Som motionären mycket riktigt anger är Fas 3 ett stort misslyckande för de arbetslösa.

Transkript

1 1

2 Som motionären mycket riktigt anger är Fas 3 ett stort misslyckande för de arbetslösa. I Fas 3, numera omdöpt av regeringen till sysselsättningsfasen fanns i januari 2013 mer än personer, vilket är en ökning på 14 % på ett år. Skåne har ökat mer än rikssnittet och varje vecka kommer ytterligare 15 skåningar i denna fas. Varje anordnare får 5000 kr i ersättning i månaden för att erbjuda utvecklande sysselsättning. Detta motsvarar 135 miljoner per månad. Om den arbetssökande får anställning missar anordnaren ersättningen. Det kan också tilläggas att det finns anordnare som, mot betalning, åtar sig arbete åt andra och utför det med hjälp av sysselsättningsdeltagande. För de oseriösa anordnarna finns alltså inget att vinna på att den enskilde får ett arbete. Arbetsförmedlingen egna rapporter visar att så många som nästan hälften utför ordinarie arbetsuppgifter. Samtidigt har arbetssökande liten eller ingen ersättning alls. Allt fler blir hänvisade till försörjningsstöd och hur många det är som är hänvisade till övriga familjens enda inkomst är det ingen som riktigt vet. Socialdemokraternas presenterade i budgetmotionen inför 2013 ett stopp för Fas 3 och sitt alternativ till detta. Riktiga jobb eller utbildning. Alla som befinner sig i Fas3 skall få riktiga jobb i företag, kommuner/landsting eller föreningslivet eller utbildning. Den som anställer får en lönesubvention i form av ett särskilt anställningsstöd på mellan 85 och 100 procent. Varje individ ska få individuellt utformad plan. De som får ett riktigt jobb får avtalsenlig lön, de som får en riktig utbildning får bibehållen ersättning. Till detta måste vi också reformera de regler som styr Arbetsförmedlingens arbete. Arbetsförmedlingen skall med aktiva individuella insatser förkorta tiden i arbetslöshet eller rättare sagt tiden mellan jobb. Distriktsstyrelsen delar motionärens synpunkter. Motionärerna beskriver ett problem som många fackliga organisationers medlemmar drabbas av såsom den ofrivilliga arbetslösheten, att inte kunna försörja sig på sin lön samt den otrygghet detta skapar. Problemet är egentligen mer komplext än så. Många har idag en arbetsmiljö som inte medger att man orkar jobba heltid. Delade turer beroende på för låg grundbemanning. De så kallade nollningarna som innebär att man inte ersätter vid korttidsfrånvaro av arbetskamrat. Många av dessa effekter kan bero på att man inte har rätt bemanning. Här kan deltidsanställningarna vara en orsak. 2

3 Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att vägen in på arbetsmarknaden måste bli betydligt kortare. Arbete ger möjlighet att känna sig som och bli en del i ett sammanhang. Det är en nyckel till integration. Som motionären poängterar är det viktigt att insatserna för integration i samhället kommer mycket tidigt. Samhällsintroduktion, undervisning i svenska samt inträde på den svenska arbetsmarknaden är grunden för en lyckad integration och möjligheterna till egen försörjning genom arbete. Särskilt intressant är det att hitta lösningar där språkundervisning kan kombineras med arbete. Mycket tyder på att detta ger det bästa resultatet. Sverige ska vara ett öppet land som ska välkomna nya medborgare men även människor från andra länder som tillfälligt väljer att bidra med sitt arbete och sin kompetens hos oss. Rörlighet över gränserna är positivt i sig och vi har mycket att vinna på att fler människor får möjlighet att komma som arbetskraftsinvandrare till vårt land, men arbetskraftsinvandring får aldrig användas för att utnyttja och exploatera människor. Vi vill slå vakt om ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. I Sverige ska svenska löner och villkor gälla för alla som arbetar. För en arbetsgivare som vill rekrytera personal från ett land utanför EU är det numera väldigt enkelt. Det räcker att skicka en ansökan till Migrationsverket tillsammans med information om de villkor som utlovas när det gäller lön och andra anställningsvillkor. Facket har möjlighet att yttra sig över de utlovade villkoren. De fackliga organisationerna vittnar om att det är överraskande lätt att få till stånd lönehöjningar och andra förbättringar för att nå upp till kollektivavtalsnivå. Att fackets krav möter överraskande svagt motstånd beror dessvärre på att jobberbjudandets villkor inte på något sätt är bindande. När arbetstillståndet väl är beviljat kan arbetsgivaren avtala om helt andra löne- och anställningsvillkor. Oseriösa aktörer har också mycket riktigt satt i system att dels avtala om väsentligt sämre villkor än de som låg till grund för Migrationsverkets positiva beslut. Dessutom är det inte ovanligt att den lön som faktiskt betalas ut till den anställde är ännu lägre. Om han eller hon klagar så väntar utvisning ur landet eftersom uppehållstillståndet är knutet till anställningen. Detta är en oacceptabel ordning som leder till lönedumpning, utnyttjande av människor och osund konkurrens där seriösa företag missgynnas i konkurrensen. Lagstiftningen är i dag konstruerad för svenska arbetsgivare som ansöker om arbetstillstånd och innehåller inga verktyg för att Migrationsverket ska kunna försäkra sig om seriositeten bakom ett utländskt företags erbjudande, att företagen inte har skatteskulder eller uppvisar andra klandervärda beteenden. 3

4 För att arbetskraftsinvandringen ska fungera väl och inte leda till utnyttjande av människor eller social dumpning som konkurrerar ut seriösa företag måste förändringar genomföras i enlighet med de som föreslås i motionen att motionerna bifalles, att motionerna jämte distriktsstyrelsens utlåtande översänds till riksdagsgruppen. Motionären beskriver ett växande problem inom svensk arbetsmarknad. Hur hänsynslöst ekonomisk brottslighet hanterar människor. Distriktsstyrelsen kan inget annat än att instämma i vad motionären beskriver samt kräver i sina att-satser. att motionen jämte distriktsstyrelsens utlåtande översänds till regionfullmäktgiegruppen. Det som motionären beskriver är ett stort problem för många fackliga organisationer. Fram för allt inom industri, bygg samt transportbranschen. Vad man klart ser är mönstret, att först säga upp anställda och sen ta in hyrd arbetskraft via ett bemanningsföretag. Turordningsreglera sätts ur spel. I värsta fall så kan den som jobbar för bemanningsföretaget vara en av de personer som sagts upp. Nytt är att svenska storföretag bildar bemanningsföretag ute i Europa och via dessa tar in arbetskraft. Ett av LO:s krav är att vi ska verka för att inhyrd personal inte får användas under perioder då det finns anställda som har rätt till återanställning. Men i sin helhet så instämmer distriktsstyrelsen i den oro som motionären beskriver. att attsats 1 bifalles, att attsats 2 anses besvarad, att motionen jämte distriktsstyrelsens utlåtande översänds till partistyrelsen och riksdagsgruppen. Lagen om anställningsskydd, LAS allmänt kallad, ska reglera precis det som motionären skriver om. Men det som motionären egentligen beskriver är att olika typer av visstidsanställningar kan staplas på varandra. Och skapar otrygga och osunda anställningsförhållanden. Noteras kan är att det under den alliansregering tillkommit en allmän visstidsanställning som arbetsgivaren kan nyttja utan att den fackliga organisationen kan 4

5 göra något. Allt detta har blivit rundningsmärken för oseriösa arbetsgivare. Den fria rörligheten inom EU bidrar också till att arbetsmarknaden ser ut som den gör. Men att som motionären skriver och yrkar, att LAS enbart ska tillåta tillsvidareanställningar och reglera visstidsanställning när man fyllt 67 år är att gå lite för långt. 5 i LAS tillåter idag även andra tidsbegränsade anställningar och då är det vid vikariat samt säsongsarbete som regleras. Dessa 2 anställningsformer måste kunna få leva kvar. Trygga jobb i fokus heter motionen. Och det är precis det som svensk fackförening och Socialdemokratin skall stå upp för. Trygghet på arbetsplatsen, kollektivavtalade villkor, bra arbetsmiljö. Därför kan inte distriktstyrelsen annat än att bifalla denna i sin helhet. 6 LAS tillåter upp till 6 månaders provanställning. Detta kan avbrytas när som helst utan att man som arbetsgivare egentligen behöver uppge skäl och utan krav på saklig grund för uppsägning. För vid provanställningens slut så väljer arbetsgivaren mellan att behålla arbetstagaren eller att avsluta anställningen. Men 6 månader provanställning har under lång tid varit ett praxis i Svensk arbetsrätt. En lagom tidslängd som inte skrämt arbetsgivare från att provanställa. Gör man provanställningen för kort är det möjligt att den effekten uppstår, att många arbetsgivare tvekar inför nyanställning. Distriktsstyrelsen har dock full respekt för den oro som motionären ger uttryck för. Däremot delar vi inte motionärens förslag på en förkortning till 3 månader. att motionen avslås. Bostaden är den mest centrala platsen för människan det är här vi lever, äter, sover och tar hand om våra barn och vår familj. Det finns inte mycket annat som så präglar människans liv som var vi bor. Det är få saker i livet som så direkt ger en signal om vem vi är som var vi bosatt oss. Därför måste alla bostäder och bostadsområden vara platser där det är gott att leva. 5

6 Tillgång till bostäder är nödvändig för att en kommun ska uppnå attraktionskraft och tillväxt men även som en central del i utvecklingen av välfärden. Den kommun som inte kan erbjuda bra bostäder till rimliga priser riskerar att gå miste om såväl arbetstillfällen som arbetskraft. Med en aktiv bostadspolitik har det svenska välfärdssamhället växt fram efter andra världs-kriget. Den ökade boendestandard de allmännyttiga bostadsbolagen medverkat till har ökat människors livskvalitet. Idag ser Sverige annorlunda ut jämfört med för 65 år sedan. En ny tid med nya krav kommer innebära förändringar också för bostadsföretagen. Samtidigt är framtidens bostäder i huvudsak de bostäder som idag redan finns. Men framti dens hushåll kommer sannolikt att se annorlunda ut än hushållen gjorde när husen byggdes. Människors behov och intressen skiftar över tid såväl mellan människor och som mellan vilka faser i livet man är. Genom subventioner och investeringsstöd till produktion av hyreslägenheter, motsvarande den möjlighet till skuldränteavdrag som boende i andra upplåtelseformer har, kan möjligheten till nybyggnation av hyresrätter öka. Om hyresrätten ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ också i framtiden är det nödvändigt att neutraliteten återställs. När det gäller eventuella uttalanden bör dessa göras i samråd med distriktskongressens redaktionsutskott och den bedömning distriktsstyrelsen gör över vilka politiska områden vi vill lyfta fram på kongressen. Förslaget som tas upp är hämtat ur SSU:s förslag till reformprogram inför förbundskongressen Det bygger på den idé som togs fram och nu förverkligats av Södertälje kommun i samarbete med Peab. Kommunen och Peab går gemensamt in som aktör. Syftet är dels att bygga bort bostadsbristen men också att skapa jobb. Verksamheten drivs på affärsmässig grund men utgår från gemensamma intressen för kommuninvånare och företag. Syftet är tydligt och förslaget värt att pröva. I den budgetmotion som lades i riksdagen i höstas finns ett antal satsningar riktade mot bostadssektorn. I budgetmotionen skrivs bland annat: En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för fler jobb och ökad tillväxt. Bostaden är också en del av den generella välfärden. Vi investerar en miljard kronor för en ny byggbonus. Enligt statistik från SCB färdigställdes det i hela Sverige 134 bostäder för studenter Bristen på bostäder för studenter är särskilt svår i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund. Enligt regeringens egen utredare finns ett samlat behov av studentbostäder. 6

7 Staten har ett ansvar för att skapa stabila förutsättningar för bostadsmarknaden att utvecklas och för bostäder att byggas. Den akuta bristen på bostäder gör att staten bör vidga insatserna för att stärka incitamenten för bostadsbyggande. Det mest effektiva sättet, i dagsläget, är att införa en byggbonus ett investeringsstöd riktat till studentlägenheter och små lägenheter. Vi måste komma igång med byggandet av fler. I budgetmotionen skrivs fortsättningsvis: Så mycket som cirka lägenheter i miljonprogrammen står idag orenoverade. Tidigare utvärderingar av större upprustningar som gjorts av bostadsområden byggda på och 70-talen visar att investeringarna inte alltid är företagsekonomiskt lönsamma. Renoveringarna och upprustningen är både dyra och omfattande. Enligt olika beräkningar uppgår renoveringsbehovet till mellan miljarder kronor. Det kan vara svårt för enskilda fastighetsägare att räkna hem investeringen under en realistisk tidsperiod. Betalningsförmågan hos hyresgästerna kan också vara begränsad. Investeringar i upprustning är däremot samhällsekonomiskt lönsamma. Vi föreslår inrättande av kreditgarantier för renovering av hyresfastigheter från rekordåren på en ram på totalt 20 miljarder kronor. Distriktsstyrelsen bedömer att vi med detta driver en aktiv bostadspolitik i motionärens intresse både vad det gäller stöd i nyproduktion och för att stärka den miljömässiga profilen i byggandet. Det är regeringsbildaren som tillsätter regeringen och det är regeringsbildaren som beslutar om hur arbetet ska organiseras med departement. Detta gör regeringsbildaren med både omdöme och i diskussion med partiets ledning. Distriktsstyrelsen är av den uppfattningen att man ska undvika att låsa fast möjligheterna att på ett bra och effektivt sätt organisera regeringens arbete. att attsats 3 bifalles, att attsats 4 anses besvarad, I partistyrelsens rapport Bostadspolitik för jobb och hållbar framtid finns tankarna kring energisparlån med. Den modell man skissar på där innebär att staten tillhandahåller förmånliga energisparlån till fastighetsägare för energiinvesteringar i bostäder. Man ska ställa tydliga krav för energieffektivisering för att ett energisparlån ska kunna ges och det liknar den modell som finns i Tyskland. Distriktsstyrelsen delar partistyrelsen bedömning att det finns anledning att pröva om en sådan modell kan implementeras i Sverige. Motionären tar upp ökade hyreskostnader som framförallt drabbar äldre med enbart folkpension. Frågan är om statligt stöd kan utformas. 7

8 Den socialdemokratiska linjen i fråga om bostäder för äldre är att det ska vara lättare att välja om man vill bo kvar i eget boende eller flytta till en annan form av boende på äldre dagar. Äldre par ska inte behöva flytta isär när någon av dem behöver särskilt boende. När det gäller så kallat trygghetsboende vill motionären att någon form av statliga subventioner ytterligare ska underlätta för äldre med enbart folkpension. Investeringsstöd till äldrebostäder har sedan 2007 kunnat lämnas för att bygga särskilda boenden för äldre, och sedan 2010 även för att bygga trygghetsbostäder för personer som fyllt 70 år. Förordningen om investeringsstöd sträckte sig tidigare till och med den 31 december Den 22 december 2011 beslutade regeringen att förlänga stödet. Detta innebär att byggprojektet måste påbörjas senast den 31 december Det är förvisso ett steg i rätt riktning men vår uppfattning är att staten behöver göra betydligt mera för att främja bostadsbyggande i stort. När det gäller subventioner till just trygghetsboende finns det dock anledning att ytterligare belysa vilka konsekvenser det i så fall får ur helhetssynpunkt. Med särskilda boendeformer för äldre avses boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. Med trygghetsbostäder avses bostadslägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ytterligare ett krav är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. Det bör dock betonas att det är ett kommunalt ansvar att driva och långsiktigt säkra trygghetsboende. Även om förslaget som läggs fram i motionen är vällovligt förefaller det som att kostnader och utformning ytterligare bör utredas. Motionen tar upp att ökade insatser krävs för att bekämpa hemlöshet och utanförskap. De förslag motionären tar upp är angelägna. Den moderatledda regeringen har misslyckats inom området. Det är av stor vikt att bättre uppföljning sker och åtgärder kan sättas in för att komma tillrätta med allt svårare situationen för många utsatta. att motionen jämte distriktsstyrelsens utlåtande översänds till arbetarekommunerna. Distriktsstyrelsen delar motionärens synpunkt att skolverkets riktlinjer för arbetet inom förskola och skola fortfarande saknar tydliga rekommendationer att inkludera genuspedagogik tvärs genom hela riktlinjerna. Att lyckas med jämställdhetsmålet mellan könen förutsätter att lärarna i de tidiga skolåren är specialutbildade i genuspedagogik. 8

9 att motionen jämte distriktsstyrelsens utlåtande översänds till arbetarekommunerna. Svensk skola sjunker i likvärdighet. Skolsystemet har lett till en ökad skolsegregation och föräldrarnas utbildningsbakgrund tillåts spela en allt större roll för elevernas chanser att lyckas i skolan. Styrelsen menar att skolan har en uppgift att ge rätt undervisning, stöd och hjälp för att eleverna ska klara skolan och instämmer i att ingen elev ska behöva lämnas ensam med självstudier utan tillgång till lärarledd hjälp. Fritt sök är en modell som ger alla gymnasieelever i Skåne lika stor chans att söka till den skola eller program man önskar. Det är i grunden positivt. Modellen har däremot haft negativa effekter, framförallt för vissa program och skolor i mindre skånska kommuner. Syftet med fritt sök systemet var ju i första hand att öka valfriheten för eleverna. Detta har medfört att vissa mindre skånska kommuner med välfungerande gymnasieskolor har dränerats på elever. Samtidigt är det viktigt att inse att vissa skolor i mindre kommuner kanske aldrig kommer ifrån att de inte kan erbjuda alla program som önskas. Distriktsstyrelsen delar motionärens oro över denna trend och ser allvarligt på risken att vissa kommuner ska behöva stänga sina befintliga skolor, för att sedan hamna i en mycket besvärlig situation om fritt sök skulle tas bort i framtiden. Distriktsstyrelsen anser emellertid att problematiken redan är analyserad och att följderna är konstaterade. Distriktsstyrelsen anser att överetableringen av skolor, bland annat som en följd av friskolesystemet, är orsaken till de negativa effekterna snarare än fritt sök i sig. att motionerna anses besvarade. Få faktorer spelar så stor roll för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden som en lyckad skolgång och utbildning. Idag lämnar en allt för stor andel av de svenska eleverna gymnasieskolan utan avslutat program. Styrelsen ser precis som motionärerna behov av nya grepp och en bättre samverkan mellan utbildnings- och arbetsmarknadsinsatserna. Styrelsen ser att utbildningsgarantin för unga är ett gott exempel. 9

10 Motionären förespråkar en sekulariserad svensk skola och att Socialdemokraterna ska verka för att skapa likvärdighet mellan religionerna i den svenska skolans läroplan. Distriktstyrelsen instämmer i att den svenska skolan ska vara sekulariserad och att det är viktigt att hävda alla elevers rätt till religionsfrihet, och därmed deras rätt att slippa religiösa påtryckningar och ceremonier. Distriktstyrelsen ställer upp på principen om en sekulariserad skola, men menar samtidigt att det är omöjligt att hantera alla religioner på samma sätt i all undervisning. Självklart ska religionsundervisningen inte ta ställning för en eller annan religion, utan ge kunskaper om religionerna. Men skolan har också en uppgift i att sätta religionerna i historiska sammanhang och när man läser om svensk historia går det till exempel inte att komma ifrån att kristendomen har spelat en särskild roll. Distriktstyrelsen menar med hänvisning till ovanstående att det inte går att rakt av säga att alla religioner ska hanteras likvärdigt i den svenska läroplanen. att attsats 1 bifalles, att attsats 2 avslås, Motionären pekar på att villkoren och konkurrensen inte är rättvisa för fristående skolor och kommunalt drivna skolor. Han hänvisar till att kommunen som skolhuvudman är tvungen att erbjuda alla elever plats i den obligatoriska grundskolan, medan de fristående skolorna kan välja antal elever. Styrelsen delar uppfattningen att det inte är rätt att fristående skolor konkurrerar med de kommunala på orättvisa villkor. Styrelsen konstaterar också att den svenska skolan har blivit allt mer segregerad och att resurserna i det svenska utbildningssystemet används på ett oklokt och ineffektivt sätt. Konkurrensen mellan allt för många skolor, enligt dagens system, har inneburit att skol- och utbildningsresurserna smetas ut för att täcka bland annat kostnader för halvfulla skollokaler och andra fasta utgifter, i stället för att läggas på undervisning, lärare och elever. Motionären föreslår att Skolinspektionen ska göra en bedömning på hur många elever en friskola ska kunna anta och att det ska bli obligatoriskt att följa denna bedömning. Styrelsen delar problembeskrivningen men menar att det är kommunerna, som skolhuvudmän med ansvar för kvalitet och likvärdighet, som borde få besluta om fristående skolors rätt till etablering. Med det skulle kommunerna kunna säga nej till fristående skolor som inte behövs och få mycket bättre förutsättningar att planera långsiktigt för att motverka skolsegregation och resursslöseri. 10

11 Motionären föreslår att det blir obligatoriskt för fristående skolor att redovisa till kommunerna hur de har använt grundbeloppet och tilläggsbeloppet de fått för skolverksamhet. Motionären vill också att friskolorna ska lämna tillbaka pengar som inte spenderats på rätt sätt. Styrelsen konstaterar att skollagen är tydlig med vilka rättigheter eleverna har och vad skolorna är skyldiga att erbjuda. Styrelsen tycker att det är bra att kraven på fristående skolor har ökat, så att även dessa numera är tvungna att ha till exempel skolbibliotek. Styrelsen konstaterar också att Skolinspektionen är tillsynsmyndighet och att det inte är rimligt att lägga mer tid på parallell kontroll, redovisning och administration. Styrelsen menar också att det rimligen borde vara kommunerna som ges rätten att utfärda tillstånd för fristående skolor att etablera sig och där igenom kunna ställa krav både kvalitet och på insyn likt den i offentliga verksamheter. att motionen avslås. Motionären vill att Skolinspektionen ska pröva vem som är lämplig att driva en friskola innan tillstånd ges och motionären vill vidare att ett sådant tillstånd ska omprövas vid ägarbyte. Styrelsen menar att Skolinspektionen har uppdraget att pröva ägaren innan tillstånd ges. Men när tillståndet väl är givet är det fullt möjligt att sälja tillståndet vidare till en ny ägare. För en tid sedan kunde vi till exempel ta del av nyheten att ett tillstånd att bedriva skola låg ute till försäljning på annonssajten Blocket. Styrelsen delar motionärens uppfattning att detta inte ska få förekomma utan ny prövning av en ny ägare. Motionären vill att skattefinansiering av fristående skolor med konfessionell inriktning avskaffas. Liksom motionären menar styrelsen att det är viktigt att värna alla människors rätt till religionsfrihet. Rätten inkluderar både rätten att fritt utöva sin religion och rätten att inte ha en religion eller utsättas för religiösa påtryckningar. Precis som motionären skriver måste friskolorna enligt den nya skollagen följa samma läroplan som de kommunala skolorna. I läroplanen står bland annat att: Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjlighets till sådana. Vidare står att: Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sina förmågor av sina intressen oberoende av könstillhörighet. 11

12 Styrelsen menar att detta är två viktiga och grundläggande formuleringar. Tesen i motionen är att fristående skolor med konfessionell inriktning inte kan leva upp till dessa krav. Styrelsen menar att Skolinspektionen som idag är tillsynsmyndighet har att granska så att läroplanen och skollagen efterlevs. Gör tillsynsmyndigheten bedömningen att så inte är fallet så skall skolan inte ha tillstånd att bedriva verksamheten. Styrelsen menar alltså precis som motionären att religionsfriheten är viktigt och att undervisningen måste utformas med hänsyn till den, skollagen och läroplanen. Skollagen har i detta avseende också blivit tydligare i att religiösa inslag och ritualer aldrig får påtvingas barnen och eleverna i skolan. (Där av den senaste tidens diskussioner om tex skolavslutningar i kyrkan osv). Styrelsen vill framhålla att om fristående skolor klarar att leva upp till skollagen, läroplanen och har föräldrarnas och elevernas förtroende så behöver inte finansieringen dras in. Men om skolorna inte klarar detta så ska de inte ha tillstånd att bedriva undervisning över huvud taget. att motionen avslås. Ingen människa ska behöva göra ekonomiska överväganden innan hon besöker vården. Vi håller därför med motionären om att patientavgifterna måste hållas så låga som möjligt. Den styrande borgerliga majoriteten i Region Skåne har vid flera tillfällen höjt patientavgifterna. Exempelvis har akutvårdsavgiften höjts till 400 kronor vilket är mycket pengar för den som har låg inkomst. Den socialdemokratiska regionfullmäktigegruppen har röstat emot dessa höjningar. Istället har Socialdemokraterna föreslagit regionfullmäktige helt avgiftsfri primärvård för alla, en sänkning av akutvårdsavgiften till 300 kronor, avgiftsfri sjukvård för barn och unga till och med 19 år och avgiftsfria screeningprogram (exempelvis mammografi och cellprov). Resursbristen inom den skånska sjukvården får svåra konsekvenser, både för patienter och personal. Socialstyrelsen har utrett hur sparkraven och nedskärningarna påverkar patientsäkerheten. I fem separata lex Maria ärenden har tillsynsmyndigheten kopplat samman dödsfall med vårdplatsbrist som i sin tur beror på resursbristen. Dessutom har Arbetsmiljöverket i skarpa ordalag kritiserat situationen för vårdpersonalen på akutmottagningen på Skånes universitetssjukhus. Utredningarna som visar på att nedskärningarna drabbar patienten finns således. Socialdemokraterna i regionfullmäktige arbetar hårt för att mer resurser ska tillföras vården så att problem med väntetider, överbeläggningar och undermålig arbetsmiljö för personalen kan åtgärder. 12

13 Distriktsstyrelsen stödjer tanken på en patient en journal. Ett sammanhållet journalsystem för sjukvården underlättar för både patient och vårdgivare. Det stärker patientsäkerheten när vårdinrättningen har tillgång till relevant information om patientens sjukdomshistoria. Det finns naturligtvis också sekretess- och integritetsproblem med att all information om patienten finns samlad men vi anser att fördelarna överväger. Sedan något år tillbaka pågår ett projekt att införa ett regiongemensamt journalsystem, Melior, hos alla sjukhusförvaltningar och psykiatrin. Samtidigt införs ett gemensamt system för alla vårdcentraler. Det kommer innebära att det framöver finns två journaler för patienten men med möjlighet för sjukhusen och primärvården att titta in i varandras journaler. Projektet har tagit lång tid att genomföra men vi ser trots det med tillförsikt framemot att gemensamma journalsystem införs. På sikt bör målsättningen vara samma journalsystem inom primärvården, sjukhusförvaltningarna och psykiatrin. att motionen jämte distriktsstyrelsens utlåtande översänds till regionfullmäktigegruppen. Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning att helhetssynen kring de äldre måste bli bättre. Primärvården behöver ta ett mer övergripande ansvar för den äldre patienten och få en tydligare roll gentemot hemsjukvården och äldreboendet. Det är fortfarande så att samarbetet mellan regionen och kommunerna kan utvecklas och förbättras avsevärt. Men med det sagt tror vi inte på att inrätta en läkarfunktion på kommunal nivå utan istället utveckla ansvaret inom ramen för primärvården. att motionen avslås. Rehabilitering och hjälp att bli av med smärta är viktiga delar i att kunna leva ett aktivt liv, utifrån sina egna förutsättningar. Hjälp att rehabiliteras tillbaka till ett drägligt liv måste erbjudas alla, något annat är inte rimligt. Vårdcentralerna, vare sig de är offentliga eller privata, måste erbjuda det som står i ackrediteringsvillkoren. För att underlätta för människor med exempelvis reumatism att få tillgång till träning i varmvattenbassänger är det viktigt att dessa finns kvar i offentlig regi och används för just det syftet. Uppföljningen av att vårdenheterna gör vad de är ålagda kan bli bättre med avdrag i ersättningen som följd för de enheter som inte lever upp till kraven. att motionen jämte distriktsstyrelsens utlåtande översänds till regionfullmäktigegruppen. 13

14 Tandhälsan är viktig för att ett gott liv, slippa smärta och kunna äta och dricka normalt. Många människor med dålig tandhälsa lider oerhört av detta med sänkt livskvalitet som följd. God munhälsa är också angeläget för att undvika svåra följdsjukdomar. Alla människor måste ges möjlighet att regelbundet gå till tandläkaren genom hela livet, oberoende av hur den privata ekonomin ser ut. Det är därför oacceptabelt att prisutvecklingen på tandvård har lett till att många människor inte anser sig ha råd att gå till tandläkaren eller utföra de ingrepp som föreslås. Det är en samhällsutveckling vi vänder oss kraftigt emot. Tänderna ska ses som en del av kroppen och därför bör patientkostnaden i tandvården inkluderas av ett högkostnadsskydd av samma modell som gäller för hälso- och sjukvården. att motionen jämte distriktsstyrelsens utlåtande översänds till regionfullmäktigegruppen och riksdagsgruppen. Förändringen för patienter med Sjögrens syndrom, som innebär att dessa patienter får betala enligt tandvårdstaxa istället för sjukvårdstaxa för tandvård till följd av sin sjukdom, innebär en fördyring för dessa patienter. Detta är en följd av införandet av det tredje steget i tandvårdsreformen. I Region Skåne har den effekten mildrats genom övergångsregler för dessa patientgrupper under tiden 1 januari 2013 t o m 30 september Hälso- och sjukvård handlar ofta om att göra svåra prioriteringar mellan olika patientgrupper och det finns fler patientgrupper än de nämnda som drabbas av muntorrhet till följd av sjukdom. I tandvårdsreformen satsades pengar på förebyggande åtgärder för dessa grupper. Med det sagt så måste vi socialdemokrater alltid verka för att patientavgifterna ska hållas så låga som möjligt. Barn med CP-skador, precis som med andra funktionsnedsättningar, måste ges den hjälp och habilitering som bäst kan hjälpa just dem. Därför ska Region Skåne kunna erbjuda olika alternativa behandlingsformer, där kognitiv pedagogik är en, för barn med olika diagnoser. I Region Skånes budget för habilitering och hjälpmedel inför 2013 finns det resurser avsatta för att upphandla olika behandlingsformer för personer med funktionsnedsättningar. Socialdemokraterna får nu noga följa och utvärdera hur dessa pengar används. Det finns mycket som kan göras för att stödja föräldrar och barn i den svåra processen som det innebär att förstå att ens barn lider av någon form av funktionsnedsättning. Tillgängligheten till hjälpen och informationen till föräldrar kan förbättras betydligt. Dessutom behöver tiden från första besök på BUP tills det att en 14

15 utredning är klar på förkortas avsevärt. För föräldrar som inte har tidigare kunskap om hur vården är organiserad kan det vara mycket svårt att veta hur man kommer rätt. I de fall en förälder behöver stöd finns alltid möjligheten att via socialtjänsten ansöka om bistånd i form av socialrådgivare som kan vara med som stöd vid möte o.dyl. Det finns också olika form av anhörigstöd att få som förälder till ett barn med funktionsnedsättning. Distriktsstyrelsen anser att BUP och Habilitringsverksamheten bör ha ansvar för vården av barn med neuropsykiatriska funktionshinder men att kunskapen också ska finnas inom primärvården. att attsatserna 1 och 2 bifalles, att attsatserna 3 och 4 anses besvarade, att motionen jämte distriktsstyrelsens utlåtande översänds till riksdagsgruppen, regionfullmäktigegruppen och arbetarekommunerna. Det finns ett tak för hur mycket man behöver betala för hälso- o sjukvård och det kallas högkostnadsskydd. Från och med årsskiftet 2012 höjdes denna avgift från 900 kr till kr. Samtidigt höjdes gränsen för högkostnadsskydd för läkemedel från kr till kr. Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning att det finns en orättvisa i denna höjning eftersom de mest utsatta sjuka, som behöver sjukvården ofta och är beroende av många mediciner, får betala försämringarna medan den som aldrig eller ganska sällan besöker sjukvården slipper dessa försämringar. Avgiftsnivåerna inom hälso- och sjukvården bör hållas så låga som möjligt. Det är en garanti för att samtliga medborgare får vård efter behov och inte efter ekonomisk bärkraft. Motionären föreslår att nivån på högkostnadsskyddet återställs till 900 respektive kr. Distriktsstyrelsen välkomnar en översyn av högkostnadsskyddet inom hälso- och sjukvården men anser inte att vi ska låsa oss fast vid en speciell summa. Du har rätt till sjuklön eller sjukpenning när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Sjuklön betalas ut av din arbetsgivare i max 14 dagar och sjukpenning får du från Försäkringskassan om du därefter är fortsatt sjuk. Efter 14 dagar krävs ett läkarintyg som lämnas till Försäkringskassan. För att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut om rätten till sjukpenning, och för att patienten ska få en rättssäker handläggning, krävs ett tillräckligt besluts underlag. En central del av underlaget är läkarintyget. I ett läkarintyg ska läkaren beskriva hur sjukdomen påverkar din arbetsförmåga och ange hur länge du behöver vara sjukskriven. För att inte sjukskrivningstiden för samma diagnos ska variera mellan olika läkare och olika delar av landet finns rekommendationer som anger sjuk skrivningstider för olika diagnoser. Om läkaren anger en längre sjukskrivningstid måste den motiveras i intyget. 15

16 Innehåller inte läkarintyget tillräckligt med information kan Försäkringskassan begära att läkaren kompletterar intyget. Försäkringskassan kan även få information i ärendet även på annat vis, exempelvis genom ett avstämningsmöte med arbetsgivare och läkaren. Av den anledningen går det inte att generellt säga vad som är tillräckligt avseende läkarintyget, det varierar från fall till fall. Motionären anser vilket vi instämmer i att Sverige ska ha ett gemensamt finansierat trygghetssystem som gör att man kan få ekonomiskt stöd under sjukdom. Ett system som vi gemensamt betalar till oavsett om man kommer drabbas av sjukdom eller ej. Han skriver att alla anställda har en karensdag och det i sig kan vara en diskutabel tröskel. Egenföretagare har ända upp till 90 karensdagar och de får överväga sina inbetalningar med tanke på hur många karensdagar de ska ha kontra sjukförsäkringssystemet. Vidare anser motionären att karensdagarna borde kraftigt sänkas då det annars finns risk att egenföretagaren tar för många karensdagar och riskerar arbeta för länge under sjukdom. Sedan har Försäkringskassan nya regler angående karensdagar för egenföretagare. Man kan välja mellan 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karensdagar. Därmed har motionärens krav på kraftigt sänkta karensdagar redan trätt i kraft enligt ovan. Motionärerna tar upp viktiga frågor. Den borgerliga regeringen har urholkat trygghetssystemen och personer har hittills utförsäkrats. Distriktsstyrelsen ser som motionärerna vikten av en fungerande och trygg sjukförsäkring. Att stärka inkomstbortfalls principen genom höjda tak är avgörande för att säkra tryggheten för alla, liksom att tidsgränserna ses över. Vidare belyser motionärerna vikten av rehabilitering. Det skall självfallet vara varje individs självklara rätt att få rehabilitering. Socialförsäkringsutredningen pågår och vi följer utvecklingen av denna utredning noga. Målet är att på sikt slopa karensdagen och idag prioriteras först en sjukförsäkring som stöttar inkomstbortfallsprincipen och att den så kallade stupstocken slopas. 16

17 I socialdemokraternas budget finns också förslag om höjning av taken, steg för steg, med mål om 10 prisbasbelopp. Vidare är frågan om slopade tidsgränser och rätten till rehabilitering exempel på utskottsinitiativ som socialdemokraterna driver i riksdagen. att attsatserna 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9 och 10 bifalles, att attsatserna 4 och 5 anses besvarade, Det ojämnställda föräldraskapet är ett stort problem. Uttaget av föräldraförsäkringen är väldigt ojämnt då pappor bara tar ut en knapp fjärde del. Att nå ett jämt uttag är vårt gemensamma mål. Motionärens modell skulle innebära en jämn ekonomisk ersättning men skulle inte ge barnen mer tid med båda sina föräldrar. Vårt mål måste vara att ge barn samma rätt till båda sina föräldrar. Dessutom måste man ta hänsyn till att den ekonomiska ojämställdheten inte skulle ta slut genom motionärens modell. Arbetsmarknaden ser ut så att kvinnor i snitt tjänar mindre än en man under sin livsinkomst. Det ojämnställda föräldraskapet med kvinnor som tar ansvar för barn, jobbar deltid och avstår karriärutveckling är oacceptabel i ett jämställt samhälle. Distriktsstyrelsen vill som motionären, se ett mer jämställt föräldraskap, men vill även se barnets rättigheter tillgodosedda. Den växande barnfattigdomen är ett stort problem i Sverige och ensamstående föräldrar har en mer utsatt ekonomisk situation än familjer med två inkomster. Underhållsstödet har inte räknats upp på flera år liksom barnbidraget som har legat på samma nivå länge. I den socialdemokratiska budgeten för 2013 finns förslag på höjning både av barnbidrag och underhåll. Detta skulle göra skillnad för barnfamiljer. Dock är det jobb som gör den avgörande skillnaden. Den höga arbetslösheten är vår tids största problem och gör de ekonomiska skillnaderna stora. Likaså är den ojämnställda arbetsmarknaden oacceptabel, såsom kvinnors ofrivilliga deltidsarbete och kvinnors lön i förhållande till mäns. Vidare är det ojämnställda föräldraskapet ett problem. I första hand för att barns rätt till båda sina föräldrar inte är självklart men också utifrån motionärens beskrivning. Distriktsstyrelsen ser allvarligt på problemet men ser samtidigt frågan som bredare än enbart en lösning med ett reformerat underhålls stöd. Vidare föreslår Socialdemokraterna i budgetförslaget 2013 en höjning av underhållsstödet med 50 kr per barn och månad. Frågan är också aktuell i partiprogrammet. 17

18 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt Socialtjänstlagen 4 kap 1. Försörjningsstöd är det yttersta skyddsnätet för den enskilde. Det är tänkt som ett tillfälligt stöd vid kortare perioder av försörjningsproblem. Sveriges kommuner och landsting (SKL) kräver att staten fullt ut ansvarar för arbetsmarknadspolitikens finansiering och att ansvaret för försörjningsstöd vid arbetslöshet ska ligga på staten. Detta är även distriktsstyrelsens uppfattning och i linje med motionärens yrkande. Distriktsstyrelsen delar däremot inte motionärens uppfattning att helt förstatliga finansieringen. Att ansvaret för försörjningsstöd ligger hos kommunerna, hänger ihop med att kommunerna har verktygen att jobba för individuella lösningar. Exempelvis förebyggande insatser. att motionen avslås. Flera arbetstagare klarar inte av att arbeta ända fram till pensionsåldern 65år. Det är speciellt LO-kollektivet som har en slitsam arbetsmiljö och därigenom blir oftare sjukskrivna. Vi vet även att kvinnor oftare är sjukskrivna. Med en försämrad sjukförsäkring innebär det att flera överväger att gå tidigare i pension från 61 år. Ett tidigare uttag av pensionen är inte ekonomiskt möjligt för många låginkomsttagare. Det är viktigt att arbetet organiseras så att ingen slits ut på förtid och att man klarar av att arbeta heltid fram till pensionen. För dem som blir sjuka och inte kan arbeta måste sjukersättningen vara tillräcklig för en skälig levnadsstandard. Partiet har andra och bättre förslag så att sjukförsäkringen fungerar för dem som inte har full arbetsförmåga. Det finns en pågående parlamentarisk pensionsgrupp som utreder villkoren för vårt nuvarande pensionssystem och man kommer bla se över möjligheten till deltidspension. Vi får avvakta denna utredning. Gällande strategi för generationsväxling har partiet förslag för en betydligt bättre och offensivare arbetsmarknadspolitik. Vi vill utöka utbildningsplatser inom yrkeshögskolan, vuxenutbildning och högskola. Vi vill ge unga en bättre möjlighet till jobb genom förslag på yrkesintroduktionsjobb, bristyrkesutbildning och utbildningskontrakt. På detta sätt kommer ungdomar fortare in på arbetsmarknaden och ersätter succesivt de arbetstagarna som går i pension. 18

19 Motionärerna skriver att vi i Sverige lever allt längre nu, än när pensionerna konstruerades. Det är av stor vikt att pensionerna är långsiktiga och att det innebär en skälig inkomsttrygghet för alla grupper i samhället. Man anser bla att pensionssystemet borde kunna ta hänsyn till ojämlikheter i hälsan och arbetslöshet så att det blir pensionsgrundande. Vidare kritiserar man det nuvarande systemet med premiepensionerna med ett överflöd av valbara fonder att välja emellan. För att pensionerna ska var tillräckligt höga krävs det att många arbetar. Pensionssystemet bygger på livsinkomsten, ju mer pengar in i systemet ju bättre pensioner. För att systemet ska fungera krävs en aktiv socialdemokratisk arbetsmarknad och socialförsäkrings politik. Fler insatser så att människor får en bättre chans att komma tillbaks till arbetslivet. Ett rättvist och hållbart pensionssystem är en central del av vårt välfärdssystem. På senare tid finns rapporter pekat på att risken att pensionerna inte blir tillräckligt höga. Den demografiska utvecklingen innebär att de som förvärvsarbetar måste försörja allt fler. En svag näringspolitik och försämrad arbetsmarknad/sjukförsäkringsspolitik är faktorer som kan bidrar till förändringar och försämringar av pensionen. Fler människor står utanför arbetsmarknaden och är utförsäkrade. Mot bakgrund av detta har vi Socialdemokrater krävt flera utredningar som nu tillsänts den pensionsgrupp bestående av de partier som stod bakom pensionsuppgörelsen. Utredningsarbetet ska ge underlag inom olika områden ex: Ett stabilt pensionssystem, hållbara pensioner, förutsättning att arbeta till 65 år och analys av bostadstilläggen samt av premiepensionssystemet. Förhoppningsvis kommer dessa utredningar leda fram till ett bättre och hållbart pensionssystem. att attsats 1 bifalles, att attsatserna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 anses besvarade, Distriktstyrelsen delar motionens andemening. Skånes partidistrikt har varit ett utav de drivande distrikten i frågan om vinst i välfärd och har tagit ett tydligt ställningstagande för att en non-profit princip ska råda inom vård, skola och omsorg. Distriktsstyrelsen säger inte nej till valfrihet. Vad vi avvisar är en välfärdsmarknad där 19

20 skattepengar hamnar i skatteparadis. Distriktstyrelsen vill att vinster som skapas i privata välfärdsverksamheter ska återinvesteras, och komma brukarna till del. Lagen om valfrihetssystem (LOV) är problematisk. Lagen har ökat antalet företag i välfärden, eftersom LOV innebär en obegränsad rätt att starta nya företag. Men att välfärd privatiseras skapar inga nya jobb. Jobben bara omfördelas. Därtill rymmer den fria etableringsrätten problem, både för medborgare och för välfärdsföretag. Ett stort problem är att LOV kan driva fram en överetablering, vilket betyder stor osäkerhet och många gånger låg lönsamhet för de företag som ska konkurrera om ett begränsat antal brukare. Många LOV-företag tvingas lägga ner, oavsett hur bra verksamhet de har. För medborgaren betyder överetablering av välfärdsföretag att den utförare, som man har lagt tid och möda på att välja, kan försvinna när som helst. Kontinuitet är en helt avgörande kvalitetsfaktor i välfärden, så turbulensen när verksamheter måste läggas ner leder till stora kvalitetsproblem, och till ökad otrygghet. Samtidigt löper medborgare risken att bo i områden, där inga företag vill etablera sig. Då skapas ingen valfrihet överhuvudtaget. Familjerådgivningen har i dag uppdraget att stötta och hjälpa familjer som känner ett behov av stöd. Att utveckla denna verksamhet kan vara önskvärt då många barn efter föräldrars separation inte har samma självklara rätt till båda sina föräldrar. Och samhällets stöd för försatt goda relationer mellan föräldrar är viktig. Kvinnor har inte bara majoriteten av föräldraledigheten utan också ofta huvudansvaret för hem och barn. Det jämställda föräldraskapet är den bästa utgångspunkten för ett fungerande familjeliv. En väl fungerande familjepolitik är viktigt. Det handlar föräldraförsäkringen och fördelningen av föräldraledighet, om uttaget av vab dagar, om ekonomisk utjämning så som barnbidrag, underhåll och bostadstillägg och om en väl fungerande förskola. Det finns kommuner och studieförbund som på olika sätt har föräldrautbildningar vilket kan vara till hjälp i familjers vardag. Distriktsstyrelsen ser inte äktenskaps skola som lösningen på familjers problem. att motionen avslås. Ett av svensk jämställdhetspolitiks viktigaste mål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mäns våld mot kvinnor är ett jämställdhetsproblem som måste förstås i ljuset av den könsmaktsordning som präglar relationen mellan kvinnor och män. Sverige har i många år varit ett föregångsland när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Grunden för detta arbete ligger i att påverka mäns attityder och en fortsatt strävan 20