Samråd Bröcklingbergets. Vindkraftpark. Ownpower Projects AB. Samrådsunderlag. Richard Söderlund Frösön

Transkript

1 Samråd Bröcklingbergets Vindkraftpark Ownpower Projects AB Samrådsunderlag Richard Söderlund Frösön

2 Ownpower Projects AB Bröcklingbergets Vindkraftpark Samrådsunderlag inför samråd med berörda myndigheter Avseende att uppföra och driva en vindkraftpark bestående av högst 30 vindkraftverk i Bräcke kommun, på fastigheterna BRÄCKE-HEMSJÖ 1:19, BRÄCKE BRÖCKLING 1:47, BRÄCKE BRÖCKLING 1:39, BRÄCKE BRÖCKLING 2:1, BRÄCKE SÖSJÖ 2:46, BRÄCKE SÖSJÖ 2:13, BRÄCKE SÖSJÖ 2:3, BRÄCKE SÖSJÖ 2:41, BRÄCKE SÖSJÖ 1:16, BRÄCKE SÖSJÖ 1:34, BRÄCKE SÖSJÖ 1:10, BRÄCKE ÖRETJÄRNDALEN 1:3, BRÄCKE SÖSJÖ 1:19, BRÄCKE SÖSJÖ 3:2, BRÄCKE SÖSJÖ 1:37, BRÄCKE SÖSJÖ 1:26, BRÄCKE SÖSJÖ 1:77, BRÄCKE SÖSJÖ 1:77, BRÄCKE MORDVIKEN 1:8, BRÄCKE MORDVIKEN 7:1, BRÄCKE MORDVIKEN 1:14. Richard Söderlund Projektledare FRÖSÖN den 2 november 2009 Richard Söderlund Ownpower Projects Jonas Dahlström VD Ownpower Projects 2

3 Innehåll MKB 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING Verksamhetsbeskrivning Vägar Energiproduktion Elnätsanslutning Natur och kultur Skyddad natur i Bräcke kommun Kulturmiljö Motstående intressen Ljud Vindförhållanden 21 4 MILJÖPÅVERKAN Ekonomi och Livscykelanalys Visuell påverkan 22 5 TIDPLAN BILAGOR

4 Ownpower Projects AB Samrådsunderlag I samrådsunderlaget behandlas vindkraftverkens placering och utformning, skyddsåtgärder, inverkan på hälsa och miljö, hushållning med resurser, alternativ utformning samt lokalisering av projektet. Kartor som nyttjas i detta samrådsunderlag, där ej annat framgår, publiceras med medgivande från Lantmäteriet Copyright Lantmäteriet Ur Din Karta och SverigeBilden 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Allmän information Ownpower Projects AB avser att ansöka om tillstånd enligt Miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftverk på Bröcklingberget och på höjderna öster om Sösjö, i Bräcke kommun. Föreliggande information om projektet är ett första steg i samrådsförfarandet. Sökande: Ownpower Projects AB Organisationsnummer: Adress: Box 3043, VISBY Kontaktperson: Richard Söderlund, Ownpower Projects AB Telefon: E-post: richard.soderlund@ownpower.se Kommun: Bräcke kommun Län: Jämtlands län SNI-kod: B Ownpower Projects AB Ownpower Projects AB (OPP) bildades 2005 och ägs till största delen av Ownpower Sweden AB och privata investerare. OPP:s affärsidé är att projektera, etablera och äga vindkraftverk. OPP har under ett par års tid byggt upp en gedigen kompetens inom vindkraft och tillståndsfrågor genom att anställa några av landets mest erfarna personer inom området. En viktig projektidé är att möjliggöra lokalt ägande av vindkraft genom bildandet av regionala Ownpowerbolag. 4

5 2 SAMMANFATTNING Ownpower Projects AB avser att etablera upp till 30 vindkraftverk inom projektområdet enligt Karta 1. Vindkraftparken består av två olika områden, det södra delområdet ligger på Bröcklingberget, och det norra delområdet ligger på höjderna öster om Sösjö. Båda delområdena är till stor del medtagna i tillägget till översiktsplanen tema vindkraft, som antogs av Bräcke kommunfullmäktige Områdena är tämligen homogena, och utgörs av höglänt skogslandskap påverkat av det moderna skogsbruket. Verkens maximala höjd blir sannolikt 180 meter. Totalt bedöms vindkraftparken kunna producera 164 GWh/år, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med ton/år. Vindkraften är en förnybar, inhemsk och ren energikälla, som inte ger några utsläpp av luftföroreningar. El producerad av vindkraftverk ersätter i stor utsträckning el producerad i fossileldade anläggningar, vilka orsakar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska. Verksamheten kommer att medföra anläggande av vägar och elnät samt tillhörande anordningar inom projektområdet. Vindkraftparken kommer att vara sammankopplad med ett internt markförlagt ledningsnät som ansluts till en transformatorstation för att föras vidare ut på överliggande elnät. Efter fastställande av jordlagrets mäktighet och bergets kvalitet, så avgörs vilken typ av fundament som kommer användas. Slutgiltig konfiguration av vindkraftparken, storlek, effekt och typ av vinkraftverk, internt kabelnät och vägar kan göras noggrant först då vindmätningar, markförhållanden och ett flertal andra faktorer är grundligt utredda. Landskapbilden kommer att förändras och upplevelsen av den är mycket individuell. Vindkraftparken kommer att synas från ett flertal platser inom Bräcke kommun, men olägenheterna från vindkraftparken för de boende, bedöms bli relativt liten. Vindkraftverk kan emellertid medföra olägenheter i form av buller, skuggor och reflexer, förändrad landskapsbild samt störningar på andra verksamheter. Närmaste hus/byggnad ligger cirka 800 meter från närbeläget verk. Ljudnivån från vindparken kommer inte överstiga riktvärdet 40 db(a) för permanentboende/bostäder. Störning i form av skuggor och reflexer har visat sig oväsentligt belasta permanentboende/bostäder. Under byggtiden kommer en del störningar att förekomma på grund av transporter vid resningen av vindkraftverken, krossning och sprängning av berg, samt från arbetsmaskiner som kör inom projektområdet. Vid placering av verken och förslag till anläggning av nya vägar har hänsyn tagits till befintliga natur-, kulturvärden och vattendrag/våtmarker. Jakt och friluftsliv kommer att vara möjligt även vid etablering av vindkraft. Känslan av att vistas i orörd natur, vilken är en viktig del av jakt och friluftslivets dragningskraft kommer att påverkas. Idag är naturen inom projektområdet starkt påverkad av ett aktivt skogsbruk samt en kraftledningsgata som löper genom området. Vindkraftssatsningarna ger lokala arbetstillfällen men också möjlighet till lokalt ägande av vindkraftverk. På så vis blir den lokala nyttan påtaglig. Driften avses pågå i åtminstone år och en avveckling eller utbyte till modernare verk kan ske inom en period av 35 år. Efter vindkraftverkens livstid nedmonteras de och marken återställs. 5

6 3 PROJEKTBESKRIVNING Lokalisering Vindkraftparken består av två delparker, cirka 5 kilometer öster om samhället Bräcke. Det södra delområdet ligger uppe på Bröcklingberget och det norra ligger uppe på höjderna öster om Sösjö. Projektområdet ligger inom höjdintervallet meter över havet. Det totala markanspråket inom projektområdet uppgår till drygt 800 hektar (8 km 2 ). Båda delområdena är till stor del medtagna i tillägget till översiktsplanen tema vindkraft, som antogs av Bräcke kommunfullmäktige Karta 1. Visar översikt och projektområdet Områdets karaktär Bröcklingbergets Vindpark ligger inom ett höglänt och tämligen platåartat skogslandskap med goda vindförhållanden inom hela området. Det södra delområdet, Bröcklingberget, präglas av tall- och granskog av varierade ålder, med ett tämligen frekvent inslag av hyggen. Vad gäller natur och kultur, så hyser Bröcklingberget resterna av två fäbodar, samt ett fåtal kolbottnar. Inom delområdet finns inga större vattendrag eller sjöar. Sösjö, det norra delområdet, har likartad karaktär som Bröcklingberget vad gäller vegetation och vindförhållande. Delområdet har emellertid ett större inslag av myr, våtmark och vattendrag. Bland annat hyser delområdet vattendraget Öretjärndalsbäcken och Källmyrtjärnen. En kulturlämning i form av en gammal färdväg återfinns i delområdets sydvästar del. Delområdet Sösjö, hyser även 3 registrerade sumpskogar. Vandringleden, Gimåleden, löper genom delområdet. 6

7 Foto 1. Visar projektområdets öppenhet mot väster, ner mot Bräcke. Foto 2. Visar nyupptaget hygge inom delområdet Bröcklingberget. 7

8 Influensområde Effekterna av ljud och rörliga skuggor beaktas inom ett område om ca 2 kilometer utanför den planerade vindkraftparken. Den visuella påverkan berör ett större område och kommer att synliggöras i en kommande miljökonsekvensbeskrivning. Förutsättningar Genomförda kostnads- och intäktskalkyler visar att parken kan optimeras med den senaste tekniken med generatoreffekter mellan 2-4 MW. Rotordiametern för verk i denna storlek ligger inom spannet meter. Ökningen av energiinnehållet i vinden som funktion av ökad höjd över marken är betydande, varför lämplig navhöjd ligger i spannet meters höjd. De förhärskande vindriktningarna ligger i sektorn nordväst. Vid planering och utformning av Bröcklingbergets Vindkraftpark har fem huvudsakliga skäl varit av central betydelse: Vara ekonomiskt genomförbart Ha fullgod teknisk funktion Ta hänsyn till intilliggande bostadsfastigheter/boende Ta hänsyn till naturvårds- och kulturvårdsintressen Ta hänsyn till rennäringens intressen 3.1 VERKSA MHETSBE SKRIVNING Projektområde Avstånden är relativt små mellan delparkerna, drygt 2 kilometer, varför de kan betraktas som en helhet i sett ur ett landskapsperspektiv. Projektområdet och delparkerna framgår av Karta 2., kommande sida. Vid projekteringen av denna vindkraftpark och framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen används Vestas V90 2MW med navhöjd 105 m (totalhöjd 150 m) som typverk. Grundförutsättningen för att göra det möjligt att genomföra ett projekt av den här storleken är att optimera vindkraftparken utifrån de förutsättningarna som råder inom området. Följande betingelser gör projektet fördelaktigt: Infrastrukturen inom projektområdet är tämligen god, med skogsbilvägar som är anpassade för tunga transporter. Området är redan kraftigt exploaterat med en bred kraftledningsgata igenom projektområdet, samt kommersiellt skogsbruk. Elnätsanslutning finns drygt 13 kilometer öster om projektområdet. Projektområdet är stort med goda vindförhållanden. Relativt få natur- och kulturvärden inom projektområdet. Få intressekonflikter i området. Projektområdet ligger till stor del inom kommunens planlagda område för vindkraft. 8

9 Karta 2. Visar projektområdet och vindkraftverken. Placering Föreslagen design av vindparken omfattar totalt upp till 30 vindkraftverk, i storleksordningen 2-4 MW. Verkens höjd över marken blir sannolikt maximalt 180 m med en rotordiameter av 120 och navhöjd på 120 m. En vanlig storlek är idag 105 meters navhöjd med en rotordiameter på 90 meter vilket ger en totalhöjd av 150 m. Verk med denna storlek placeras med ett mellanrum av ca 400 meter. Vindkraftparken är inte optimerade och den slutliga utformningen och placeringen av de enskilda verken kommer att korrigeras under samrådets gång. Detta medför även att vägdragningen kommer att korrigeras. Bröcklingbergets Vindkraftpark bedöms kunna generera 164 GWh/år, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med ton/år jämfört med de utsläpp som den nordiska elproduktionen bidrar till idag, ca 100 kg koldioxid per MWh (Naturvårdsverket). Ett modernt vindkraftverk har efter 6-8 månaders i drift, i ett bra vindläge, producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning. Med dessa vindkraftverk blir hela anläggningens effekt i storleksordningen 70 MW och kan producera 164 GWh/år. Energimängden motsvarar energiförbrukningen för villor ( KWh/villa/år) eller hushållsel för villor (6 000 KWh/villa/år) baserat på ett svenskt genomsnittshus (Energimyndigheten, 2008). Vindkraftverken placeras på fundament. Avgörande för vilken typ av fundament som nyttjas är jordlagrets mäktighet och bergets kvalitet. Både gravitationsfundament och bergsfundament är tänkbara. Slutgiltig placering av vindkraftverk, internt kabelnät och vägdragning, kan göras först då typ av verk, vindmätningar, markförhållanden och ett flertal andra faktorer är fullständigt klarlagda. 9

10 3.1.1 V ÄGAR Vindmätning Sedan april 2009, pågår vindmätning på Bröcklingberget. Vindmätningen sker i mast och kommer att pågå under hela projektets gång. Vindmätningen kommer att komplettas med SODAR-mätning i delområdet Sösjö, för att erhålla en fullständig bild av vindresurserna i området. Byggnader Det behövs ett antal byggnader i eller i nära anslutning till vindkraftparken under byggnation och under den återstående drifttiden. Området skall innefatta en personalbyggnad där service- och underhållspersonal kan vistas, förråd med verkstad för förvaring och bearbetning av mindre maskinkomponenter samt ett garage för fordon. För det interna elnätet byggs mindre kopplingsstationer i närhet till verk. Mellan kopplingsstationerna och den stora transformatorstationen uppförs ett antal samlingsstationer. Närliggande projekt Statkraft SCA Vind AB, har långt gånga planer på att etablera drygt 40 vindkraftverk vid Mörttjärnberget, i Bräcke kommuns sydöstra del. Mörttjärnberget ingår till stor del i ett område som Energimyndigheten har pekat ut som riksintresse för vindbruk. Det finns ytterligare projektörer som verkar med vindkraftsprojekt inom Bräcke kommun. Mindre projekt projekteras väster om Grönviken och Gällö samt i området omkring Håsjö. Verksamhetstid Driften avses pågå i minst år och en avveckling eller utbyte till modernare verk kan ske inom en period av 35 år. Det föreligger vissa krav för vägar vid transport av vindkraftverk. Fastställda krav gör bland annat gällande att vägbredden skall vara 4-5 m samt klara 15 tons axeltryck. Befintliga skogsbilvägar kommer att nyttjas och vid behov förstärkas och rätas ut. Inom projektområdet kommer det även att brytas ny väg. Vid brytning av ny väg kommer natur- och kulturvärden beaktas särskilt. Vidare kommer känsliga och hänsynskrävande områden, såsom vattendrag och våtmarker, i största möjliga mån undantas för anläggning av ny väg. Även betingelser såsom markens lutning beaktas vid ny dragning av väg. Karta 3. och 4., kommande sida, visar preliminär vägdragning inom delområdena. Under vår/sommar 2010, kommer en naturinventering i någon form, att företas inom projektområdet. Naturinventering blir vägledande för utformningen av vindparken vad avser vägdragning, förstärkning av befintlig väg samt slutlig placering av vindkraftverken. Ny anläggning av väg kommer till stor del att göras på kalhyggen och i kraftledningsgator som redan är röjda från träd och buskar. Troligtvis anläggs kilometer ny väg inom projekttområdet. Även markarbeten kommer att göras vid befintliga vägar, då dessa behöver breddas och stärkas. Kabeldragningen kommer att förläggas utefter vägarna inom vindkraftparken. 10

11 Karta 3. Visar preliminär vägdragning inom delparken Sösjö. Karta 4. Visar preliminär vägdragning inom delparken Bröcklingberget. 11

12 Kranplatser och upplagsplatser Invid vart och ett av vindkraftverken kommer uppställningsplats för den mobilkran som krävs för montaget att anläggas. Utformningen av dessa platser är individull och beror på aktuell topografi, hänsynsområden samt uppställningsplatsens lokalisering relaterat tillfartsvägen. Den genomsnittliga ytan som krävs vid hårdgjord är m 2. Kravet på bärighet är den samma som för transportvägar, men med högre krav på planhet. Transporter Transporter till och från vindkraftparken kommer i synnerhet vara frekventa under själva byggtiden. Vindkraftverken kommer att skeppas till någon hamn i södra Norrland. Därefter sker frakten med speciella lastbilar på det allmänna vägnätet. Vid vägtransporterna krävs det stora insatser, upp till 20 specialtransporter per utfört montage. Förstärkta skogsbilvägar tjänar som den slutliga transportleden in i projektområdet. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Leverans av material till fundamenten och borrningar kan utföras av lokala företag i regionen. Under byggtiden kommer det att vara mycket trafik inom projektområdet med stora och tunga arbetsmaskiner som kan föra med sig störningar på närområdet. Markanspråk Ett vindkraftverk tar en liten yta för sitt fundament i anspråk. Ytterligare markanspråk åtgår för vägar mellan vindkraftverken, uppställningsplatser, internt kabelnät, transformatorstationer och servicebyggnader. Vidare åtgår ett visst markanspråk för att möjliggöra anslutning mot överliggande elnät. För att möjliggöra elanslutning av vindkraftparken till överliggande elnät, torde det åtgå en ledningsgata på cirka 13 kilometer. Platser som nyttjats som uppställningsplatser kan snabbt återställas när vindkraftverken har monterats upp. Den yta som tas i anspråk av vindkraftsanläggningen utgörs av vindkraftverk (cirka 1 hektar) samt internt ledningsnät, inrättningar för elanslutning samt ny vägdragning. Det totala markanspråket för varje driftsatt vindkraftverk ligger omkring 1,5-3 hektar. Det totala markanspråket innefattar även täktverksamhet med krossning och sprängning inom projektområdet. På platsen där vindkraftverken skall placeras kommer det att genomföras en geoteknisk undersökning av markens beskaffenhet. Denna redovisar platsens grundvattennivå samt de geofysiska förhållandena på platsen. Geotekniska rekommendationer lämnas. Utifrån undersökningen fastläggs det vilket fundament som skall användas och hur fundamenten skall utformas ENERGIPRODUKTI O N Vindkraftverken De vindkraftverk som slutligen kommer att byggas i projektet är ännu inte fastställda eller upphandlade. Utvecklingen går mycket fort och nya producenter och tekniker kan dessutom tillkomma under projektets gång. Således blir en beskrivning av dessa, en allmän beskrivning av den maximala storleken på befintliga vindkraftverk som kan tänkas vara lämpliga att uppföra inom projektet. När det gäller vindkraftverk för placering i skogsmark går utvecklingen mot allt högre verk. Idag är vindkraftverk med totalhöjd av 150 meter tillgängliga, men utvecklingen mot meters verk pågår. Högre verk innebär bättre vindförhållanden med högre medelvindshastighet, mindre turbulens och mindre vindgradient. Vindkraftverken kommer sannolikt att ha en maximal totalhöjd om 180 m (navhöjden plus halva rotordiametern), se Figur 1., kommande sida. 12

13 Effekt: Navhöjd: Rotordiameter: Totalhöjd: 2-4 MW 120 m 120 m 180 m Figur 1. Visar olika mått för ett vindkraftverk. Alternativ utformning Ett antal förslag till olika konfiguration av vindparken kommer att arbetas fram, där man undersöker olika effekter, höjder och leverantörer. Energiproduktion Sammanställningen i Tabell 1 ger en grov uppskattning om den totala potentiella energiproduktionen inom varje delområde. För att uppskatta energiproduktionen har värdet 7 m/s på 103 meter höjd använts för energiberäkningen. De påbörjade vindmätningarna ger ett preliminärt stöd för detta antagande i ett makroperspektiv, men för att ge en säkrare och mer detaljerad prognos över energiproduktionen för de respektive delområdena ska vindmätningarna utvidgas och pågå under åtminstone ett års tid. Den verkliga vindresursen i området kommer naturligtvis att påverka den slutliga utformningen av vindkraftparken och vilken typ och storlek av vindkraftverk som ska användas. Delområde Antal verk Energiproduktion (GWh/år) Sösjö Bröcklingberget Totalt Tabell 1. Antal verk och energiproduktion i projektområdet. Den beräknade energiproduktionen uppgår till 164 GWh/år för verk av storleken 2 MW med rotor 90 m och navhöjd 105 m. Denna energiproduktion motsvarar all hushållsel (6 000 kwh/år) för villor. Alternativ lokalisering Alternativt etableringsområde kommer att utredas och utvärderas utifrån ett antal avgörande kriterier. 13

14 3.2 ELNÄTSA NSLU TNING Intresset för att etablera storskalig vindkraft i Jämtland är stort. Inom Bräcke kommun projekteras det i ett par områden för storskalig vindkraft. Mörttjärnberget, vilket ligger drygt 20 kilometer öster om Bröcklingbergets Vindpark, är det största projektområdet. Någon gemensam ansats för anslutnings till elnätet tycks idag inte vara möjlig med andra vindkraftsprojektörer. Bröcklingbergets Vindparken är tänkt att anslutas till Svenska Kraftnäts 220 kv ledning, Ljusdal/Krångede, som går drygt 13 kilometer öster om projektområdet. Transformatorstation Inom projektområdet placeras en transformatorstation centralt. Denna kräver en yta av cirka 2500 m 2. Vidare krävs en motsvarande station invid det anslutande överliggande elnätet. Internt uppsamlingsnät Uppsamlingsnätet sträcker sig över stora avstånd och 36 kv är troligen en lämplig spänningsnivå. Efter upptransformering blir spänningsnivån 220 kv, för vilket koncessionsplikt under alla omständigheter alltjämt råder. I detta samrådsunderlag beskrivs därför endast elnätets uppbyggnad åskådligt. Bild 1. Kopplingsstation. Bild 2. Markförlagd kabel. Från varje vindkraftverk kommer en markförlagd kabel att dras till ett ställverk (uppsamlingsstation) som placeras centralt inom parkens etableringsområde. 14

15 3.3 NATU R OC H KU LTU R Skogsmark utgör totalt 78 % av Bräcke kommuns yta. Skogsbeståndet domineras av gran och tall. Inom kommunen återfinns flera stora myrområden, sjöar och vattensystemet Gimån. Gimån utgör riksintresse för naturvård och friluftsliv samt Natura 2000 område. Vad avser kultur så hyser Bräcke kommun byggnadsminnen, forn- och kulturlämningar samt medeltida kyrkomiljöer. Fångstmiljöerna vid Idsjön, kyrkbyn vid Håsjö samt Revsunds socken/kyrkomiljö utgör samtliga riksintressen för kulturmiljö. Geologi Berggrunden består till avgörande del av yngre granit och pegmatit. Det finns inga undersökningstillstånd eller någon pågående prospekteringsaktivitet i området. Dalgångarna präglas av det småskaliga jordbrukslandskapet. Skogstrakternas vanligaste jordart utgörs av morän. Bild 3. Jordartskart från SGU, projektområdet inom den blå ellipsen. Den samlade påverkan till följd av vindkraftverk och tillhörande vägar, ledningar, kablar m.m. kan ändra biotopen i ett område och därigenom påverka förutsättningarna för olika arter. Etablering av en vindkraftpark av denna storlek kommer att innebära att mark tas i anspråk, vilket kan medföra en viss habitatförlust och en viss fragmentering av livsmiljöer för djur och växtliv. 15

16 Däggdjur Bland de större däggdjuren kan nämnas älg, rådjur, hare och räv. Samtliga av de större rovdjuren finns representerade inom kommungränsen. Björn och lo har fasta stammar inom kommunen, varg och järvgör tillfälliga besök då och då. I övrigt domineras djurlivet i kommunen av de arter som i allmänhet förekommer i de norrländska skogarna. Fåglar Fågellivet är variationsrikt med både stationära och flyttande arter. Kända och välbesökta fågellokaler inom kommunen är Eldtjärn och Flarkens våtmark. Eldtjärn tjänar i första hand som rastlokal, vår och vinter, för sim- och dykänder. Flarkens våtmark härrör från en uppdämning av Söån och ge livsrum åt lommar, svanar, änder, tranor och vadare. Någon känd häckning av kungsörn finns det inte inom tänkt etableringsområde. Jakt och friluftsliv Jakt och friluftsliv kommer att vara möjligt att bedriva även vid etablering av vindkraft. Känslan av att vistas i orörd natur, vilken är en viktig del av jakt och friluftslivets dragningskraft, kommer att påverkas. Av hänsyn till säkerheten för de som arbetar vid vindkraftverken kan vissa restriktioner för jakt i vindkraftparken behövas. För att minska risken för iskast och isras upprättas varningsskyltar vid infartsvägar till vindkraftsparken, och även vid skoterleder om dessa berörs av etableringen S KYD D A D N A T U R I BRÄCK E K O M M U N I kommunen finns 65 ( ) områden skyddade enligt naturvårdsregistret. Skyddsformen naturreservat utgör de ytmässigt största områdena. Sammanlagt utgör de skyddade områdena registrerade i naturvårdsregistret, nätt och jämnt 1 % av kommunens yta. I Skogsstyrelsen databas Skogens Källa finns det ett stort antal områden som besitter höga naturvärden inom kommunen. Dessa områden utgörs av områdesobjekt med höga naturvärden, nyckelbiotoper och sumpskogar. Vidare finns det områden i databasen Skogens Källa, som besitter områdesskydd i form av biotopskydd och naturvårdsavtal Inom det aktuella projektområdet så finns det endast inom delområdet Sösjö, 3 sumpskogar registrerade i databasen Skogens Källa. Vad avser värdefulla våtmarker inom projektområdet, så påvisade den riksomfattande våtmarksinventeringen (VMI ) inga sådana värden. Se Karta 5., på kommande sida, för sammanställning av naturvärden i och i närheten av projektområdet KULTURMILJÖ Inom projektområdet finns det två olika ytobjekt dokumenterade i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) Fornminnesinformationssystem (FMIS) för delområdet Bröcklingberget. Dessa två ytobjekt utgörs av RAÄnummer Bräcke 181:1 och 181:2. RAÄ 181:1 och 181:2 är av lämningstyp fäbod. Vidare finns det 4 objekt dokumenterade genom projektet Skog och Historia (SOH), i Skogsstyrelsen databas Skogens Källa. Dessa objekt beskrivs som en gammaldags färdväg (bro) samt 3 kolbottnar. Se Karta 6., på kommande sida, för sammanställning av kulturvärden i och i närheten av projektområdet. 16

17 Karta 5. Visar naturvärden inom och i närheten till projektområdet. Karta 6. Visar kulturvärden inom och i närheten till projektområdet. 17

18 3.4 MOTSTÅENDE INTRE SSE N Vindkraftverk kan störa radio- och telekommunikationer och militära kommunikationer samt system för satellit och radiolänk. Även navigations- och landningshjälpmedel för luftfarten kan komma att störas. Remisser kommer därför att skickas till Försvarsmakten, Transportstyrelsen, Åre Östersunds Flygplats, Telia Sonera AB, Tele 2 AB, 3G samt Teracom. Även Banverket, Svenska Kraftnät och Vägverket kommer att få en förfrågan om deras verksamhet påverkas av en tänkt etablering i området. För närboende kan en etablering av vindkraft innebära olägenheter vad avser ljud, skuggor/reflexer, oro för djur/natur samt påverkan vid vistelse i närområdet. Vad avser natur och kultur, så kommer lokala intresseföreningar att ges möjlighet att yttra sig under remissförfarandet. Rennäring Inom projektområdet finns riksintresse för rennäringen, i form av kärnområde för Jovnevaerie sameby. Emellertid återfinns inte några viktiga flyttleder eller områden med svåra passager, inom projektområdet. Karta 7. Visar riksintresse för rennäringen. Möte med Jovnevaerie sameby är planerat, med intentioner om deltagande i utformning av projektet och miljökonsekvensbeskrivningen. För detta ändamål avses ett samarbetskontrakt upprättas. 18

19 Riksintressen Fastställda riksintressen, förutom vad gäller rennäringen, berörs inte direkt av en tänkt vindkraftpark inom projektområdet. Emellertid kan den visuella upplevelsen av riksintressen för naturvård och turism i området omkring Gimån, påverkas av en vindkraftpark med föreslagen lokalisering. Det samma gäller även riksintressen för kultur i områdena Revsunds kyrkomiljö och Idsjöns fångstmiljöer. Karta 8. Visar riksintresse med undantag vad gäller rennäringen. 3.5 LJUD I Sverige har ofta vindkraftverk placerats så att ljudet som når närboende inte överstiger 40 decibel (A). Det är en tämligen låg ljudnivå om man jämför med andra bullerkällor, exempelvis bil-, flyg- och tågtrafik. Vanliga referensnivåer som sedvanligt används för förklaring av ljudnivåer redogörs för i Tabell 2. db(a) Typiska ljudnivåer 0 Svagast uppfattbara ljud 20 Prasslande löv 40 Tyst inomhus miljö, kylskåp 50 Vanlig inomhusmiljö, kontor 60 Vanlig samtalston på kort avstånd Tabell 2. Referensnivåer för olika ljud. 19

20 Vindkraftverk genererar ett svischande ljud som kan upplevas störande. Ljudet kommer från rotorns rörelse genom luften och blir högre ju större rotorn är och ju fortare den roterar. Ljudet avtar snabbt och på avstånd längre än m har det till stor del försvunnit i det allmänna ljudbruset. Enligt praxis följer riktvärden för ljud från vindkraftverk de riktvärden som anges i Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) från Naturvårdsverket för industrietableringar nattetid. Dessa värden innebär att riktvärdet för ljud vid bostadshus är 40 db(a). Ljudberäkningarna grundar sig på Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk - rapport Beräkningsmodellen har implementerats i projekteringsprogrammet WindPRO. Karta 9. Visar ljudutbredning för vindkraftparken, med Vestas V90, 2MW och med navhöjd 105 meter. Utförd beräkning tydliggör att riktvärdet 40 db (A) vidmakthålls i allt väsentligt. Inom delområdet Sösjö, ligger det 3 hus/byggnader inom det område som enligt beräkningen belastas med 40 db(a), eller mer. För detaljerat resultat av beräkningen, hänvisas till Bilaga 1 - Ljudberäkning. Rörliga skuggor Under driftfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tilllämpas 8 timmar rörlig skugga per år (förväntat värde) som acceptabelt värde för bostadshus. Skuggstörningar uppkommer då vindkraftverket befinner sig mitt emellan solen och fönstret på ett t.ex. ett hus. När vingen roterar klipps solens strålar och det uppstår ett blinkande fenomen inne i huset. Det förväntade värdet beräknas med hjälp av verkens beräknade drifttid och antalet soltimmar på platsen samt riktningen i förhållande till verken. Utförd beräkning tydliggör att riktvärdet 8 timmar rörlig skugga per år (förväntat värde) vidmakthålls i allt väsentligt, se Karta 10., kommande sida. Inom delområdet Sösjö, ligger det 1 hus/byggnad inom det område som enligt beräkningen belastas med skuggtid över gällande riktvärde. För detaljerat resultat av beräkningen, hänvisas till Bilaga 2 - Skuggberäkning. 20

21 Karta 10. Skuggutbredning realvärdesberäkning för vindkraftparken, utan beaktande av vegetation med Vestas V90, 2MW och med navhöjd 105 meter. 3.6 VINDFÖRH ÅLLANDE N Den svenska nationella vindkarteringen enligt MIUU-modellen, indikerar en årlig medelvindhastighet inom området på mer än 7 m/s, på 103 m höjd över nollplansförskjutningen (ca 115 m över marken). Karta 11. Visar årsmedelvindar över områden på 103 meter över nollplansförskjutningen (115 meter över mark), enligt MIUU-modellen. 21

22 Detaljerade vindmätningar som säkerställer områdets reella vindresurser utförs sedan april 2009 med vindmätningsmast inom projektområdet. Mätprogrammet ska kompletteras med både fler mätutrustningar och mätpunkter, under projektets gång. Med hjälp av mätningarna kommer det inom ett år att vara möjligt att med god noggrannhet säga hur det förhåller sig vidare uppåt på de höjder som är aktuella för de större vindkraftverken. Vindmätningarna styr vidare när slutgiltigt investeringsbeslut verkställs. Utifrån pågående vindmätning, under perioden av ett halvår (maj-oktober), tycks medelvinden uppvisa tillfredsställande styrka. Den förhärskande vindriktningen i området ligger i sektorn nordväst. Figur 2. Visar medelvindhastighet från vindmätningsmasten på Bröcklingberget. 4 MILJÖPÅVERKAN Vid de studier och analyser som gjorts av vilken miljöpåverkan Bröcklingbergets Vindkraftpark förväntas ge har vindkraftverkstypen Vestas V-90 2 MW valts. Vestas V-90 har bestyckats med navhöjden 105 meter. Detta vindkraftverk representerar väl en modern vindkraftsteknologi och är därför ett möjligt val i en senare upphandling. I ansökan av avsett vindkraftprojekt kommer miljöpåverkan utvecklas och tydliggöras i den medföljande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). 4.1 EKONOMI OC H LIV SCYKE LA NA LYS Med beaktande av dels Miljöbalkens krav på gott resursutnyttjande samt bästa valda teknik och dels mot bakgrund av genomförda miljöstudier har bolaget tittat på olika alternativ för storlek på vindkraftverken. I dagsläget finns det leverantörer med vindkraftverk på mellan 2 och 4 MW. Bägge storlekarna är ekonomiskt möjliga och innan investeringsbeslutet verkställs kommer en noggrann analys göras av de tekniska, ekonomiska och miljömässiga parametrarna. 4.2 VISUELL PÅVE RKA N För att få en uppfattning av det visuella intrycket och påverkan av landskapsbilden från vindkraftparken, kommer ett antal fotomontage att utarbetats från ett flertal betraktelsepunkter i området. Upprättade fotomontage kommer att visas i samråd med sakägarna och bifogas tillståndsansökan. 22

23 En översiktlig synlighetsberäkning (ZVI) har utförts inom ett större område. Resultatet kan ge en översiktlig bild, från vilka betraktelsepunkter, som vindkraftverken troligtvis kommer att vara synliga ifrån. Beräkningen har utförts med upplösningen av ett rutnät med 100 m, samt vegetation enligt Lantmäteriets Geografiska Sverigedata (GSD) produkt Vägkartan. Även här har Vestas V90 med navhöjd 105 m nyttjats. För detaljerad information och resultat avseende synlighetsberäkningen (ZVI), hänvisas till Bilaga 3 - Synlighetsberäkning (ZVI). Karta 12. Synlighetsberäkning med upplösning 100 m, med Vestas V90 och med navhöjd 105 meter. Enligt utförd beräkning så skulle vindkraftverken ses från flera områden väster om Bräcke, bland annat samhällena Grönviken/Kroksta, gårdarna vid Ammer samt färjeläget mellan Ammer och Stavre, där det rör sig mycket människor under sommarhalvåret. Vindkraftverken kommer att ses från nämnda platser på avstånd över 10 kilometer, vilket gör att de inte bli så framträdande i landskapsbilden. Vindkraftverken kommer även att synas tydligt då man vistas på vattenområdena Bräckefjärden, Mordviksfjärden och Revsundssjön. Exempel på fotomontage från Grönviken åskådliggörs i Bilaga 4 - Fotomontage Grönviken. I projektområdets närområde, så torde vindkraftverken synas tydligt från Bygget, Lillkrogen/Hällsluten, väster om Sösjö och på Sösjösjön, Öratjärndalen samt vid Gimdalen. Vidkraftverken kommer även synas vid Mordviksbodarna. Upplevelsen av vindkraftverk i landskapet är individuell, men påverkas av landskapstyp, avstånd, kupering, vegetation, skala och anläggningens utformning. Påverkan på landskapsbilden kan reduceras med en välgenomtänkt placering av vindkraftverken t.ex. i sammanhållna grupper. Även påverkan på landskapsbilden från ställverk, transformatorstationer och ledningsgator, kan reduceras vid en rationell placering. 23

24 Hinderljus Höga vindkraftverk skall av säkerhetsskäl vara försedda med hinderljus på maskinhustaket för att varna luftfarten. Enligt föreskrifterna (LFS 2008:47) skall vindkraftverk över 150 m hindermarkeras med vit färg samt blinkande högintensivt ljus. Hinderljuset placeras i den högsta fasta punkten på varje verk, dvs. på ovansidan av varje generatorhus. För vindkraftverk under 150 m gäller rött blinkande medelintensivt ljus. I LFS 2008:47 möjliggörs avskärmning av ljuset från ljusstrålen, så att inte ljuset träffar marken i närheten av verket. Om inte ljuskällan skärmas nedåt kan dock ändå det fasta skenet uppfattas som blinkande om natten då hinderljuset betraktas från en riktning där rotorbladen passerar mellan betraktaren och lampan. För att förhindra att denna belysning ger upphov till besvär för närboende kommer armaturerna vid behov att förses med horisontell avskärmning som förhindrar att hinderljusen kan ses från marken. Hinderljuset blir som mest markant och störande, då omgivningen ligger högre än vindkraftverken. Bolaget kommer att arbeta för att reducera ljusintensitet och blinkningar i den utsträckning som lagstiftningen medger. Risk för isras och iskast En viss risk för isras och iskast från rotorbladen föreligger. Det är en risk som alltid förekommer i närheten av master och högre byggnader. Det är ännu inte klargjort hur vindkraftverk inom projektområdet kommer att påverkas av isbildning. Säkerhet Vindkraftverk innebär som regel inte någon fara för närliggande verksamhet eller trafik i form av delar som lossnar och slungas iväg. Risken för detta är mycket liten, och även om det händer har man observerat att nedfallen vanligen håller sig inom radiemåttet för rotorn. Behovet av avstånd till bebyggelse av säkerhetsskäl faller inom de avstånd som är nödvändiga av bullerskäl och påverkar därför inte lokaliseringsmöjligheterna. Ett tillräckligt skyddsavstånd anses vara 1,5 x (tornhöjden + vinglängden), ifall allmänheten rör sig i närheten. Det är även väsentligt att bibehålla ett fullgott avstånd till den stamledning som löper genom projektområdet. Avveckling Vid avvecklingen av anläggningen kan samtliga anläggningsdelar bortföras. Vindkraftparkens sista fas efter dess tekniska och ekonomiska livstid, är att anläggningen avvecklas. En avveckling kommer att innefatta följande moment: Torn, turbiner och rotorblad demonteras och fraktas iväg Kvarlämnade håligheter i marken fylls igen med lämpligt material Demontering och transporter av vindkraftverkens olika komponenter sker enligt lagar och normer. 5 TIDPLAN Den planerade anläggningen är tillståndspliktig enligt miljöbalkens 9:e kapitel. En preliminär miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram för projektet. MKB:n innehåller en beskrivning av projektets lokalisering, omfattning, utformning, förväntade miljöpåverkan och nollalternativ. Samrådsmöten kring MKB:n planeras med länsstyrelsen, kommunerna, sakägare och med allmänheten. Ansökan enligt miljöbalken och MKB:n lämnas till länsstyrelsen för prövning vad gäller miljötillstånd. 24

25 Sökanden har gjort en uppskattning av tidsplaneringen: Tillståndsgivning - kvartal Byggprojektering - kvartal Vägbyggande - kvartal Upphandling vindkraftverk Byggstart Anläggningsarbete Anläggningsarbetet med vägar kan vid goda omständigheter inledas vår/sommar Byggstart för vindkraftetableringen beräknas ske under 2012 och fortgå till BILAGOR Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Ljudberäkning Skuggberäkning Synlighetsberäkning (ZVI) Fotomontage Grönviken 25