Hygien i förskolan. Upplägg av presentation

Transkript

1 Hygien i förskolan Annkristin Axén Områdesansvarig skolor & förskolor Miljöförvaltningen i Stockholm stad Upplägg av presentation Riktad tillsyn i Stockholm Smitta i förskolan Smittvägar Hygien i förskolan Städning i förskolan Åtgärder vid smittoutbrott

2 Tillsyn av skolor och förskolor Stockholms kommun Projekt skola/förskola Projektupplägg 7 st handläggare inkl. projektledare och områdesansvarig Målet är 200 besök per år Stadsdelsvis(14 st) Både egenkontrollen och lokalerna inspekteras Även alla uppföljningar drivs inom projektet Vi kommer ut vart 5:e år till varje stadsdel!

3 Planerad tillsyn Informationsmöte / informationsutskick Bokningsbrev till verksamhetsutövare Tillsynsbesök (2-4h) Genomgång av egenkontrollen Mycket olika nivå! Inspektion av lokalerna Inspektionsrapport inkl. följebrev Alt. uppmaning i följebrevet Alt. föreläggande Avslutsskrivelse Informationsbroschyr Arbetsmaterial Tar upp alla områden vi tittar på Finns på hemsidan Inspektionsrapport Mallen används även som informationsmaterial till vu Bedömningsgrunder Dokument som ständigt uppdateras Förslag på formuleringar till inspektionsrapporten

4 Tillsynsområden enligt MB och tobakslagen Lokalens utformning Bl.a. antal toaletter, tillgänglig yta för barnen, dagsljus och belysning, skötsel och underhåll Radonprotokoll Städ- och hygienrutiner Städning av lokalerna, skötrum, anslagna rutiner, städutrymme Bullerdämpande åtgärder, identifiering av bullerkällor Buller från installationer, t.ex. ventilation, buller från verksamheten, t.ex. bullerplattor Ventilationsprotokoll och rutiner för driftstörningar Kontroll av ventilation, upplevd luftkvalitet och uppmätt koldioxidhalt Rutiner för mätning av varmvattentemperatur Utformning av v-vatteninstallation, uppmätt v- vattentemp. Rutiner för att upptäcka fuktskador, t.ex. skyddsrond Observationer av tecken påfuktskada, t.ex. lukt, missfärgningar, fuktindikationsmätning Förebyggande allergirutiner, t.ex. allergirond och dokumentation Rutiner för kemikaliehantering, t.ex. inköpspolicy och säkerhetsdatablad Förvaring och märkning av kemiska produkter Avfallshantering inkl. farligt avfall Inspektion av soprum/förvaringskärl Rutiner för kontroll av inomhustemperatur och felanmälan Uppmätt inomhustemperatur Resurshushållning, t.ex. energibesparande åtgärder och källsortering Tända lampor i outnyttjade rum, rinnande kranar, torkskåp Rutiner kring rökning Notering av tobakslukt eller rökning intill lokalerna/gården Egenkontrollens övergripande utformning Rutiner, ansvarsfördelning, dokumentation Övrig lagstiftning Livs, arbetsmiljö och brandskydd Smitta i förskolan Bakgrund Smittvägar = hur smittan sprids Begränsa och förebygga

5 Smitta i förskolan Skrift från Socialstyrelsen 2008 Hur man minskar risken för smittspridning i barngruppen Hur man kan engagera barnen i det arbetet Handfasta råd om t.ex. handhygien Fakta om smittsamma sjukdomar i förskoleåldern Ordlista, referenslista och internetadresser Barnomsorg i grupp Ökar risken för luftvägsinfektioner med ca 20-30% 6-8 infektioner per år Barn är olika och reagerar olika Ålder och kön Yngre barn har fler infektioner Störst påverkan på barn under tre år Pojkar har fler infektioner än flickor Gruppstorlek påverkar smittspridning

6 Sjukfrånvaro hos barn i förskolan 75% beror på övre luftvägsinfektioner 15% på mag-tarminfektioner 10% övriga infektioner Infektioner - Virus och Bakterier Virus och bakterier är mikroorganismer som sprids på likartat sätt 90 % av övre luftvägsinfektionerna orsakas av virus förkylning Antibiotika kan bota många bakterieinfektioner Inte verksamt mot virus Det kan vara svårt att skilja virus-och bakterie infektioner åt

7 Att stanna hemma Om, när och hur länge? Vad kan förskolan kräva? Information till föräldrarna Feberfri minst ett dygn Allmäntillståndet Viktigt att bedöma barnets allmäntillstånd Det är viktigt att ställa sig frågan: Orkar barnet med förskolans verksamhet både inom- och utomhus?

8 Ansvarig myndighet Smitta som förs via människor Hanteras enligt Smittskyddslagen Sjukvården, SME, SMI Sanering av lokaler/objekt p g a misstänkt smitta Objektet hanteras enligt Miljöbalken Miljöförvaltningen Smittskyddslagen Smittskyddslagen omfattar smittskyddsåtgärder som riktar sig mot människor. Landstinget ansvarar Smittskyddsåtgärder som riktas mot objekt eller djur regleras i andra lagar. Kommunerna och vissa myndigheter ansvarar

9 Smittskyddslagen Smittskyddslagen omfattar alla sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som inte endast är ett ringa hot mot människors hälsa. Mer omfattande smittskyddsåtgärder begränsas till vissa såkallade allmänfarliga sjukdomar. Anmälningspliktiga sjukdomar 62 sjukdomar Skyldig att söka läkare för undersökning Läkaren har rapporteringsskyldighet Smittskyddsläkare, SMI Vissa är även smittspårningspliktiga Exempel på anmälningspliktiga sjukdomar Botulism, EHEC, Legionellos, MRSA, Mässling, Salmonellos, Shigellos

10 Smittvägar Direktkontakt Droppsmitta Kontaktsmitta/Objektburen smitta Livsmedelsburen smitta Blodsmitta Direktkontakt Direktkontakt mellan barnen (och personalen) Ofta via händer Direktkontakt är en vanlig smittväg för Förkylningsvirus Hudinfektioner För att förhindra smitta gäller det att använda barriärskydd, dvs. tvätt, handtvätt, handskar och engångsunderlägg.

11 Droppsmitta Droppsmitta genom nysningar och hosta Den vanligaste formen av överföring av bakterieeller virusinfektioner När en smittad person hostar eller nyser stöts små partiklar med droppkärnor ut i luften Kan träffa människor på upp till 3 meters avstånd Droppsmitta Lär barnen att hosta och nysa i armvecket istället för i handen eller rakt ut i luften Vädra lokalen regelbundet, 2-3 gånger dagligen i 5-10 minuter Vistas utomhus flera timmar per dag Minska kontakten mellan grupper inomhus i förskolan under infektionsperioder.

12 Luftvägsinfektioner Sprids genom direktkontakt med sekret från näsa, ögon och saliv (oftast via händer) Vid virus infektioner är man ofta smittsam strax innan man får symtom En pappersnäsduk för att snyta ett barn Stoppa använd näsduk i plastpåse, aldrig i fickan Tvätta händerna eller använd handsprit Kontaktsmitta/Objektburen smitta Sjukdomar som kan spridas mellan objekt och människa Kontaktsmitta via föremål som: Skötbord Näsdukar Leksaker Nappar Tandborstar Handdukar Badbaljor Livsmedel Djur

13 Kontaktsmitta/Objektburen smitta Napparna ska vara väl märkta och förvaras åtskilda och bytas ofta Tandborstar bör inte förekomma på förskolor men om det förekommer ska dom vara märkta, stå separat samt oåtkomligt för barnen. Livsmedelsburen smitta Överförs via förorenad mat Ofta kräkningar och diarré Livsmedelskontrollen Handhygien viktigt

14 Blodsmitta Smittöverföring sker främst via blod Sjukdomar Hepatit B, Hepatit C, HIV Smittöverföring extremt ovanligt i Sverige Smittar genom Blod som överförs till öppet sår, mun eller ögon Bett Tandborstar Begränsa och förebygga Egenkontroll Vem är ansvarig? Vem ska man kontakta? Var finns information? Vad ska vi göra? Skriftliga rutiner! Kontroll av att rutinerna följs

15 Hygien i förskolan Förebyggande åtgärder Hygienrutiner Handtvätt Rengöring av lokaler och inredning Skriftliga rutiner Hygien Rutiner för handhygien Rutiner för blöjbyte Städning Rutiner för hantering av smittutbrott Handhygien Handtvättavser att reducera eller avlägsna smuts. Använd vanlig flytande tvål och vatten Handdesinfektionavser att reducera framför allt tillfällig hudflora. Använd ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Viktigt att torka helt torrt Inte blanda!

16 Personalens handhygien Handtvätt för personal efter varje toalettbesök/blöjbyte före varje måltid före matlagning/mathantering efter utevistelser efter att man hjälp ett barn att snyta sig efter hantering av smutstvätt Personalens handhygien Före och efter tvätt med alkogel

17 Handsprit för personalen Etanolbaserad handdesinfektion/ Alcogel När inget synlig smuts förekommer påhänderna kan handsprit ersätta tvål och vatten Vid magsjuka bör man tvätta händerna med tvål och vatten innan man använder handsprit Arbeta in rikligt med handsprit i händerna på torr hud Fördela handspriten påoch mellan fingrarna påhandflator, handryggar och arbeta in den tills händerna känns torra Barnens handhygien Flytande tvål Pappershanddukar Privata tyghanddukar Torka noggrant Kontrollera!

18 Barnens handhygien Efter toalettbesök Efter blöjbyte Före måltider (även mellanmål) Efter utevistelse Under vuxens uppsikt! Egna handdukar Får inte hänga för tätt avskilda eller ordentligt mellanrum mellan handdukarna Ta bort vid smittoutbrott

19 Blöjbyte Vad som skall finnas: Anslagna rutiner Inga textilier Engångsunderlägg Engångshandskar Ytdesinfektion Flytande tvål Handsprit Blöjbyte Skötbord med avtorkningsbar dyna Engångsunderlägg som byts mellan varje barn Inte en hög påbordet och bara byta det översta lagret Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensider om den förorenats Dynan rengörs dagligen Blöjor kastas i hink med lock Oåtkomlig för barnen Töms ofta Alternativt plastpåsar som knyts ihop och kastas direkt

20 Blöjbyte Vid rengöring efter kräkningar, avföring och blod användas ytdesinfektionmed tensider Vid övrig rengöring används rengöringsmedel och vatten Inga textilier: Bakterier och virus trivs i fuktig miljöt ex fuktiga handdukar och mjuka leksaker Varför skriftliga rutiner? Rutinerna ska sättas upp väl synligt vid skötbordet Ny personal Vikarier Föräldrar som byter på barnen vid hämtning eller lämning

21 Madrasser för vila Separat förvaring av madrasser, täcken Extra viktigt vid smittoutbrott! Städning i förskolan Städning pårätt sätt är direkt avgörande för en bra inomhusmiljö Felaktig städning kan orsaka fuktskador, hälsobesvär och mycket höga kostnader för reparationer och för tidigt utbytta golv

22 Städning i förskolan Städhandboken SISAB Ett stöd när städningen i skolan upphandlas. Innehåller konkreta tips om hur städningen kan genomföras. Städrutiner Dokumentation av hur, när, var och av vem städning ska ske Skall vara uppsatt, t ex i städskrubb Även storstädning Rekommenderar så torra städmetoder som möjligt Ofta används för mycket vatten vid städningen Undvika fuktskador och onödigt slitage pågolv, minskad användning av kemiska produkter, färre emissioner Detta medför fuktskador som resulterar i mögel och andra emissioner som kan ge upphov till hälsobesvär. Förvaring av städutrustning och städprodukter Utslagsvask, frånluft, lås Upphängning av moppar

23 Dagligen Hur ofta? Matbordet torkas av före och efter varje måltid Disktrasan byts/tvättas dagligen Hygienutrymmen, inkl. leksaker Blöjbytesplats, inklusive tvättho Toaletter, pottor, handfat Golven Veckorengöring Hur ofta? Hyllor och andra ytor som barnen når 1-2 gånger per år Storrengöring Damning av höga hyllor, armaturer etc Tvätt av gardiner

24 Hur ofta? Rengöring av textilier och leksaker Handdukar 2 gånger/vecka samt vid behov Örngott 1 gånger/vecka samt vid behov Filtar, madrassöverdrag 1-2 gånger i månaden Leksaker varannan månad samt vid behov (diskmaskin/tvättmaskin) Varför skriftliga rutiner? Städfirma städar Förskolan vet vad som ska göras och när det inte blivit gjort Personal städar Morgonpersonal Kvällspersonal Ny personal/vikarier

25 Men om det händer ändå? Försök bryta smittvägarna Ta stöd av skriftliga rutiner Vidta åtgärder omgående Informera all personal Informera föräldrarna Ta stöd av Vårdcentralen Smittskyddsläkare SMI Miljöförvaltningen Smittoutbrott Grundligg rengöring av lokaler, utrustning och föremål Tvätta ytor i barnens höjd (dörrkarmar etc.) Ibland är det nödvändigt med desinfektion Dörrhandtag, toaletter och skötbord Förbättrade hygienrutiner Tvål och vatten, handsprit (men blanda aldrig!) Använd plasthandskar Använd plastförkläde vid risk för stänk t ex vid diarré och kräkningar Bort med tyghanddukar Extra tvätt av leksaker, madrassöverdrag etc Tvätta textilier Vid 60 C dör de flesta bakterier Sporerna överlever, men torktumling minskar mängden

26 Steget före med en fungerande egenkontroll Förskolans förebyggande arbete Syfte med egenkontroll Främja en hållbar utveckling Minska risker för hälsa och miljö Egenkontroll Ett lagkrav enligt miljöbalken Verksamhetsutövarens ansvar Legionella En bakterie som finns naturligt i småmängder i mark, sjöar, vattendrag och grundvatten. Förökar sig framförallt i tappvattensystem och i vatten i ventilations- och kylsystem

27 Risker med Legionella Smitta sker vid inandning av vattenaerosoler t.ex. från dusch Kan leda till svårartad lunginflammation 10-15% med dödlig utgång Cirka 100 rapporterade fall per år i Sverige Riskgrupper äldre människor personer med nedsatt immunförsvar Vila - Tillväxt - Avdödning

28 Förebyggande åtgärder Varmvattnet minst 50 C vid alla tappställen Alla ledningar (inkl. VVC retur) ha minst 50 C Ev. nedreglering skall ske i blandaren Ha lägst 60 C i beredare eller ackumulator Spola igenom tappställen som inte används regelbundet Se till att kallvattnet är kallt (< 20 grader) Kall. och varmvattenledningar ska ej vara i kontakt med varandra Ta bort ev. blindledningar Egenkontroll Mät varmvatten temperaturen regelbundet Även kallvattnet bör mätas Dokumentera Reagera vid avvikelse

29 Källor Smitta i förskolan En kunskapsöversikt Socialstyrelsen 2008 Hygien, smittskydd och miljöbalken Objektburen smitta Socialstyrelsen