Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola"

Transkript

1 Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola Som underlag och hjälp till denna handlingsplan har vi använt oss av Socialstyrelsens skrift Smitta i förskolan (2008)

2 Ansvar och information Ytterst ansvarig för smittskyddsarbetet på förskolan/skolan är rektor. Alla pedagoger har ett gemensamt ansvarar för att denna handlingsplan efterlevs i varje spår. Lokalvårdaren ansvarar för att lokalvården utförs enligt överenskomna rutiner. Dessa rutiner finns dokumenterade. Kock/kokerska ansvarar för att givna rutiner för hygien efterlevs i köket. Livsmedelslagen skall efterföljas och personalen i köket ska ha genomgått utbildning om hygienrutiner och uppföljning. Övrig personal som vistas i köket skall följa ovan givna riktlinjer, vad gäller ex kläder och hygien. Information till personal: Information till personal sker bland annat på följande sätt. Vid nyanställning informerar rektor om förskolans smittskyddsrutiner. Handlingsplanen finns på vårt intranät, under handlingsplaner. Genom de anslag om rutiner, som finns uppsatta t ex över skötbord. Personalen förväntas också själva aktivt söka information vid tveksamhet. Boken Smitta i Förskolan utgiven av Socialstyrelsen finns i ett exemplar i personalrummet.. Denna handlingsplan utvärderas årligen, i maj på en arbetsplatsträff. Information till barn: Barnen/eleverna skall få en hälsofostran, anpassad till deras ålder och utveckling. Pedagogerna arbetar för att ge barnen/eleverna kunskap omkring hygien och smittspridning, både i förskolan och skolan Några exempel: Vi lär barnen att hosta i armvecket. Vi lär barnen att spola med toalettlocket stängt. Vi lär barnen god handhygien, att tvätta händerna efter tvätta-torka-metoden*. Information till föräldrar: Information till föräldrar sker på föräldramöten, ibland riktade med BVC och/eller skolsköterska inbjudna. Vid speciella sjukdomar, ex barnsjukdomar, magsjuka, springmask sker informationen genom anslag på anslagstavla. Genom att denna handlingsplan finns tillgänglig för föräldrar att läsa, dels i ett exemplar/spår, samt på vår hemsida. *10-10-tvätta-torka-metoden 1. Tvåla in händerna 2. Gnid in tvållöddret i händerna så lång tid som det tar att räkna till 10 i lagom takt. Se till att hela händerna tvålas in, även fingertopparna och mellan fingrarna. 3. Skölj av tvållöddret från händerna under rinnande vatten så lång tid som det tar att räkna till 10 i lagom takt. 4. Torka händerna så att de blir torra. Reviderad

3 Smittvägar och Rutiner för att förebygga smitta på förskolan/skola/fritids Allmänt om smitta: Spridning av infektioner i förskolan/skola går inte helt att undvika. Om personal och föräldrar har kunskap om de vanliga infektionssjukdomarna och om hur de smittar, är det möjligt att hindra onödig smittspridning eller oro för smittspridning. Det är omöjligt att sätta upp regler för alla situationer. Till sist måste de vuxnas omdöme vara avgörande. Ett barn som är yngre än fyra år har i genomsnitt 6-8 infektioner om året. De följande åren sjunker injektionstillfällena till 3-5 i åldrarna 4-15 år. Kontaktsmitta: Smitta som bland annat sker via direktkontakt mellan personer, som vid t.ex. en hälsning där man skakar hand. Direktkontakt är en vanlig smittväg för förkylningsvirus. Smittan kan också överföras indirekt via förorenade föremål. För att förhindra kontaktsmitta gäller det att använda barriärskydd, dvs: tvätt, handtvätt, handskar, engångshanddukar mm. God handhygien för barn Exempel på när barn behöver tvätta händerna: När händerna är smutsiga Efter toalettbesök/blöjbyte (på blöjbarn tvättas barnens händerna efter blöjbyte) Före dukning, servering och måltid, Före medverkan vid bakning/matlagning Efter utevistelse Efter att barnet snutit sig Bör även göras när barnet kommer hem från förskolan/skolan. Det är lämpligt att låta de yngre barnen tvätta händer under vuxens uppsikt. Använd alltid flytande tvål. Använd egen handduk eller engångshanddukar. God handhygien för vuxna Exempel när personal behöver tvätta händerna När händerna är smutsiga Efter toalettbesök Efter blöjbyte och hjälp vid barns toalettbesök Före varje måltid, dukning och servering Före matlagning/bakning Efter utevistelse Efter att man snutit sig Efter att man hjälpt ett barn att snyta sig Efter hantering av smutstvätt Bör även göras när den vuxne kommer hem Använd alltid flytande tvål och engångshandduk När ingen smuts är synlig kan handsprit ersätta tvål och vatten. Händerna skall lufttorka efter att handsprit använts. Vid blöjbyten Engångshandskar, engångsunderlägg, engångshanddukar och handsprit behöver finnas inom räckhåll. Hygienrutiner finns uppsatta vid skötbordet. Bjöjbyte utförs på skötbord med avtorkbar dyna (som tål desinfektionsmedel) Vid blöjbyte används engångshandskar Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar/handduk Blöjorna kastas i hink med lock Dynan torkas av med ytdesinfektionsmedel efter varje blöjbyte Handdesinfektion behöver utföras efter att skyddshandskarna tagits av och slängt. Personalens handhygien är viktig för att förebygga utbrott av mag-tarmsmittor. Skötbord inklusive tvättho behöver rengöras med rengöringsmedel varje dag. Reviderad

4 Barnens toalettbesök/pottor God handhygien, se ovan Rengör pottorna med rengöringsmedel efter varje barn Vid bajs sprita pottorna efter varje barn Den som plockar undan i spåret torkar ur och spritar alla pottorna när dagen är slut. Leksaker, nappar, näsdukar, vattenlek Saker som barn suger på smittar mest. Vid svåra infektionsutbrott kan man behöva kasta saker som barn stoppar i munnen (t.ex. kritor, pennor mm.) som inte går att göra rena. Andra saker rengörs och desinfekteras regelbundet. Föräldrarna ansvarar för att barnens nappar kontrolleras och byts ut med jämna mellanrum. Alla barn har en märkt burk, där deras napp ligger då den inte används. Nappen används bara vid vila. Glasburkarna rengörs 1 ggn/v, fredagar. Vi använder pappersnäsdukar, som slängs efter varje person som använt den. Tvätta händerna eller använd handdesinfektionsmedel när du snutit barn. Vattenlek kan förekomma i baljor. Barnen badar inte i dem, de leker och undersöker med sina händer. På sommaren använder vi vattenspridare utomhus. Smittade och sjuka barn får ej delta. Lokalerna städas dagligen (se separat städschema) Vi använder inte tandborstar på förskolan. Exempel på infektioner som smittar via direktkontakt är huvudlöss, som smittar via kontakt med infekterat hår, och impetigo (svinkoppor), som smittar via direktkontakt med den infekterade huden. Direktkontakt är också en vanlig smittväg för förkylningsvirus, t.ex genom att skaka hand med varandra. Smittan kan också överföras indirekt via förorenade föremål. Använd inte gemensamma kammar och borstar. Desinficera händerna efter kontakt med små sår. Droppsmitta - Luftburen smitta Inomhus kan de finaste dropparna sväva länge i luften. Barn och vuxna som befinner si i rummet kan då andas in smittämnet. För att förhindra dropp- luftburen smitta gäller att försöka minska koncentrationen av smitt ämnen i luften. Barnen skall vistas utomhus dagligen. Utevistelse är en friskfaktor! Vid vila inomhus, vädras rummet varje dag före och efter vilan, täcken/madrasser vädras/tvättas var 2:e v, oftare vid behov till ex vid utbrott och epidemier. Lokalerna vädras innan barnen kommer på morgonen, dessutom ordentligt ett par gånger dagligen. Vädra så länge att luften byts ut, ca 10 minuter. Lär barnen hosta och nysa i armvecket. När barnet snutit sig skall de tvätta händerna Om man hjälper barn att snyta sig-använd engångsnäsdukar som slängs efter att den använts en gång. Händerna tvättas och/eller handdesinfiktion används Vid infektionsperioder bör kontakten minskas mellan grupper inom förskolan/skolan och mellan förskola och skola. Springmask lever i tarmen. Springmask sprids genom att man får i sig äggen. De sprids via fingrar, leksaker, underkläder, sängkläder och i damm. Äggen kan förbli smittsamma i flera veckor utanför människokroppen. Barn återinfekteras ofta av sina egna maskars ägg om de stoppar fingrarna i munnen efter att tidigare ha kliat sig i stjärten. God hand- och toaletthygien förebygger smitta (se kontaktsmitta) Reviderad

5 Blodburen smitta Utgångspunkten är att allt blod ska betraktas som smittsamt och skall hanteras med försiktighet. Hepatit och hiv sprids främst genom blod. Den som får blod från en smittad person in i sina egna blodbanor genom ett öppet sår kan smittas. Blod i munnen eller stänk i ögat medför viss risk för smittöverföring, liksom om ett barn med blodsmitta biter en annan person så svårt att ett sår i huden uppstår. Blod på oskadad hud medför ingen eller ytterligt liten risk. För att förhindra att blodburen smitta överförs gäller följande: Använd alltid engångsplasthandskar vid all kontakt med blod, t.ex., näsblod eller annan blödning hos barnen/vuxna Desinficera händerna med alkoholbaserad desinfektionmedel när du tagit av dig handskarna. Blodfläckar ska behandlas med desinfektionsmedel Blodiga kläder förpackas i plastpåse och skickas hem Blodigt avfall förpackas i plastpåse omgående och påsen läggs i sopkärl. Livsmedelsburen smitta Livsmedel kan utgöra en smittväg framförallt för magsjuka. Vid all hantering av livsmedel är det viktigt att god livsmedelshygien tillämpas. Det gäller att verka för att smittämnen inte tillförs maten och att maten tas om hand på sådant sätt att smittämnen inte trivs och utvecklas. Det är särskilt viktigt med god handhygien när det gäller livsmedel som hanteras med händerna och som är avsedda att ätas upp utan uppvärmning. Barn som är infekterade, t.ex. snuviga, hostiga och har variga sår, skall inte vara med vid mathantering eller bakning. För att förhindra livsmedelsburen smitta gäller det att arbeta med livsmedlen så att smittämnen inte tillförs maten och att ta hand om maten på ett sätt så att smittämnen inte trivs och utvecklas. Enligt livsmedelslagen (SFS 2006:804) med kompletterande författningar gäller bland annat nedanstående principer för livsmedelsarbete. Handhygien Naglarna ska vara korta och ringar, armband och andra smycken ska inte bäras i samband med livsmedelshantering God handhygien. Händerna ska tvättas noggrant före arbete i köket och mellan smutsiga och rena arbetsmoment. Arbetsdräkten ska vara ren. Mathantering Håll varm mat varm (minst 60 grader), inte ljummen. Håll kall mat kall (högst 8 grader), inte i rumstemperatur. Känsliga livsmedel är bl.a. rå köttfärs, majonnäs, mjölk och såser. Förvara råvaror och lagad mat för sig. Se till att maten kyls snabbt och värms snabbt. Håll arbetsytor och redskap rena. Smittämnen kan tillföras maten vid matlagning via dåligt diskade skärbrädor, knivar, köksredskap mm. Om Du är tveksam om ett livsmedel är bra kasta det. Vid bakning skall deg förbrukas eller kastas. Barnen dricker ur egna muggar. Upplagd mat kastas, får ej läggas tillbaka i originalförpackningen Variga sår på händer och nysningar från en person med maginfluensa kan överföra smittämnen och ge matförgiftningar. Reviderad

6 Riktlinjer vid insjuknande av barn på förskolan/skolan Vid insjuknande på förskolan/skola/fritids: När barnet insjuknar akut på förskolan/skola/fritids, och/eller när personalen bedömer att barnet inte orkar delta i verksamheten, kontaktas föräldern och en överenskommelse görs om när och hur barnet ska hämtas. Viktigt att verksamheten har aktuella telefonnummer så att vi kan nå föräldrarna. I de fall vi inte kan nå föräldrarna försöker vi ge barnet en så avskild plats som möjligt. Återgång till förskolan/skolan efter sjukdom: Det är omöjligt att ge regler som passar alla barn, eftersom infektioner kan utvecklas på olika sätt. Beroende på vilken sjukdom frånvaron gäller kan samråd med läkare eller personalen på förskolan/skolan behövas. Några saker att tänka på vid bedömning om huruvida barnet kan återgå till förskolan/skolan: Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets allmäntillstånd dvs. hur han/hon äter, sover och orkar delta i gruppverksamhet som är avgörande för om barnet kan vistas på förskolan/skolan. Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet ska vara piggt, feberfritt (utan febernedsättande medicin i kroppen) och orka delta i förskolans/skolans normala aktiviteter, som också innebära utomhusvistelse. Många barn kan vara aktiva hemma men orkar inte vara med i barngruppen. En bra tumregel är att barnet bör ha minst ett feberfritt dygn (utan febernedsättande medicin) hemma innan återgång till förskola/skola. Lugn och ro i början av en infektion kan förkorta sjukdomstiden. Efter en längre sjukdomstid kan det vara bra att låta barnet vistas kortare tid i barngruppen de första dagarna. Vid kräkning/diarré ska barnet vara hemma minst 48 timmar efter sista kräkningen. Barnet ska även ha ätit en fullvärdig måltid och fått behålla den innan det kommer tillbaka till förskolan. Allmäntillståndet hos barnet är också avgörande om det kan komma tillbaka till förskolan/skolan efter 48 timmar. Ett barn som behandlas med antibiotika kan komma tillbaka till förskolan/skolan när smittsamheten beräknats minska och när barnet orkar delta i verksamheten. En vanlig orsak till att barn får antibiotika är öroninflammation. Smärtorna och febern försvinner efter något/några dygn med medicin och då kan barnet återgå till förskolan/skolan om det är tillräckligt piggt. Barn med streptokockinfektion, t.ex. halsfluss, bör stanna hemma minst två dygn i samband med antibiotikabehandling. Föräldrarna ansvarar själva för medicingering av sina barn. Förskolan/skolan ger inte mediciner mer än i nödfall. Överlåtelse av medicinering och handlingsplan för medicinering skall ifyllas innan medicinering kan ske av pedagog på förskolan/skolan/fritids. Behöver syskon vara hemma? Vi rekommenderar att syskon bör vara hemma även om syskonen inte visar symtom, då det gäller smittsamma sjukdomar, t.ex. magsjuka. Förälder med magsjuka ska ej heller lämna/hämta sina barn på förskolan/skolan. Vid upprepade återfall av vissa sjukdomar och vid epidemier är denna åtgärd mycket viktig att följa. Samråd sker då med personalen. Rutiner för uppföljning och kontroll: Förälder meddelar alltid förskolan/skolan när barnet är sjukt, och av vilken sjukdom. Förälder meddelar också förskolan dagen innan barnet kommer tillbaka. Daglig rapportering av närvaro/sjukfrånvaro. Reviderad

7 Akuta hygienåtgärder vid utbrott av diarré/kräkning Förutom att följa allmänna och förebyggande rutiner för att förhindra smittspridning på förskolan/skolan/fritids behövs särskilda åtgärder vid ett utbrott av maginfektion. Om ett barn kräks eller får diarré på förskolan/skolan/fritids är det viktigt att vidta åtgärder direkt för att förhindra smittspridning. Ta hand om barnet och se till att ev. andra barn inte är nära för att förhindra smittspridning. Använd engångshandskar när du tar hand om barnet och kräkning/diarré. Om ett barn kräkts på golv el. annan yta ska golvet/ytan desinficeras noga. Använd engångshandskar, rengöringsmedel och ytdesinfektion. Öppna fönster och vädra igenom rummet. Det engångsmaterial du använt vid städning/desinfektion kastas i separat avfallspåse som försluts noga innan det kastas. Generell sammanfattande hygienåtgärd vid diarré/kräkningar Tvätta händer och använd handdesinfektion vid alla situationer, se god handhygien. Barn och vuxna använder engångshanddukar efter handtvätt. De kastas i för detta avsedd avfallskorg. Vid blöjbyte, använd engångshandskar, engångsunderlägg och engångshanddukar och tvätta händerna med handsprit/handdesinfektion. Före och efter blöjbyte torkas skötbordets yta av med desinfektionsmedel innan det används. Locket på innan du spolar på toaletten. Lock på blöjhinken som bör placeras oåtkomligt för barn. Pottan tvättas ur och desinficeras efter användning. Extra städning av toaletterna. Dörrhandtag desinficeras med ytdesinfektion. Vid diskning i diskmaskin använd alltid programmet med högst temperatur. (ej snabbprogram). Madrassöverdrag och örngott till barnens sovmadrasser byts dagligen. Tänk på att öppna fönster och vädra igenom lokalen regelbundet. Tänk på att utevistelse är bra för att minska koncentrationen av smittämnen i luften. Minska kontakten mellan spåren, för att förhindra ytterligare smitta Reviderad

8 Övriga rutiner för att förebygga smitta i förskolan/skolan samt hålla en god miljö för barnen Frånvarouppgifter Varje spår ansvarar för att närvaro/sjukrapportering sker dagligen för alla barn. Årlig sammanställning av sjukfrånvaron görs vid årsskiftet. Rengöring av möbler och leksaker: Möbler och leksaker rengörs kontinuerligt, och en mer omfattande rengöring sker minst en gång/år, oftast sommartid. Vissa gånger sker rengöring oftare, t ex vid en mer långdragen sjukdomsperiod. Rutiner för kontroll av inomhusmiljön: En tillsyns/skyddsrond genomförs en gång varje år. Personalen på avdelningarna ansvarar för att underlätta för lokalvårdaren att städa, genom att t ex sopa efter måltiderna, hålla ordning i hallarna, och ställa upp stolar på borden för att underlätta avtorkning av golven. Detta förutsätter en god kommunikation och ett gott samarbete mellan lokalvårdaren och avdelningspersonalen. Varmvatten- och inomhustemperatur Mätning av varmvattentemperaturen görs en gång/termin. Inomhustemperaturen mäts en gång/termin, samt vid behov. Rutiner för rökande personal: Barn får inte utsättas för tobaksrök i förskola/skola. Personal som röker får inte röka inomhus. Tobaksrökning är också förbjuden på utelekplatser knutna till förskolan/skolan (tobakslag, :561) Rökning sker utanför förskolans område. När rökarna går ut för att röka får inte samma ytterkläder användas som används i barngrupp. Innan personalen återgår till barngruppen måste händerna tvättas, dessutom gärna tandborstning alternativt en halstablett. Cigaretter förvaras inlåsta i personalskåp. Rutiner för personal med pälsdjur: Personal som har pälsdjur hemma, får inte använda samma kläder på förskolan som används vid nära kontakt med djuret. Personalen bör också tänka på att inte ha en alltför nära kontakt med djuret direkt innan hemmet lämnas. Handtvätt bör ske om djuret klappats. Rutiner för särskilda fall: Viktigt vid alla sjukdomsfall är att tänka på sekretessen, vilken kan kringgås med föräldrars medgivande. Kontakt med smittskyddsläkare: Vid utbrott av smitta kontaktas vårdcentralen eller smittskyddsenheten. Denna kontakt tas vid behov av rektor. För mer information: Reviderad

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan Trygghet - Respekt -Ansvar Policy och rutiner för smitta i förskolan FÖRSKOLAN ORREN Vendelsömalmsvägen 235 136 66 Vendelsö Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning

Läs mer

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan. POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan. Allmänt om smitta: Spridning av infektioner går inte helt

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner

Läs mer

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner i förskolan Hygienrutiner i förskolan 2019-04-09 Hygienrutiner i förskolan Syftet med rutinerna är friskare barn och personal. Följande råd är grundläggande för att minska smittspridning. De viktigaste smittvägarna

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Malin Tihane   Hygien i förskolan. Malin Tihane Hygien i förskolan Vilka påståenden är vanligast? Alla är sjuka! Föräldrar släpper tillbaka sin barn för tidigt Det går bara runt, runt, runt Hur ska vi städa? Ska vi stänga förskolan? Kan inte ni göra

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt

Läs mer

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Hygienråd för förskolan

Hygienråd för förskolan Hygienråd för förskolan Förslag till råd och rutiner som bör finnas skriftligt på varje förskola för att minska risken för smittspridning INNEHÅLL Allmänna hygienråd i förskolan... 2 Vid infektionsutbrott

Läs mer

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor 2014-05-15

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor 2014-05-15 Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor 2014-05-15 Sidan 3 - Ansvar Innehållsförteckning: Sidan 4-5 - Arbetsrutiner Handhygien Barn o Hygien i samband med Blöjbyte o Hygien i samband med Pottor o Hygien

Läs mer

1(8) Tungelsta Förskolor

1(8) Tungelsta Förskolor 1(8) Tungelsta Förskolor Smittskyddsrutiner Tungelsta förskolor Reviderad 14.08.18 Innehållsförteckning: s.3 Ansvar s.4-6 Arbetsrutiner Handhygien Personal Barn Hygien i samband med Blöjbyte Hygien i samband

Läs mer

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Hygien i förskolan Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Våren 2013 1 Handhygien 10+10 Tvåla in medan du räkna till 10, skölj och räkna samtidigt till

Läs mer

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner i förskolan Hygienrutiner i förskolan Veronica Woxén, Madeleine Kais Malin Tihane Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Stockholm Smittspridning Viktigt att föräldrar är förberedda på att barnet kommer att drabbas

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

1(7) Tungelsta Förskolor. Smittskyddsrutiner. Tungelsta/Västerhaninge förskolor Reviderad

1(7) Tungelsta Förskolor. Smittskyddsrutiner. Tungelsta/Västerhaninge förskolor Reviderad 1(7) Tungelsta Förskolor Smittskyddsrutiner Tungelsta/Västerhaninge förskolor Reviderad 16.06.10 2(7) Innehållsförteckning: s.3 Ansvar s.4-5 Arbetsrutiner Handhygien Personal Barn Hygien i samband med

Läs mer

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska Hygienrutiner i förskolan Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader Barnen och

Läs mer

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland Hygienombud och hygienrondsprotokoll 2014-05-15 Förskolans hygien- och smittskyddsrutiner ska ligga på en högre nivå än vad som är normalt i hemmet Birgitta Sahlström, hygiensjuksköterska 2 Hur uppnår

Läs mer

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland Hygienombud och hygienrondsprotokoll 2016-12-07 Förskolans hygien- och smittskyddsrutiner ska ligga på en högre nivå än vad som är normalt i hemmet Birgitta Sahlström, Åsa Nordlund 2 Hur uppnår vi följsamhet?

Läs mer

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner i förskolan Hygienrutiner i förskolan Att vara hygienombud Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord..2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan

Läs mer

Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola och kommun

Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola och kommun Smittskyddsenheten Protokoll för hygienrond i förskolan Datum Förskola och kommun Avdelning Avdelningstyp Antal barn Närvarande vid hygienrond Namn Befattning Tel nr Toaletter Hur många toaletter finns

Läs mer

Allmänna hygienråd i förskolan

Allmänna hygienråd i förskolan Smittskyddsenheten Allmänna hygienråd i förskolan Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar, handtag och leksaker. Handhygienen är mycket viktig. Följande

Läs mer

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27 ANSVAR: Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Livsmedel Husmor Annika Grenefalk och Linda Olsson Arbetslagsansvar Rigmor Heidgren Utvecklingsledare

Läs mer

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011 Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi

Läs mer

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar, handtag och leksaker. Handhygienen är mycket viktig. Följande råd är till för att förhindra smittspridning

Läs mer

Henriks Hage Förskola

Henriks Hage Förskola Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta

Läs mer

Streptokockinfektioner

Streptokockinfektioner Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen

Läs mer

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009 Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken Kommun: Förskolans namn: Månad när tillsynsbesöket gjordes: Allmänt om förskolan

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika

Läs mer

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet. Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet. Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord Barnens handhygien Personalens handhygien Blöjbyte/skötrum Städning Riktlinjer vid infektioner

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan Hygiensjuksköterska i förskolan Ett samarbete mellan: Smittskydd Västra Götaland Kommunernas förskoleverksamheter Central Barnhälsovård 49 kommuner drygt 1600 förskolor

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Protokoll för hygienrond i förskolan

Protokoll för hygienrond i förskolan 1:5 Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola Avdelning Avdelningstyp Antal barn Datum Medverkande förskolechef Medverkande personal Medverkande miljö- eller hygienansvarig toaletter Hur många toaletter

Läs mer

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska

Läs mer

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom Förskoleområde Norr Hänvisningar vid sjukdom 2015 Innehållsförteckning 3. När är barnet så sjukt att det behöver stanna hemma? 4. Feber 5. Femte sjukan 6. Förkylning 7. Huvudlöss 8. Höstblåser 9. Magsjuka

Läs mer

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå Man vet ju egentligen inget om personalens hygien. Jag lämnar barnet där och hämtar. Jag ser ju inte om de är noga att tvätta händer osv. Men hoppas såklart. (Citat från studiedeltagande förälder) Ann-Marie

Läs mer

HYGIENRUTINER. Egenkontroll. förskola och i tillämpliga delar för förskoleklass, fritidshem och tidigare skolår på Eketånga Montessoriskola.

HYGIENRUTINER. Egenkontroll. förskola och i tillämpliga delar för förskoleklass, fritidshem och tidigare skolår på Eketånga Montessoriskola. Egenkontroll HYGIENRUTINER förskola och i tillämpliga delar för förskoleklass, fritidshem och tidigare skolår på Eketånga Montessoriskola. Spridning av infektioner i förskolegrupper går inte att undvika

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Om infektioner och smitta i förskolan

Om infektioner och smitta i förskolan Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm

Läs mer

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Miljöbalken gäller i förskolan Miljöbalken ska inte bara skydda våran

Läs mer

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.

Läs mer

Fastställd 2013-12-17

Fastställd 2013-12-17 Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll 1 Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll Egenkontrollen är ett ständigt pågående arbete, som ska noga planeras, genomföras, följas upp och kontinuerligt förbättras. Det ska

Läs mer

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta? Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora

Läs mer

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS Varför är r jag dåd här r som förskolechef? Sofies berättelse om verkligheten. Min egen berättelse om min erfarenhet från n verkligheten.

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

FRISK i förskolan - en förskola för alla. Enköpings kommun Maj-Juni 2019

FRISK i förskolan - en förskola för alla. Enköpings kommun Maj-Juni 2019 FRISK i förskolan - en förskola för alla Enköpings kommun Maj-Juni 2019 Ove Andersson Informationsläkare Strama Region Uppsala 018-611 90 02 ove.andersson@regionuppsala.se Vilka är vi? Viktoria Cordova

Läs mer

Inledning. Smittor på förskolor

Inledning. Smittor på förskolor Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår

Läs mer

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från

Läs mer

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0355-1 2009-07-06 TILLSYNSPROJEKT OM HYGIEN I FÖRSKOLOR. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0355-1 2009-07-06 TILLSYNSPROJEKT OM HYGIEN I FÖRSKOLOR. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0355-1 2009-07-06 TILLSYNSPROJEKT OM HYGIEN I FÖRSKOLOR i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om hygien i förskolor Göran Eriksson Miljö-

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Policy vid barns sjukdom

Policy vid barns sjukdom Policy vid barns sjukdom Till vårdnadshavare i Vaxholms stads förskolor Det kan vara svårt att avväga var gränsen mellan ett sjukt och ett tillräckligt friskt barn går. Särskilt på morgonen när man har

Läs mer

Välkommen till Hygien i förskolan

Välkommen till Hygien i förskolan Välkommen till Hygien i förskolan 2018-12-06 08.30-09.00 Välkomna! Inledning 09.00-10.00 Smittsamma sjukdomar i förskoleåldern 10.00-10.20 Fika 10.20-11.00 Fortsättning smittsamma sjukdomar i förskoleåldern

Läs mer

Handlingsplan för friskare barn

Handlingsplan för friskare barn Handlingsplan för friskare barn Oktober 2010 Handlingsplan för friskare barn på Kerstinsgårdens förskola/skola Våra dagliga rutiner för att förhindra smitta är: Vi håller god handhygien såväl barn som

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning All personal som hanterar mat på avdelningen ska läsa igenom och följa dessa rutiner. Mat är mer än livsmedelshygien Alla rutiner kring maten

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan. Denna information är den information som hänger i hallarna på förskolan. Det är den informationen vi går efter när vi vill att ni håller ert barn hemma, då barnet är sjukt. Informationen är tagen från

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Influensa A och B samt RS-virus

Influensa A och B samt RS-virus Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga

Läs mer

HYFS föräldrautbildning

HYFS föräldrautbildning HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen

Läs mer

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 20161004 Maria-Pia Hergens Epidemiolog Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 3 Svenska HALT Healthcare-Associated Infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities

Läs mer

Hygien i förskolan. Upplägg av presentation

Hygien i förskolan. Upplägg av presentation Hygien i förskolan Annkristin Axén Områdesansvarig skolor & förskolor Miljöförvaltningen i Stockholm stad 2009-05-27 Upplägg av presentation Riktad tillsyn i Stockholm Smitta i förskolan Smittvägar Hygien

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor. Hej och tack för ett trevligt föräldramöte! Jätteroligt att det var så många som kunde närvara vid detta möte. För er som hade förhinder tänkte jag sammanfatta lite vad vi gick igenom och vad vi kom fram

Läs mer

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Barnhälsovården Metodbok BHV Kap 10:2 Sid 1 (8) Landstinget Sörmland Reviderad: 2008-10-20 K.Segnestam / A.Ehrlemark Ersätter: 2006-09-01 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Checklista - hygienrutiner

Checklista - hygienrutiner Checklista - hygienrutiner Enhet/verksamhet: Datum: Uppgiftslämnare: Namn Befattning Telefon Namn Befattning Telefon Handlingsplan påbörjad 1 Övergripande frågor Ja Nej 1.1 1.2.a 1.2.b 1.3.a 1.3.b 1.4.a

Läs mer

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Talmanus Basala hygienrutiner

Talmanus Basala hygienrutiner Inom vård och omsorg vistas människor på en liten yta, ofta med olika sjukdomar och behandlingar. Många har dessutom nedsatt immunförsvar. Det krävs därför en hög hygienstandard för att förhindra spridning

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn

Anvisningar för sjuka barn Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer