Energikartläggningar Skidanläggningar våren 2014 (inriktning snötillverkning och belysning)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energikartläggningar Skidanläggningar våren 2014 (inriktning snötillverkning och belysning)"

Transkript

1 Energikartläggningar Skidanläggningar våren 2014 (inriktning snötillverkning och belysning) Fjätervålen Gårdtjärnsberget Hassela Ski Resort Hunflen Fritidsanläggning Järvsöbacken Kungsbergets Fritidsanläggning Källviksbacken Rättviksbacken Svärdsjöliften Europeiska regionala utvecklingsfonden

2 DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV FJÄTERVÅLEN UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

3 Process Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Fjätervålen. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Fjätervålens skidanläggning och stugby grundades på 1960-talet. Under 70-talet byggdes de första stugorna och 1976 den första liften bildades Fjätervålen Skidlift AB, av ett antal entusiastiska stugägare. Fjätervålen AB driver skidbacke och skidshop. Fjätervålen använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till kwh el 1 för elabonnemangen lift och pumpstation (det är dessa två abonnemang som kartläggningen begränsas till) och de totala elkostnaderna till kr (exklusive moms). I Tabell 1 visas en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen i rapporten. Åtgärdsförslag Besparing [kwh/år] [kr/år] Investeringskostnad [kr] Återbetalningstid [år] Belysning Byte av belysningsteknik till LED Snöproduktion Optimera befintlig snöproduktion med avseende på tryck och flöden Snöproduktion Värmeåtervinning från tryckluftskompressor Ej kvant. Ej kvant. Reducera övrigt effektuttag (så som belysning) vid Snöproduktion kr/kw Ej kvant. Ej kvant. snöproduktion. Tabell 1: Visar en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen som ges i rapporten. 1 Statistik erhållen av Fjätervålen 2

4 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Metod Avgränsningar Antaganden Kort om skidanläggningen Kontaktuppgifter Energistatistik Nulägesanalys och åtgärdsförslag Belysning Snöproduktion Effektuttag Bilagor Belysningsinventering Beräkningar

5 1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

6 1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

7 2 Kort om skidanläggningen Fjätervålens skidanläggning och stugby grundades på 1960-talet. Under 70-talet byggdes de första stugorna och 1976 den första liften bildades Fjätervålen Skidlift AB, av ett antal entusiastiska stugägare. Fjätervålen AB driver skidbacke och skidshop. Figur 1: Pistkarta Fjätervålen 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Adress: Fjätervålen Fjätervålen , Särna Telefon: Kontaktperson: Annika Andersson Telefon: E-post: Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: E-post: Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: E-post: 6

8 3 Energistatistik Fjätervålen använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till kwh el 2 för elabonnemangen lift och pumpstation (det är dessa två abonnemang som kartläggningen begränsas till) och de totala elkostnaderna till kr (exklusive moms). Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgick under samma period till 502 kr/mwh 3 för snöproduktion och till 692 kr/mwh 4 för belysningen. Det är denna kostnad som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Effektavgiften uppgår till 54 kr/kw och månad och bestäms av månadens högsta effektuttag. De månader när snö produceras blir effektuttaget för abonnemang pumpstationen stort. Dessa månader innebär därför en hög effektavgift. På grund av Fortums sätt att debitera effektavgiften innebär ett färre antal månader med snöproduktion en lägre effektavgift Elanvändning 2013/2014 abonnemang Lift kwh sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug Diagram 1: Visar hur elanvändningen för abonnemang lift fördelar sig under respektive månad 2013/ Statistik erhållen av Fjätervålen 3 Beräknat utifrån rörlig kostnad för elnät och elhandel (exklusive energiskatt) 4 Beräknat utifrån rörlig kostnad för elnät och elhandel (inklusive energiskatt, Älvdalen har reducerad energiskatt) 7

9 Elanvändning 2013/2014 abonnemang Pumpstation kwh sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug Diagram 2: Visar hur elanvändningen för abonnemang lift fördelar sig under respektive månad 2013/

10 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till belysning och snöproduktion. I Diagram 3 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 och 2014 visad i Diagram 1 och Diagram 2, samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning Energianvändning El kwh/år Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 3: Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet. 4.1 Belysning Backbelysningen använder årligen omkring kwh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Belysningen består mestadels av äldre metallhalogen á 1000 W och ett par nyare ljuskällor metallhalogen á 400 W. Belysningen styrs manuellt och används endast vid behov det vill säga när det är mörk och när det bedrivs skidåkning, pistning och snöläggning. Backen Örnen är belyst och nyckeltal för belysningen uppgår till 38,6 W/m och i Tabell 2 visas en jämförelse av nyckeltal för skidanläggningarna i projektet. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Fjätervålen 54, ,6 Skidanläggning 2 39, ,5 Skidanläggning 3 71, ,6 Skidanläggning 4 27, ,6 Skidanläggning 5 87, ,3 Skidanläggning 6 128, ,2 Skidanläggning 7 56, ,4 Skidanläggning 8 47, ,2 Skidanläggning 9 70, ,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för backbelysning på skidanläggningar i projektet 9

11 Det relativt höga nyckeltalet för backbelysningen beror till största delen på de äldre ljuskällorna med en effekt på W. Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Fjätervålen vid ett byte av belysningsteknik till LED. En sådan åtgärd skulle innebära en årlig besparingspotential av omkring kwh el motsvarande kr. Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till kr vilket innebär en återbetalningstid på 16 år. Den långa återbetalningstiden beror på belysningens korta drifttider. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen till snöproduktion uppgår till kwh el enligt Diagram 4. Under 2013 producerades snö under sammanlagt 310 timmar i månaderna november och december. Vattenanvändningen för 2013 har beräknats till omkring m 3 motsvarande m 3 snö. Nyckeltalet för snöproduktion uppgår till 1,6 kwh/m 3 snö. Den centrala snöproduktionen på Fjätervålen sker på ett energieffektivt sätt genom en distributionspump, en tryckstegringspump, en central tryckluftskompressor och lansar. Snöproduktion Fjätervålen El kwh/år Tryckluft Atlas Copco Pump KSB Pump Siemens Diagram 4: Visar hur energianvändningen för snöproduktionen fördelar sig på respektive underprocess. Det centrala snöproduktionssystemet är energieffektivt i förhållande till snöproduktion på längdskidanläggningar i Sverige där produktionen ofta bestå av mobila snökanoner med tryckluftskompressor i varje kanon. Ett sådant system använder omkring 3,5 kwh/m 3 till 4,3 kwh/m 3. 5 I Tabell 3 visas en jämförelse med de andra skidanläggningarna i projektet. Skidanläggning 5 har uppnått ett nyckeltal av 1,3 kwh/m 3 vilket är något lägre än Fjätervålen. Om Fjätervålen skulle ha samma nyckeltal skulle det innebära en årlig besparingspotential av omkring kwh/år 5 Energy usage of snowmaking, Jörgen Rogstam och Mattias Dahlberg (2011) 10

12 motsvarande kr. Möjligen kan systemet optimeras med avseende på tryck och flöden för att erhålla denna besparing. Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Fjätervålen ,6 Skidanläggning Skidanläggning Skidanläggning Skidanläggning ,3 Skidanläggning ,8 Skidanläggning ,4 Skidanläggning Skidanläggning ,5 Tabell 3: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. Vid snöproduktion är det möjligt att återvinna värme från tryckluftskompressorn till närliggande byggnader. Detta sker då lämpligen genom ett vattenburet värmesystem. Enligt tillverkare kan omkring 70 % av inkommande elanvändning återvinnas som värme. Verkningsgraden för återvinningen beror även på värmebehovet i byggnaderna vilket inte ingår i denna kartläggning. Verkningsgraden kan därför vara lägre än 70 %. Problemet med värmeåtervinning ligger ofta i att stora effekter kan återvinnas under en begränsad tid. För Fjätervålen skulle kwh motsvarande kr (gäller endast vid värmning med direktverkande el) kunna återvinnas som värme varje år men endast under de två veckor som snö produceras. Då gäller det att det finns ett så pass stort värmebehov att all återvunnen energi kan komma till nytta. Värmesystemet i intilliggande byggnader har inte ingått i denna kartläggning och investeringskostnaden för en sådan åtgärd är därför svår att uppskatta. 4.3 Effektuttag Effektavgiften för elkostnaden baseras på det högsta effektuttaget under den aktuella månaden. Antalet månader som snöläggning sker kommer därför påverka den årliga elkostnaden. Det är om möjligt bättre att lägga mycket snö under lång tid när tillfälle ges än att förlägga snöproduktionen under flera månader. Dessutom är det viktigt att begränsa övrigt effektuttag så som belysningen med mera begränsas när snö produceras. Varje kilowatt som kan minskas under snöläggning innebär en årlig besparing av 54 kr. På grund av sättet att debitera effektavgiften av Fjätervålens elnätsbolag spelar det dock inte lika stor roll för Fjätervålen som för en del andra skidanläggningar i detta projekt. 11

13 Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Backe Örnen övre delen Metallhalogen 1000W 27, ,7 Backe Örnen undre Metallhalogen 1000W, 27, ,6 delen Metallhalogen 400W Totalt 54,2 29,2 Tabell 4: Visar utförd belysningsinventering. 12

14 Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (38,6 10,8) ,9 kw Besparing (el) = , kwh/år 38,6 Effektavgiften för el kommer reduceras de månader då snö produceras. Säsongen 2013/2014 producerades snö under två månader. Besparing (kostnad) = , , kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring kr Återbetalningstid = Snöproduktion Nyckeltal: 16 år Besparing (energi) = , kwh/år 1,6 Besparing (kostnad) = kr/år Värmeåtervinning Besparing (energi) = kwh/år 0, kwh/år Besparing gäller vid direktverkande el. Besparing (kostnad) = , kr/år 13

15 DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV GÅRDTJÄRNSBERGET UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

16 Process Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Gårdtjärnsberget. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Skidbacken har gamla anor. Redan 1937 var några skidpionjärer i Edsbyn för att titta närmare på Gårdtjärnsbergshanget. Berget lämpade sig väl och backen anlades. År 1960 installerades första liften. Från början drevs skidbacken av Friluftsfrämjandet, men i dag drivs den av Edsbyns IF. Skidanläggningen vid Gårdtjärnsberget använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till kwh el och de totala elkostnaderna till kr. I Tabell 1 visas en sammanfattning av de kvantifierade åtgärderna i rapporten. Åtgärdsförslag Besparing [kwh/år] [kr/år] Investeringskostnad [kr] Återbetalningstid [år] Belysning Byte av belysningsteknik till LED Snöproduktion Centraliserad snöproduktion med central tryckluftskompressor och lansar Ej kvant Ej kvant Elavtal Debitering av effektavgift per månad istället för hela året. Förhandla med nätägare för att se om en sådan lösning är möjlig. Belysning Möjliggör att endast tända hälften av belysningen under snöproduktion ,8 Tabell 1: Visar en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen som ges i rapporten. 2

17 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Metod Avgränsningar Antaganden Kort om skidanläggningen Kontaktuppgifter Energistatistik Nulägesanalys och åtgärdsförslag Belysning Snöproduktion Eleffekt Bilagor Belysningsinventering Beräkningar

18 1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

19 1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa offerter från flera olika entreprenörer. 5

20 2 Kort om skidanläggningen Skidbacken har gamla anor. Redan 1937 var några skidpionjärer i Edsbyn för att titta närmare på Gårdtjärnsbergshanget. Berget lämpade sig väl och backen anlades. År 1960 installerades första liften. Från början drevs skidbacken av Friluftsfrämjandet, men i dag drivs den av Edsbyns IF. 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Gårdtjärnsberget Adress: Lillbo , Edsbyn Telefon: Kontaktperson: Björn Ingesson Telefon: E-post: bjorn.ingesson@ovanaker.se Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

21 3 Energistatistik Skidanläggningen vid Gårdtjärnsberget använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till kwh el och de totala elkostnaderna till kr. 1 Kartläggningen i denna rapport avgränsar sig till elabonnemanget skidbacken. Abonnemanget omfattar all backbelysning och all utrustning för snöproduktion men även skidliftar samt viss elvärme. Till anläggningen finns även andra elabonnemang men dessa ingår inte i kartläggningen då ingen backbelysning eller utrustning till snöproduktion matas från dessa abonnemang. Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgår till 0,75 kr/kwh 2 för snöproduktion och till 1,04 kr/kwh 3 för belysningen. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under året och uppgår till 550 kr/kw och år. Det är dessa kostnader som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Diagram 1: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under Abonnemanget omfattar all backbelysning, all utrustning till snöproduktion men även andra laster så som skidlift och viss elvärme. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 11,30 0,00 259, Telgekraft och Elektra Nät. Kostnaden exklusive moms. 2 Fakturaunderlag Kostnaden exklusive moms. (exklusive energiskatt) 3 Fakturaunderlag Kostnaden exklusive moms. (inklusive energiskatt) 7

22 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till belysning och snöproduktion. I Diagram 2 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 visad Diagram 1, samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning. Energianvändning kwh/år El Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 2:Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet som i detta fall består av skidliftar samt viss elvärme. 4.1 Belysning Belysningen använder årligen omkring kwh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Belysningstekniken består av metallhalogen av typen Philips HDI-T 400/645 för samtliga armaturer. Den installerade effekten uppgår till 39,1 kw och upplysta backars längd till m. Det ger ett nyckeltal av 23,0 W/m. I Tabell 2 visas en jämförelse av nyckeltal mellan de olika skidanläggningarna. Drifttiden för belysningen är 504 h/år enligt analys av effektuttaget under 2013 (se Diagram 1). Belysningen tänds manuellt och körs endast vid skidåkning, när backen pistas samt vid snöläggning. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Skidanläggning 1 54, ,6 Gårdtjärnsberget 39, ,0 Skidanläggning 3 71, ,6 Skidanläggning 4 27, ,6 Skidanläggning 5 87, ,3 Skidanläggning 6 128, ,2 Skidanläggning 7 56, ,4 Skidanläggning 8 47, ,2 Skidanläggning 9 70, ,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för backbelysning på skidanläggningar i projektet 8

23 Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Gårdtjärnsberget vid ett byte av belysningsteknik till LED. En sådan åtgärd skulle innebära en årlig besparingspotential av omkring kwh el motsvarande kr. Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till kr vilket innebär en återbetalningstid på 22 år. Den långa återbetalningstiden beror delvis på belysningens korta drifttider. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen till snöproduktion uppgår till kwh el enligt Diagram 3. Under 2013 producerades snö under sammanlagt 151 h. Dessa fördelades på månaderna januari, november och december. Ingen flödesmätare finns som mäter hur mycket vatten som åtgått och därför finns heller ingen sådan data Snöproduktion El kwh/år Pumpar Snökanoner Diagram 3: Visar hur elanvändningen till snöproduktion fördelar sig på pumpar respektive snökanoner. Snöproduktionen består av två stycken pumpar för distribution av vatten från älven till snökanonerna. En dränkpump på 27 kw pumpar upp vatten till tryckstegringspump på 110 kw. Snökanonerna är fyra stycken till antalet och alla är mobila med egen kolvkompressor. Tre av kanonerna har en märkeffekt på 25 kw och den fjärde 27 kw. Samtliga är av fabrikat Lenko. Då ingen flödesmätare för vattenåtgången finns har inget nyckeltal kunnat beräknas för snöproduktionen. Figur 1: Visar tryckstegringspump. 9

24 Figur 2. Visar snökanoner. En centraliserad snöproduktion med lansar och central tryckluftskompressor innebär en lägre energianvändning per producerad kubikmeter snö. Enligt studie använder mobila enheter 3,5 till 4,3 kwh/m 3 snö att jämföra med ett centraliserat system som använder omkring 1,1 kwh/m 3 snö. 4 Årlig besparing för Gårdtjärnsberget skulle därmed uppgå till omkring kwh el motsvarande kr. För att genomföra åtgärden skulle nuvarande system behöva byggas om i grunden. Ett ökat vattentryck innebär att tryckstegringspumpen antagligen måste bytas ut. Dessutom ska lansar och tryckluftskompressor köpas in. Investeringskostnaden är svår att uppskatta men kommer att bli omfattande. I Tabell 3 jämförs de olika skidanläggningarna i projektet med varandra. De bästa anläggningarna uppnår ett nyckeltal av 1,3 kwh/m 3 snö. Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Skidanläggning ,6 Gårdtjärnsberget Skidanläggning Skidanläggning Skidanläggning ,3 Skidanläggning ,8 Skidanläggning ,4 Skidanläggning Skidanläggning ,5 Tabell 3: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. 4.3 Eleffekt Effektuttaget av el under snöproduktion spelar stor roll för de årliga elkostnaderna. Detta då effektavgiften i Ovanåkers kommun baseras på den högsta uttagna effekten under året. Det högsta effektuttaget under 2013 fördelade sig enligt Diagram 4. Effektavgiften debiteras på olika sätt i olika delar av landet. Vanligt är också att det högsta effektuttaget under månaden medför en kostnad för den aktuella månaden. Detta är mer fördelaktigt för en skidanläggning då snö produceras endast under tre till fyra månader per år. För Gårdstjärnsberget skulle det innebära en kostnadsminskning av omkring kr per år om debiteringen gjordes på samma sätt som i till exempel Fortums elnät. Elektra nät kan kontaktas för att se om sådan lösning är möjlig för Gårdtjärnsberget då effektuttaget är mycket speciellt jämfört med till exempel en industri. Då det endast är en effekttopp under en timme som påverkar hela årets kostnader spelar antalet perioder man lägger snö mindre roll. Däremot är det viktigt att hålla nere effektuttaget under snöläggning så mycket som möjligt. All belysning bör därför inte tändas. Att tända hälften av ljuskällorna medför att effektuttaget minskar med 20 kw motsvarande kr per år. Investeringskostnaden för att koppla om belysningen är svår att uppskatta men är i denna rapport satt till kr. 4 Energy usage for snomaking, Energi och kylanalys,

25 Fördelning vid högsta effektuttag Belysning Pumpar Snökanon kw Diagram 4: Visar hur effektuttaget fördelade sig under det högsta effektuttaget under

26 Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Backbelysning Metallhalogen 400W 39, ,7 Totalt 39,1 19,7 Tabell 4: Visar utförd belysningsinventering. 12

27 Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (23,0 10,8) ,7 kw Besparing (el) = , kwh/år 23,0 Effektavgiften för el kommer reduceras de då snö produceras. Besparing (kostnad) = , , kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring kr Återbetalningstid = Elavtal 22 år Effektavgiften i ett nät med månadsdebitering istället för helår är satt till 46 kr/kw och månad vilket skulle motsvara en årlig avgift på 550 kr/kw och år (46*12). Snö producerades i november, december och januari under Övriga månader är effekttoppen omkring 90 kw i februari och mars. De andra månaderna omkring 10 kw Reducerad effektavgift = ( ) kr/år 13

28 DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV HASSELA SKI RESORT UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

29 Process Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av Skidanläggningen Hassela Ski Resort. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. I Nordanstigs kommun ligger skidanläggningen Hassela Ski Resort som startades i början av 80-talet och nu är en väletablerad skid- och konferensresort. Anläggningen är en av Sveriges 10 största skidanläggningar. Hassela använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till MWh el och de totala elkostnaderna till kr. I Tabell 1 visa en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen i rapporten. Åtgärdsförslag Besparing [MWh/år] [kr/år] Investeringskostnad [kr] Återbetalningstid [år] Belysning Byte av belysningsteknik till LED. 36, Snöproduktion Värmeåtervinning från tryckluftskompressor Ej kvant. Ej kvant. Tabell 1: Visar en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen som ges i rapporten. 2

30 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Metod Avgränsningar Antaganden Kort om skidanläggningen Kontaktuppgifter Energistatistik Nulägesanalys och åtgärdsförslag Belysning Snöproduktion... 9 Bilagor Belysningsinventering Beräkningar

31 1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

32 1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

33 2 Kort om skidanläggningen I Nordanstigs kommun ligger skidanläggningen Hassela Ski Resort som startades i början av 80-talet och nu är en väletablerad skid- och konferensresort. Anläggningen är en av Sveriges 10 största skidanläggningar. Diagram 1: Pistkarta Hassela. 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Adress: Hassela Ski Resort Älvåsen 82078, Hassela Telefon: Kontaktperson: Lars Forsberg Telefon: E-post: lars.forsberg@hasselaski.se Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

34 3 Energistatistik Hassela använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till MWh el och de totala elkostnaderna till kr (exklusive moms). 1 Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgår till 467 kr/mwh för snöproduktion och till 760 kr/mwh för belysningen. 2 Det är denna kostnad som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under den aktuella månaden och uppgår till 50 kr/kw och månad. 3 På grund av sättet att debitera effektavgiften påverkas den årliga elkostnaden av antalet månader som man lägger snö. Då all elanvändning ligger på samma abonnemang är det också viktigt att begränsa effektuttaget från övrig utrustning vid snöläggning. Diagram 2: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under Enhet Benämning Med Min Max Energi [MWh] kw Effekt 358,92 25, , Eon.se 2 Eon.se. För belysning inkluderas energiskatt. Elhandelskostnad är delvis beräknad utifrån elpriset Fakturaunderlag eon.se 7

35 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till backbelysning och snöproduktion. I Diagram 3 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 visad i Diagram 2, samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning. Energianvändning El MWh/år Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 3. Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet och som i detta fall består mestadels av uppvärmning av byggnader. 4.1 Belysning Backbelysningen består till stor del av högtrycksnatrium och använder årligen omkring 57 MWh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Belysning sätts på och stängs av manuellt och används sparsamt det vill säga endast vid mörker och skidåkning, pistning samt snöläggning. Nyckeltal för belysningen i skidbacken uppgår 29,6 W/m att jämföra med övriga anläggningar i denna studie enligt Tabell 2. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Skidanläggning 1 54, ,6 Skidanläggning 2 39, ,5 Hassela Ski Resort 71, ,6 Skidanläggning 4 27, ,6 Skidanläggning 5 87, ,3 Skidanläggning 6 128, ,2 Skidanläggning 7 56, ,4 Skidanläggning 8 47, ,2 Skidanläggning 9 70, ,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för backbelysning på skidanläggningar i projektet. 8

36 Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Hassela vid ett byte av belysningsteknik till LED. En sådan åtgärd skulle innebära en årlig besparingspotential av omkring 36,2 MWh el motsvarande kr. Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till kr vilket innebär en återbetalningstid på 28 år. Den långa återbetalningstiden beror delvis på belysningens korta drifttider. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen till snöproduktion uppgår till 379 MWh el och fördelar sig enligt Diagram 4. Ingen uppgift finns för mängden producerad snö 2013 och därför kan inget nyckeltal beräknas och därmed kan inte heller befintlig anläggnings energieffektivitet verifieras. Utifrån övriga anläggningar i studien (se Tabell 3) kan en ungefärlig mängd producerad snö av m 3 snö beräknas Elanvändning Snöproduktion MWh/år Pump Dutchi NL Tryckluft Tamrock 1200 Tryckluft Tamrock 1200 Diagram 4: Visar hur elanvändningen för snöproduktion fördelar sig på underprocesser. Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Skidanläggning ,6 Skidanläggning Hassela Ski Resort Skidanläggning Skidanläggning ,3 Skidanläggning ,8 Skidanläggning ,4 Skidanläggning Skidanläggning ,5 Tabell 3: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. Snöproduktionsutrustningen består av en tryckstegringspump, två tryckluftskompressorer samt lansar ute i backarna. Det finns även ett två mobila snökanoner som används mer sparsamt. Snö producerades under sammanlagt 381 timmar, år

37 Vid snöproduktion är det möjligt att återvinna värme från tryckluftskompressorn till närliggande byggnader. Detta sker då lämpligen genom ett vattenburet värmesystem. Enligt tillverkare kan omkring 70 % av inkommande elanvändning återvinnas som värme. Verkningsgraden för återvinningen beror även på värmebehovet i byggnaderna vilket inte ingår i denna kartläggning. Verkningsgraden kan därför vara lägre än 70 %. Problemet med värmeåtervinning ligger ofta i att stora effekter kan återvinnas under en begränsad tid. För Hassela skulle 118 MWh motsvarande kr (gäller endast vid värmning med direktverkande el) kunna återvinnas som värme varje år men endast under de veckor som snö produceras. Då gäller det att det finns ett så pass stort värmebehov att all återvunnen energi kan komma till nytta. Värmesystemet i intilliggande byggnader har inte ingått i denna kartläggning och investeringskostnaden för en sådan åtgärd är därför svår att uppskatta. 10

38 Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Luråsbacken, Högtr.natrium 400W 71, ,7 badhusbacken Toppbacken Högtr.natrium 400W 6, ,9 Totalt 77,8 56,6 Tabell 4: Visar utförd belysningsinventering. 11

39 Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (29,6 10,8) ,1 kw Besparing (el) = ,8 36,2 MWh/år 29,6 Effektavgiften för el kommer reduceras de då snö produceras. Besparing (kostnad) = 36, , kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring kr Återbetalningstid = Snöproduktion Värmeåtervinning 28 år Besparing (energi) = 168 MWh/år 0,7 118 MWh/år Besparing gäller vid direktverkande el. Besparing (kostnad) = kr/år 12

40 DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV HUNFLEN FRITIDSANLÄGGNING UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

41 Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Hunflen Fritidsanläggning. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Hunflen i Äppelbo är en trevlig fritidsanläggning som drivs av den lokala alpinföreningen. Slalombacken har ett par nedfarter och här finns halfpipe, elbelysning och skiduthyrning samt flera längdskidspår och husvagnscamping. Hunflen fritidsanläggning använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till kwh el och de totala elkostnaderna till kr. I rapporten beräknas besparingspotentialer för åtgärder på belysning och snöproduktion. På grund av relativt korta drifttider för belysningen samt en relativt liten årlig snöproduktion är det svårt att räkna hem relativt omfattande åtgärder. Hunflen råds även att börja samla in statistik för snöproduktionen så som tillförd el samt producerad mängd snö. På så sätt kan effektiviteten på befintlig utrustning mätas och effektiviseras genom mindre justeringar av tryck och flöden i systemet. 2

42 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Metod Avgränsningar Antaganden Kort om skidanläggningen Kontaktuppgifter Energistatistik Nulägesanalys och åtgärdsförslag Belysning Snöproduktion... 9 Bilagor Belysningsinventering Beräkningar

43 1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

44 1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

45 2 Kort om skidanläggningen Hunflen i Äppelbo är en trevlig fritidsanläggning som drivs av den lokala alpinföreningen. Slalombacken har ett par nedfarter och här finns halfpipe, elbelysning och skiduthyrning samt flera längdskidspår och husvagnscamping. 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Adress: Hunflen Fritidsanläggning Hunflen , Äppelbo Telefon: Kontaktperson: Thomas Sundman Telefon: E-post: thomas.sundman@hotmail.com Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

46 3 Energistatistik Hunflen fritidsanläggning använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till kwh el och de totala elkostnaderna till kr (exklusive moms). 1 Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgår till 0,59 kr/kwh 2 för snöproduktion och till 0,78 kr/kwh 3 för belysningen. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under aktuell månad och uppgår till 52 kr/kw och månad. Det är dessa kostnader som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Diagram 1: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under Abonnemang Lift Servicehus. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 7,27 0,00 51, kwh Elanvändning 2013 Skidanläggning/Snökanon jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Diagram 2: Visar elanvändningen under 2013 för abonnemang skidanläggning/snökanon. 1 Fortum.se 2 Fakturaunderlag Kostnaden exklusive moms. (exklusive energiskatt) 3 Fakturaunderlag Kostnaden exklusive moms. (inklusive energiskatt) 7

47 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till belysning och snöproduktion. I Diagram 3 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 visad Diagram 1 och Diagram 2, samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning. Energianvändning El kwh/år Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 3: Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet. 4.1 Belysning Belysningen består mestadels av metallhalogen á 400 W och använder årligen omkring kwh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Den används sparsamt och sätts på och stängs av manuellt. Nyckeltal för belysningen uppgår till 27,2 W/m skidbacke vilket är relativt bra jämfört med övriga anläggningar i projektet enligt Tabell 1. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Skidanläggning 1 54, ,6 Skidanläggning 2 39, ,5 Skidanläggning 3 71, ,6 Hunflen 27, ,6 Skidanläggning 5 87, ,3 Skidanläggning 6 128, ,2 Skidanläggning 7 56, ,4 Skidanläggning 8 47, ,2 Skidanläggning 9 70, ,5 Tabell 1: Visar nyckeltal för backbelysning på skidanläggningar i projektet Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. 8

48 Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Hunflen vid ett byte av belysningsteknik till LED men på grund av det relativt låga nyckeltalet för Hunflen samt den korta drifttiden blir ett byte till LED allt för kostsamt i förhållande till besparingen och åtgärden föreslås inte. Återbetalningstiden för Hunflen skulle uppgå till över 50 år. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen till snöproduktion uppgår till kwh el enligt Diagram 4. Vatten distribueras av en dränkpump och trycket höjs med tryckstegringspump för att sedan bli snö i de mobila snökanonerna vars märkeffekt uppgår till omkring 30 kw styck. Ingen uppgift finns för mängden producerad snö under 2013 och därför kan inget nyckeltal beräknas och därmed kan heller inte den befintliga anläggningens energieffektivitet verifieras. Elanvändning Snöproduktion El kwh/år Pump Flykt Pump Dränkpump Pump Tryckstegring Snökanoner Diagram 4: Visar hur elanvändning för snöproduktion fördelar sig på respektive underprocess. En centraliserad snöproduktion med lansar och central tryckluftskompressor innebär en lägre energianvändning per producerad kubikmeter snö. Enligt studie använder mobila enheter 3,5 till 4,3 kwh/m 3 snö att jämföra med ett centraliserat system som använder omkring 1,1 kwh/m 3 snö. 4 Årlig besparing för Hunflen skulle därmed uppgå till omkring kwh el motsvarande kr. För att genomföra åtgärden skulle nuvarande system behöva byggas om i grunden. Ett ökat vattentryck innebär att tryckstegringspumpen antagligen måste bytas ut. Dessutom ska lansar och tryckluftskompressor köpas in. Investeringskostnaden är svår att uppskatta men kommer att bli omfattande. I Tabell 2 jämförs de olika skidanläggningarna i projektet med varandra. De bästa anläggningarna uppnår ett nyckeltal av 1,3 kwh/m 3 snö. 4 Energy usage for snomaking, Energi och kylanalys,

49 Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Skidanläggning ,6 Skidanläggning Skidanläggning Hunflen Skidanläggning ,3 Skidanläggning ,8 Skidanläggning ,4 Skidanläggning Skidanläggning ,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. 10

50 Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Backbelysning Metallhalogen 400W 27, ,0 Totalt 27,6 11,0 Tabell 3: Visar utförd belysningsinventering. 11

51 Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (27,6 10,8) ,8 kw Besparing (el) = , kwh/år 27,6 Effektavgiften för el kommer reduceras de då snö produceras. Besparing (kostnad) = , , kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring kr Återbetalningstid = Snöproduktion Centraliserad snöproduktion 59 år Besparing (energi) = , kwh/år 3,5 Besparing (kostnad) = , kr/år 12

52 DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV JÄRVSÖBACKEN UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

53 Process Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Järvsöbacken. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Järvsöbacken är en familjeägd modern anläggning med totalt 19 nedfarter. Här finns skiduthyrning, skidskola, restaurang och grillområden i direkt anslutning till barnbacken. Järvsöbacken är Sveriges 11:e största skidanläggning. Järvsöbacken använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till kwh el och de totala elkostnaderna till kr. I Tabell 1 visas en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen i rapporten. Åtgärdsförslag Besparing [kwh/år] [kr/år] Investeringskostnad [kr] Återbetalningstid [år] Belysning Byte av belysningsteknik till LED Belysning Reducera belysning till hälften vid snöläggning ,7 Snöproduktion Värmeåtervinning från tryckluftskompressor Ej kvant. Ej kvant. Elavtal Debitering av effektavgift per månad istället för hela året. Förhandla med nätägare för att se om en sådan lösning är möjlig. Tabell 1: Visar en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen som ges i rapporten. 2

54 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Metod Avgränsningar Antaganden Kort om skidanläggningen Kontaktuppgifter Energistatistik Nulägesanalys och driftoptimering Belysning Snöproduktion Effektuttag el Bilagor Belysningsinventering Beräkningar

55 1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

56 1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

57 2 Kort om skidanläggningen Järvsöbacken är en familjeägd modern anläggning med totalt 19 nedfarter. Här finns skiduthyrning, skidskola, restaurang och grillområden i direkt anslutning till barnbacken. Järvsöbacken är Sveriges 11:e största skidanläggning. Diagram 1: Pistkarta Järvsöbacken Kontaktuppgifter Skidanläggning: Järvsöbacken Adress: Rödmyravägen , Järvsö Telefon: Kontaktperson: Peter Augustsson Telefon: E-post: peter@jarvsobacken.se Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

58 3 Energistatistik Järvsöbacken använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till kwh el och de totala elkostnaderna till kr (exklusive moms). 1 Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgår till 0,46 kr/kwh 2 för snöproduktion och till 0,65 kr/kwh 3 för belysningen. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under året och uppgår till 206 kr/kw och år. Dessutom finns en högbelastningsavgift under vintermånaderna av 68 kr/kw och månad. Det är dessa kostnader som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Diagram 2: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under Abonnemang Liftstationen. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 8,81 0,00 106, eon.se 2 Fakturaunderlag Kostnaden exklusive moms. (exklusive energiskatt) 3 Fakturaunderlag Kostnaden exklusive moms. (inklusive energiskatt) 7

59 Diagram 3: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under Abonnemang Norrvåga. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 7,82 0,00 313, Diagram 4: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under Abonnemang Öje. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 3,64 0,00 78,

60 Diagram 5: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under Abonnemang Öjebacken. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 98,22 1, ,

61 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till belysning och snöproduktion. I Diagram 6 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 visad i Diagram 2 till Diagram 5, samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning. Energianvändning El kwh/år Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 6: Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet. 4.1 Belysning Belysningen består mestadels an högtrycksnatrium á 400 W och använder årligen omkring kwh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Den sitter i tre slingor där samtliga sätts på och stängs av manuellt. En del av belysningen kan även köras på 50 % det vill säga ha hälften av armaturerna avstängda. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Skidanläggning 1 54, ,6 Skidanläggning 2 39, ,5 Skidanläggning 3 71, ,6 Skidanläggning 4 27, ,6 Järvsöbacken 87, ,3 Skidanläggning 6 128, ,2 Skidanläggning 7 56, ,4 Skidanläggning 8 47, ,2 Skidanläggning 9 70, ,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för belysning och skidanläggningar i projektet Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. 10

62 Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Järvsöbacken vid ett byte av belysningsteknik till LED. En sådan åtgärd skulle innebära en årlig besparingspotential av omkring kwh el motsvarande kr. Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till kr vilket innebär en återbetalningstid på 22 år. Den långa återbetalningstiden beror delvis på belysningens korta drifttider. På grund av den effekttopp som uppkommer vid snöproduktion är det viktigt att begränsa belysningen vid dessa tillfällen. Den avgift som erläggs för effektuttaget baseras på denna effekttopp och kommer påverka hela årets kostnad enligt Fortums debiteringssystem. Att endast låta hälften av belysningsarmaturerna vara igång under snöläggning (vilket är möjligt på en av belsyningsslingorna) skulle innebära en årlig kostnadsminskning av kr/år. Vid en investeringskostnad av kr blir återbetalningstiden omkring 0,7 år. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen till snöproduktion uppgår till kwh el. Vatten pumpas från Ljusnan men möjlighet finns även att ta vatten från Sorttjärn som ligger närmre backarna. Trycket på vattnet höjs med tre stycken tryckstegringspumpar på vardera 355 kw i anslutning till skidbackarna. Två stycken centrala tryckluftskompressorer med märkeffekt av 465 kw respektive 240 kw betjänar systemet och planer finns på att sätta in ytterligare en kompressor. Årligen produceras omkring m 3 snö. Utöver det centrala snöproduktionssystemet finns två stycken mobila snökanoner av fabrikat Lenko och med märkeffekt 25 kw. Elanvändning Snöproduktion El kwh/år Pumpar Ljusnan Pumpar Tryckstegring Tryckluft Diagram 7: Visar hur elanvändningen för snöproduktion fördelar sig på underprocesser. Nyckeltal för snöproduktionen uppgår till 1,3 kwh/m 3 vilket är det bästa nyckeltalet för de skidanläggningarna som ingår i detta projekt enligt Tabell 3. Därför anses nuvarande snöproduktion vara väl anpassad till behovet. 11

63 Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Skidanläggning ,6 Skidanläggning Skidanläggning Skidanläggning Järvsöbacken ,3 Skidanläggning ,8 Skidanläggning ,4 Skidanläggning Skidanläggning ,5 Tabell 3: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. Vid snöproduktion är det möjligt att återvinna värme från tryckluftskompressorn till närliggande byggnader. Detta sker då lämpligen genom ett vattenburet värmesystem. Enligt tillverkare kan omkring 70 % av inkommande elanvändning återvinnas som värme. Verkningsgraden för återvinningen beror även på värmebehovet i byggnaderna vilket inte ingår i denna kartläggning. Verkningsgraden kan därför vara lägre än 70 %. Problemet med värmeåtervinning ligger ofta i att stora effekter kan återvinnas under en begränsad tid. För Järvsöbacken skulle kwh motsvarande kr (gäller endast vid värmning med direktverkande el) kunna återvinnas som värme varje år men endast under de veckor som snö produceras. Då gäller det att det finns ett så pass stort värmebehov att all återvunnen energi kan komma till nytta. Värmesystemet i intilliggande byggnader har inte ingått i denna kartläggning och investeringskostnaden för en sådan åtgärd är därför svår att uppskatta. 4.3 Effektuttag el Effektuttaget av el under snöproduktion spelar stor roll för de årliga elkostnaderna. Detta då effektavgiften i Järvsö baseras delvis på den högsta uttagna effekten under året. Effektavgiften debiteras på olika sätt i olika delar av landet. Vanligt är också att det högsta effektuttaget under månaden medför en kostnad för den aktuella månaden. Detta är mer fördelaktigt för en skidanläggning då snö produceras endast under tre till fyra månader per år. För Järvsöbacken skulle det innebära en kostnadsminskning av omkring kr per år om debiteringen gjordes på samma sätt detta sätt. Fortum kan kontaktas för att se om sådan lösning är möjlig för Järvsöbacken då effektuttaget är mycket speciellt jämfört med till exempel en industri. 12

64 Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Backbelysning Högtr.natrium 400W 81, ,7 Nedre området Högtr.natrium 400W 6, ,5 Totalt 87,4 45,2 Tabell 4: Visar utförd belysningsinventering. 13

65 Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (43,3 10,8) ,7 kw Besparing (el) = , kwh/år 43,3 Effektavgiften för el kommer reduceras de då snö produceras. Besparing (kostnad) = , , , kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring kr Återbetalningstid = år Reducerad belysning vid snöläggning Installerad effekt för belysningen uppgår till 87,4 kw. Besparing (energi) = 87, kwh/år 2 Besparing (kostnad) = 87, , ,4 2 87, kr/år 2 Investeringskostnaden för att koppla om belysningen är svår att uppskatta men är i denna rapport satt till kr Återbetalningstid = ,7 år Snöproduktion Värmeåtervinning Besparing (energi) = kwh/år 0, kwh/år Besparing gäller vid direktverkande el. Besparing (kostnad) = , kr/år Elavtal (gäller abonnemang Öjebacken) Effektavgiften i ett nät med månadsdebitering istället för helår är satt till 17 kr/kw och månad vilket skulle motsvara en årlig avgift på 206 kr/kw och år (17*12). Snö producerades i november, december och januari under Övriga månader är effekttoppen omkring 270 kw i februari, mars och april. De andra månaderna omkring 25 kw Reducerad effektavgift = ( ) kr/år 14

66 DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV KUNGSBERGETS FRITIDSANLÄGGNING UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

67 Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Kungsbergets Fritidsanläggning. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Från att ha vara en anläggning för enbart dagsgäster har Kungsberget expanderat kraftigt senaste åren och erbjuder idag boende för både små och stora sällskap. Utöver skidåkning finns dessutom restauranger, aktiviteter och bästa service. Tillsammans med Branäs, och senaste tillskottet Vallåsen vid Hallandsåsen, tillhör Kungsberget Sveriges största privatägda koncern inom skidindustrin. Kungsbergets Fritidsanläggning använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till MWh el och de totala elkostnaderna till kr. I Tabell 1 visas en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen i rapporten. Process Åtgärdsförslag Besparing [MWh/år] [kr/år] Investeringskostnad [kr] Återbetalningstid [år] Belysning Byte av belysningsteknik till LED. 53, Snöproduktion Optimera befintlig snöproduktion med avseende på tryck och flöden Snöproduktion Värmeåtervinning från tryckluftskompressorer Ej kvant. Ej kvant. Tabell 1: Visar en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen som ges i rapporten. 2

68 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Metod Avgränsningar Antaganden Kort om skidanläggningen Kontaktuppgifter Energistatistik Nulägesanalys och åtgärdsförslag Belysning Snöproduktion... 9 Bilagor Belysningsinventering Beräkningar

69 1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

70 1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

71 2 Kort om skidanläggningen Från att ha vara en anläggning för enbart dagsgäster har Kungsberget expanderat kraftigt senaste åren och erbjuder idag boende för både små och stora sällskap. Utöver skidåkning finns dessutom restauranger, aktiviteter och bästa service. Tillsammans med Branäs, och senaste tillskottet Vallåsen vid Hallandsåsen, tillhör Kungsberget Sveriges största privatägda koncern inom skidindustrin. Figur 1: Pistakrta Kungsberget. 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Kungsbergets Fritidsanläggning Adress: Kungsbergsvägen , Järbo Telefon: Kontaktperson: Örjan Persson Telefon: E-post: Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: E-post: Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: E-post: 6

72 3 Energistatistik Kungsbergets Fritidsanläggning använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till MWh el och de totala elkostnaderna till kr (exklusive moms). 1 Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgick under 2013 till 0,72 kr/kwh 2 för snöproduktion och till 1,01 kr/kwh 3 för belysningen. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under aktuell månad och uppgår till 34 kr/kw och månad. Det är dessa kostnader som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Elanvändning 2013/2014 El MWh feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan Diagram 1: Visar elanvändningen under tolv månader 2013/ Eon.se 2 Fakturaunderlag Kostnaden exklusive moms. (exklusive energiskatt) 3 Fakturaunderlag Kostnaden exklusive moms. (inklusive energiskatt) 7

73 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till belysning och snöproduktion. I Diagram 2 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 visad i Diagram 1 samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning. Energianvändning El MWh/år Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 2: Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet. 4.1 Belysning Backbelysningen använder årligen omkring 78 MWh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Belysningen består av olika belysningstekniker. De flesta är av typen metallhalogen 400 W men även högtrycksnatrium och keramisk metallhalogen finns. Även äldre metallhalogen med effekter på W och W förekommer. Många av Kungsbergets skidbackar är upplysta. Sammanlagt är omkring meter skidbacke upplyst. Nyckeltalet för belysningen uppgår till 34,2 W/m och jämförs i Tabell 2 med övriga skidanläggningar från projektet. Det är framförallt de äldre armaturerna med metallhalogen på 1500 och 2000 W som dra upp nyckeltalet för Kungsberget. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Skidanläggning 1 54, ,6 Skidanläggning 2 39, ,5 Skidanläggning 3 71, ,6 Skidanläggning 4 27, ,6 Skidanläggning 5 87, ,3 Kungsberget 128, ,2 Skidanläggning 7 56, ,4 Skidanläggning 8 47, ,2 Skidanläggning 9 70, ,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för backbelysning på skidanläggningar i projektet 8

74 Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Kungsberget vid ett byte av belysningsteknik till LED. En sådan åtgärd skulle innebära en årlig besparingspotential av omkring 53,4 MWh el motsvarande kr. Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till kr vilket innebär en återbetalningstid på 10 år. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen för snöproduktion uppgår till MWh el enligt Diagram 3. Under 2013 producerades omkring m 3 snö under sammanlagt 800 timmar. Nyckeltalet för snöproduktion uppgår till 1,8 kwh/m 3 snö. Den centrala snöproduktionen på Kungsberget sker på ett energieffektivt sätt genom en distributionspump, fyra stycken tryckstegringspumpar, ett flertal central tryckluftskompressorer och lansar. Dessutom finns en mobil snökanon techno alpine samt en automatkanon. Dessa används mer sparsamt. Elanvändning Snöproduktion MWh/år Diagram 3: Visar hur energianvändningen för snöproduktionen fördelar sig på respektive underprocess. I Tabell 3 visas en jämförelse med de andra skidanläggningarna i projektet. Skidanläggning 5 har uppnått ett nyckeltal av 1,3 kwh/m 3 vilket är något lägre än Kungsberget. Om Kungsberget skulle ha samma nyckeltal skulle det innebära en årlig besparingspotential av omkring 363 MWh el motsvarande kr. Möjligen kan systemet optimeras med avseende på tryck och flöden för att erhålla denna besparing. 9

75 Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Skidanläggning ,6 Skidanläggning Skidanläggning Skidanläggning Skidanläggning ,3 Kungsberget ,8 Skidanläggning ,4 Skidanläggning Skidanläggning ,5 Tabell 3: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. Vid snöproduktion är det möjligt att återvinna värme från tryckluftskompressorn till närliggande byggnader. Detta sker då lämpligen genom ett vattenburet värmesystem. Enligt tillverkare kan omkring 70 % av inkommande elanvändning återvinnas som värme. Verkningsgraden för återvinningen beror även på värmebehovet i byggnaderna vilket inte ingår i denna kartläggning. Verkningsgraden kan därför vara lägre än 70 %. Problemet med värmeåtervinning ligger ofta i att stora effekter kan återvinnas under en begränsad tid. För Kungsberget skulle 267 MWh motsvarande kr (gäller endast vid eldning med flis) kunna återvinnas som värme varje år men endast under de veckor som snö produceras. Då gäller det att det finns ett så pass stort värmebehov att all återvunnen energi kan komma till nytta. Värmesystemet i intilliggande byggnader har inte ingått i denna kartläggning och investeringskostnaden för en sådan åtgärd är därför svår att uppskatta. Då Kungsberget har så pass många tryckluftskompressor är det inte lönsamt att återvinna värme från samtliga. Befintliga kompressorer kan då ersättas med ett par nya (antal beror på variationer i tryckluftsbehov) som utrustas med värmeåtervinning. 10

76 Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Gammelbacken Metallhalogen 400W 9, ,9 Mittbacken Metallhalogen 1000W 44, ,7 Familjebacken Metallhalogen 1000W 36, ,8 Västbacken Metallhalogen 1000W, 24, ,9 Metallhalogen 1000W Skidskolebacken Metallhalogen 400W 6, ,9 Kopparbacken Metallhalogen 400W, 3, ,1 Keramisk Metallhalogen 150W Stolen Metallhalogen 400W 0, ,6 Västliftarna Högtr.natrium 400W 3, ,0 Totalt 128,3 77,8 Tabell 4: Visar utförd belysningsinventering. 11

77 Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (34,2 10,8) ,8 kw Besparing (el) = ,8 53,4 MWh/år 34,2 Effektavgiften för el kommer reduceras de då snö produceras. Besparing (kostnad) = 53, , kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring kr Återbetalningstid = Snöproduktion Nyckeltal: 10 år Besparing (energi) = ,3 363 MWh/år 1,8 Besparing (kostnad) = kr/år Värmeåtervinning Besparing (energi) = 381 MWh/år 0,7 267 MWh/år Besparing gäller vid eldning med flis. Priset för flis är antaget till 300 kr/mwh Besparing (kostnad) = kr/år 12

78 DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV KÄLLVIKSBACKEN UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

79 Process Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Källviksbacken. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Källviksbacken är Faluns närmsta alpinanläggning med ett antal liftar och nedfarter. Backen ägs och sköts av kommunen. I anslutning till backen finns en värmestugan, som byggdes inför säsongen 2012/2013. Källviksbacken använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till kwh el och de totala elkostnaderna till kr. I Tabell 1 visas en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen i rapporten. Åtgärdsförslag Besparing [kwh/år] [kr/år] Investeringskostnad [kr] Återbetalningstid [år] Belysning Byte av belysningsteknik till LED Belysning Reducera belysning till hälften vid snöläggning ,8 Snöproduktion Värmeåtervinning från tryckluftskompressor Ej kvant. Ej kvant. Elavtal Debitering av effektavgift per månad istället för hela året. Förhandla med nätägare för att se om en sådan lösning är möjlig. Tabell 1: Visar en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen som ges i rapporten. 2

80 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Metod Avgränsningar Antaganden Kort om skidanläggningen Kontaktuppgifter Energistatistik Nulägesanalys och driftoptimering Belysning Snöproduktion Effektuttag el Bilagor Belysningsinventering Beräkningar

81 1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

82 1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

83 2 Kort om skidanläggningen Källviksbacken är Faluns närmsta alpinanläggning med ett antal liftar och nedfarter. Backen ägs och sköts av kommunen. I anslutning till backen finns en värmestugan, som byggdes inför säsongen 2012/ Kontaktuppgifter Skidanläggning: Källviksbacken Adress: Box Falun Telefon: Kontaktperson: Thomas Lövkvist Telefon: E-post: thomas.lovkvist@axel-larsson.se Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

84 3 Energistatistik Källviksbacken använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till kwh el och de totala elkostnaderna till kr (exklusive moms). Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med uppgår till 0,59 kr/kwh 1 för snöproduktion och till 0,88 kr/kwh 2 för belysningen. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under året och uppgår till 480 kr/kw och år. Det är dessa kostnader som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Diagram 1: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under perioden maj 2013 till maj Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 46,91 0,00 602, Fakturaunderlag Kostnaden exklusive moms. (exklusive energiskatt) 2 Fakturaunderlag Kostnaden exklusive moms. (inklusive energiskatt) 7

85 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till belysning och snöproduktion. I Diagram 2 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 visad i Diagram 1, samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning Energianvändning El kwh/år Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 2: Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet. 4.1 Belysning Belysningen använder årligen omkring kwh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Den installerade effekten uppgår till 56,1 kw vilket motsvarar 41,4 W/m upplyst skidbacke. I Tabell 2 visas en jämförelse med övriga skidanläggningar i projektet. Belysningen sätts på och stängs av manuellt och används sparsam det vill säga när det är mörkt, när backen pistas eller vid snöläggning. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Skidanläggning 1 54, ,6 Skidanläggning 2 39, ,5 Skidanläggning 3 71, ,6 Skidanläggning 4 27, ,6 Skidanläggning 5 87, ,3 Skidanläggning 6 128, ,2 Källviksbacken 56, ,4 Skidanläggning 8 47, ,2 Skidanläggning 9 70, ,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för backbelysning på skidanläggningar i projektet Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. 8

86 Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Källviksbacken vid ett byte av belysningsteknik till LED. En sådan åtgärd skulle innebära en årlig besparingspotential av omkring kwh el motsvarande kr. Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till kr vilket innebär en återbetalningstid på omkring 15 år. På grund av den effekttopp som uppkommer vid snöproduktion är det viktigt att begränsa belysningen vid dessa tillfällen. Den avgift som erläggs för effektuttaget baseras på denna effekttopp och kommer påverka hela årets kostnad enligt Falu Energi & Vattens debiteringssystem. Att endast låta hälften av belysningsarmaturerna vara igång under snöläggning skulle innebära en årlig kostnadsminskning av kr/år. Vid en investeringskostnad av kr blir återbetalningstiden omkring 0,8 år. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen till snöproduktion uppgår till kwh el enligt Diagram 3. Vatten pumpas från vattendrag en bit ifrån skidanläggningen till tryckstegringpumpar strax nedanför skidbackarna. Till systemet finns också tre stycken tryckluftskompressorer med märkeffekt 160 kw, 75 kw och 45 kw som körs olika beroende på hur många uttagspunkter som används. Årligen produceras omkring m 3 snö. Utöver det centrala snöproduktionssystemet finns två stycken mobila snökanoner av fabrikat Lenko och med märkeffekt av 25 kw. Snöproduktion El kwh/år Tryckluft Hoerbiger Tryckluft Atlas Copco Tryckluft Kaeser CS121 Pump matarpump Pump tryckstegring Pump tryckstegring Diagram 3: Visar hur elanvändningen för snöproduktion fördelar sig på de olika underprocesserna. Nyckeltal för snöproduktionen uppgår till 1,4 kwh/m 3 snö vilket ett av de bästa nyckeltalet för skidanläggningarna som ingår i detta projekt enligt Tabell 3. Därför anses nuvarande snöproduktion vara väl anpassad till behovet. 9

87 Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Skidanläggning ,6 Skidanläggning Skidanläggning Skidanläggning Skidanläggning ,3 Skidanläggning ,8 Källviksbacken ,4 Skidanläggning Skidanläggning ,5 Tabell 3: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. Vid snöproduktion är det möjligt att återvinna värme från tryckluftskompressorer till närliggande byggnader. Detta sker då lämpligen genom ett vattenburet värmesystem. Enligt tillverkare kan omkring 70 % av inkommande elanvändning återvinnas som värme. Verkningsgraden för återvinningen beror även på värmebehovet i byggnaderna vilket inte ingår i denna kartläggning. Verkningsgraden kan därför vara lägre än 70 %. På Källviksbaken finns redan en viss värmeåtervinning. Vid snöproduktion blåses varm luft från den stora tryckluftskompressorn in i det annars kalla pistmaskingaraget. Då pistmaskingaraget i normala fall inte värms innebär åtgärden ingen energibesparing utan i ökad komfort. Värme skulle istället kunna återvinnas till uppvärmda byggnader och därmed ersätta nuvarande energianvändning. Problemet med värmeåtervinning ligger ofta i att stora effekter kan återvinnas under en begränsad tid. För Källviksbacken skulle kwh motsvarande kr (gäller endast vid värmning med direktverkande el) kunna återvinnas som värme varje år men endast under de veckor som snö produceras. Då gäller det att det finns ett så pass stort värmebehov att all återvunnen energi kan komma till nytta. Värmesystemet i intilliggande byggnader har inte ingått i denna kartläggning och investeringskostnaden för en sådan åtgärd är därför svår att uppskatta. 4.3 Effektuttag el Effektuttaget av el under snöproduktion spelar stor roll för de årliga elkostnaderna. Detta då effektavgiften i Falun baseras på den högsta uttagna effekten under året. Effektavgiften debiteras på olika sätt i olika delar av landet. Vanligt är också att det högsta effektuttaget under månaden medför en kostnad för den aktuella månaden. Detta är mer fördelaktigt för en skidanläggning då snö produceras endast under tre till fyra månader per år. För Källviksbacken skulle det innebära en kostnadsminskning av omkring kr per år om debiteringen gjordes på samma sätt som till exempel i delar av Fortums elnät. Falu Energi kan kontaktas för att se om sådan lösning är möjlig för Källviksbacken då effektuttaget är mycket speciellt jämfört med till exempel en industri. 10

88 Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Parken Metallhalogen 400W 23, ,7 Transport Metallhalogen 400W 2, ,8 Branten Metallhalogen 400W 30, ,7 Totalt 56,1 43,2 Tabell 4: Visar utförd belysningsinventering. 11

89 Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (41,4 10,8) ,5 kw Besparing (el) = , kwh/år 41,4 Effektavgiften för el kommer reduceras de då snö produceras. Besparing (kostnad) = , , kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring kr Återbetalningstid = år Reducerad belysning vid snöläggning Installerad effekt för belysningen uppgår till 56,1 kw. Besparing (energi) = 56, kwh/år 2 Besparing (kostnad) = 56,1 2 56, , kr/år 2 Investeringskostnaden för att koppla om belysningen är svår att uppskatta men är i denna rapport satt till kr Återbetalningstid = ,8 år Snöproduktion Värmeåtervinning Besparing (energi) = kwh/år 0, kwh/år Besparing gäller vid direktverkande el. Besparing (kostnad) = , kr/år Elavtal Effektavgiften i ett nät med månadsdebitering istället för helår är satt till 40 kr/kw och månad vilket skulle motsvara en årlig avgift på 480 kr/kw och år (40*12). Snö producerades i november, december och januari under Övriga månader är effekttoppen omkring 130 kw i februari, mars och april. De andra månaderna omkring 25 kw Reducerad effektavgift = ( ) kr/år 12

90 DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV RÄTTVIKSBACKEN UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

91 Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Rättviksbacken. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Backen i Rättvik är en familjevänlig liten skidanläggning med en underbar utsikt, och pisten nästan mitt i "byn". Backen ägs av kommunen och arrenderas ut. Rättviksbacken använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till kwh el enligt Diagram 1, Diagram 2, Diagram 3 och Diagram 4 och de totala elkostnaderna till kr. I rapporten beräknas besparingspotentialer för åtgärder på belysning och snöproduktion. På grund av relativt korta drifttider för belysningen samt en relativt liten årlig snöproduktion är det svårt att räkna hem relativt omfattande åtgärder. Rättviksbaken råds att börja samla in statistik för snöproduktionen så som tillförd el samt producerad mängd snö. På så sätt kan effektiviteten på befintlig utrustning mätas och effektiviseras genom mindre justeringar av tryck och flöden i systemet. 2

92 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Metod Avgränsningar Antaganden Kort om skidanläggningen Kontaktuppgifter Energistatistik Nulägesanalys och åtgärdsförslag Belysning Snöproduktion Bilagor Belysningsinventering Beräkningar

93 1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

94 1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

95 2 Kort om skidanläggningen Backen i Rättvik är en familjevänlig liten skidanläggning med en underbar utsikt, och pisten nästan mitt i "byn". Backen ägs av kommunen och arrenderas ut. Figur 1: Pistkarta Rättviksbacken 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Rättviksbacken Adress: Slalomvägen Rättvik Telefon: Kontaktperson: Krister Karlsson Telefon: E-post: rattviksbacken@live.se Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

96 3 Energistatistik Rättviksbacken använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till kwh el enligt Diagram 1, Diagram 2, Diagram 3 och Diagram 4 och de totala elkostnaderna till kr (exklusive moms). 1 Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgår till 0,62 kr/kwh 2 för snöproduktion och till 0,91 kr/kwh 3 för belysningen. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under aktuell månad och uppgår till 25,6 kr/kw och månad. Under november till mars läggs dessutom en extra högbelastningsavgift på 70 kr/kw och månad. Det är dessa kostnader som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Diagram 1: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013 (abonnemang Stora backen). Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 13,84 0,00 352, Dala Energi 2 Fakturaunderlag Kostnaden exklusive moms. (exklusive energiskatt) 3 Fakturaunderlag Kostnaden exklusive moms. (inklusive energiskatt) 7

97 Diagram 2: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013 (abonnemang Lerdalsliften). Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 1,67 0,00 44, Diagram 3. Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013 (abonnemang Hvilan). Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 1,60 0,00 93,

98 Diagram 4. Visar dygnsvärden för elanvändningen under 2013 (abonnemang Tolvåsstugan) Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kwh Energi 54,38 0,00 234,

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Energianalys. Lokstallet Vansbro

Energianalys. Lokstallet Vansbro Energianalys Lokstallet Vansbro Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande

Läs mer

Energianalys. Kjelles Blom och Fritidsmarknad

Energianalys. Kjelles Blom och Fritidsmarknad Energianalys Kjelles Blom och Fritidsmarknad Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och

Läs mer

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Maj 2007 Genomförandegrupp: Erik Svedjehed Ulf Zakrisson Handledare: Jan Dahl, LTU

Läs mer

Byte till energieffektivare belysning har en besparingspotential på 35 MWh/år.

Byte till energieffektivare belysning har en besparingspotential på 35 MWh/år. Energianalys Göthes Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande energianvändning

Läs mer

Energianalys. ICA Nära Gagnef-Hallen

Energianalys. ICA Nära Gagnef-Hallen Energianalys ICA Nära Gagnef-Hallen Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med

Läs mer

Malungs IF Skidor. En utredning av det mobila snökanonssystemet vid Malungs skidstadium. Tel.nr. 08-550 102 10 Tel.nr.

Malungs IF Skidor. En utredning av det mobila snökanonssystemet vid Malungs skidstadium. Tel.nr. 08-550 102 10 Tel.nr. Malungs IF Skidor En utredning av det mobila snökanonssystemet vid Malungs skidstadium Jörgen Rogstam Mattias Dahlberg jorgen.rogstam@ekanalys.se mattias.dahlberg@ekanalys.se Tel.nr. 08-550 102 10 Tel.nr.

Läs mer

Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren?

Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren? Effektiv energianvändning ndning Analysmetoder Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren? Peter Karlsson Hur kommer svenska industrier att förändra sin energianvändning för att anpassa sig till övriga

Läs mer

Energianalys. Nyhammars Bruk

Energianalys. Nyhammars Bruk Energianalys Nyhammars Bruk Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare

Läs mer

Energianalys. Bilprovningen Söderhamn

Energianalys. Bilprovningen Söderhamn Energianalys Bilprovningen Söderhamn Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i mars 2009, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare

Läs mer

WeGrid Förstudie för solcellsanläggning på Lillåkersvägen 2-16 i BRF Kantarellen 11. Powered by

WeGrid Förstudie för solcellsanläggning på Lillåkersvägen 2-16 i BRF Kantarellen 11. Powered by WeGrid Förstudie för solcellsanläggning på Lillåkersvägen 2-16 i BRF Kantarellen 11 Powered by Innehåll Bakgrund Elanvändning och elkostnader Solcellsanläggningen Solelproduktion Resultat Bilagor Ingångsparametrar

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Energianalys. Hassela Skogsprodukter

Energianalys. Hassela Skogsprodukter Energianalys Hassela Skogsprodukter Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syftet är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Effektiv energianvändning

Effektiv energianvändning Effektiv energianvändning ndning Göteborg 2008-02 02-0606 Var tar strömmen vägen efter debiteringsmätaren? Peter Karlsson Över 360 besökta företag i olika branscher 7 Gjuterier 148 Tillverkning/Verkstadsindustrier

Läs mer

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk Energieffektivisering och hållbara val vid renovering Katarina Westerbjörk Tre dimensioner av hållbarhet Ekonomisk hållbarhet/lönsamhet/ekonomisk tillväxt BRF har inga vinstkrav Bästa investeringen för

Läs mer

Energianalys. Kläppen Ski Resort

Energianalys. Kläppen Ski Resort Energianalys Kläppen Ski Resort Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Örebro Göteborg Stockholm Solel: Ekonomi David Larsson, Direct Energy Intäkter Kostnader Vad kostar solel? Lönsamhet Matchning, nettodebitering och försäljning

Läs mer

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk Energieffektivisering och hållbara val vid renovering Katarina Westerbjörk Om mig WSP Teknikkonsultföretag inom hållbar samhällutveckling - Byggnader, Transporter, Industri, Stadsutveckling - Tidiga analyser

Läs mer

Snötillverkning på Kläppen

Snötillverkning på Kläppen SMEEFFEN Small Medium Enterprises Efficient Energy Snötillverkning på Kläppen El-energianvändning 3111 MWh 52 % Stora energianvändare Tryckluft Pumpar Övriga energianvändare Snökanoner Liftar vid Kläppen

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

den nya Fjärrvärmefakturan 2012 Fjärrvärme invest 24/60

den nya Fjärrvärmefakturan 2012 Fjärrvärme invest 24/60 den nya Fjärrvärmefakturan 2012 Fjärrvärme invest 24/60 Du har nu fått den första fakturan med ditt valda fjärrvärmeabonnemang. Vi hoppas att denna broschyr ska ge bra stöd och förståelse för de nya begreppen

Läs mer

Belysning idag, problematik och lösningar l. Bengt Drakenberg Energikontoret Skåne

Belysning idag, problematik och lösningar l. Bengt Drakenberg Energikontoret Skåne Belysning idag, problematik och lösningar l Bengt Drakenberg Energikontoret Skåne Belysning ofta största delen av verksamhetens elanvändning ndning stor sparpotential goda möjligheter m att förbf rbättra

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Utkast 2010-03-12 Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650:7703 Statens energimyndighets föreskrifter och STEMFS allmänna råd om statligt stöd till

Läs mer

Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME. Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24

Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME. Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24 Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24 AGENDA Bakgrund Vår energiförbrukning och kostnad Hur mäter vi Mätnings- och debiteringsprinciper

Läs mer

NY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN

NY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN NY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN 2019-09-01 NY PRISMODELL I arbetet för ett mer hållbart Kiruna inför vi nu en ny prismodell, hållbar både för miljön, för kunder och för oss. Våra kunder

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF MÖRBY 15, STOCKHOLM

ENERGIDEKLARATION BRF MÖRBY 15, STOCKHOLM Uppdrag: Energideklaration Brf Mörby 15 Uppdragsnummer: 30250708 Handläggare: Viktor Naeslund ENERGIDEKLARATION BRF MÖRBY 15, STOCKHOLM Denna rapport har upprättats på uppdrag av Brfen och ingår som bilaga

Läs mer

Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag

Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag Mats Strid, Harry Sjögren AB och Karin Wilson, Swerea IVF AB Fastighetsinformation Fastigheten är byggd 1987

Läs mer

Question today imagine tomorrow create for the future. Roland Jonsson Seniorkonsult Energi

Question today imagine tomorrow create for the future. Roland Jonsson Seniorkonsult Energi Question today imagine tomorrow create for the future Roland Jonsson Seniorkonsult Energi Energislöseri Ägarlägenheter i Estland Alla betalar individuellt sina egna kostnader Från fjärrvärme till gaspannor

Läs mer

Energianalys Krylbo Verkstäder AB

Energianalys Krylbo Verkstäder AB Energianalys Krylbo Verkstäder AB Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande

Läs mer

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Idrottsarenor och energi i media Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Energianalys. ICA Maxi Sandviken

Energianalys. ICA Maxi Sandviken Energianalys ICA Maxi Sandviken Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd av Ulf Larsson Gävle tekniska högskola i samarbete med Peter Karlsson Industriell Laststyrning samt projektledare

Läs mer

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7.

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7. Rapport Energikartläggning Projekt (fastighet) Ansvarig EEF-samordnare (namn och företag) Beställare (namn och företag) Telefon, EEF-samordnare Telefon, beställare E-post, EEF-samordnare E-post, beställare

Läs mer

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:

Läs mer

HUR GRÖN ÄR ER ANLÄGGNING? Energibesparande lösningar

HUR GRÖN ÄR ER ANLÄGGNING? Energibesparande lösningar HUR GRÖN ÄR ER ANLÄGGNING? Energibesparande lösningar VISSTE NI ATT? Energikostnaden är ca 70% av livscykelkostnaden för en typisk tryckluftsanläggning. Vet ni var er anläggning befinner sig i detta genomsnitt?

Läs mer

Konkreta verktyg och energitips

Konkreta verktyg och energitips Konkreta verktyg och energitips Anna Karin Jönbrink IVF Industriforskning och utveckling AB Bild 1 2006-02-01 Anna Karin Jönbrink Bild 2 2006-02-01 Anna Karin Jönbrink IVF Industriforskning och utveckling

Läs mer

Från energikartläggning till åtgärdsplan

Från energikartläggning till åtgärdsplan 1 Från energikartläggning till åtgärdsplan Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se.

Läs mer

Energianalys. Lassekrog

Energianalys. Lassekrog Energianalys Lassekrog Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande energianvändning

Läs mer

Fjärrvärmefakturan 2012 fjärrvärme flexibel

Fjärrvärmefakturan 2012 fjärrvärme flexibel den nya Fjärrvärmefakturan 2012 fjärrvärme flexibel Du har nu fått den första fakturan med ditt valda fjärrvärmeabonnemang. Vi hoppas att denna broschyr ska ge bra stöd och förståelse för de nya begreppen

Läs mer

Energianalys EM Mora Jonssons möbler

Energianalys EM Mora Jonssons möbler Energianalys EM Mora Jonssons möbler Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

Energianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB. Mars 2007

Energianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB. Mars 2007 Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB Mars 2007 Genomförandegrupp: Per-Erik Andersson Leif Aasa Roland

Läs mer

Energianalys. Dalecarlia

Energianalys. Dalecarlia Energianalys Dalecarlia Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare

Läs mer

Fjärrvärme i Renovering

Fjärrvärme i Renovering Fjärrvärme i Renovering Exempel och möjligheter Magnus Stjerndahl, tekn lic Sammanfattning Värme- och elproduktion med låg miljöpåverkan Borås Energi med värme- och elproduktion baserad på biobränsle-

Läs mer

VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11

VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11 2015-08-29 VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11 SVERIGES VÄRMEMARKNAD (FJV) VART TAR VÄRMEN VÄGEN? Den största delen av energin för uppvärmning ventileras bort via frånluftssystemet. Fortfarande är få bostäder

Läs mer

Energikartläggning av Polaris AB

Energikartläggning av Polaris AB Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning av Polaris AB April 2007 Genomförandegrupp: Annika Lindström Tomas Burstedt Maria Sjögren Handledare: Jan

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Att beställa och genomföra energikartläggningar Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som

Läs mer

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi.

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Befolkningsökning och ökat energibehov Världens befolkning når 9 miljarder

Läs mer

Energieffektivisering och Solceller. Katarina Westerbjörk och Mikaela Tarnawski

Energieffektivisering och Solceller. Katarina Westerbjörk och Mikaela Tarnawski Energieffektivisering och Solceller Katarina Westerbjörk och Mikaela Tarnawski Om oss WSP Teknikkonsultföretag inom hållbar samhällutveckling - Byggnader, Transporter, Industri, Stadsutveckling - Tidiga

Läs mer

Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning

Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning Vår egen solcellsanläggning Energi/ekonomisnurr : Ett annat sätt att tänka, (kommer lite här och där). Pågående solcellsinstallation i Leksand Stödmöjligheter

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Kedjehus Fastighetsbeteckning Uppsala Fålhagen 32:5 Byggnadens adress Liljegatan 20B 75324 Uppsala Datum 2016-07-18 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Energikartläggning/analys Varför?

Energikartläggning/analys Varför? Energikartläggning/analys Varför? Genom att kartlägga energianvändningen får man kunskap om hur energisystemet ser ut i verksamheten. En ökad kompetens leder till bättre kontroll på de energiflöden som

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Energieffektivisering i Svensk industri-

Energieffektivisering i Svensk industri- Energieffektivisering i Svensk industri- Vad gör Energimyndigheten? Energikonferens ENIG 2010-04-21 Mölndal Thomas Björkman Energimyndigheten Att prata om Stöd till: Forskning, affärsutveckling och företagens

Läs mer

Rotebro idrottshall solel

Rotebro idrottshall solel Rotebro idrottshall solel Glasparti söderfasad 672st paneler Glasparti västerfasad 450st paneler Tunnfilmspaneler monterade på kil ovan tak 32st paneler. Övrig yta blir vanligt glas i liknande utseende

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Sjöändan 1:17 Byggnadens adress Metsjövägen 9 76291 Rimbo Datum 2016-10-04 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Heby Risänge 1:6 Byggnadens adress Risänge 130 74047 Harbo Datum 2016-07-07 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration har

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP 769604-3863 Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 KALLELSETILLFÖRENINGSSTÄMMA MedlemmarnaiBRFHjälmaren Sköntorpkallashärmedtillordinarieföreningsstämma.

Läs mer

THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning

THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning Stockholm, 16 November 2006 THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME Riktlinjer för energiledning Innehåll 1. Introduktion... 1 2. Energipolicy... 2 3. Mål... 2 4. Energiansvarig... 3 5. Arbetssätt... 3 6.

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala - Årsta 52:5 Byggnadens adress Sellerigatan 7 754 49 Uppsala Datum 2016-08-22 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Ny prissättning för fjärrkyla. Resurssmart och påverkbar

Ny prissättning för fjärrkyla. Resurssmart och påverkbar Ny prissättning för fjärrkyla Resurssmart och påverkbar Ny prissättning från 2018 Värme och kyla i kretslopp Fjärrkyla är en klimatsmart och resurseffektiv energiform som bidrar till ett mer hållbart samhälle

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Ängelholm 23 maj 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Energianalys. ICA Maxi Gävle

Energianalys. ICA Maxi Gävle Energianalys ICA Maxi Gävle Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd av Ulf Larsson Gävle tekniska högskola i samarbete med Peter Karlsson Industriell Laststyrning samt projektledare

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader

Läs mer

En film om fjärrvärme

En film om fjärrvärme Välkommen! En film om fjärrvärme Agenda Vänersborg Om Vattenfall och Värme Vattenfall Värme i Vänersborg - Produktion och Miljö - Kund och Marknad - Ny Prismodell Frågor Om Vattenfall och Värme Jenny Larsson,

Läs mer

Exempel på energieffektivisering genom byte av armaturtyp. GC-väg Rutvik Björsbyn, Luleå kommun. Hösten 2008

Exempel på energieffektivisering genom byte av armaturtyp. GC-väg Rutvik Björsbyn, Luleå kommun. Hösten 2008 Exempel på energieffektivisering genom byte av armaturtyp. GC-väg Rutvik Björsbyn, Luleå kommun Hösten 2008 Vägverket 1 Projektobjekt C:a 3 km lång GC-väg, belyst med 96 stycken 70 W högtrycksnatrium.

Läs mer

Energianalys av garage A på LLT, Luleå Lokaltrafik, i Luleå. Mars 2007

Energianalys av garage A på LLT, Luleå Lokaltrafik, i Luleå. Mars 2007 Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energianalys av garage A på LLT, Luleå Lokaltrafik, i Luleå Mars 2007 Genomförandegrupp: Sven-Elis Fahlgren Anders Nordlund

Läs mer

Heidi Norrström Krister Svensson Jan Sundquist Anna-Lena Falk. Grundläggande teori. U Volt [V] I Ampere [A] Resistans R Ohm [? ]

Heidi Norrström Krister Svensson Jan Sundquist Anna-Lena Falk. Grundläggande teori. U Volt [V] I Ampere [A] Resistans R Ohm [? ] Bild 1 Heidi Norrström Krister Svensson Jan Sundquist Anna-Lena Falk Bild 2 Grundläggande teori Storhet Enhet 1 2 3 4 5 6 Elektr. spänning Elektr. ström U Volt [V] I Ampere [A] Resistans R Ohm [? ] Effekt

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Hållbar utveckling Väst Västra Götalands regionala energikontor Joakim Achim Friedrich 031 3891483 joakim.friedrich@hallbarutvecklingvast.se Vad är en

Läs mer

Ef E fek e t k iv v en e e n r e gian a v n än ä dni n ng Hur u n å n r å v i i d it i? 10 f eb e Peter Karlsson

Ef E fek e t k iv v en e e n r e gian a v n än ä dni n ng Hur u n å n r å v i i d it i? 10 f eb e Peter Karlsson Effektiv energianvändning Hur når vi dit? 10 feb 2011 Peter Karlsson Över 360 besökta företag i olika branscher 7 Gjuterier 148 Tillverkning/Verkstadsindustrier Total energianvändning El: 271 GWh Värme:

Läs mer

Effektivisering - exempel från svenska ishallar -

Effektivisering - exempel från svenska ishallar - Effektivisering - exempel från svenska ishallar - Arenadagarna 2013 Malmö 06feb13 Jörgen Rogstam & Jörgen Hjert www.stoppsladd.se Effektivisering - exempel från svenska ishallar - Introduktion Metod Åtgärder

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539 ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norrtälje - Asplund 1:1 Byggnadens adress Hallstaviksvägen 539 76391 Hallstavik Datum 2017-02-03 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LYFTSAXEN 10 Adress: VIVSTAVARVSVÄGEN 196 12243 ENSKEDE Besiktningsuppgifter Datum: 2010-05-18 Byggnaden är besiktigad av:

Läs mer

Energieffektivisera din bostadsrättsförening GODA EXEMPEL OCH EKONOMISKA STÖD

Energieffektivisera din bostadsrättsförening GODA EXEMPEL OCH EKONOMISKA STÖD 2017 Energieffektivisera din bostadsrättsförening GODA EXEMPEL OCH EKONOMISKA STÖD BRF Seglatsen hittade gömda besparingar på 485 000 kr/år Bostadsrättsföreningen Seglatsens fastigheter byggdes 2007. Ändå

Läs mer

För företag. Ny prismodell för fjärrvärme

För företag. Ny prismodell för fjärrvärme För företag Ny prismodell för fjärrvärme Vi blir alla vinnare Du som valt fjärrvärme har gjort ett bra val för miljön. Du gynnar en resurseffektiv uppvärmningsform som produceras lokalt och bidrar därmed

Läs mer

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Kompletterande dokument till Ei R 2012:14 Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Kompletterand

Läs mer

Ny prismodell för fjärrvärme. Företag

Ny prismodell för fjärrvärme. Företag Ny prismodell för fjärrvärme Företag Ny prismodell för fjärrvärme 2016 Den 1 juli 2016 inför vi en ny prismodell som är mer rättvis, speglar våra kostnader bättre och gynnar energibesparingsåtgärder. Genom

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Skyttstennäs 1:25.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Skyttstennäs 1:25. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Skyttstennäs 1:25 Byggnadens adress Slingervägen 1 740 21 Järlåsa Datum 2018-03-19 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning Energikompetens

Läs mer

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin Projektfinansiering Statens Energimyndighet Länsstyrelsen Örebro län Företag och kommunala energirådgivare Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings

Läs mer

Effektiv elanvändning 2007

Effektiv elanvändning 2007 Effektiv elanvändning 2007 Var tar elen vägen efter debiteringsmätaren? Peter Karlsson Satellitbild över Europa Källa: STEM 200 energianalyser visar på en elbesparingspotential på 1,9 TWh/år i Sydsverige

Läs mer

Gate Energy - Energitjänster

Gate Energy - Energitjänster 2017 Gate Energy - Energitjänster Gate Intelligent Building Support AB Gate Energy Energiutredningar för fastigheter De största kostnadsposterna inom fastighetsförvaltning idag är el och uppvärmning. Dessa

Läs mer

NU LÖNAR DET SIG ÄNNU MER ATT VARA energismart

NU LÖNAR DET SIG ÄNNU MER ATT VARA energismart NU LÖNAR DET SIG ÄNNU MER ATT VARA energismart En ny fjärrvärmeprismodell för NÄRINGSIDKARE Den som sparar mest energi vinner Du som valt fjärrvärme har helt klart gjort det miljöklokaste valet på marknaden.

Läs mer

Inger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB

Inger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB Inger Christensen Inger Christensen Grön kompetens AB Energi för att få en bra produktion Temperatur utvecklingshastighet, färg och form Ljus- avgörande för tillväxt CO2 bättre utnyttjande av ljus och

Läs mer

Energianalys av Textilservice AB i Boden. Februari 2007

Energianalys av Textilservice AB i Boden. Februari 2007 Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energianalys av Textilservice AB i Boden Februari 2007 Genomförandegrupp: Gunnar Eklund Lars-Göran Hällgren Handledare: Hassan

Läs mer