FINSNICKERI AB I RÅNEÅ

Transkript

1 Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning FINSNICKERI AB I RÅNEÅ Juli 2007 Finansiärer: Genomförandegrupp: Theresa Palo Johan Andersson Handledare: Jan Dahl, LTU

2 Kontaktuppgifter: Innehållsförteckning Theresa Palo, Luleå Kommun Tel: Mob: Johan Andersson, JAXAB Fastigheter, Mob: E-Post: INLEDNING... 3 FÖRETAGET... 4 HISTORIK... 4 PRODUKTION... 4 PERSONALEN... 4 TEKNISK DATA... 5 LOKALER... 5 VÄRME... 5 VENTILATION... 5 KOMPRESSORER... 5 PRODUKTIONSUTRUSTNING... 6 BELYSNING... 6 MOTORVÄRMARE... 6 ELABONNEMANG... 6 EFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER... 7 ENGAGERA PERSONALEN... 7 VÄRMEÅTERVINNING FRÅN MÅLERIETS VENTILATION... 7 ELABONNEMANG... 8 KOMPRESSORERNA... 9 BELYSNINGEN... 9 ELFÖRBRUKNINGEN VÄRMEFÖRBRUKNING SAMMANFATTNING

3 Inledning Energimyndigheten och andra myndigheter har stöttat olika projekt för att introducera energieffektivisering i små och medelstora företag. Ett av dessa projekt är Etablering och marknadsutveckling för energieffektivt företagande i Norrbotten som leds av Norrbottens energikontor AB (Nenet) och bedrivs i nära samarbete med Luleå Tekniska Universitet (LTU) och Energitekniskt Centrum (ETC) i Piteå. Projektet är finansierat av EU: s strukturfonder för Mål 1 norra Norrland, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns Landsting och Energimyndigheten. Denna studie utgör en av aktiviteterna i projektet. Målet med studien är framför allt att demonstrera de möjligheter som finns för att med små medel energieffektivisera ett mindre företag. Företaget som energikartlagts i denna rapport är Finsnickeri AB och kostnaden för den totala elanvändningen för företaget är kronor per år, exklusive moms. I Finsnickeriets fall motsvarar detta 1,3 %, av årsomsättningen, utifrån en omsättning på 9,7 miljoner kronor. 3

4 Företaget Historik Bolaget etablerades 1961 under namnet Fönsterprodukter AB lades produktionen ner och 1999 fick företaget en ny ägare. Byggnaderna och inventarierna förvärvades av Älvsbyhus AB:s dotterbolag Prowood AB. Företaget bytte namn till Finsnickeri AB och driften startade år Ägare för företaget är Cathrine Lindberg och företaget har 9,5 anställda var omsättningen 9,7 miljoner kr. Produktion Finsnickeri AB tillverkar bland annat inredningskombinationer av trä, glas och metall. Den enskilt största produkten är altandörrar. Finsnickeri AB har egen glasmästare, eget måleri och ett komplett snickeri under ett och samma tak. Finsnickeriet arbetar med kunder i hela landet. Bland annat levereras varje år ca tre tusen altandörrar till Älvsbyhus. Personalen Cathrine Lindberg har arbetat mycket med energieffektiviserande åtgärder redan och hennes engagemang och kunnighet inom området är tydligt. Hon har redan genomfört flera åtgärder och själv tänkt ut flera nya förslag på åtgärder. För att lyckas med dessa åtgärder är det viktigt att personalen blir medveten om olika energieffektiviserande åtgärder. 4

5 Teknisk data Lokaler Byggår: Troligtvis på 30-talet. En tilläggsbyggnad är gjord på 80-talet. Yta: ca m 2, varav ca m 2 är uppvärmd yta. Det totala energibehovet ligger normalt mellan kwh per m 2. Det motsvarar i Finsnickeriets fall en energianvändning av ca kwh kwh per år. Stommen består av betong och plåt. I en del av bygganden finns källare med fikarum, pannrum, garage m m. Fönster: Tvåglas (isoler) Portar: Portar med läckage kommer att bytas ut under sommaren. Värme Den uppvärmda delen av byggnaden värms helt med spån, d v s av restprodukter från den egna tillverkningen. Företaget är nästan helt självförsörjande när det gäller värme. Det är endast under vintern man köper in lite extra spån, ca m 3 till en kostnad av kronor år 2006 och kronor år 2005, inklusive frakt. Företaget har ett problem. Under sommarhalvåret, då företaget egentligen inte skulle behöva köra biobränslepannan, gör man det i alla fall eftersom företagets silo är för liten och därför inte klarar av att lagra bränsle under sommaren. Av virket blir ca % till spån. Virket är torkat. Ca 70 % av virket har % i fuktighet och resten en fuktighet på mellan 7-8 %. Någon exakt mängd på förbrukad mängd biobränsle gick ej att få fram. Ventilation Ventilationen i fabriken sköts via en mekanisk till- och frånluftvärmeväxlare, alltså med värmeåtervinning. Tyvärr saknas uppgifter om kapaciteten på detta ventilationsaggregat. Måleriets ventilation sköts av en korsströmsvärmeväxlare med en kapacitet som uppskattas till m 3 per timme och ser ut att vara från slutet av 80-talet. Värmeväxlingsaggregatet är dimensionerat för verksamheten och modellen fungerar effektivt, enligt driftansvarig personal, även i jämförelse med nyare lösningar. Måleriets ventilationsaggregat används ca 170 timmar per månad. Kompressorer Tryckluftsystemet drivs av två AtlasCopco kompressorer av 80-tals modell. Kompressorerna har en effekt på 3,5 kw vardera. Kompressorerna servas och ses över av Isakssons Tryckluftservice AB, ITSAB. Enligt Ola Isaksson på ITSAB så fungerar kompressorerna bra och är i fint skick, men han säger vidare att det man kan göra för att undvika tryckfall är att installera en större ackumulatortank. ITSAB har även gjort mätningar (se bilaga 4) under en veckas tid för att undersöka om det kan vara lönsamt att byta till en ny kompressor, vilket tryckluftsbehov företaget har, samt hur mycket läckage det finns i systemet. 5

6 De två kompressorerna står nu innanför huvudportarna till snickeriet och orsakar buller. Överskottsvärmen från kompressorerna med tillhörande lufttorkar blåses ut i fria luften och orsakar även buller på utsidan. Placeringen av kompressorerna borde kunna göras mycket bättre med små medel så att bullret kan minskas och värmen tillvaratas. Produktionsutrustning De maskiner som finns är mestadels olika snickerimaskiner, ofta med flera mindre elmotorer i samma enhet. Maskinerna är rätt så nya och inga större enskilda energianvändare. I sådana mindre elmotorer som sitter i maskiner, och som ej går kontinuerligt (d v s har korta drifttider), brukar byte eller uppgradering ej vara motiverat ur energisparsynpunkt. Maskinerna som finns i produktionslokalen är ej desamma som fanns från början när elsystemet utformades och byggdes. Därför är det inte säkert att elsystemet med respektive undersäkring till de olika eluttagen är rätt dimensionerade till de maskiner som nu finns där. Belysning Belysningen består av ca 200 lysrör, mestadels med 38 watts effekt. Företaget byter lysrör kontinuerligt i en hall åt gången, vartannat år. För lokaler som inte används finns det rutiner för att släcka ner belysningen. Motorvärmare Det finns sammanlagt 9 motorvärmaruttag på företaget, varav 7 stycken är tidsstyrda. De knappt märkbara variationerna i elförbrukning mellan vinter- och sommarperioderna som kan utläsas från månadsfakturorna tyder på att företaget har ett bra motorvärmarsystem. Elabonnemang Elenergianvändningen är rätt så jämn över året om man bortser från juli månad då det är semester. Den månatliga elenergianvändningen ligger på ca kwh (se bilaga 1). Elavtalet är ett bundet avtal som gäller mellan , där priset är 59,90 kronor per kwh exklusive el-certifikat, skatt och moms. Det bundna elpriset är högt gentemot vad elpriset legat på de senaste åren (se bilaga 2). Det kan gå att få ett lägre pris vid avtalets utgång eftersom motsvarande bundna elpris från och med 1 juli -07 och ett år framåt ligger på 44,90 kronor per kwh (se bilaga 2). 6

7 Effektiviseringsåtgärder Engagera personalen Ett viktigt steg till ett energieffektivt företagande är att engagera personalen. Utan en engagerad personal brukar inte åtgärderna fungera. Det är enkelt att byta ut viss teknisk utrustning. Men om personalen inte bryr sig om varför den bytts ut så spelar åtgärderna ofta inte så stor roll. Ägaren Cathrine Lindberg har redan tidigare arbetat med att försöka engagera sin personal. Men eftersom alla inte riktigt har förstått vikten av engagemang behövs det konkreta exempel på vad olika åtgärder innebär. Man brukar säga att genom att påverka verksamheten kan man spara upp till 20 % av den totala energianvändningen. Skulle detta vara fallet kan det innebära att företaget sparar ca kronor per år genom att engagera sin personal, vilket motsvarar kilogram CO 2 -reduktion (se bilaga 3). Eftersom företaget redan arbetat med energieffektivisering så är det inte troligt att man i detta fall uppnår så stora effekter. Värmeåtervinning från måleriets ventilation Som tidigare nämnts så är ventilationen relativt modern och dimensionerad för verksamheten. Därför är det inte lönsamt att byta ut den befintliga anläggningen mot en ny sådan eftersom man knappast får någon större verkningsgradförbättring i en sådan anläggning. Det som däremot inte verkar fungera är skötseln och översynen av aggregatet. Ventilationsaggregatet innehöll mycket smuts och bör rengöras kontinuerligt. Kapaciteten går ned om man inte rengör och man uppnår dessutom sämre värmeåtervinning. Tryckfallsindikatorn var i botten vilket betyder kraftigt försämrad funktion. Ventilationskapaciteten blir betydligt sämre och mera energi måste användas för att driva fläktar och liknande. Nominell kapacitet för fläktanläggningen är m 3 per timme. Kraftigt nedsmutsade filter betyder att flödet minskar kraftigt. En rimlig uppskattning är att det halveras vid aktuella driftförhållanden. Det betyder att man återvinner energi från halva luftflödet med reducerad verkningsgrad. Det nominella flödet motsvarar ca 70 kw värmeeffekt. 170 timmars drift per månad under året motsvarar ca kwh. Ett välfungerande aggregat återvinner ca 60 % av energin eller kwh. Ett halverat luftflöde och en försämrad verkningsgrad ned till 30 % betyder att man återvinner ca kwh eller kwh mindre. Regelbunden rengöring samt byte av luftfilter har en mycket begränsad kostnad ca kronor per gång. Åtgärderna lönar sig således direkt. Det finns även en mindre utsug i måleriet med en kapacitet på m 3 per timme som används ca 50 timmar per månad. Luften skickas ut i det fria utan värmeåtervinning. Energin som går förlorad motsvarar ca kwh per år. En åtgärd är att koppla ihop frånluften från måleriet så den passerar samma värmeväxlare. Med en bibehållen verkningsgrad på ca 60 % så återvinns då ca kwh per år. Kostnaden för att installera 7

8 ett kompletterande kanalsystem varierar kraftigt beroende på yttre förutsättningar men åtgärden bör betala sig på några år. Kostnaden som bör krediteras investeringen måste relateras till ett troligt försäljningsvärde på det spån som blir över, d v s ca 15 öre per kwh. Elabonnemang En anledning och ibland den enda anledningen till att företag binder sina elpriser är att de inte klarar stora svängningar i kostnader. Ta ett företag där elkostnaden uppgår till 20 % av den totala omsättningen på exempelvis 10 miljoner kronor per år. Vid en eventuell tillfällig fördubbling av elpriset under exempelvis 3 månader skulle detta företag få kr i ökat negativt kassaflöde. Att binda elpriset blir därför en försäkring mot kostnadssvängningar, även om företaget på lång sikt tror att rörligt pris skulle vara det mest ekonomiskt lönsamma. Hos Finsnickeriet är elkostnaden en relativt liten kostnad, 1,3 procent, av årsomsättningen 2006 ( kr/oms 9,7 Milj = 1,3 %). Att binda elpriset eller inte, beror på vad företaget tror om den framtida prisutvecklingen. Elkostnaden är inte hög i förhållande till företagets årsomsättning och förutsättning borde finnas i företaget för att klara svängningar i elkostnaden. Eftersom elkostnaden är liten i förhållande till kassaflödet så finns inga rimliga skäl till att binda elpriset. Företaget har, som påpekats tidigare, en jämn energianvändning över året och "tjänar" därför inte så mycket på att ha ett bundet pris. Detta kan jämföras med många andra företag som oftast har en stor del av sin årsanvändning av energi under de kalla månaderna då det rörliga priset ligger som högst. Man kan anta att elleverantörer räknar in att företag har en högre energianvändning under vinterperioden och därför blir de bundna priserna högre än det beräknade medelpriset under året. I Finsnickeriets fall, med jämn förbrukning över året, kan detta bli ett argument för att förhandla fram ett lägre bundet pris eller bli ett argument för obundet elpris. Utifrån den totala årselförbrukningen, de små variationerna mellan årstiderna och de elförbrukare vi har hittat i företaget, så verkar 250 Amperes säkring vara mycket stor. Elfakturorna är ej timavlästa så det är inte lätt att få en överblick över förbrukningstoppar, vilka ofta är kortvariga. Utifrån de fakta som nämns ovan så borde företaget kunna komma ner i säkringsstorlekar mellan Ampere. Det bästa för att kunna säkra ner så mycket som möjligt skulle vara att göra en mätning av effektuttaget samtidigt som man simulerar effekttoppar. Det finns många företag som arbetar med detta och kostnaden för en sådan mätning är ett par tusen kronor. Huvudsäkringarna är av typen knivsäkringar och borde ej kräva någon ombyggnation för att passa lägre huvudsäkringar. En behörig elektriker behövs som byter säkringen och som även meddelar elleverantören om att byte gjorts. För att undvika effekttoppar och därigenom kunna säkra ned ytterligare så går det även att montera mjukstart på högeffektförbrukare eller se till att inte dessa startar upp samtidigt. För nuvarande 250 Amperes säkring betalar företaget en fast årsavgift kronor, inklusive moms. Lägre säkringar kostar; 200 A = kr, 160 A = kr, 125 A = 8

9 kr, 100 A = kr och 80 A = kr. En nedsäkring till hundratjugofem Amperes huvudsäkring, vilket bedöms rimligt, betyder en förtjänst på kronor per år, inklusive moms. Kompressorerna Vid byte till en ny varvtalsreglerad kompressor borde elförbrukningen sjunka med 36 %, vilket motsvarar en minskning från kwh till kwh per år. Det ger en effektivisering på ca kwh per år. En ny sådan kompressor, installerad och klar går på ca kronor plus moms. Med dagens energipriser, ca 1 krona per kwh ger detta en pay-of tid på 10 år (se bilaga 3). En djupare analys av data från ITSAB: s tryckluftsmätning (se bilaga 4) visar hur stora läckagen är. Det kan utläsas under den natt som kompressorerna har lämnats igång och ingen tryckluft har använts. Läckagen är på drygt 5 liter i sekunden, vilket motsvarar 0,5 kwh per timma enligt Ola Isaksson på ITSAB. Elförlusten uppkommer under den tid som tryckluft behövs, d v s under 9 timmar per dag, 250 dagar per år. Det ger timmar. Elförlusten är således x 0,5 kwh = kwh per år. Till detta tillkommer kostnader för slitage och tätare service av kompressorer. För att få bukt på bullret kan företaget flytta kompressorerna till källaren eller något liknande utrymme där tilluften är mellan 0 till 10 grader och ej har hög luftfuktighet. Då går det mindre el till kompressorerna för att torka och kyla ner luften. Frånluften, som innehåller mycket värme, kan då avledas till lokaler som behöver värmas upp, till exempel under vinterhalvåret då man behöver köpa in flis för uppvärmning. Detta skulle då ge en besparing på ca kwh per år som motsvarar ca kronor i alternativkostnad för inköp av flis under ca 2/3 av året. Ett förslag är att ställa kompressorerna i utrymmet mellan kallagret och torkrummet. Tilluften tas från kallagret och frånluften skickas till torken. Vid en sådan lösning så tas en mycket stor del av de nästan kwh el som användas av kompressorerna per år tillvara, samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Belysningen Belysningen består i huvudsak av konventionella lysrörsarmaturer. Lysrör är en energisnål ljuskälla, men effektivare T5 lysrör finns. Till dessa behövs dock ny armatur. Byte till ny armatur uppskattar vi kostar omkring kronor. På de relativt fåtaliga ställen där ej lysrör används så går det att göra större besparingar. 200 lysrör med 38 W effekt vardera kräver 7,6 kw effekt. Lysrören används 9 timmar per dag 9

10 under 250 dager. Detta motsvarar kwh per år. Modern belysningsteknik kan sänka elbehovet för belysning med ca 50 % eller kwh. Investeringen betalar sig således på ca 10 år, beroende på aktuell internränta med ett beräknat elpris motsvarande 1 krona per kwh. Elförbrukningen Sammantaget kan vi erhålla följande reduktion av elförbrukningen. Kompressorerna minskar sin elförbrukning från kwh till kwh per år enligt gjorda mätningar. Belysningen kan reduceras från kwh ned till kwh per år. Totalt reducerar dessa åtgärder elförbrukningen med ca kwh per år, eller energikostnaderna med kronor per år. Till detta tillkommer en besparing för nedsäkring till 125 Amperes huvudsäkring på kronor per år. Eleffektiviseringen kan således värderas till ca kronor per år. Värmeförbrukning Återvinning av värme från kompressorerna motsvarar ca kwh per år eller ca kronor per år. Ventilationsluften i måleriet kan återvinnas effektivare med en förbättrad verkningsgrad motsvarande kwh per år eller kronor per år. Måleriets extra ventilationsanläggning kan kopplas ihop med den stora och därigenom återvinns ca kwh per år eller kronor per år. Totalt kan värmeåtervinningen förbättras till en motsvarande alternativkostnad på kronor per år. Sammanfattning Finsnickeri AB har arbetat med energieffektivisering sedan dess ägare Cathrine Lindberg tog över företaget år Företaget har relativt låg andel av årsomsättningen som går till elenergi. Trots detta finns det besparingspotentialer utan negativ påverkan på vare sig tillverkningsprocessen eller komforten i företaget. Företaget har en total elförbrukning på ca kwh per år. Uppvärmningen sker endast med spån, mestadels restavfall från den 10

11 egna tillverkningen. Men företaget kompletterar även med spån under vinterhalvåret. Ventilationen i fabriken sköts till största delen via en till- och frånluftsvärmeväxlare. Det är endast i måleriet som det finns ett mindre ventilationsaggregat utan värmeåtervinning. Här finns det besparingspotential genom att justera aggregaten och återvinna värmen. Dessutom bör företaget kontinuerligt rengöra filtren eftersom flödet annars minskar kraftigt och energiförbrukningen ökar. Företaget har en rätt hög fast avgift när det har 250 amperes säkring. Detta skulle kunna undersökas och tariffoptimeras. Man har en elenergiförbrukning som är jämt fördelad över året, med undantag för juli när det är semester. Detta tyder på att ingen el går till värme. Företaget har två kompressorer. Dessa är i ganska bra skick men skulle man byta till varvtalsreglerade kompressorer skulle elförbrukningen sjunka. Ett annat problem med kompressorerna är att de är bullriga. Bullret från kompressorerna kan reduceras kraftigt vid en flytt till utrymmet mellan kallagret och torkrummet. Den totala elenergiförbrukningen på företaget skulle kunna minskas med kronor per år med dagens energipriser. 11

12 BILAGA 1 Elförbrukningen/månad Månad januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Elförbrukning/månad kwh

13

14

15

16

17

18 BILAGA 3 Kompressorer Byte av kompressor Förbrukning idag kwh Vid ny kompressor kwh Besparing kwh/år Rörligt Elenergipris 0,84 Kr Fast elenergipris Kr 0,32 öre Vilket motsvarar kr/år Totalt energipris inkl fasta avgifter 1,16 kr/kwh Inköpspris ny kompressor kr Pay-of tid 8,6 år CO 2 indikator Tätning av läckage kwh/år byte av kompressor kwh/år Summa kwh/år Vilket motsvarar 813 kg CO 2 Besparing vid värmeåtervinning Flis 110 m3 ca * 90 kr/m3 Total besparing 9900 Kr/år *uppgifter från internet på vad flis kostar i norrland Engagemang av personal Total förbrukning kwh/år Vid åtgärd kwh/år Besparing kwh/år Vilket motsvarar Kr/år eller kg CO 2 /år

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28