Fotomontage från Kinnareds kyrka. Avstånd till närmaste verk (JONA03) är ca 2,2 km. Vindkraftprojekt Jonsbo. Samrådsunderlag

Transkript

1 Fotomontage från Kinnareds kyrka. Avstånd till närmaste verk (JONA03) är ca 2,2 km. Vindkraftprojekt Jonsbo Samrådsunderlag Dnr V

2 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund Vindkraft E.ON Vind PROJEKTBESKRIVNING UTFORMNING Vindkraftverk Byggnation MILJÖPÅVERKAN Ljud- och skuggpåverkan Påverkan på landskapsbild Påverkan på natur-, kultur- och friluftsvärden Naturmiljö Kulturmiljö Påverkan övriga intressen KONTAKTUPPGIFTER (13)

3 1 INLEDNING E.ON Vind Sverige AB (E.ON Vind) planerar att bygga en vindkraftanläggning i Hylte kommun strax väster om samhället Kinnared. För att kunna genomföra projektet krävs miljötillstånd enligt 9 kapitlet i miljöbalken (MB). 1.1 Bakgrund Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt att öka med en rad negativa konsekvenser som följd. Växthuseffekten påverkas av utsläpp av så kallade växthusgaser och dessa produceras bland annat när energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja. Förutom av miljöskäl måste vi också ställa om vårt energisystem eftersom de fossila bränslena förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen riskerar överstiga tillgången på längre sikt. Sverige har en planeringsram som satts upp av riksdagen att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh el om året från vindkraft, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Sveriges totala elproduktion uppgår till ca 150 TWh varav ca 6 TWh producerades av vindkraft år Vindkraft Det tar cirka sex månader för ett vindkraftverk att producera den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering av vindkraftverket. Detta motsvarar cirka två procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på år. Därefter kan vindkraftverket avvecklas och till stor del återvinnas. Marken där det stått täcks igen och återställs. Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter mellan cirka 4 och 25 meter per sekund, vilken motsvarar att ett vindkraftverk producerar energi med varierande effekt under cirka 80 procent av årets timmar. Ett vindkraftverk i storleksordningen 2,5 MW producerar ca MWh/år vilket motsvarar förbrukningen av hushållsel för cirka hushåll. Beräkningen är gjord för den genomsnittliga årsförbrukningen av hushållsel för svenska hushåll, vilken uppgår till ca kwh. I Sveriges energisystem passar vindkraft väl eftersom vattenkraften kan balansera upp energisystemet de dagar då det inte blåser. På vintern, när energibehovet ökar, blåser det vanligtvis mer och vindkraften kan då bidra kraftfullt till elproduktionen. 3(13)

4 1.3 E.ON Vind E.ON Climate & Renewables (EC&R) är en del av E.ON-koncernen och är verksamma runt om i Europa och Nordamerika. E.ON Vind är den lokala delen av EC&R och svarar för planering och utbyggnad av vindkraft både på land och till havs i Norden. Fram till och med 2011 fanns ca 260 MW installerad effekt. Under 2011 genererade E.ON Vind närmare 1 TWh förnyelsebar elproduktion. Som exempel på E.ON Vinds kunskap och erfarenhet av vindkraftsbyggnationer har den havsbaserade vindkraftparken Rödsand 2 byggts färdigt. Den 14 juli 2010 monterades den sista vindturbinen och den 3 augusti samma år togs anläggningen i drift. Anläggningen har en total installerad effekt på 207 MW fördelat på 90 vindkraftverk och kommer att kunna försörja bostäder med el och därmed minska koldioxidutsläppet med ton. Under år 2011 slutfördes också byggnation av fyra landbaserade anläggningar i södra Sverige som tillsammans omfattar 21 vindkraftverk. Under 2012 bygger E.ON Vind ytterligare 26 vindkraftverk i södra Sverige. E.ON Vind avser nu utveckla vindkraftsprojektet Jonsbo. Detta samrådsunderlag har tagits fram för att fungera som underlag vid samråd för projektet i föreliggande tillståndsprövning. VKP 11 2 PROJEKTBESKRIVNING Jonsbomossen, aktuellt område för vindkraft Projektområdet, VKP11, är utpekat som lämpligt för vindkraft i den Vindkraftsplan (tematiskt tillägg till översiktsplan) som Hylte kommun antog under oktober Området är beläget cirka 10 km nordväst om samhället Hyltebruk och ca 2 km väster om Kinnared. Inom projektområdet planerar E.ON Vind för maximalt 6 st vindkrafverk, se figur 1. Avståndet till samtliga bostadshus kommer att vara minst 1000 m. Följande fastigheter berörs: Sköttebol Rött = fredade områden för vindkraft (VKF1-2) Grönt = prioriterade områden för vindkraft (VKP1-11) Figur 1. Vindkraftsområden i tematiskt tillägg till ÖP för Hylte (gröna områden). Aktuellt projektområde sammanfaller med område VKP11. 4(13)

5 Området utgörs av skogsmark och är kuperat med höjder på mellan m över havet. Projektområdet bedöms kunna inrymma 6 vindkraftverk. Kartläggning av rådande vindförhållanden inom projektområdet påbörjades under hösten 2010 via mätningar i vindmätningsmast. Figur 2. Projektområdet och placering av 6 st vindkraftverk 3 UTFORMNING I detta kapitel redovisas i stora drag hur de planerade projektet avses att utformas. Vindkraftverken är placerade på fastigheterna Övra Kärrshult 1:4, Övra Kärrshult 1:3, Bönabol 1:3, Sköttebol 1:5, Stensered 1:3 och Sköttebol 1: Vindkraftverk E.ON Vind har den klara ambitionen att etableringen ska tillämpa bästa tillgängliga teknik, vilket innebär att även modeller av vindkraftverk som ej är tillgängliga på marknaden idag kan vara aktuella vid etableringstillfället. Teknikutvecklingen inom branschen pågår ständigt i form av nya modeller med annan omgivningspåverkan i form av ljud och skuggor samt annan vindoptimering. 5(13)

6 Vindkraftverken kommer att ha en märkeffekt på 2-5 MW och en totalhöjd om högst 200 meter. Tornhöjden beräknas bli mellan meter och rotorns diameter maximalt 130 meter i diameter. I miljötillståndet anges maximala dimensioner för vindkraftverken, vilket betyder att E.ON Vind inte kan etablera större turbiner, men däremot mindre. Avståndet till samtliga bostadshus kommer att vara minst 1000 m. 3.2 Byggnation Vägar För att transportera vindkraftverk ställs det krav på vägarna som leder fram till lokaliseringen. Vägbredden skall vara minst 4,5 meter, exklusive diken. Vanliga skogsbilvägar är ofta ca 2,5 meter breda och behöver därför förstärkas och breddas. Fordonen som transporterar vindkraftverken behöver en frigång på 5 meter i både bredd och höjd. Med tillägg av diken och krav på framkomlighet för grävmaskiner vid sidan av vägen under byggnationstiden behöver vägen vara fri från skog med en bredd av drygt 10 m. Ekipaget kan väga upp till 165 ton och ha ett axeltryck på 16 ton. Totalt sett behövs nästan etthundra tunga transporter per verk. Transportfordonen är upp till 60 meter långa. Vägkurvor behöver vara fria från hinder inom en kurvradie på 50 meter. Backar får inte vara för branta om lastbilarna skall orka dra upp delarna till vindkraftverket. Släpvagnarna har låg frigång över marken, som lägst 10 centimeter. Det är därför viktigt att vägprofilen inte uppvisar kraftiga knyckar. Inom rimliga gränser kan man hyvla av toppar och fylla ut sänkor. Den föreslagna tillfartsvägen skall inte heller luta mycket i sidled, dock behövs viss lutning för att tillgodose avvattning. Fundament Vindkraftverken kommer i första hand att förankras med ett så kallat gravitationsfundament. Det innebär att vindkraftverket förankras i ett tungt betongfundament som gjuts i marken. Fundamentet grävs ner och har en diameter av ca 20 meter. Vid fundamentet behöver en trädfri yta på ca m 2 tas i anspråk för uppställning av kranbil. Belysning Sedan 1 oktober 2008 gäller en ny förordning från Transportstyrelsen (tidigare Luftfartsstyrelsen) (LFS 2008:47) om markering av byggnader, master och andra föremål. Denna fastställer att vindkraftverk med en totalhöjd under 150 m över markytan skall förses med rött medelintensivt blinkande sken. Denna belysning behöver endast vara tänd i mörker, och i gryning/skymning. Vindkraftverk högre än 6(13)

7 150 m skall förses med vitt högintensivt blinkande sken, och skall vara tända dygnet runt, dock med lägre ljusstyrka på natten. Om vindkraftverk med en totalhöjd över 150 m över markytan kommer att byggas, kan dessa som ett alternativ till den högintensiva belysningen förses med ett radarbaserat system, under förutsättning att detta godkänns av Transportstyrelsen. Därmed kommer hindersbelysningen enbart att tändas när ett flygplan eller en helikopter befinner sig inom 30 sekunders flygtid från vindkraftparken. Resten av dygnet kommer vindkraftparken att vara helt släckt. Elanslutning Vindkraftverken kräver av naturliga skäl anslutning till elnätet. Beroende på storlek på vindkraftverken och anläggningen görs anslutningen till lokal- eller regionnät. För riktigt stora vindkraftparker med många verk görs anslutningar direkt till stamnätet som Svenska Kraftnät ansvarar för. Branschorganet Svensk Energi har tagit fram regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet. Vindkraftverkets generatorer genererar elenergi med en spänning som transformeras till ett gemensamt mellanspänningssystem på 10, 24 eller 36 kv. Spänningsnivån för anläggningen i Jonsbo kommer att bli 24 kv. I vindkraftverkens torn finns brytare och transformator som omvandlar generatorspänningen från en lägre spänning till standard mellanspänning enligt ovan. Vindkraftverkets transformator kan i vissa fall också placeras i en fristående mindre teknikbyggnad på marken intill aktuellt torn. Mellan vindkraftverken löper markförlagda kablar. Dessa samlas ihop i kopplingsstationer eller går direkt till transformatorstationer med ställverk för 10/24/36 kv och 130 kv. Anslutningen kommer att ske till befintlig transformatorstation i Kinnared. 4 MILJÖPÅVERKAN I detta kapitel redovisas den påverkan som projektet kan förväntas ge upphov till, samt hur dessa problemställningar avses hanteras i kommande MKB och tillståndsansökan. 4.1 Ljud- och skuggpåverkan Kring projektområdet finns ett antal bostads- och/eller fritidshus. Projektet har utformats så att det kan säkerställas att gällande begränsningsvärde innehålls avseende ljudpåverkan och skuggpåverkan vid bostäder. 7(13)

8 Alla beräkningar är gjorda med ett vindkraftverk av modellen Siemens 2.3 MW (150 m navhöjd och 100 m rotordiameter). Observera att en annan leverantör kan väljas men att varken skugg- eller ljudutbredningen får överstigas oavsett vilken leverantör som i slutändan väljs. Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Som riktvärde för påverkan på ett bostadshus av rörliga skuggeffekter från rotorbladen anges totalt 8 timmar faktisk skuggtid per år (med hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet) och 30 timmar teoretisk maximal skuggtid (alltid soligt och vindkraftverken är alltid i drift) per år. Beräkningar har utförts med programmet WindPRO för att säkerställa att inga riktvärden för skuggeffekter överskrids. I simuleringen, som illustreras i figur 3, har ej hänsyn tagits till skogen och endast det faktiska värdet har beräknas. Figur 3. Skuggkastning för preliminär parklayout. I Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk framgår bland annat följande: Ljud från vindkraftverk är av två typer: mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem numera på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och uppkommer vid bladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest 8(13)

9 framträdande frekvensområdet är Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Den maximala ljudnivån, genererat av vindkraftverk, som tillåts vid bostadshus i Sverige är 40 db(a). Figur 4 visar en simulering av ljudutbredningen från vindkraftanläggningen. Den mörkgröna linjen i kartan visar 40 db(a). Beräkningen är gjord med modellen Nord Figur 4. Ljudutbredning för preliminär parklayout. 1 Beräkningsmodellen Nord2000 ger bättre noggrannhet än den modell som Naturvårdsverket och Boverket tagit fram för planeringsändamål. Ljudutbredningen beräknas med inverkan av vind, temperatur, markegenskaper och terrängförhållanden. 9(13)

10 4.2 Påverkan på landskapsbild Vindkraftverk placeras med fördel på höjdpartier för att erhålla optimala vindförhållanden. Detta, tillsammans med det faktum att verkens totalhöjd kan komma att bli uppemot 200 meter, medför att vindkraftsetableringar ofta ger upphov till en betydande påverkan på landskapsbilden. Genom att ta fram fotomontage gestaltandes planerade vindkraftverk från platser/områden/objekt som kan anses vara av särskild betydelse skapas underlag för prövning av denna påverkansfaktor. 4.3 Påverkan på natur-, kultur- och friluftsvärden Genom att i ett tidigt skede identifiera de värden som återfinns inom och i anslutning till projektområdet, samt genom att så långt som det är möjligt beakta dessa vid planering och projektering av anläggningen, bedöms etablering kunna ske utan betydande påverkan på befintliga natur-, kultur och friluftsvärden. I den mån det bedöms relevant kommer känsliga områden helt eller delvis undantas för etablerings- och anläggningsarbeten. 4.4 Naturmiljö Förutsättningar Riksintressen, Natura 2000 I närområdet finns ett Natura 2000-område (Lövblandskog på grönstensstråk) strax norr om Lidhult ca 2 km från det närmaste vindkraftverket. Övriga naturvärden Enligt Skogsstyrelsens databank Skogens Pärlor finns det i anslutning till vindkraftsgruppen några områden utmärkta som sumpskogsområden, naturvärden, nyckelbiotoper och biotopskydd. I figur 5 redovisas de naturvärden som finns inom eller i anslutning till verksamhetsområdet. Effekter och konsekvenser Inga riksintressen för naturvård eller Natura 2000-områden kommer att beröras av varken vindkraftplaceringar, vägdragning eller kabeldragning. Vindkraftsetableringen kommer inte heller att beröra vare sig några regionala eller lokalt utpekade naturvårdsintressen. 10(13)

11 Figur 5. Naturvärden. 4.5 Kulturmiljö Förutsättningar Riksintressen, övriga värdefulla kulturmiljöer Drygt 3,5 km nordöst om det närmaste planerade verket ligger ett riksintresse för kulturmiljövård, vid Ry. Fornlämningar Inom området finns ett fåtal kända fornlämningar enligt figur 6. En kulturhistorisk inventering av en oberoende arkeolog kommer att utföras i samband med framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Effekter och konsekvenser En etablering av vindkraftverk drygt 3,5 km från Ry bedöms inte ha någon direkt påverkan på riksintresset. Vindkraftsparken är en tillfällig anläggning och inga vägar inom riksintresset kommer att påverkas, vilket gör att någon påverkan på riksintresset ej kommer att ske. 11(13)

12 Vindkraftgruppen kommer inte att beröra några kända fasta fornlämningar. För att närmare kartlägga områdets kultur- och naturmiljö genomförs ett antal utredningar av externa konsulter. En studie över fågel- och fladdermuslivet i området tas också fram. Arbetet är en del av den miljökonsekvensbeskrivning som är ett krav inför tillståndsprövningen. Figur 6. Kulturvärden. 4.6 Påverkan övriga intressen I alla vindkraftprojekt finns en mängd potentiella sakägare i form av myndigheter, organisationer, privatpersoner etc. Det är därför mycket viktigt att i ett tidigt skede genomföra samråd i tillräcklig omfattning för att därigenom ge berörda sakägare möjlighet att inkomma med synpunkter på projektets utformning, lokalisering etc. Genom att i relevant omfattning beakta inkomna synpunkter vid planering, projektering och drift av anläggningen bedöms anläggningen kunna etableras med liten risk för att någon betydande påverkan uppstår på aktuella sakägares 12(13)

13 intressen. I den mån det bedöms relevant kan känsliga områden helt eller delvis att undantas för etablering och anläggningsarbeten. 5 KONTAKTUPPGIFTER Projektledare: Camilla Rasmusson camilla.rasmusson@eon.com E.ON Vind Sverige AB Carl Gustafs väg Malmö 13(13)