Skyddspolisens årsberättelse 2014

Transkript

1 Skyddspolisens årsberättelse

2 Skyddspolisens årsberättelse fyller 20 år Jubileumsårsberättelsen för 2014 hed- rar med sitt utseende sina föregångare och i synnerhet Skyddspolisens första offentliga årsberättelse. För första gången publicerades Skyddspolisens årsberättelse beträffande jubileumsåret 1994, då det hade gått 75 år sedan det självständiga Finlands första säkerhetspolis inrättades. Med andra ord täcker säkerhetspolishistorien redan en period på 95 år i Finland. Säkerhetspolisorganisationen har en färgstark historia i Finland: Detektiva centralpolisen (DC) inledde sin verksamhet i september 1919 och fortsatte som Statspolisen (Stapo) från och med år Stapo II det vill säga den så kallade röda Stapo existerade åren , och Skyddspolisen (Skypo) inledde sin verksamhet år De första tiderna i säkerhetspolisorganisationens historia har beskrivits i en bok vid namn Turvallisuuspoliisi 75 vuotta ( Säkerhetspolisen 75 år ) som utgavs år Boken tilldrog sig då en hel del uppmärksamhet, för den var ju såvitt veterligt den enda boken i världen där en säkerhetsmyndighet själv skrev sin historik. Årsberättelsen har under de tjugo senaste åren blivit en allt viktigare del av Skyddspolisens transparens och öppenhet. Fastigheten på adressen Bangatan 12 har fungerat som säte för de finländska säkerhetspoliserna ända sedan år År 1994 började fastigheten saneras i stor omfattning, och år 1997 återflyttade Skyddspolisen in i de renoverade lokalerna. 2 3

3 Chefens översikt Varaktiga förändringar i verksamhetsmiljön Inom Skyddspolisen var år 2014 början på nya tider. I början av året fick vi 20 nya Skypoanställda tack vare det av statsrådet anvisade ramtillägget och på så sätt en hel del nya krafter för terrorismbekämpningen. Vi införde även en ny tätare organisation. Det är dock på grund av tre yttre faktorer som det gångna året kommer att gå till Skyddspolisens hävder. I och med händelseförloppet i Syrien och Ukraina förändrades verksamhetsmiljön på ett sätt som kommer att ha långsiktiga effekter. Därutöver bedömdes verksamhetsförutsättningarna för Skyddspolisen samt underrättelseväsendet i Finland över huvudtaget för första gången på decennier genom ett beredningsarbete som omfattade alla centrala ministerier. Behovet av terrorismbekämpning har ökat avsevärt i Finland under de fem senaste åren. Under år 2014 tog det syriska inbördeskriget en vändning av stor betydelse för Finland, när antalet personer resande till konfliktområdet kraftigt ökade. För första gången har en rätt stor grupp personer lämnat Finland för att strida för en radikalislamistisk terroristgrupp. I och med att terroristorganisationen ISIL drastiskt utvidgat sig och anfallit Irak har terrorismen åter blivit förstasidesstoff, och säkerhetsmyndigheternas oro över hotet från utländska stridande från Europa har fått mera uppmärksamhet. Huvudsakligen till följd av den ogynnsamma utvecklingen av situationen i Syrien höjde Skyddspolisen i juni 2014 för första gången sin bedömning av terrorhotet i Finland i fråga om hotet från enskilda radikala islamister. Finland har dock fortfarande inte varit föremål för några konkreta attackplaner. Händelseförloppet år 2014 och terrorangreppen i Paris i januari 2015 är bevis på ett ökat hot om radikalislamistisk terrorism i Europa, ett hot som är allt svårare att bekämpa. För att få en bättre uppfattning av förändringarna i terrorismsituationen uppdaterade Skyddspolisen mot slutet av år 2014 den kartläggning över riskpersoner som gjorts år På drygt två år har antalet riskpersoner, dvs. målpersoner för Skyddspolisens terrorismbekämpningsarbete, ökat med 45 procent till närmare 300 personer. Det ökade antalet riskpersoner får sin förklaring till stor del, men inte helt, av krisen i Syrien och Irak. Med tanke på helhetsbilden gällande Finlands säkerhet var krisen i Ukraina, som under år 2014 trappades upp till en väpnad konflikt, ändå av större vikt än situationen i Syrien. Inom Skyddspolisens verksamhetsfält hade den ukrainska krisen inte någon direkt, påtaglig påverkan på säkerhetssituationen. Krisens utveckling ger i alla fall upphov till djupgående reflexioner. Även i Finland är det allt viktigare att ta hand om hela kedjan för nationell säkerhet från det militära försvaret via underrättelseverksamhet ända till bekämpning av olika former av olaglig underrättelseverksamhet. Min slutsats är att denna kedja ofrånkomligen bör förstärkas. Om Finlands politiska beslutsfattare efter riksdagsvalet fattar ett beslut om att verkställa de förslag som framlagts av den så kallade Skypo-arbetsgruppen och arbetsgruppen för en informationsanskaffningslag, kommer detta att konsolidera kedjan för Finlands säkerhet. Den västerländska rättsstaten och det europeiska öppna samhället klarar sig inte utan effektiv terrorismbekämpning. Och inte heller klarar ett sådant samhälle som Finland av att garantera sin säkerhet om myndigheterna inte har tillräckliga underrättelsebefogenheter för att bekämpa olika slags hot som Finland utsätts för, även via nätet. Skyddspolisen har redan i flera år låtit utföra en årlig enkät angående medborgarnas bedömning av Skyddspolisens verksamhet. Helhetsbedömningen av vår verksamhet har genom åren varit rätt så positiv. I vår enkät mot slutet av år 2014 hade vi en ny fråga för att kartlägga medborgarnas åsikt om huruvida Skyddspolisen behöver nya lagstadgade, tidsenliga befogenheter för att bekämpa terrorism och andra hot mot statens säkerhet. 80 procent av de intervjuade var helt eller delvis av samma åsikt om att ny lagstiftning behövs sju procent var helt eller delvis av annan åsikt. Den arbetsgrupp som under ledning av kanslichef Kimmo Hakonen hade i uppgift att göra en helhetsbedömning rörande Skyddspolisen slutförde sitt arbete i september Som medlem i arbetsgruppen hade jag nöjet att delta i denna grundliga bedömning av Skyddspolisens situation och behov. Arbetsgruppen lyckades nå enighet om alla andra frågor utom Skyddspolisens administrativa ställning. När arbetsgruppen överlämnade sin rapport till minister Räsänen, föredrog hon förslaget att överföra Skyddspolisen till att lyda direkt under inrikesministeriet. Regeringen lämnade sin proposition om frågan till riksdagen i slutet av december Som jag ser det, är denna överföring med tanke på Skyddspolisen det rätta steget att ta. När vi är närmare våra kunder, blir det lättare att självständigt bedöma vår verksamhet, vår situation och våra behov. Trots detta innebär överföringen inte någon brytning med de nuvarande samarbetsstrukturerna den övriga polisen blir kvar som vår viktigaste samarbetspartner. På samma sätt som i dagens läge, kommer vi även i fortsättningen att sikta på ett allt tätare samarbete med såväl lokalpolisen som Centralkriminalpolisen. Det är en ständig källa till glädje att se hur Skyddspolisens personal ägnar sig åt sitt arbete. Trots de begränsade personalresurserna och befogenheterna levereras prestationer av världsklass inom alla verksamhetssektorer. Engagemanget och motivationen hos Skypopersonalen är en bärande kraft som hjälper denna organisation att gå långt och skapar en utmärkt grund för att bygga något nytt. Antti Pelttari, Chef för Skyddspolisen 4 5

4 Skyddspolisen i tal och siffror år 2014 Skyddspolisen i tal och siffror år 2014 Säkerhetsutredningarna utförda av Skyddspolisen 1994 och Resursfördelningen vid Skyddspolisen 2014 *Procenttalen innefattar även stödfunktionerna Tjänstfördelning vid Skyddspolisen ,7 % (24,3 % / 2013) 40,9 % (36,7 % / 2013) 26,7 % övrig personal, kvinnor (28 % / 2013) 47,8 % polismän (47,5 % / 2013) * * År 1994 utreddes personalsäkerhetsuppgifter i lite under 5000 fall. Dessa utredningar var föregångare till dagens säkerhetsutredningar av personer. 36,4 % (39 % / 2013) Bekämpning av terrorism Bekämpning av olaglig underrrättelseverksamhet Säkerhetsarbete 14,8 % övrig personal, män (13,6 % / 2013) 10,7 % poliskvinnor (10,9 % / 2013) Skyddspolisens informationsmöten inom det förebyggande säkerhetsarbetet 1994 och Skyddspolisens samlade finansiering (milj. euro) Intäkter Projektfinansiering Anslag Företag och övriga Yritys tai muu taho 12 sammanslutningar 12 Viranomainen Myndigheter * År 1994 ordnades lite under 150 informations möten. Den dåtida statistiken innehåller inte * någon uppdelning av möten enligt målgruppen (17,8) (17,5) (17,9) (17,7) (20,0)

5 Terrorismbekämpning 2014 Hotet om terrorism allt svårare att förutse Terrorhotbedömning Finland utgör inte något primärt mål för våldsamma radikalislamistiska eller andra terroristorganisationer. Hotet om organiserad terrorism direkt mot Finland eller dess befolkning är således fortfarande lågt. Risken för enskilda radikalislamistiska våldsdåd har däremot ökat i Finland såsom i de övriga europeiska länderna. Bakom sådana dåd kan det ligga radikaliserade personer eller smågrupper som agerar helt självständigt eller som eventuellt har anknytning till våldsamma nätverk i andra länder. Antalet personer som deltar i väpnad kamp i utländska konflikter, speciellt i Syrien, och sedan återvänder till Finland håller på att öka. Det höjda hotet beror bland annat på den västfientliga världsbilden hos dessa personer samt deras eventuellt lägre tröskel och olika personliga skäl att ta till våld. I och med att hotet blivit alltmer mångformigt, är det ännu svårare att bedöma hotnivån och vilka mål som är mest utsatta. En del mål som representerar olika stater och religiösa intressen i Finland samt internationella evenemang som ordnas här är utsatta för ett ökat hot både från terroristorganisationer och enskilda radikala personer. Den radikalislamistiska terrorismen utgjorde år 2014 fortfarande det största terrorhotet i Europa. Säkerhetsmyndigheterna i olika europeiska länder sysselsattes i synnerhet av resandena till och från konfliktområden i Syrien och Irak. År 2014 erövrade ISIL (Islamiska Staten i Irak och Levanten) vidsträckta områden i Irak. I juni meddelade ledaren för gruppen, Abu Bakr al-baghdadi, som förklarat sig vara ledaren av alla muslimer i världen, att han bildat ett kalifat i de av ISIL intagna områdena. I augusti började ISIL halshugga sina västerländska gisslan. Den USA-ledda koalitionen mot ISIL inledde i slutet av augusti sina flygräder mot ISIL och andra radikalislamistiska terroristgrupperingar med verksamhet i Syrien och Irak. Terroristorganisationen al-qaida, under ledning av Ayman al-zawahiri, hamnade år 2014 i bakgrunden i den internationella nyhetsförmedlingen. Trots att al-qaida i viss mån splittrats, utgör organisationen ändå fortfarande ett allvarligt säkerhetshot mot västerlandet. Denna splittring har lett till uppkomst av flera olika jihadistgrupper som identifierar sig med al-qaidas ideologi men som manövreras självständigt. I september utförde USA flygräder mot al-qaidaterrorister som flyttat sig från Afghanistan och Pakistan över till Syrien. De antas ha planerat storskaliga terrorangrepp mot västländerna. I september meddelade även al-zawahiri att al-qaida grundat en ny regional gren, al-qaida på den indiska subkontinenten. Den nigerianska rörelsen Boko Haram begick under 2014 ett flerantal blodiga terrorattacker. Därtill kidnappade de hundratals flickebarn som skulle bli slavar. Utöver Syrien, Irak, Afghanistan, Pakistan och Somalia har den radikalislamistiska terrorismen försämrat säkerhetssituationen även i Libyen och Egypten. Situationen i Finland I oktober inleddes Finlands första rättegång om terroristbrott i Helsingfors tingsrätt. I de misstänkta brotten var det fråga om finansiering av den i Östafrika verksamma organisationen al-shabaab, rekrytering för ett terroristbrott och förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte. I december dömde tingsrätten fyra personer till villkorliga fängelsestraff i detta mål. I ett annat separat mål häktade Helsingfors tingsrätt i oktober 2014 tre personer samt en fjärde person i sin frånvaro misstänkta för brott som begåtts i terroristiskt syfte. Skyddspolisen har ansvarat för underrättelsefasen av dessa fall och även på andra sätt bistått Centralkriminalpolisen vid utredningen av fallen. Den nationella strategin för bekämpning av terrorism uppdaterades i början av år Skyddspolisen deltog aktivt i detta uppdateringsarbete. Syftet med strategin är att kunna besvara de snabba förändringarna i verksamhetsmiljön inom terrorismbekämpningen i Finland. 8 9

6 Bekämpning av olaglig underrättelseverksamhet 2014 Kritiska funktioner förflyttats till datanät i Finland Ickespridningsarbete Hotet om spridning av massförstörelsevapen, dvs. proliferation, hänför sig i Finland fortfarande till några riskstaters försök att utan tillstånd föra produkter med dubbla användningsområden eller kunskap som behövs vid tillverkning av massförstörelsevapen till länder som siktar på att utveckla massförstörelsevapen. Skyddspolisen har i sitt ickespridningsarbete ägnat särskild uppmärksamhet åt att förhindra den av finländska universitet givna utbildningen och annat know-how att rinna ut i händerna på länder med massförstörelsevapenprogram. Utländska underrättelsetjänsters verksamhet låg i Finland både kvantitativt och kvalitativt på samma nivå som under de senaste åren. Olaglig underrättelseverksamhet brukar vara av långvarig och kontinuerlig natur. När det gäller aktuella fenomen, förekommer det naturligtvis en viss variation i underrättelsefrågorna, men även då ligger det i bakgrunden ett långtidsintresse för vårt land. I förhållande till landets storlek finns det ett rätt stort antal representanter för utländska underrättelsetjänster i Finland. Underrättelsemässigt är Finland av intresse i synnerhet för Ryssland. På grund av säkerhetsrelaterade och geopolitiska skäl samt det högteknologiska know-how hyser även andra stormakter intresse för utvecklingen i Finland och i vår närmaste omgivning. Till de mest centrala målen för olaglig underrättelseverksamhet hör att förutse politiken och påverka beslutsfattandet i Finland. Regelbundet kommer det fram även försök att påverka den allmänna opinionen. Huvudmål för den politiska underrättelseverksamheten mot Finland är säkerhetspolitiken, övergripande frågor med anknytning till Europeiska unionen samt i synnerhet samarbetet med Nato. I och med krisen i Ukraina har förhållandet mellan Finland och Nato samt Finlands verksamhet som medlem i EU blivit av ännu större intresse. Inom den militära underrättelseverksamheten strävar främmande stater ständigt att kartlägga Finlands militära beredskap och samhällets beredskap för verksamhet under undantagsförhållanden. I den teknisk-vetenskapliga underrättelseverksamheten har tyngdpunkten under de senaste åren legat på energisektorn samt på högteknologisk forskning och produktutveckling. I och med utvecklingen av datanät har underrättelsehotet fått ytterligare en ny dimension. Genom informationssystem kan sekretessbelagda uppgifter inhämtas i stora mängder både kostnadseffektivt och med rätt låg operativ risk. Under år 2014 avslöjades i Finland flera cyberspionagekampanjer som misstänks ha bedrivits av främmande stater och riktades mot organisationer inom den offentliga förvaltningen samt teknologiföretag. Utöver sekretessbelagda dokument samt forsknings- och produktutvecklingsdata kan spionageverksamheten inriktas även på den tekniska konstruktionen av samhällets livsviktiga funktioner. Dessa kritiska funktioner förflyttas i allt större skala till datanät. Att känna till funktionernas struktur medför även möjligheten att utöva skadlig påverkan på funktionerna. Ännu värre blir skadeverkningarna ifall den lagstiftning och de resurser som behövs för att kunna avslöja och bekämpa spioneri inte utvecklas. Även det så kallade flyktingsspionaget verkar ha blivit ett bestående fenomen. Med flyktingsspionage avses strävan hos myndigheter i vissa stater att spionera och kontrollera i Finland bosatta personer som understöder till exempel den politiska oppositionen i sina hemländer. Skyddspolisen fick kännedom om detta slags flyktingsspionagefall även år

7 Säkerhetsarbete 2014 Brottslighet med anknytning till ytterlighetsgrupper på låg nivå Säkerhetsbevakningen var länge en av Skyddspolisens viktigaste och synligaste uppgifter. År 1994 ansvarade Skyddspolisen för gästernas säkerhet vid statsbesök samt i fråga om andra VIP-gäster på besök i Finland. Skyddspolisen var ansvarig för säkerheten även under statsministerns och vid behov andra ministrars utlandsresor. Under år 1994 deltog Skyddspolisen i säkerhetsarrangemang vid 27 besök till Finland, medan antalet utlandsresor med säkerhetsbevakning var 23 stycken. År 2010 överfördes ansvaret för säkerhetsbevakningen till Rörliga polisen och år 2014 vidare till Polisinrättningen i Helsingfors. De radikala utomparlamentariska aktiviteterna förblev år 2014 på samma nivå som under de tidigare åren och förekom i sin helhet i liten skala. Verksamheten utgjorde inte något hot mot statens säkerhet. Antalet brott som i anslutning till inhemska extrema rörelser kom fram var relativt lågt. Merparten av dessa brott var misshandel som begåtts av högerextremistiska grupper. På självständighetsdagen organiserade anarkister en demonstration som även denna gång medförde kravaller i form av skadegörelser samt våld närmast mot polisen. Under året drabbades polisen av våld även i samband med några andra demonstrationer. År 2014 kom det i fråga om ytterlighetsrörelser inte fram några fall där någon inhemsk grupp eller enskild person i terroristiskt syfte hade begått en våldshandling eller förberett ett sådant brott. Tack vare myndighetssamarbetet avslöjades några planer på våldsdåd av större omfattning. I dessa planer var det emellertid inte fråga om något terroristiskt syfte. Ett nytt fenomen i Europa var villigheten hos vissa aktivister inom extremhögern att delta i väpnad konflikt i Ukraina. I Finland observerades emellertid ingen sådan mobilisering. Antalet av de säkerhetsutredningar av personer som utförs av Skyddspolisen ökade en aning år Normala säkerhetsutredningar gjordes sammanlagt stycken. Säkerhetsutredningsförfarandet omfattar för tillfället cirka 160 sammanslutningar eller företag av särskild betydelse. Totalreformen av lagstiftningen gällande säkerhetsutredningar slutfördes under år 2014, och den nya säkerhetsutredningslagen trädde i kraft den Skyddspolisen är i egenskap av utsedd säkerhetsmyndighet (Designated Security Authority, DSA) den ansvariga myndigheten för de säkerhetsutredningar av företag som görs på grund av en internationell förpliktelse gällande informationssäkerhet. I denna roll är Skyddspolisen med om att ge finländska företag bättre möjligheter att delta i internationella säkerhetsklassificerade projekt

8 Om befogenheterna i medborgarenkäten Frågan: Vad anser ni om följande påstående? Skyddspolisen behöver nya tidsenliga medel, dvs. lagstadgade befogenheter, för att förbättra Finlands möjligheter att bekämpa terrorism och andra hot mot statens säkerhet. Stort förtroende för Skypo Skyddspolisen låter årligen utföra en enkät angående medborgarnas uppfattningar om Skyddspolisens verksamhet. Den senaste enkäten utfördes under perioden och omfattade ett urval av åriga i Finland utanför Åland bosatta personer. Det totala antalet intervjuer var Felmarginalen för resultaten är +/- 3 procentenheter. Enligt finländarnas bedömning har Skypo klarat sina uppgifter utmärkt eller rätt bra (69 %) utmärkt rätt bra varken bra eller dåligt kan inte säga rätt dåligt dåligt 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Fyra av fem (80 %) intervjuade finländare har förtroende för Skyddspolisen stort rätt stort kan inte säga inte så stort inte det minsta 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Helt eller delvis av samma åsikt Helt eller delvis av annan åsikt Vet ej, varken av samma eller av annan åsikt

9