons- och komponenttester i kallt klimat. Inför säsongen 2008/2009 byggdes exempelvis 168 nya hotellrum samt lokaler för garage, verkstäder och kontor på flera anläggningar. Under året har kommunen inlett ett mottagande av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Den gamla förskolan på Öberget har byggts om till flyktingboende och har fått namnet Pangea. Mottagningen omfattar 20 platser varav kommunen garanterar att alltid hålla 5 st asylplatser tillgängliga som beräknas omsättas högst tre gånger årligen. Det totala årliga mottagandet kan därför komma att uppgå till 30 barn och ungdomar per år. Kommunen har dessutom slutit avtal om generellt flyktingmottagande med Migrationsverket. Rekrytering av personal till flyktingboendet har gått över all förväntan och den personal som rekryterats behärskar de flesta av de vanligast förekommande språken bland denna kategori flyktingar. Uppbyggnaden av verksamheten har till stor del präglats av de problem som rått under byggtiden. De stora förseningar som drabbat projektet har medfört att boende och personal fått vistas i en byggmiljö där delar av boendet inte varit i brukbart skick. Jag kan inte annat än att beundra såväl personalen som ungdomarna som gjort det bästa av situationen och inte låtit sig nedslås. Verksamheten håller en mycket hög kvalitet och ungdomarna sätts verkligen i fokus för verksamheten. Kommunen har från Migrationsverket fått mycket beröm för vår höga ambitionsnivå och för det sätt som uppstarten av verksamheten genomförts. Det är också en styrka att Arjeplog och dess innevånare präglas av en stark tro på framtiden, och våra egna möjligheter att skapa vår framtid. De entreprenörer som finns i vår kommun har visat att de har förmågan att möta morgondagens utmaningar och har en stark inneboende utvecklingskraft. Genom att ligga i framkant av utvecklingen och kunna erbjuda spetskompetens inom viktiga områden har man lagt grunden för en stabil utveckling och gott renommé hos sina kunder. Detta är en ovärderlig tillgång i den lågkonjunktur som råder. För att kunna utveckla Arjeplog och möta framtidens utmaningar så måste vi alla sträva mot samma mål och gemensamt anstränga oss för att förbättra vårt rykte. Varje Arjeplogare är en ambassadör för vår kommun och var och en av oss bär på de nycklar som endera öppnar dörrar mot framtiden eller låser dessa dörrar. Det är vår förhoppning att vi alla tänker på detta och gör vad vi kan för att göra vårt bästa för att förverkliga det goda Arjeplog vi alla vi skapa, ett attraktivt och livskraftigt Arjeplog. Vi vill slutligen från kommunledningens sida rikta vårt tack till medborgarna för det intresse och det engagemang ni visar för kommunens utveckling och vårt gemensamma bästa. Vi vill också framföra vårt innerliga, varma och djupa tack till alla medarbetare för det engagerade och genuina arbete ni utför. Den service och det bemötande våra medborgare möter är ett uttryck för det engagemang ni lägger ner i ert arbete. Utan er skulle vi inte kunna förverkliga våra ambitioner att kunna erbjuda en verksamhet av högsta kvalitet. Bengt-Urban Fransson Kommunstyrelsens ordförande - 2 -
5 Fakta om Arjeplogs kommun Fem år i sammandrag Allmänt Antal kommuninvånare Antal anställda Budgetomslutning Verksamhetens nettokostnader, tkr nettokostnader per invånare, kr Personalkostnader, tkr Nettoinvesteringar, tkr nettoinvesteringar per invånare, kr Resultat Årets resultat, tkr Eget kapital, tkr eget kapital per invånare, kr Finansiering Likvida medel, tkr Låneskuld inkl nyttjad checkräknings- kredit, tkr (exkl skuld t koncernftg) Tillgångar och skulder -Anläggningstillgångar per invånare, kr Omsättningstillgångar per invånare, kr Pensionsskuld inkl ansvarsförbindelse per invånare, kr Långfristiga skulder per invånare, kr Kortfristiga skulder per invånare, kr Nyckeltal* Nettokostnadsandel %, inkl avskrivn Nettokostnadsandel %, exkl avskrivn Soliditet % Likviditet % Lånefinansieringsgrad % Skattesats Arjeplogs kommun 22,28 22,28 22,28 22,28 22,28 Norrbottens läns landsting 9,42 9,42 9,42 9,42 9,42 Begravningsavgift 0,45 0,45 0,45 0,45 0,45 Medlemsavgift Svenska Kyrkan 1,05 1,05 1,05 1,05 1,05 Totalt 33,20 33,20 33,20 33,20 33,20 * Nyckeltalsdefinitioner under not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Jämställdhet i politiken Kommunfullmäktige - män 52% 55 % - kvinnor 48% 45 % Kommunstyrelsen - män 45% 45 % - kvinnor 55% 55 % Mandatfördelning Socialdemokraterna 13 8 Vänsterpartiet 9 10 Folkpartiet 4 2 Centern 4 8 AFD 3 Miljöpartiet 1 Totalt
6 Organisationsöversikt Valnämnd Revision Kommunfullmäktige Överförmyndare Kommunstyrelse (Personalnämnd) Kommunalråd Allmänna avd. Tekniska Kontoret Kultur, Fritids- & Utbildningsnämnd Kultur, Fritids- & Utbildningsförvaltning Socialnämnden Socialförvaltning Miljö-, Bygg- & Räddningsnämnd Miljö-Bygg & Räddningsförvaltning Näringslivsnämnd Krisledningsnämnd Valberedning Koncernens bolag & stiftelser (ägarandel 100%) Kraja AB (vilande) Stiftelsen Silvermuseet Stiftelsen Arjeploghus Stiftelsen Dr Wallqvist Minnesfond Stiftelsen Arjeplog Turism (vilande) - 4 -
7 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Arjeplogs kommun. Exempel på faktorer som kan påverka kommunen är utvecklingen i samhällsekonomin och statliga beslut, demografiska förändringar, näringslivet och sysselsättningen, inflations- och löneutvecklingen samt ränteläget. Samhällsekonomin och kommunerna Turbulensen i samhällsekonomin tilltog markant under det senare halvåret av 2008 och allt tyder på att under de närmaste åren kommer kommunernas ekonomi att försämras. Huvudförklaringen finns framförallt på inkomstsidan, där skatteunderlagstillväxten växlar ned samtidigt som statsbidragen antas vara oförändrade. Kostnaderna beräknas öka mycket långsammare än genomsnittligt de senaste tio åren, varför de svagare finanserna inte kan beskrivas som resultatet av en snabb verksamhetsutbyggnad. Det ställer krav på tuffa prioriteringar och verksamhetsanpassningar. Utan en real uppräkning av statsbidragen riskerar resultaten i allt fler kommuner att bli negativa. I motsats till 2007 har Riksbanken under året tvingats sänka reporäntan, vilken halverades från 4 % till 2 %. Under 2009 har räntan sänkts ytterligare för att bemöta den finanskris som råder. Under 2007 var sysselsättningsökningen den största sedan 2000 och fortsatte att öka under första halvåret Under senhösten har varslen kommit tätt och oron på arbetsmarknaden vuxit sig stor. Regionens utveckling Under början av 2007 fastställdes ett regionalt utvecklingsprogram, kallat Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten. Syftet med programmet är att visa vilka åtgärder som är viktigast för att öka tillväxten, sysselsättningen och den inomregionala balansen. Det regionala utvecklingsprogrammet är ett övergripande strategiprogram för Norrbottens fortsatta utveckling. Visionen för Norrbotten är, enligt programmet, Det nya Norrbotten - en förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa. De övergripande målen är att vidareutveckla länets attraktiva livsmiljöer, främja en god folkhälsa samt stimulera en stark ekonomisk tillväxt. Kommunförbundet driver tillsammans med landstinget aktuella utvecklingsfrågor i den gemensamma Tillväxtberedningen för att ge politiken en framskjuten och aktiv roll i länets prioriteringar. Den gemensamma plattformen För förnyelse, ökad konkurrenskraft och välfärd har säkerställt det politiska inflytandet i regionens strategiprogram. Genom de politiska ställningstaganden ska sedan politiker i Strukturfondspartnerskapet och Styrkommittén för Interreg IV A Nord göra strategiska vägval för förverkligande av regionens tillväxtpolitik. Befolkning Under 2008 har den negativa trenden med vikande befolkningsutveckling vänt. Kommunen redovisar för året en ökning med 57 personer. En bidragande orsak till detta är att kommunen infört en välkomstbonus till alla nyinflyttade och nyfödda i kommunen. Välkomstbonusen innebär att man under en tvåårsperiod kan ansöka om att erhålla totalt kr per person om man mantalskriver sig i kommunen. Kommunens flyttningsnetto är positivt och uppgår till 64 personer. Födelsenettot är dock negativt med 26 personer, vilket innebär att det dör fler personer än vad det föds i kommunen. Invandringsöverskottet uppgår till 19 personer
8 Befolkningsutveckling tester i kallt klimat, besöksnäring, distansoberoende administrativa tjänstesektorer, rennäring, tillsammans med kommunens verksamhetsområden blivit dominerande näringar sett ur sysselsättningsaspekt. Tester i kallt klimat har fått allt större betydelse och är idag motor i näringslivet. Affärsområdet står, både direkt och indirekt, för omfattande sysselsättning och mycket stora investeringar i byggnader och markanläggningar. Näringen är dessutom en viktig plattform för besöksnäringens aktiviteter. Huvuddelen av invånarna är mellan 45 och 64 år. Medelåldern i kommunen uppgår till 46 år medan den i riket uppgår till 41 år och i Norrbotten till 42,8 år. 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Näringsliv och sysselsättning Arjeplog Hela riket Norrbottens län Sedan Arjeplogs näringsliv omstrukturerats från skogs- och gruvnäringar till servicenäringar har Säsongsvariationen ger viss missvisning i offentlig statistik eftersom många sysselsatta är tillfälliga gästarbetare. Efter begränsningar i urval, (skogsfastigheter, drifts- och fastighetsbolag i samma verksamhet, vilande företag m.m) kan man hävda att det finns verksamma företag i kommunen. Företagen i kommunen är till stor del enmansföretag. 12,2 % av den sysselsatta befolkningen är egenföretagare, motsvarande siffra för riket är 8,9 %. (Senast redovisad uppgift från Regionfakta). Nyföretagandet har ökat från 7,7 till 9,6 företag /1000 invånare sedan år Utvecklingskurvan är väldigt rak, till skillnad från utvecklingen i riket där motsvarande siffror är 6,4 resp. 9,8 nystartade företag. (2007)
9 Arbetslöshet Öppet arbetslösa Arbetsmarknadsåtgärder Summa arbetslösa Arjeplog Riket år år år år 3,8 % 5,5 % 2,5 % 3,7 % 1,3 % 3,6 % 1,2 % 1,6 % 5,1 % 9,1 % 3,7 % 5,3 % Sysselsättningen fortsätter långsiktigt att utvecklas positivt. Trots en försämring under förra året har arbetslösheten inom Arjeplogs Kommun minskat från 9,0% år 2005 till 5,1% år Arbetslösheten ligger högre än riket totalt, men marginellt under snittet för länet som är 5,4%. Ungdomsarbetslösheten är däremot markant högre än för riket, men marginellt högre än i länet där ungdomsarbetslösheten uppgår till 9,0%. Ungdomsarbetslösheten har ökat med 1% sedan förra året, men sjunkit från 13,3% år Antalet sysselsatta har minskat från 1549 till 1518 under tidsperioden (Senast redovisad uppgift från Regionfakta). Antalet arbetsställen har minskat med 6 st sedan år 2000 till 660. Här sker en förändring från arbetsplatser med flera anställda till enmansföretag eller endast en anställd. Andelen förvärvsarbetande i kommunen är marginellt lägre än för rikssnittet. Bostadsmarknad Totalt finns det drygt bostäder i Arjeplogs kommun, varav cirka 74 % i småhus och 26 % i flerbostadshus. I den kommunala bostadsstiftelsen Arjeplogshus, finns 325 lägenheter. Under året har vakansgraden minskat och uppgick vid årsskiftet till 2 %. Kommunens framtida bostadsbyggande är beroende av befolkningsutvecklingen i kombination med förändringar i hushållsbildningen samt efterfrågan på längenheter och tomter. Som en offensiv satsning för att öka bostadsbyggandet har beslut fattats om att från 2009 sälja tomter för 1 kr. Den största expansionen sker i Jäckvik, där fritidshusbyggnationerna under de senare åren har blomstrat. Det är främst kustbor och norrmän som bygger fritidsboenden i nära fjällnatur
10 Styrning och uppföljning Fullmäktige har antagit ett antal kommunprogram innehållande långsiktig inriktning för kommunen som geografiskt område eller som organisation. Det övergripande inriktningsmålet är att skapa ett livskraftigt Arjeplog, där kommunen profilerar sig som testoch upplevelsekommunen med den goda livsmiljön, där begreppen Säker och trygg kommun och FN:s barnkonvention skall vara ledstjärnor. Kommunen har även ställt upp strategier för områdena medborgare/brukare, medarbetare/arbetssätt samt ekonomi. Till dessa har man satt upp mål. I den strategiska planen fastställer kommunfullmäktige vilka målområden som ska prioriteras under planperioden. Övriga målområden senareläggs till kommande planperiod. Detta är början på det balanserade styrkort som kommer att införas i kommunen. Lokalt tillväxtprogram Det lokala utvecklingsprogrammet beskriver den framtida inriktningen av utvecklingsarbetet i kommunen, med fokusområden, strategier, lokala och regionala aktörer, samt processen för att hålla programmet levande. Översiktsplan Översiktsplanen innehåller kommunens mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutvecklingen. Lokal klimatstrategi för Arjeplogs kommun Lokal klimatstrategi, som omfattar kommunen som geografiskt område, syftar till att skapa en långsiktigt hållbar utveckling och god livsmiljö för människor, djur och växter i Arjeplogs kommun, skall tas fram i samråd med lokala intressegrupper och näringar som samebyar, turistnäring, det rörliga friluftslivet m.fl. Klimatstrategin skall även innehålla en energiplan som redogör för kommunens långsiktiga energihushållning. Handikappolitiskt program för Arjeplogs kommun Ett handikappspolitiskt program skall tas fram i samarbete med handkapporganisationerna och där inriktningsmålet skall vara att människor med funktionshinder ska tillförsäkras delaktighet och jämlikhet i enlighet med FN:s standardregler. Folkhälsoarbetet Inriktningsmålet för folkhälsoarbetet är att förbättra hälsoläget för våra medborgare och därigenom minska sjukfrånvaron bland kommunens medborgare samt minska skillnaden i hälsa mellan olika grupper, t ex mellan män och kvinnor. Demokratiutveckling Demokratin och dess utveckling är en prioriterad fråga för Arjeplogs kommun och skall genomsyra arbetet med all utveckling i kommunen. Det som påverkar kommunmedborgaren skall också förankras hos medborgarna. Reglementen och annan styrning Förutom kommunprogrammen finns reglementen och riktlinjer för verksamheten i syfte att tydliggöra ansvarsfördelning samt uppnå ett effektivt och ändamålsenligt nyttjande av kommunens resurser. Det gäller till exempel lönepolicy, arbetsmiljöpolicy, upphandlingspolicy, jämställdhetsplan, IT-strategi och riktlinjer för finansverksamheten
11 Medborgare/brukare Strategi Arjeplog är en mycket attraktiv kommun för de som bor, vistas och verkar i kommunen. Livskvalitet i toppklass En god livskvalitet ger en attraktiv kommun, där den lilla kommunens trygghet, närhet och charm ger en bra livsmiljö. Gott om arbetstillfällen, ett attraktivt och billigt boende med en bra infrastruktur och goda kommunikationer är också viktiga ingredienser i den attraktiva kommunen. Likaså att kommunen tillhandahåller bra service av hög kvalitet, där medborgaren/kunden ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Kommunen kännetecknas av en naturskön och inbjudande miljö, där de varierande naturtyperna utgör blickfång. Centrumkärnan skall vara levande och attraktiv, kringgärdad av en lika levande landsbygd. Medborgarna erbjuds goda möjligheter till rekreation, kultur- och fritidsaktiviteter, där föreningslivet utgör en viktig del. Samverkan med andra kommuner och organisationer, ger ytterligare tillgång till jobb och utbildning, handel, kommunikationer samt fritids- och kulturaktiviteter. Arjeplog fortsätter att utvecklas som centrum för testverksamhet i kallt klimat, där den offentliga sektorn går hand i hand med övriga intressenter. Arjeplog har ett företagarklimat som ger näringslivet goda möjligheter att verka och utvecklas. Kommunen ska arbeta aktivt med information. Informationsarbetet präglas av en positiv anda och syfta till att stärka bilden av Arjeplog som en attraktiv etableringsort. Konkurrenskraftiga taxor och avgifter Målet i kommunen är att kommunens taxor och avgifter inom de affärsdrivande verksamheterna är konkurrenskraftiga i förhållande till övriga kommuner i landet. Ett långsiktigt hållbart samhälle Arjeplog ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle enligt kretsloppsprincipen. I ett långsiktigt hållbart samhälle ingår också en god livskvalitet, det vill säga att människan inte ska utsättas för hälsoskadliga utsläpp eller gifter vi som lever nu inte får försämra förutsättningarna för kommande generationer våra livsmiljöer ska vara vackra och trivsamma, vi ska må bra och ha tid och plats för naturupplevelser. En viktig del i ett långsiktigt hållbart samhälle är folkhälsan och kommunen arbetar därför aktivt för att främja hälsan hos medborgarna i kommunen. På landsbygden utgör ett aktivt skogsbruk en viktig länk i det fungerande kretsloppssamhället
12 Mål Livskvalitet i toppklass De som bor, vistas och verkar i Arjeplog är nöjda med den kommunala servicen i de mätningar som görs av de enskilda nämnderna/styrelserna. Företagsklimatet i Arjeplog ska ligga bland de 100 bästa i landet i Svenskt näringslivs rankning av företagsklimatet i Sverige Vid utgången av år 2008 ska minst 75 % av medborgarna i åldersgruppen år vara förvärvsarbetare Konkurrenskraftiga taxor och avgifter Avgifterna inom de affärsdrivande verksamheterna är bland de lägsta i landet samtidigt som självfinansieringsgraden sett över tiden är 100 % Måluppfyllelse I den medborgarundersökning som kommunen låtit SCB genomföra våren 2008 kan man konstatera att Arjeplogs kommun erhåller höga betyg för vatten, räddningstjänst, äldreomsorg, förskola, renhållning, gymnasieskola, grundskola och stöd för utsatta personer. Totalt ligger Nöjd medborgarindex på 53 för samtliga områden att jämföras med riksgenomsnittet på 54. De områden som får lägre betyg än riksgenomsnittet är Fritid-idrott, Fritid-kultur. Betyget för gång- och cykelvägar ligger på riksnivå. Målet ej uppnått då kommunen ligger på plats 264. I den företagarenkät som kommunen genomfört i samarbete med SCB kan man konstatera att enligt deras Företagsmiljöindex så ligger betygen statistiskt säkerställt under medelvärdet för likvärdiga kommuner för områdena kommunikationer, kompetensförsörjning, kommunikationer och samhällsservice/boende. När det gäller SCB:s Företagsserviceindex ligger Arjeplog statistisktsäkerställt ej lägre än övriga kommuner för områdena inställning till företagande, service och upphandling men däremot statistiskt säkerställt högre än likvärdiga kommuner vad gäller tillståndsgivning. Då statistiken endast finns tillgänglig för 2007 kan man konstatera att förvärvsintensiteten då låg på 80,2%. Målet bör omformuleras så att det går att utvärdera i enlighet med aktuell statistik. Avgifterna för de affärsdrivande verksamheterna ligger, jämfört med övriga kommuner i landet, över median. Detta innebär att målet med att ha bland de lägsta avgifterna i landet ej är uppfyllt. Självfinansieringsgraden för renhållning ligger på ca 120 %, vilket har att göra med att man har planerat för reinvesteringar. För VA ligger den på ca 97 %. Vad gäller Fjärrvärmen ligger kommunen på en självfinansieringsgrad om 92 %, vilket har att göra med att kapitalkostnaderna varit väldigt höga sista åren på grund av utbyggnader. Detta kommer med tiden att räta upp sig och vi kommer att nå en självfinansieringsgrad på 100 %
13 Medarbetare/arbetssätt Strategier Arjeplogs kommun är en attraktiv arbetsgivare och våra medarbetare arbetar med medborgaren/kunden i fokus. Ett arbetssätt med medborgaren i fokus Den kommunala verksamheten utgår från medborgarnas behov av insatser och service. Arbetet i kommunen är därför viktigt och betydelsefullt. Kvaliteten i den kommunala verksamheten skapas i mötet mellan medarbetare och medborgare/kund/brukare. Medarbetarna bidrar till måluppfyllelse och effektiva arbetsprocesser genom ett aktivt deltagande i utvecklingen av verksamheten. Ett systematiskt kvalitetsarbete ska bli en naturlig del i verksamheten. Bra arbetsliv Kommunen skapar, med ett tydligt och bra ledarskap, en god arbetsmiljö som leder till ett gott arbetsresultat. Ett arbetsresultat som ger mervärde åt medborgarna. Den samlade kompetensen tas tillvara när de anställda ges möjlighet till inflytande och delaktighet på arbetsplatsen. Medarbetarna erbjuds goda möjligheter till utveckling, ett jämställt arbetsliv med marknadsmässiga villkor. Mål Bra arbetsliv Medarbetarna känner trivsel, delaktighet och kan utvecklas i sitt arbete Sjukfrånvaron har halverats till år 2008 i jämförelse med 2003, vilket innebär att sjukfrånvaron ska uppgå till högst 8,5 % vid utgången av Vid utgången av 2010 ska inte sjukfrånvaron överstiga 6 %. Kommunens lönepolicy och lönekriterier ska tillämpas på samtliga förvaltningar Under 2008 ska en ledar- och medarbetarpolicy tas fram och implementeras hos samtliga ledare och medarbetare Måluppfyllelse De undersökningar som genomförts vad gäller den psykosociala arbetsmiljön pekar på att målet ej uppnåtts och att detta område kan förbättras avsevärt. 6,5 % - uppfyllt Implementering sker under 2008 och 2009 för att tillämpas i lönerevisionen 2010 Ej uppnått då arbetet ej påbörjats. Målet kvarstår för
14 Ekonomi Strategier Arjeplogs kommun skall ha en god ekonomisk hushållning För att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning används följande analysmodell: Resultat - Vilken balans har kommunen haft över sina kostnader och intäkter under året och över tiden? Kapacitet - Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk - Föreligger några risker som kan påverka resultat och kapacitet? Kontroll - Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Kommunfullmäktige har fastställt mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Årets negativa resultat har medfört att flertalet av de fastställda målen ej kunnat uppfyllas, och därför måste åtgärder vidtas för att säkerställa en god ekonomisk hushållning på sikt. Mål Måluppfyllelse Resultat Verksamheternas nettokostnader och finansnetto får uppgå till högst 98 % av 98 % - Uppfyllt för perioden För skatteintäkter och bidrag 2008 är dock målet ej uppfyllt Nettoinvesteringarna (kopplade till skattefinansierad verksamhet) ska långsiktigt ligga på en nivå som understiger de planenliga avskrivningarna 268 % - Ej uppfyllt Kapacitet Kommunalskatten ska behållas oförändrad 22,28 - Uppfyllt Soliditeten (exkl ansvarsförbindelse) ska vara minst 60 %. 54 % - Ej uppfyllt Risk Förbättrad likviditet Ej uppfyllt Senast år 2009 uppnå en situation där likviditeten motsvarar en månads betalningsberedskap, ca 15 mkr Detta mål kan ej anses uppfyllt Kontroll Prognossäkerheten och budgetföljsamheten ska vara god. Målet ska vara att inga budgetöverskridande förekommer. Vid konflikt mellan mål och medel är Under året har prognoserna varierat avsevärt det medlen som styr. Målet skall i detta fall omprövas och omformuleras varför detta mål ej kan anses uppfyllt
15 Ekonomisk översikt och finansiell analys RESULTAT - KAPACITET Kommunens resultatutveckling exklusive extraordinära kostnader för åren visar att kommunen för första gången under dessa år redovisar ett underskott. Kommunens resultatutveckling (exkl. extraordinära kostnader i tkr) Kommunens nettokostnadsandel av skatteintäkter Ett av Arjeplog kommuns finansiella mål är att kommunens nettokostnader inklusive avskrivningar och räntenetto får utgöra högst 98 % av de samlade skatteintäkterna, generella statsbidrag och erhållna utjämningsbidrag under perioden Utfallet för perioden uppgår till 98 %. Under 2008 uppgick nettokostnaderna till 104 % av skatteintäkterna Nettokostnadsandel av skatteintäkter, inkl avskrivningar i % Kommunens resultat för 2008 uppgår till -6,5 Mkr. Underskottet återfinns i huvudsak bland finansförvaltningen. För 2007 återfinns jämförelsestörande poster om 742 Tkr avseende avvecklingskostnader samt nedskrivningskostnader. Koncernens uppvisar ett negativt resultat på -8,7 Mkr. Samtliga bolag förutom Kraja AB och Wallquist minnesfond redovisar negativa resultat. De positiva resultaten uppgår marginellt med 13 tkr. Koncernens resultatutveckling i Tkr Skatte- och nettokostnadsutveckling (förändring i %) Nettokostnadsutveckling 7,5 3,9 3,2 Skatter och statsbidrag -1,2 2,5 1,5 Under 2008 har nettokostnaderna ökat med 7,5 % Verksamheternas intäkter har ökat med 9,5 Mkr vilket motsvarar 13 % och kostnaderna ökade med 20,5 Mkr vilket motsvarar 9,5 %. Den stora ökningen mellan åren beror på att flyktingverksamheten tillkommit under året, vilket genererar både intäkts- och kostnadsökning. Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag minskade med 1,2 % under
16 Finansnetto För 2008 uppgår finansnettot till Tkr, vilket är en försämring med tkr jämfört med 2007 (Se även not 6,7) Likvida medel saknas och vid årsskiftet nyttjades 31,8 Mkr av checkräkningskrediten. Kommunens finansnetto, utveckling i Tkr Koncernens finansnetto har försämrats med 2,7 Mkr och uppgår till -5,7 Mkr. Stiftelsen Arjeploghus finansnetto uppgår till -2,7 Mkr vilket tillsammans med kommunens negativa finansnetto orsakat försämringen. Koncernens finansnetto, utveckling Investeringar Kommunens nettoinvesteringar under året uppgår till 24,8 Mkr, vilket innebär en ökning jämfört med 2007 med 9,2 Mkr. Investeringsutgifterna för året uppgår till 35,7 Mkr och inkomster till 10,9 Mkr. Inkomsterna består av bidrag med 9,7 Mkr och försäljningsinkomster med 1,2 Mkr. Nettoinvesteringar (kommunen), Mkr ,3 18,4 29,1 15,6 24, Ser man till investeringsvolymen i förhållande till avskrivningsnivån för kommun får man ett mått på om tillgångarnas värde byggs upp eller om man riskerar framtida kapitalförstöring. Arjeplogs kommun har under flera år haft högre investeringsvolym än avskrivningsnivå, vilket indikerar att tillgångsmassan byggs upp och att kommunen satsar på utveckling. Totalt uppgår samtliga nettoinvesteringar till 216 % av avskrivningarna. Kommunens mål är att nettoinvesteringarna (kopplade till skattefinansierad verksamhet) ska ligga på en nivå som understiger de planenliga avskrivningarna. För 2008 uppgår de skattefinansierade investeringarna till 268 % av avskrivningarna. Investeringar Investeringsvolym (Mkr) 24,8 15,6 29,1 Nettoinvesteringar/ Avskrivningar (%) 216 % 129 % 271 % Ett annat viktigt nyckeltal är skattefinansieringsgraden, som mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Under 2008 har kommunen inte kunnat finansiera samtliga investeringar med egna medel utan varit i behov av upplåning
17 Investeringsredovisning Förvaltning Utfall inkomst Utfall utgift Netto Budget 2008 Avvikelse Kommunstyrelsens vht omr Kultur-, Fritids- och Utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö-, Bygg och Räddningsnämnden Summa nettoinvesteringar Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Allmänna avdelningen, Tekniska kontoret och Politisk verksamhet Politisk verksamhet Allmänna avdelningen Tekniska kontoret Summa kommunstyrelsens vht omr Större investeringar under året tkr Budget 2008 Redovisat Avvikelse Total Redovisat tom Prognos Avvikelse 2008 budget 2008 totalt Slutredovisade projekt Fjärrvärme Drottninggatan Utbyggnad brandstation Markiser klassrum Lokaler Lärcentra Pågående projekt Nya lokaler BST Iordningsställande flyktingboende VA Skeppsudden Utbyggnad Silvermuseet Bland de pågående projekten beräknas 1 Mkr ur bygdemedel tillföras projekt VA Skeppsudden under När det gäller konstgräsplanen har 250 Tkr erhållits från fotbollsförbundet och 600 tkr beräknas ur bygdemedel (2009). Kommunen erhåller 500 Tkr av Skellefteå Kraft 2009 som ska delfinansiera konstgräsplanen enligt beslut i kommunfullmäktige. Utbyggnaden av Silvermuseet är beräknat med en totalkostnad av 10 Mkr och med extern finansiering med 7,5 Mkr. Kommunens finansiering uppgår därmed till 2,5 Mkr. Soliditet Soliditet 54 % 60 % Tillgångsförändring 6 % 4 % Förändr. eget kapital -5 % 4 % Kommunens soliditet uppgår till 54 % vilket är en minskning med 6 % jämfört med Kommunens mål är att soliditeten ska vara minst 60 %. Soliditetens utveckling (kommunen) i % Koncernens soliditet har minskat med 5 % och uppgår vid årsskiftet till 42 %
18 Koncernens soliditetsutveckling i % Anläggningslånen uppgår till 26,8 Mkr vid årsskiftet. Inga nya lån har upptagits. Totalt nyttjades 31,8 Mkr av checkräkningskrediten vid årsskiftet. Lånefinansieringsgraden har ökat med 8 % och uppgår till 28 %. De långfristiga skulderna uppgår till 19,2 Tkr per invånare vid årsskiftet (inkl checkräkningskrediten). Kommunens låneutveckling, Mkr inkl checkräkningskredit Eget kapital visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Eget kapital består av anläggningskapital (kapital i anläggningstillgångar för stadigvarande bruk) och rörelsekapital (kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Kommunens egna kapital minskade med 6,5 Mkr. Anläggningskapitalet ökade med 20,3 Mkr och rörelsekapitalet minskade med 13,8 Mkr ,6 35,7 37,9 31,6 28, Eget kapital Mkr Skuldsättningsgrad Av kommunens totala tillgångar har 46 procent finansierats med främmande kapital Total skuldsättningsgrad 46 % 40 % -varav avsättningsgrad 3 % 3 % -varav kortfristig skulds.grad 31 % 19 % RISK - KONTROLL Likviditeten är ett mått på kortsiktig betalningsförmåga, att betala i rätt tid när skulderna förfaller. En hög likviditet visar på god finansiell styrka och därmed låg potentiell risk. För år 2008 var målet att likviditeten skulle förbättras och att senast år 2009 uppnå en situation där likviditeten motsvarar en månads betalningsberedskap, ca 15 Mkr. För att kunna klara finansieringar har dock checkräkningskrediten ökats till 45 Mkr efter årsskiftet. Kommunens likviditetsutveckling, Mkr 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0,8 2, varav långfristig skulds.grad 12 % 18 %
19 Utveckling av pensionsförpliktelser Pensionsåtaganden intjänade fr.o.m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen och uppgår till 8 Mkr (inkl särskild avtalspension/ visstidspension och löneskatt). Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas inom linjen i balansräkningen uppgår till 87,3 Mkr inklusive löneskatt. De totala pensionsförpliktelserna uppgår till 95,3 Mkr. Detta kan jämföras med det marknadsvärdet på pensionsfonden som uppgår till 12 Mkr. Skuldens täckningsgrad uppgår därmed till 13 % baserat på bokfört värde. Återlånade till verksamheten är alltså 83 Mkr. Det bokförda värdet på pensionsfonden uppgick till 10,3 Mkr. Erhållen utdelning uppgår till 313 Tkr under året, utdelningen är återinvesterad i fonden. Framtida pensionsutbetalningar är ingen potentiell risk utan en verklig, eftersom dessa betalningar kommer att ta fart i slutet av detta decennium och då kraftigt påverka likviditeten Avsättningar (inkl särskild löneskatt) för pensioner och liknande poster Ansvarsförbindelser (inkl särskild löneskatt) Totala pensionsförpliktelser Finansiella placeringar avsedda för att finansiera framtida pensionsutbetalningar; bokfört värde Finansiella placeringar avsedda för att finansiera framtida pensionsutbetalningar; marknads värde "Återlånade" medel (skillnad mellan totala pensioner och finansiella placeringars marknadsvärde enligt ovan) Avstämning mot kommunallagen balanskrav Balanskravsresultat (Tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår nedskrivning enl beslut fullmäktige Avgår extraordinära kostnader Justerat resultat Återställande av tidigare års förluster Kvar att återställa Kommunallagen säger att om kostnaderna överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Kommunen har inga underskott från tidigare år som skall återställas. Det underskott som kommunen redovisar för innevarande år skall återställas med 50 % vardera år 2010 och Slutsatsen är således att kommunen inte klarar balanskravet för
20 Driftsredovisning per verksamhet inkl interna poster Verksamheter tkr Budget 2008 Utfall 2008 Utfall 2007 Budgetavvikelse 2008 Förvaltning Kommunstyrelsens vht omr* Kultur-, Fritids och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö-, Bygg och Räddningsnämnd Summa styrelser nämnder Interkommunala avgifter BST Bidrag flyktingmottagningen Årets pensionsutgift Återföring avsättning avgångsvederlag Momsbidrag köp av verksamhet För låg PO, pensionsskuld Avskrivningar fordringar Övriga finansiella kostnader Reavinst/förluster Förlustansvar egnahem Planenliga avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Allmänna avdelningen, Tekniska kontoret och Politisk verksamhet Politisk verksamhet Allmänna avdelningen Tekniska kontoret Summa Kommunstyrelsens vht omr Driftsprojekt Projekt, tkr Kostnader 2008 Intäkter 2008 Nettokostnad 2008 Gränslöst entreprenörskap i skolan del II Energirådgivning Gränslöst entreprenörskap i skolan del Det bedrivs 35 driftsprojekt i kommunen varav 2 är EU-projekt. Projekten som hel- eller delfinansieras är tidsbegränsade. Det projekt som har störst bruttokostnad är Projekt Gränslöst entreprenörskap i skolan del II som uppgår till 375 Tkr under året. Projektets första del är avslutad och slutredovisad under året. Bland övriga större projekt fortsätter socialförvaltningens projekt Kompetensstegen och stimulansmedel som finansieras via Socialdepartementet och Socialstyrelsen. Den externa finansieringsgraden för de största projekten varierar mellan %. Av samtliga projekt som bedrivs har fjorton projekt en bruttokostnad mindre än 35 Tkr varav 64 % av dessa bedrivs inom skolans verksamhetsområde. För mer detaljerad information angående de olika projekten, se separat bilaga Årsredovisning Driftsprojekt
21 Prognossäkerhet Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. Budgetavvikelse Tkr Årsprognos Jan-juni Årsprognos jan-sep Bokslut 2008 Händelseförändring Ränteförändring låneskuld 1% Löneförändring med 1%, inkl PO Bruttokostnadsförändring med 1% +/- +/- +/- Kostnad /intäkt,tkr Kommunstyrelsen Generell avgiftsförändring med 1% Generella statsbidrag med 1% +/- +/ KFU nämnden Förändrad utdebitering med 1 kr Förändr. Befolkning 10 personer +/- +/ Socialnämnden heltidstjänster (19 000) +/ MBR nämnden Summa nämnder Kommunen kommer fortsättningsvis att fokusera ekonomistyrningsarbetet på att förbättra prognossäkerheten och budgetföljsamheten. Känslighetsanalys Kommunen påverkas mycket av händelser som ligger utanför dess egen kontroll. Tabellen nedan visar hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. Generellt kan sägas att kommunen är mycket beroende av skatteintäkter och generella statsbidrag på intäktssidan. Ett av kommunens viktigaste mål är därför jobba med att öka invånarantalet i kommunen
22 Medarbetare Personalstruktur Antalet anställda vid Arjeplogs kommun har ökat under det gångna året. Under 2008 har 385 personer varit anställda med månadslön. Detta kan jämföras med 2007 då 383 personer var anställda med månadslön. Det har alltså skett en ökning av antalet anställda med månadslön med ca 0,3 % sedan föregående år. Tillsvidareanställda per nämnd Tillsvidareanställda, antal Kvinnor Män Totalt Kommunstyrelsen Kultur- Fritids- och utbildningsnämnd Socialnämnden Miljö- Bygg- och Räddningsnämnd Totalt kommunen I anställning med månadslön under 2008 fanns 287 kvinnor (75 %) och 97 män (25 %). Fördelning av män och kvinnor i heltids- och deltidsanställning med månadslön Tillsvidare Därav Kvinnor Män Heltid Deltid Visstid Därav Kvinnor Män Heltid Deltid Totalt Antalet årsarbeten har ökat jämfört med föregående år. År 2008 hade kommunen 343,75 årsarbetare som kan jämföras med 328,43 för år Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har minskat totalt sett i kommunen under året, både vad gäller korttids- som långtidssjukfrånvaro. I slutet av 2008 var 17 personer helt eller delvis sjukskrivna mer än två veckor. Detta kan jämföras med 2007 då 23 personer var sjukskrivna mer än två veckor. Oroande är att sjukfrånvaron för anställda under 29 år har ökat i förhållande till 2007 med en procentenhet. Även antalet personer med sjukersättning har ökat. 14 personer uppbar sjukersättning i någon form under 2008 (2007: 11 personer, 2006: 25 personer och 2005: 33 personer) Total sjukfrånvaro 6,5 % 8,0 % - långtidssjukfrånvaro* 61,4 % 67,8 % - sjukfrånvaro för män 3,6 % 4,1 % - sjukfrånvaro för kvinnor 7,7 % 9,5 % - anställda -29 år 3 % 1,9 % - anställda år 7,7 % 8,2 % - anställda 50 år - 6,7 % 10 % * Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Rehabilitering Rehabilitering av långtidssjuka är något av det viktigaste och det svåraste, som en arbetsgivare har att ägna sig åt. Den övergripande målsättningen är självklar, nämligen att den sjukskrivne ska kunna återgå i arbete i någon form. Vägen dit är inte lika självklar. Den kompliceras dels av att ett flertal organisationer med olika regelverk och resurser måste samverka och dels av att målbilden inte alltid ser ut på samma sätt för de inblandade. För att öka fokuseringen på rehabilitering har kommunen en särskild Rehab-grupp som består av förvaltningschefer, kommun- sekreterare, personalsekreterare och Pitehälsan. Gruppen har bland annat fastlagt: arbetsledarnas ansvar rutiner vid sjukskrivning, rapportering och hantering av sjukintyg individuella rehabplaner prioritering av rehabarbetet kartläggning av samtliga sjukskrivningar över två veckor
23 Arjeplogs kommuns fortsatta arbete ska fokusera på att; analysera individens förutsättningar såväl medicinskt som kompetensmässigt. kartlägga möjliga placeringar och åtgärder inom kommunen. matcha individens förutsättningar mot detta. Friskvård Alla anställda har rätt till en friskvårdstimma/vecka under arbetstid. Kommunens friskvårdsorganisation består av 24 friskvårdsmotorer, varav 4 ingår i en styrgrupp. Kommunen har under året avsatt 600 kronor/ anställd för friskvård. % deltagande deltagande 2008 % Månad deltagande 2007 % Deltagande friskvård De aktiviteter som erbjuds är spinning, callanetics, poweryoga och vattengympa. Andra aktiviteter som promenad, stavgång, cykel, skidåkning, styrketräning och simning utförs också. En gång/månad deltar de som motionerat i utlottning av vinster. Under året har kommunen anlitat en massör så att personalen har kunnat boka in 30 min. massage under arbetstid. All personal har även haft möjlighet att nyttja en elektrisk massagestol under arbetstid. En friluftsdag i Gäddviken gick av stapeln den 13 mars. Där kunde alla kommunanställda utnyttja sin friskvårdstimme för att promenera, springa, åka skidor eller åka skridskor. Priser utlottades bland deltagarna och det bjöds på fika. Den 12 maj fick kommunens anställda möjlighet att utnyttja sin friskvårdstimme till att delta vid Kyrkholmen runt Deltagarna skulle gå eller jogga runt Kyrkholmen. Bland de som deltog så lottades priser ut. Mellan den 6 oktober till 14 december genomfördes Höstkampen. Där tävlade fyra personer i lag genom att utföra sin friskvårdstimme varje vecka. I de lag där samtliga deltagare genomfört sin friskvårdstimme under perioden för höstkampen så delades ett pris ut. Även tre större priser delades ut bland de lagen som varje vecka utnyttjat sin friskvårdtimme i höstkampen. 55 lag var anmälda i höstkampen. En motivationshöjande föreläsning har under året hållits av PG Lundmark där han berättade om sitt deltagande i Paris- Dakartävlingen. Samtliga kommunanställda hade möjlighet att gå på denna föreläsning. Pitehälsan har hållit i en hälsogrupp för andra gången (senast under år ). Utifrån den screening som gjordes på samtliga tillsvidareanställda så utformades hälsogruppen. Denna grupp bestod av personer som visat på ett flertal hälsobelastande komponenter. Bland annat så har deltagarna fått undersöka sitt blodtryck, blodvärde, blodsocker och kolesterol. Vidare så har deltagarna genomfört ett konditionstest. Dessa undersökningar och test har varit återkommande för att se om resultaten förbättrats. Slutresultaten från hälsogruppen visar goda reslutat där flertalet av deltagarna har förbättrat sin hälsa. Deltagandet i hälsogruppen var frivilligt. På kommunens Intranet finns en länk till en egen sida om friskvård. Där presenteras alla friskvårdaktiviteter, friskvårdsmotorer, tävlingar m.m. På friskvårdssidan finns även länkar till andra intressanta hemsidor om t.ex. kost, sömn, arbetsmiljö och företagshälsovård. Under det gånga året har det genomförts två undersökningar på KS av den fysiska arbetsmiljön. Det resulterade i både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Tillbud, olycksfall, arbetsskador Det är viktigt att alla tillbud rapporteras så att åtgärder kan vidtas för att undvika olyckor. Under året har personalkontoret fått in 9 rapporter om tillbud (8 under 2007). Totalt 10 olycksfall har rapporterats (7 under 2007). Vanligaste olycksfallen är fall, slag, kläm, skärsår och stukningar. Av dessa har inget anmälts till Försäkringskassan och AFA som arbetsskada (4 anmälningar år 2007)
24 Föräldraledighet Under 2008 har personalen totalt tagit ut hela dagar i föräldraledighet, vilket är i samma nivå som föregående år. Kvinnor har tagit ut dagar (2007: 2 141st) och män tagit 103 dagar (2007: 80st). Kvinnorna tar därmed ut ca 95,4 % av den totala föräldraledigheten. Männens andel har ökat eftersom kvinnornas andel föregående år var 96,4 %. Det är 26 kvinnor och 6 män som har varit föräldralediga under Föregående år var det 24 kvinnor och 4 män. Kvinnorna tog under 2008 ut ca 82 dagar/person i genomsnitt. För männen var motsvarande summa 26 dagar/person. Semester och semesterlöneskuld Antalet sparade semesterdagar för månadsavlönade har minskat med ca 2,3 % från föregående år. Det har dock skett en ökning för KFU och MBR Diff. Förändring KS ,4 % KFU ,8 % SOC ,5 % MBR ,4 % Totalt ,3 % För första gången redovisas även sparade semestertimmar och flextid hade personalen 283,72 sparade semestertimmar med en total kostnad på kr. Flextiden uppgick till 939,44. Den totala kostnaden för det var kr. Den totala semesterlöneskulden till de anställda var kr Detta är en ökning med ca 4 % vid en jämförelse med 2007 års semesterlöneskuld kr. Under 2008 var kostnaden för arvoden och förlorad arbetsförtjänst till politiker tkr. Det kan jämföras med år 2006 då motsvarande summa var tkr. Det har alltså skett en minskning med ca 4 %. Kommunens personalsociala kostnader har ökat med ca 0,7 % jämfört med föregående år. År 2008 var dessa kostnader tkr. Större delen av kostnaderna fördelar sig på utbildning (47 %), företagshälsovård/rehab (23 %) och personaltrivsel/representation (12 %). Övertid Med övertid i den här redovisningen menas all typ av mertid som är arbetad tid utöver ordinarie arbetstid. Övertidsuttaget har ökat inom KS (44 %), SOC (13 %) och MBR (45 %). Inom KFU har övertiden däremot minskat med 16 %. År 2008 arbetade personalen totalt timmar övertid jämfört med timmar år Diff. Förändring KS % KFU % SOC % MBR % Totalt % Kommunens totala skuld för okompenserad övertid var : tkr (071231: 975 tkr). Trivselaktiviteter Kommunen har under 2008 avsatt 500 kr/anställd till personaltrivsel. De anställda har själva fått välja ur en meny av aktiviteter som genomfördes 13 september till 22 november. Personalkostnader Den totala personalkostnaden har ökat med 11,11 % jämfört med föregående år. År 2008 var den 149,4 miljoner kronor och år 2007 uppgick motsvarande kostnad till 134,4 miljoner kronor. Ökningen beror främst på att kommunen har öppnat ett flyktingboende samt Kommunals löneavtal. Aktvitet Fiskeresa till Rösvik i Norge Shoppingresa IKEA med lunch. Två resor anordnades. 1 resa per anmäld deltagare Hockeymatch i Skellefteå med middag och shopping Pite Havsbad med middag, underhållning av Wallmans Salonger och övernattning Resa till Luleå med shopping och bowling Middag i Arjeplog Egenavgift kr 0 kr 0 kr 400 kr 0 kr 0 kr Den totala lönekostnaden ökade med 12 % från tkr (2007) till tkr (2008). 67,9% av 365 inbjudna deltog i någon av de sex aktiviteter som genomfördes. Förra året deltog 68,2%. Två av aktiviteterna hade kostnader som översteg
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Läs merFinansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Läs merDelårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige
Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens
Läs merBokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merbokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs mer31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Läs merbokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Läs merBoksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Läs merDelårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:
Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...
Läs merbokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merFinansiell profil Falköpings kommun
Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Läs merPeriodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
Läs merVerksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Läs merFinansiell profil Falköpings kommun 2007 2009
Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Läs merFinansiell profil Munkedals kommun
Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Läs merKommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5
Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar
Läs merPeriodrapport Maj 2015
Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Läs mer31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Läs merOlofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB
Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar
Läs merDelårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER
Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178
Läs merFinansiell profil Salems kommun
Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden
Läs merPreliminärt bokslut Region Örebro län December 2017
Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning
Läs merMånadsuppföljning januari mars 2018
Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga
Läs merPolicy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1
Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål
Läs merBudget 2018 och plan
1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
Läs merMånadsuppföljning januari juli 2015
Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av
Läs merFoto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning
Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt
Läs mer(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400
Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012
Läs merGod ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT
Läs merLedningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Läs merLaholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell
Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1
Läs merMånadsrapport Piteå kommun januari maj 2010
Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508
Läs merGranskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Läs merGranskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merDelårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos
2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens
Läs merBudgetuppföljning 1:a tertialet 2017
Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det
Läs merRÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Läs merDnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287
Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Läs merBoxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
Läs merGranskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merFörutsättningar och omvärldsbevakning
Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet
Läs merLaholms kommun Granskning av delårsrapport per
Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten
Läs merBOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018
BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer
Läs merInformation om preliminär bokslutrapport 2017
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret
Läs merPreliminär Bokslutsrapport December 2016
Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.
Läs merBokslutskommuniké 2015
Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merEkonomisk rapport april 2019
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund
Läs mersamt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större
Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober
Läs merVision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs merPeriodrapport OKTOBER
Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys
Läs merFinansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.
Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning
1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Läs merMånadsrapport Piteå kommun januari mars 2010
Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851
Läs merGÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Läs merDelårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31
Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.
Läs merRiktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson
Läs merPolicy för god ekonomisk hushållning
Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:
Läs mersamt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större
Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
Läs merStrategisk plan
Strategisk plan 2017-2019 Budget 2017 Dokumentnamn Strategisk plan 2017-2019 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 4 Fastställd/upprättad 2016-09-19/KS 2016/484 Senast
Läs merBokslutskommuniké 2013
Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen
Läs merEkonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat
Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder
Läs merBudget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat
Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merBudgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos
Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Läs merEkonomi. -KS-dagar 28/1 2015-
Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster
Läs merMånadsrapport Piteå kommun januari september 2009
Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273
Läs merBOKSLUTSRAPPORT 2011
BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar
Läs merDina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning
Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet
Läs merRevisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking
Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2
Läs merOsby kommun Granskning av delårsrapport per
Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av
Läs merÖvergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun
1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merDelårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31
Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2
Läs merDelårsrapport 2012-08-31
Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Läs merLedningsrapport december 2018
Resultat före finansnetto är +220 mnkr vilket är 94 mnkr bättre än budget och 59 mnkr sämre än föregående år. Finansnettot är negativt med 70 mnkr vilket helt beror på orealiserad värdereglering av pensionsportföljen
Läs merPersonalstatistik Bilaga 1
Personalstatistik Bilaga 1 2016 2015 2014 Arbetad tid Antal årsarbetare* 678 681 691 Antal anställda per december Totalt antal anställda (inkl timanställda) 681 690 702 varav tillsvidareanställda 655 666
Läs merBUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS
VÅ R G E M E N S A M M A PLÅNBOK 2019 E n ko r t fa t t ad i n fo r m a t i o n o m å r s b u d g e t e n Läs årsbudgeten i sin helhet osthammar.se/ kommunensbudget BUDGET 2019 Inkomster Utgifter Resultat
Läs merGranskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22
Läs merPensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder
Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:
Läs mer