Idéskrift om Dalarös framtid

Transkript

1 Diskussionsunderlag framtaget av Dalarö Fastighetsägareförening inför framtidsseminariet om Dalarö den 24 november 2001 på Dalarö Folkhögskola Dalarö den 16 november 2001

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Intressenter...4 Idéer...4 Goda exempel...4 Kultur...4 Kulturhus?...5 Galleri i Tullhuset....5 Dalarö Museum...5 Teater...5 Konserter...5 Julmarknad efter Odinsvägen...5 Flytta några av Dalarös gamla stockvirkeshus...6 Kultur och miljö kontra biltrafik...6 Tjänster och Service...6 Lokalförsörjning handel...6 Kommunikation...6 Skärgårdens Företagarförening...6 Skärgårdshälsan...7 Förutsättningar för distansarbete kommunikationsseminarie...7 Företagarcentrum...7 Utbildningssamverkan...7 Idrottshallen...8 Turism...8 Mottagandet av båtturismen...8 Hamnar...8 Nytt varmbadhus...8 Bilaga 1 Litteraturförteckning...10 Bilaga 2 Intressegruppers primära behov...11 Sid 2 av 11

3 INLEDNING Idéskrift Dalarös framtid Dalarö är sedan många århundraden centralort för södra skärgården. Genom sitt strategiska läge vid den urgamla segelleden mot Stockholm har Dalarö även fått en viktig roll för hela riket. Här anmodades på 1500-talet fiskare av Gustaf Wasa att mot viss ersättning ledsaga (den som säger farleden) Hans Majestäts skepp. Denna syssla utvidgades senare att även omfatta handelsfartyg. Redan 1393 omnämns Dalarö i samband med en märklig sjöstrid mellan tyskarna som då höll Stockholm och unionsdrottningen Margaretas fotfolk. Tyskarnas fartyg frös fast i isen vid Dalarö. När svenskarna anföll fartygen brast isen och tyskarna kunde vid islossningen fortsätta mot Stockholm. Dalarö har sedan genom århundradena innehaft denna centrala roll i rikets sjöfart och försvar. Först i och med nedläggningen av lotsstationen på 1980-talet kan man säga att Dalarös betydelse av detta slag avklingat. Dock har orten sedan mitten på 1800-talet ökat i betydelse som välkänd semesterort och som ett kulturellt centrum där många av våra kulturpersonligheter flanerat på Odinsvägen och ner mot hamnen. Dalarö finns bevarat i verk av August Strindberg, Ernst Josefsson, Anders Zorn m.fl. Dalarös betydelse som centralort i Stockholms skärgård är fortfarande betydande och som skyltfönster för Haninge kommun nyttjas Dalarö frekvent. Ingen plats/ort blir bättre än dess offentliga mötesplatser- torg, restauranter, kulturarenor etc *Det gäller att hitta karakteristika för den själ vi vill skall gälla på Dalarö -kultur, kvalitet. Det är viktigt att vi angriper frågorna utifrån en helhetssyn, så att vi inte förirrar oss in i detaljfrågor. Infrastruktur är viktigt- kommunikationer, vägar, P-platser, gästhamnar (jmf Nynäshamn), datakommunikation, jämförelse med gällande och kommande planer inom kommun, län, region (ex vis Kustplan). Det finns all anledning att föra en diskussion om hur Dalarö skall se ut och fungera i framtiden så att inte de stora kulturella och miljömässiga värdena försvinner. Av denna anledning har Dalarö Fastighetsägareförening skapat denna idéskrift som underlag för diskussioner rörande utvecklingen av det framtida Dalarö. Sid 3 av 11

4 INTRESSENTER I diskussionerna rörande Dalarös framtid torde man kunna urskilja olika intressenter, dvs människor och organisationer som på något sätt nyttjar Dalarö - antingen genom boende eller etablering på orten, anknytning genom tradition eller kultur eller genom sin verksamhet eller marknadsföring. Boende Dalarö o Fast boende i Dalarö o Fritidsboende i Dalarö Lokala företagare o Hantverkare o Butiksägare o Restaurangägare o Distansarbetare Turism o o Båtfolk Övrig turism Haninge Kommun o Skolan o Fritidsförvaltningen Boende på Ornö o Fast boende på Ornö o Fritidsboende på Ornö Föreningar Stockholms Län Staten I bilaga 2 redovisas en tabell där författarnas uppfattning om varje intressegrupps primära behov har redovisats. Denna förteckning är inte förankrad genom någon form av undersökning, utan är endast författarnas egen uppfattning och skall endast ses som ett diskussionsunderlag. IDÉER Nedan presenteras idéer/diskussionsunderlag om förändringar eller inriktningar utgående från följande perspektiv: Kultur Tjänster och service Turism Kommunikation Dalarös "uppgift" som replipunkt för Ornö, Utö, m fl öar och vad detta innebär, måste diskuteras. Projekt gemensamt med dessa öar kan eventuellt erhålla EU-bidrag. Goda exempel Det finns några goda exempel liknande situation som Dalarö, där ortsbefolkningen engagerat sig. På Tjörn har man gjort en lyckad satsning på Akvarellmuseét som givit positiva effekter på orten i övrigt. På Aspöja i S:t Anna s skärgård har byalaget framgångsrikt engagerat sig i planfrågor på ett konstruktivt sätt. Finns det fler goda exempel som kan ge oss inspiration? Kultur Dalarö som kulturellt centrum i skärgården har sitt ursprung i 1800-talet. I Mårten Sterners promenadguide skriver författaren: Redan 1839 får Dalarö reguljär ångbåtstrafik till Stockholm och från 1865 dagliga turer. Stockholmarna upptäcker ett nytt sätt att komma bort från den osunda huvudstaden. Sverige får efter skråtidens avskaffande 1846 Sid 4 av 11

5 och frihandelns införande en ny yrkesgrupp Grosshandlarna, som har tid och pengar att satsa på sin fritid. En ny era i Sverige börjar samtidigt som den nationalromantiska tiden infinner sig. Det blir populärt att ha sommarnöje. Många nya hus byggs i skärgården i den rådande nya Schweizerstilen. Läkarvetenskapen förnekar inte längre det stärkande i att ta sig ett bad i havet. Författare och konstnärer går i bräschen för den nya levnadsstilen. Dessa är bl.a.; Karl Asplund, Hjalmar Bergman, August Blanche, Eva Bonnier, Conny Burman, Doktor Anders Hagdahl, Verner von Heidenstam, Ernst Josephson, Oscar Levertin, Ulf Peder Olrog, Gits Olsson, Hanna och George Pauli, Frans Schartau, August Strindberg, Beppe Wolgers, Anders Zorn, m.fl. Dalarös vägnamn härstammar från 1859 då badhusläkaren Gustaf Tholander döpte alla befintliga vägar efter den då rådande förkärleken för gammal svensk historia om asa-gudarna. Några vägar som Tegnér-, Wallin-, Linné- och Geijersvägarna döptes som en påminnelse om samma nationalromantiska anda under 1800-talets andra hälft. Detta beskriver bakgrunden till Dalarös byggnadskulturella stil och som många anser vara värt att bevara. Hur kan vi förvalta detta arv om grundförutsättningarna, ex.vis ett rikt kulturliv saknas? Hur återerövras Dalarös ställning som kulturellt centrum i skärgården? Hur ser den kulturella verksamheten ut idag? Vad kan förstärkas och vad behöver kompletteras? Detta är några av de frågor man kan ställa och som kan utgöra underlag för en fortsatt diskussion. Nedan redovisas några förslag som kan utgöra utgångspunkt vid en diskussion om Dalarös framtida kulturella ställning. Kulturhus? Kan vi göra Dalarö attraktivt för utövande konstnärer? Ett kulturhus med möjligheter att på olika sätt publicera sina verk kan öka intresset från konstnärer från hela skärgårdsområdet. Bygga nytt, nyttja befintliga lokaler.? Galleri i Tullhuset. Eftersom Dalarö sommartid besöks av många människor, torde ett stort kundunderlag finnas för ett galleri gärna i anslutning till annan kulturell verksamhet. Intresset från konstnärer kan stimuleras om galleriet drivs utan större vinstintresse. Samordning med befintlig konsthantverkverksamhet är nödvändig. Dalarö Museum En portal för massorna som är "nyfikna på Dalarö" med också en populistisk inriktning. En marknadsföringsplats upprättas i anslutning till Turist- och serviceanläggning med nyckelorden publikfriande, byggnadshistoria, blomstringsperioden, turism genom tiderna, allmoge - herrskap. Framhäv det som attraherar besökarna, det som ger Dalarö särprägel. Teater Inspirera exempelvis Stadsteatern, Dramaten, Revyer mm att ge gästförställningar under hela året. Detta skulle ge en god tillströmning av gäster även under turismens lågsäsong. Tänkbara lokaler är kyrkan, Dalarö Skans, Folkhögskolan, Societetshuset, Gammelgården, skolan, kommunalhuset. Konserter Utöka utbudet av konserter. Öka intresset för Dalarö som inspirerande miljö för konserter av olika slag. Tänkbara lokaler är kyrkan, Dalarö Skans, Folkhögskolan, Societetshuset, Gammelgården, Skolan, kommunalhuset. Julmarknad efter Odinsvägen Låt julmarknaden utsträcka sig efter Odinsvägen från torget till hamnen. Denna idé som framförts av Ulla Jegnell ger många goda effekter på handel, miljö och annan näring. Marknadsaktiviteterna sprids ut och besökare får en annan bild av Dalarö. Marknaden inriktas på kvalitet och kultur. Sid 5 av 11

6 Flytta några av Dalarös gamla stockvirkeshus Flytta några av Dalarös gamla stockvirkeshus, som annars hotas av rivning, till blivande hembygdsgården/tullhusets park för att där använda dessa till turism, kultur, marknad, mm. Det går att lägga dessa i nordsydlig riktning på varsin sida längst ner i parken mot hamnen. Kultur och miljö kontra biltrafik Så sent som under modern tid då parlamentarism var infört förändrades Dalarös kulturarv och miljö på drastiskt sätt när kulturella landmärken såsom Dalarö Hotell, Varm & kallbadhusen revs. Idag ter sig motiven ytterst dunkla. Dalarö måste värnas mot framtida liknande angrepp. Idag upplevs de centrala delarna av Dalarö som ytterst kaotiska under högsäsong och helger p.g.a. en omfattande biltrafik, både som genomfart och anhalt. Vi måste verka för en långsiktig lösning av detta "problem". Tjänster och Service Dalarö ger idag service av olika slag till alla intressentgrupper. För att kunna upprätthålla en god service inom alla områden krävs ett så stort befolknings-/kundunderlag som möjligt. Genom att öka Dalarös betydelse som centralort i skärgården och genom att göra Dalarö tillgängligt för olika intressenter, säkerställs grundförutsättningarna för god service inom olika områden. Lokalförsörjning handel Det är väsentligt det ges möjlighet att bedriva handel under hela året för att samhället skall fungera. Större shoppingcentra i Handen minskar kundunderlaget under turismens lågsäsong, vilket inverkar menligt på möjligheter till ett självständigt fungerande Dalarö. En för handeln god miljö måste skapas och upprätthållas av Haninge Kommun. Kommunen bör fatta ett policybeslut som innebär att kommunen aktivt skall medverka till att förse handlare för daglighandel med erforderliga lokaler. Kombinerat med övriga förändringar i Dalarö ges på detta sätt handeln möjlighet att erbjuda god och konkurrenskraftig service. Kommunens agerande får inte inverka menligt på säsongsberoende handel. Kommunikation Det historiskt sett vanliga sättet att ta sig till/från Dalarö har varit sjövägen. Dock har teknikutveckling gjort att landvägstransporter idag är den enda kommunikationsformen mellan Stockholm och Dalarö. I och med detta har både kulturella värden och upplevelsevärden gått förlorade. Vi föreslår att berörda organ genomför en förstudie kring följande transportalternativ: A) Direktlinje landvägen Dalarö-Stockholm C B) Kombinerad land/sjö transport Dalarö - Saltsjöbaden - Nybroviken C) Sjötransport Dalarö-Nybroviken D) Ökad turtäthet på buss 839.Minst 2 ggr i timmen - hela dagarna. E) Bättre anslutningskommunikationer av andra bussar och tåg. F) Breddning av Dalarövägen för att öka trafiksäkerheten. Hela Dalarövägen belyst med gatlyktor. G) Skapande av trafiksäkra p-fickor utefter vägen för bärplockare och andra. Skärgårdens Företagarförening En betydande del av skärgårdens tjänsteutbud är hantverk av olika slag. Kunder är fast boende, fritidsboende och organisationer i Dalarö med dess omnejd i skärgården och på fastlandet. I dagsläget tycks det inte råda brist på uppdrag, men på sikt kan detta förhållande ändras under påverkan av konjunktursvängningar. Samordning av marknadsföring, inköp mm bör vara intressant för berörda företagare. Sid 6 av 11

7 Genom bildande av Skärgårdens Företagarförening eller genom utvidgning av befintliga företagareföreningar kan eventuella samordningsfördelar uppnås. Skärgårdshälsan Genom att Dalarö som centralort i skärgården förstärks kan en samordnad hälsoorganisation vara av intresse för Landstinget, oavsett om denna drivs i Landstingets regi eller via företag. En väl fungerande hälsoorganisation stärker Dalarö i rollen som centralort. Skärgårdshälsan skall inte driva utan endast samordna all form av hälsovård inom södra skärgårdsområdet såsom distriktsläkare, företagshälsovård, mödravård, tandläkare, friskvård osv. Skärgårdshälsan kan exempelvis samordna kontakter med Landsting, EU, kommuner, företag m.fl och via lokala entreprenörer tillhandahålla administrativa tjänster som exempelvis bokningar, telefonväxel, inköp mm. Kan exempelvis redan befintliga Callcenter (Ornö, Utö) vara intresserade? Förutsättningar för distansarbete kommunikationsseminarie Allt fler arbetar på distans. Antalet distansarbetare kommer att öka kraftigt de närmaste åren. Även utbildning på distans ökar. En absolut grundförutsättning för denna typ av arbete är väl fungerande datakommunikationer. Haninge Kommun har tagit initiativ till en samverkansgrupp IT-skärgården som försöker påverka olika leverantörer att satsa på Dalarö och skärgården vad gäller datakommunikation. Gruppen har varit framgångsrik med följd att Stokab kommer att dra en fiberkabel till dels Dalarö och dels Utö. Stokab levererar endast kabeln till landfäste och inte någon annan form av tjänst Telia har installerat ADSL för samhället Dalarö (3,5 km radie). Det problem som denna grupp inte kan lösa utan lokala engagemang är distribution av bredband från sjökabel (Stokab) till konsument. Kundunderlaget på varje ort är för litet för att attrahera någon stor operatör. I Dalarö finns goda möjligheter att dra kabel från Stokabs landfäste till konsument. På öarna är förutsättningarna för dragning av fiberkablage små, varför andra lösningar måste realiseras (ex.vis radioförbindelse). Noteras bör att även öar med idag befintlig fiberkabel (ex.vis Sandhamn och Möja) har problem med drift av kommunikationen. Författarna föreslår att Haninge kommun, IT-skärgårdsgruppen, företag och intresserade distansarbetare bjuder in möjliga, lokala entreprenörer och datakunniga till ett seminarium syftande till att väcka intresse för drift av datakommunikationslösningar i skärgården. Företagarcentrum En stor andel av företagarna i Dalarö är småföretagare med kontor i bostaden. Möjligheterna att ta emot kunder, leverantörer eller andra är små. För större engagemang finns utmärkta kursgårdar, men möjligheten att låna ett enkelt konferensrum några timmar är små. Behov finns även av andra enklare tjänster som kopiering, distribution mm. Som en del av föreslagen verksamhet vid Fiskehamnen/Tullhuset förslås att ett företagscentrum bildas, där lokala entreprenörer kan erbjuda småföretagare olika tjänster. Denna verksamhet kan med fördel samordnas med exempelvis turistinformation, vandrarhem mm. Utbildningssamverkan Dalarö har sedan den nya detaljplanen antogs expanderat kraftigt. Detta har medfört ökat behov av en utbyggd skola. Utbyggnad har skett under olika etapper, men behovet av goda lokaler har inte trots detta mättats. Skolan torde även ha svårt att attrahera kompetenta lärare bland annat på rund av dåliga kommunikationer, lokalproblem mm. Skolans problem är Dalarös problem eftersom en förutsättning för ett fungerande samhälle är just förekomsten av en fungerande skola. Skolans problem borde således kunna lösas i samverkan med andra behov i Dalarö. Genom ett bredd samarbete mellan olika utbildningsverksamheter, konferensanläggningar, kyrkan, föreningar m.fl kan problemen lösas och en positiv situation kan uppstå. Behov av lokaler lämpade för utbildning och konferens finns hos flera intressenter. Gemensamt för dessa torde vara att verksamheten som skall drivas i lokalerna är det väsentliga, inte själva driften/ägandet av lokalerna. En stiftelse bildas med ändamål att förse olika intressenter med utbildnings-/konferenslokaler. Stiftelsens ägare bör vara skolan, företagarcentrum, landstinget, företag m fl. Sid 7 av 11

8 Idrottshallen Som ett alternativ till förslaget att riva Tre Berg och därmed förändra miljön runt torget är en alternativ placering på kommunens tomtmark bredvid Kommunalhuset. Det går då också att integrera fördelarna - fortfarande nära till skolan, närmre idrottsplatsen och nära till parkeringen Askfatshamnen. Går att använda sig av samma idéskiss som läget vid Tre Berg. Idrottshallen kan även ge båtturister möjlighet till dusch, bastu och café. Turism Turismen är av avgörande betydelse för Dalarö i rollen som centralort i skärgården. I sin marknadsföring av kommunen använder Haninge Kommun sig av Dalarö som förebild och som symbol för kommunens skärgårdsprofil. Handel i Dalarö och på öarna runt Dalarö är beroende av turism och detta påverkar möjligheten att upprätthålla service till fast boende under lågsäsong. En grundlig satsning bör göras så att turisten känner sig välkommen och ges möjlighet till ett bra utbud av service och kultur. Samhällets insats för turismen i Dalarö inskränker sig till ett för litet antal gästplatser för båtar, ett minimalt vandrarhem och en turistinformation! Gästhamnen i Askfatshamnen och skärgårdsmuseet drivs av lokala föreningar. Dalarös framsida måste göras mer tillgänglig för båtturism och att det då också finns möjlighet att tvätta, duscha och basta. Nedan redovisade förslag syftar till att öka intresset för Dalarö och att göra samhället tillgängligt. Mottagandet av båtturismen Om man dristar sig till att besöka Dalarö båtledes ges möjlighet att mot avgift förtöja båten antingen i Askfatshamnen eller vid brygga vid Spegels udde eller brygga vid hotellbryggan. I Askfatshamnen finns tillgång till toaletter och dusch, men ingen service för övrigt. Vid de andra bryggorna finns tillgång till toalett och närhet till affärer, bensinmack mm. Ingen av anläggningarna är byggda eller dimensionerade för någon genomtänkt turism. Varför besöker en båtturist Dalarö? Förutom proviantering och dylikt torde den bärande orsaken vara Dalarös rykte som gammal, anrik centralort i skärgården med ett rikt kulturellt arv och med en förhoppning om god service. Man får nog ha ett rikt själsliv om man skall känna historiens vingslag i någon av gästhamnarna. Är det över huvud taget möjligt att vid en vandring i Dalarö få information om orten, dess kultur, händelser i det förflutna mm? Författarna konstaterar att mycket lite är gjort för att välkomna turister. Det krävs en samlad satsning omfattande allt från hamnanläggningar till aktivitetsmöjligheter som speglar Dalarös särdrag. En förnimmelse av attraktion skall finnas när Dalarö angöres! Hamnar Eftersom båtturisten med största sannolikhet vill ha direkt tillgång till Dalarö och dess olika möjligheter är ett alternativ att samordna all gästhamnsverksamhet till en plats - Fiskehamnen. Öbornas behov av anläggningsplats är kombinerat med behov av sophantering, parkering, skyddad hamn och god säkerhet. Dessa krav kan bättre tillgodoses vid nuvarande gästbrygga vid hotellbryggan eller i Askfatshamnen. En ombyggnad av Fiskehamnen kan med fördel göras så att det första intrycket av Dalarö speglar ortens särart. Återskapa lite av den gamla miljön i och kring Fiskarhamnen, bl a återuppföra det gamla varmbadhuset och använda det till utrymmen för båtturism, dagsturister, hyresgäster, sommarboende och vinterboende. Vidare kan service byggas ut så att samverkan kan ske med andra verksamheter exempelvis verksamheter runt tullhuset, kyrkan, restauranger, andra kulturella verksamheter mm. Nytt varmbadhus. Långt in på 1900-talet fanns det flera badhus i Dalarö. Ett av dessa var varmbadhuset i Fiskehamnen. Som framgår av omslagets bilder har detta nu ersatts med en parkeringsplats och en sopcontainer för öborna. Fiskehamnen som förr nyttjades av lokalbefolkning, lotsen och tullen används idag som tilläggsplats för några större båtar och ett antal privatbåtar. Öborna har även en egen brygga för tillfällig förtöjning. Sid 8 av 11

9 Som ett led i en aktiv satsning på kultur och turism kan varmbadhuset återuppbyggas med samma arkitektur som det gamla badhuset. Husets funktioner skulle exempelvis kunna vara: Gästhamnskontor Dusch och bastu Vinterbad Tvätt Kulturarena för konserter, utställningar mm Turistinformation Vandrarhemsservice Presentationsplats för handel, hantverk och service. Lokaliteter för skolan, föreningar m.fl. Varmbadhuset skall även vara en fungerande del av de aktiviteter som sker i tullhuset och kyrkan. Sid 9 av 11

10 BILAGA 1 LITTERATURFÖRTECKNING Dalarö En promenadguide, 1995 Mårten Sterner, ISBN Dalarö- Några anteckningar ur en Södertörnsförsamlings historia. Axel Quist 1030, Alb Bonniers Boktryckeri, Rekolid Förlag 1985; ISBN Dalarö kring sekelskiftet 1900 Carl-Axel Cedergren. Hanvedens förlag. ISDN Glimtar från Dalarö. Torbjörn Landström m. Fl. Bonniers tidskriftsförlag ISDN Dalarö Skans upprustning och förnyelse. Byggnadsstyrelsen1993 Församlingspresentation, Dalarö Pastorat, Dalarö, E. Alfred Jansson 1936 Bonniers (till hugfästande av 300 årsminnet) Röster om en levande skärgård Red Erling Matz (till Edward Sjöbloms 80-årsdag) Andres Franzén Museet, Seth Neuman, 1990 Boken om Ornö, Ornö Sockenstuga, 1989 Dalarö Kyrka och samhälle, Sörmländska kyrkor 64, Södermalms museum, 1980 En Dalaröflickas memoarer, Alice Baeckman, Haningebygden nr 22, 1988 Haninge skärgård en historik, Peter Bratt och Rolf Källman, Kulturnämnden, Haninge Kommun, 1990 Kymendö blomkorg i havets våg, bygdemuseet Ornö Sockenstuga, 1993 Kymendö Strindbergs Hemsö, Karin Lindberg, Britt-Marie Utter Wahlström Livet på Utö vid mitten av 1800-talet, Sigurd Petri, Haningebygden nr 26, 1991 Strövtåg i Haninge II, Haningebygden nr 28, 1993 Sällsamheter söder om Stockholm, Christer Topelius Tullverket Utö, Harriet Hjort Wetterström Sid 10 av 11

11 BILAGA 2 INTRESSEGRUPPERS PRIMÄRA BEHOV Länsstyrelsen Staten Landstinget Föreningar Fritidsboende Ornö Fast boende Ornö Kultur & fritidsförvaltning Skolförvaltning Övrig Turism Båtturism Distansarbetare Restaurangägare Butiksägare Hantverkare Fritidsboende Dalarö Fast boende Dalarö Närhet till skolor X X X X Fungerande daglig handel X X X X X X X Närhet till samhällsservice (sjukvård, tandläkare mm) X X X X X X X X Närhet till friskvårdsaktiviteter X X X X X Närhet till kyrka, präst o dyl. X X X X X Goda kommunikationer till Stockholm X X X X X X X X X X X X X X Goda kommunikationer till Dalarö X X X X X X X X X X X X Bra datakommunikation (datakommunikation) X X X X X X X Bevara Dalarös kulturella särart X X X X X X X X X X God båthamn X X X X X X X X X X X Sid 11 av 11