RAPPORT FRÅN ALMEDALEN 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT FRÅN ALMEDALEN 2014"

Transkript

1 RAPPORT FRÅN ALMEDALEN 2014 PATIENTKRAFT! RUNDABORDSSAMTAL OM PATIENTEN SOM PARTNER Hur kan vi öka patientmedverkan och bättre ta tillvara patienternas resurser? Stockholms Sjukhem arrangerade ett välbesökt rundabordssamtal i Almedalen I denna rapport kan du ta del av tankar och reflektioner från några av dem som deltog: Peter Strang, Inger Ekman, Kjell Asplund, Stina-Clara Hjulström, Fredrik Lennartsson, Annika Wåhlin och Elisabet Wennlund.

2 Text Eva Nordin. Foto Stig Hammarstedt. Produktion Stockholms Sjukhem

3 PATIENTKRAFT VÄGEN TILL EFFEKTIVARE OCH BÄTTRE VÅRD! Omfattande forskning visar att när patienter känner tillit och blir lyssnade på, blir de mer trygga och behandlingsresultatet bättre. Hur kan vården bli bättre på att tillvarata patienters och anhörigas kunskaper, erfarenheter och resurser? Frågan diskuterades vid ett välbesökt seminarium i Almedalen som arrangerades av Stockholms Sjukhem. Inför upptakten av årets valrörelse var intresset för politikerveckan i Almedalen större än någonsin. Drygt besökare var på plats för att ta del av evenemang. Stockholms Sjukhem var en av cirka arrangörer som bidrog med ett seminarium och rundabordssamtal i Hälsodalen, en mötesplats för alla som är engagerade i hälsooch vårdfrågor. Temat i var patientkraft; vad händer om patienters och anhörigas erfarenheter, kunskaper och resurser bättre tas tillvara i vården? Ämnet lockade många deltagare från bland annat landsting och regioner, patientorganisationer, myndigheter och yrkesföreningar. Även politiker och tjänstemän var på plats för att diskutera frågor om hur patienters delaktighet, inflytande och integritet kan stärkas. Seminariets äldsta deltagare var Dagny Carlsson 102 år. Vid 93 års ålder blev hon änka. För att bryta ensamheten köpte hon en dator och i dag är hon en flitig bloggare som kommenterar och reflekterar över det som sker i omvärlden. DELA KUNSKAP Seminariet inleddes av Elisabet Wennlund, läkare och sjukhusdirektör vid Stockholms Sjukhem; en privat vårdgivare som ägs och drivs av en stiftelse grundad Vi måste bli bättre på att kommunicera och dela kunskap med varandra. I vården informerar vi patienter och svarar ibland på frågor som kanske inte alls har ställts. Vi behöver utveckla det pedagogiska samtalet, bli bättre på att lyssna och ta vara på patientens egna kunskaper och erfarenheter, säger Elisabet Wennlund.

4 Stockholms Sjukhem bedriver vård inom en mängd olika områden: geriatrik, rehabilitering och äldreomsorg. Här finns också en husläkarmottagning samt ett palliativt centrum. När den palliativa vården startades för cirka tjugo år sedan var det en av Sveriges första i sitt slag. Vid Palliativt Centrum arbetar Peter Strang. Han är professor i palliativ medicin och cancerspecialist och har skrivit ett flertal böcker om cancer, palliativ vård, smärta och existentiella frågor. Under seminariet i Almedalen höll han en föreläsning om hur man skapar goda vårdrelationer ur ett palliativt perspektiv och vad vården behöver tänka på för att använda den sjukes resurser på ett bra sätt. När en människa drabbas av en svår sjukdom använder hon copingstrategier för att känslomässigt skydda sig och hantera en hotfull situation. Om vården ska kunna stötta och samarbeta med dessa patienter på ett bra sätt, är det dock viktigt att förstå att olika individer använder olika strategier, säger Peter Strang. BÖRJA DÄR PATIENTEN ÄR Peter Strang är professor i palliativ medicin och överläkare på Stockholms Sjukhem. Vissa individer är proaktiva, de är vetgiriga och letar själva efter kunskap och information och kommer väl förberedda till sjukvården. Andra är undvikande och förtränger sin sjukdom; de blir stressade och får ångest av att prata med andra om sitt tillstånd. Det finns också de som har ett stort behov av att dela sina känslomässiga upplevelser med vänner, anhöriga och sjukvården. Utgångspunkterna kan se väldigt olika ut. Den danske teologen och filosofen Søren Kierkegaard menar att vi behöver börja där personen befinner sig. Det låter enkelt, men ofta startar vi tyvärr där vi själva står, inte där patienten är. God vård handlar om omtanke och respekt, och om kunskapen att möta människor med olika behov på deras egna villkor. Det handlar inte bara om de fysiska, psykiska och sociala behoven, utan även om de existentiella och estetiska, menar Peter Strang. Han lyfte fram fyra grundläggande hörnstenar inom den palliativa medicinen: att lindra svåra symtom som smärta, illamående och oro, att arbeta över disciplin- och professionsgränser utifrån patientens behov, det vill säga teamarbete, att slå vakt om kontinuitet i vården och en bra kommunikation mellan sjuka, närstående och vårdpersonal (oavsett huvudman), att etablera en god samverkan med närstående och erbjuda ett gott stöd, eftersom vård i livets slutskede ofta bygger på stora insatser från närstående. KOMMUNIKATION OCH RELATION Att skapa en god kommunikation och relation har en avgörande betydelse för att förverkliga de mål som patienten har. Men, det handlar om att också förstå målen och kunna relatera dem till individen. Om målet till exempel är att skapa en god livskvalitet behöver vi utgå från personen vi har framför oss. Det finns så många olika sätt att leva ett bra liv. Peter Strang menar att det egentligen är ganska enkelt att ta reda på hur en patient har det och vilka behoven är. Fråga. Ändå glömmer vi bort att göra det och tar saker för givna. Peter Strang berättade om hur fel det kan bli om man betraktar världen genom sina färgade glasögon. I ett forskningsprojekt som handlade om kvinnor med nydiagnostiserad gynekologisk cancer, antog forskaren att kvinnorna ville prata om de psykosociala

5 aspekterna av sjukdomen. Men antagandet stämde inte. Kvinnorna ville i första hand prata om sjukdomen och behandlingen med strålning. God kommunikation och goda relationer är en hörnsten. Oavsett varifrån man kommer på jorden och oavsett om man är frisk eller sjuk så uppger de allra flesta att det som är viktigast i livet är gemenskap, kärlek och relationer. Det finns många goda exempel, menar Peter Strang, som visar på betydelsen av att skapa tillitsfulla relationer. Den vanligaste orsaken till att läkemedelsbehandling inte får en önskad effekt är att patienter inte följer ordination på grund av bristande tillit till behandlande läkare. Ett annat exempel är cancervården. Vi som arbetar i vården får ofta uppleva hur patienter med spridd cancer och svåra smärtor får symtomlindring om vi sätter oss ned och lyssnar och bemöter patientens upplevelser. När ensamheten minskar och tilliten ökar brukar upplevelsen av smärta dämpas. PARTNERSKAP I VÅRDEN De senaste åren har det förts en omfattande debatt om vikten av att patienter får mer makt över sin vård. Begreppet makt har dock diskuterats; om någon ska få mer makt måste någon annan få mindre makt. I stället för makt har begreppet partnerskap börjat användas; patient som partner i vården. Men, menar Peter Strang, vi behöver förhålla oss kritiska till hur begreppet används. Partner förutsätter att det finns en jämbördighet. Men relationen som uppstår mellan en patient och vården är inte jämlik. Patienten har inte valt att bli sjuk och inte heller valt sin läkare. Och medan jag som läkare kan gå hem efter arbetets slut och umgås med min familj och mina vänner, tvingas patienten kämpa med sin sjukdom dygnet runt. Relationen är också villkorslös. Oavsett hur patienten beter sig får vårdpersonalen inte överge patienten, de har skyldigheter som den sjuke inte har. Det är i regel de svåraste patienterna som behöver mest tid och empati. Jag har som läkare ett stort ansvar och en skyldighet att försöka förstå patienten, men patienten har ingen skyldighet att försöka förstå mig. Det ställer också krav på självreflektion och självdisciplin. Jobbar man i vården behöver man ha kunskap om hur och varför man reagerar på ett visst sätt och även ta ansvar för sina reaktioner på ett moget sätt. DELAKTIG ELLER EJ? Det finns en stark strävan i dag, inte minst mot bakgrund av den nya patientlagen, att skapa förutsättningar för att öka patienters delaktighet i vården. Denna strävan väcker dock många frågor, menar Peter Strang. Vilken slags delaktighet handlar det om, och i vilken utsträckning? Ska patienten få bestämma helt? Vissa vill ta ett stort ansvar och fatta många beslut. Men inte alla. Och ska man i så fall låta patienten överlämna beslutet till vården? Søren Kierkegaard menar att människan är fri i sina val och därför alltid ansvarig för sina beslut och sin livsbana. Men med valfriheten följer ångest. Det är inte lätt att välja. Problemet med val är att man kanske väljer bort något som kan visa sig vara ett bättre val, och det kan vara ångestframkallande. En kompromiss skulle kunna vara ett så kallat ownership. Som patient behåller man sitt självbestämmande, men överlämnar beslutet till den som man anser vara mest kunnig och som man har tillit till. Återigen, det är inte så dumt att fråga hur mycket patienten själv vill besluta och i vilken mån han eller hon vill ha hjälp, säger Peter Strang. Om jag vill lyckas föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Søren Kierkegaard

6 RUNDABORDSSAMTAL Ett femtiotal deltagare hade samlats i Hälsodalen för att delta i rundabordssamtalen om Patientkraft i vården hur kan patienters erfarenheter tas tillvara inom vården?. Fem samtalsledare hade i förväg formulerat varsin fråga som diskuterades av seminariedeltagare vid olika ståbord. Diskussionerna sammanfattades därefter av samtalsledarna vid ett avslutande panelsamtal. PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT Inger Ekman, professor i omvårdnad och föreståndare för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC), hade följande fråga som utgångspunkt för sin rundabordsdiskussion: Varför är det så svårt att gå från delaktighet till partnerskap med patient/brukare inom hälso- och sjukvården?. Det är ett märkligt förhållningssätt att säga att patienter ska vara delaktiga i sin vård. Det är ju patienten som är huvudpersonen. Professionen är snarare delaktig i patientens vård. Begreppet partnerskap, menar Inger Ekman, handlar om att skapa en god relation mellan patient och profession, och att etablera en ömsesidig respekt för varandras kunskaper och erfarenheter. Det uttrycks i många dokument och visioner att vården ska ha ett personcentrerat arbetssätt och att patienterna ska vara delaktiga, men i praktiken arbetar man ändå inte så. I alla fall inte strukturerat och systematiskt, menar Inger Ekman. Det är viktigt att begreppet personcentrering används, menar hon, eftersom det understryker att patienten alltid är en person med mänskliga resurser som vilja, värdighet och ansvar. Patientkraft tyckte vi alla var ett bra ord. Det handlar inte om makt, utan om att förändra en kultur där patienterna går från att passivt svara på frågor och lämna prover, till att tillvara patienternas resurser i vården, säger Inger Ekman Vid centret pågår flera forskningsprojekt som studerar effekterna av personcentrerad vård och hur man kan designa modeller för vårdformen. Resultat Inger Ekman professor i omvårdnad och föreståndare för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC).

7 visar att det är en effektiv vårdform som ger nöjdare och tryggare patienter, kortare vårdtider och minskade vårdkostnader. Centrum för personcentrerad vård har av EU-kommissionen fått uppdraget att leda ett forskningsprojekt (WE-CARE). Projektet inkluderar flera europeiska forskningsinstitut som Imperial College i London och organisationer som European Patient Forum. Några av de områden som omfattas av projektet är: patienten som partner, teknologins möjligheter att sänka vårdkostnader och förbättra vården, hur betalningssystem kan utformas för att premiera kvalitet och sänka vårdkostnader. Här ser jag stora möjligheter att föra fram angelägna forskningsfrågor inom de utlysningar som planeras för Horizon 2020, säger Inger Ekman. VÄRDEBASERAD VÅRD Hur tar vården vara på patientperspektivet i dag? Det finns många rapporter som visar att en stor del av vårdpersonalens arbetstid går åt till administration och krånglande IT-system, på bekostnad av tid med patienterna. Mycket tid läggs också på arbete med att registrera i olika kvalitetsregister och på nationella patientenkäter i syfte att följa upp och utvärdera vården. Men, hur ser återkopplingen ut och är arbetet mödan värd? Kjell Asplund, professor emeritus och ordförande för Smer, Statens medicinsk-etiska råd, ledde ett rundabordssamtal som utgick från frågan: Patientenkäter och register, är det vägen till ökad patientkraft?. Det finns en stor samsyn kring att detta är viktigt. Om man inte frågar patienterna så vet man heller inte om de insatser som görs är till nytta. Men, nationella patientenkäter och nationella studier ger inte alltid en rättvisande bild. Det krävs att man kompletterar med lokala enkäter och intervjustudier, säger Kjell Asplund. Han lyfte också fram vikten av att validera enkäterna och kvalitetssäkra svarsprocessen så att det verkligen är rätt målgrupp som besvarar frågorna. Det är också viktigt att komplettera patientenkäter med närståendeenkäter för att få en mer trovärdig bild. Tyvärr är det fortfarande ganska glest med den här typen av enkäter i vården. Många patientenkäter är också designade utifrån ett top-down eller ovanifrånperspektiv och inte anpassade efter målgruppen. Det talas alltmer om vikten av en värdebaserad vård där patientperspektivet hamnar i fokus. I ett fåtal kvalitetsregister kan patienter själva rapportera in så kallade PROM-data (Patient Reported Outcome Measures), det vill säga hur de upplever sin sjukdom och sin hälsa efter behandling eller annan intervention. Genom att konsekvent efterfråga patientperspektivet och mäta det som verkligen spelar roll för patienten i slutänden, det vill säga utfallsmått som visar effekten av en viss åtgärd eller behandling, kommer förhoppningsvis hälso- och sjukvårdens kunskaper och attityder att förändras. Det förutsätter dock att patientföreträdare medverkar i arbetet med att bestämma vad vården egentligen ska mäta och vad som är viktigt ur en patients synvinkel. Först då får vi en värdeskapande vård för patienterna, menar Kjell Asplund. VERKTYG FÖR BÄTTRE DEMENSVÅRD Kjell Asplund, professor emeritus och ordförande för Smer, Statens medicinsk-etiska råd Ökad kunskap om demenssjukdomar och ett mer verksamhetsnära ledarskap, det är två frågor som Demensförbundet driver med full kraft för att förbättra villkoren och förutsättningarna för människor med demenssjukdom. Demenssjuka är utsatta och kan inte alltid föra sin talan. Dessvärre är kunskapen om demenssjukdomar många gånger bristfällig i vården. På grund av okunskap och dåligt bemötande kan demenssjuka reagera med ilska och uppfattas som aggressiva. Lösningen får inte vara att de drogas ned för att bli lugna, när de egentligen är rädda, ängsliga eller har ont, säger Stina-Clara Hjulström, ordförande för Demensförbundet.

8 Hon var en av samtalsledarna och lyfte frågan: Hur kan vården stödja och hjälpa patienter som saknar kraft och stridbara anhöriga?. Det finns mycket man skulle kunna göra för att förbättra situationen för människor med demenssjukdom. Genom att omprioritera och omfördela resurser skulle vården och insatserna kunna stärkas. Den brist som råder på vårdpersonal leder alltför ofta till att nya vårdbehov skapas som kostar samhället stora miljardbelopp, menar Stina-Clara Hjulström. Vi har många demenssjuka som råkar ut för frakturer, men som inte får den gångträning de behöver på grund av personalbrist. I stället sätts de i rullstol och försvagas i sina funktioner. Sju gånger fler svenskar behöver sjukhusvård till följd av fallolyckor, jämfört med dem som behöver vård på grund av olyckor i trafiken. De som drabbas hårdast av fallolyckorna Stina-Clara Hjulström, ordförande för Demensförbundet. är framförallt äldre och sköra personer som exempelvis demenssjuka. Ändå satsar regeringen hela 44 miljarder på förebyggande insatser i trafiken och endast 4 miljarder på att minska antalet fallolyckor. Det krävs ökade och riktade satsningar på demensvården. Det krävs också arbetsverktyg. Ett bra instrument kan vara kvalitetsregistret för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD-registret, säger Stina-Clara Hjulström. Syftet med registret är att minska symtom och lidande och öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom. Genom att använda registret kan man skapa en bra struktur i omvårdnadsarbetet och fånga demenssjukas röster och behov. Det kan vara ett bra verktyg för att kartlägga de bakomliggande orsakerna till exempelvis oro, ilska, aggressivitet och sömnstörningar. Det krävs också en satsning på det verksamhetsnära ledarskapet i demensvården, menar Stina-Clara Hjulström. Hon lyfte fram Finland där 76 procent av vårdpersonalen i äldreomsorgen har daglig kontakt med sin närmast chef. I Sverige är motsvarande siffra fem procent. Vi behöver engagerade chefer som är närvarande ute i vården och kan driva utveckling och förbättringsarbeten. I dag är alltför många chefer upptagna bakom skrivbord och med budgetar och administrativt arbete, säger Stina-Clara Hjulström. VERKSAMHETSNÄRA LEDARSKAP Myndigheten för vårdanalys gjorde 2012 en internationell extern utvärdering av patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. En av de viktigaste slutsatserna är att vården ofta brister i att hålla patienterna välinformerade. Patienterna involveras inte heller att delta aktivt i vården för att på bästa sätt uppnå goda vårdresultat. Förhoppningsvis kommer den nya patientlagen som träder i kraft i januari 2015 att stärka patienternas ställning. Men det räcker inte med en lag, menar Fredrik Lennartsson, chef för Myndigheten för vårdanalys. I stora delar är den nya patientlagen endast en ompaketering av redan gällande lagar som tyvärr har haft svårt att få genomslag. Det patienter har rätt att förvänta är ofta skild från den verklighet som de möter. Fredrik Lennartsson var samtalsledare för en grupp som började med att omformulera den i förväg valda frågan: Vad hindrar vården från att ta tillvara patientens kraft?. Fredrik Lennartsson, chef för Myndigheten för vårdanalys.

9 Min grupp bestod av lösningsfokuserade människor som hellre ville diskutera vad det är som möjliggör och tar tillvara patienters kraft. Vi enades om att ska Sverige lyckas med att styra utvecklingen mot en mer patientcentrerad vård som stärker patienternas ställning krävs ett långsiktigt, hållbart och verksamhetsnära ledarskap. Utvecklingen mot en mer patientcentrerad vård kommer att kräva förändringar i vårdpersonalens och den administrativa personalens attityder och förväntningar. Det gäller även patienterna som förväntas ta en mer aktiv roll i sin egen hälso- och sjukvård. Det verksamhetsnära ledarskapets betydelse är oerhört viktigt. Det handlar om att vi har chefer som har förmågan att finnas nära verksamheten och som kan tydliggöra uppdraget och motivera medarbetare att arbeta för en mer patientcentrerad vård. Det förutsätter också att patienternas röster blir hörda. Vi måste hitta nya och mer verkningsfulla sätt att involvera patienterna där ett sätt kan vara att bjuda in dem i styrelserum och ledningsgrupper. Fredrik Lennartsson betonade också betydelsen av patienters rätt till en fast vårdkontakt som kan ta ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning. STYRNING MOT VÄRDE FÖR PATIENTEN Det finns ett växande intresse bland politiker och vårdanställda att diskutera arbetssätt och styrning av svensk hälso- och sjukvård. Många som arbetar i vården reagerar mot att styrningen av vården präglas av ett ensidigt fokus på ekonomi och produktion av vårdtillfällen, medan etiska principer och kvalitet hamnar på undantag. Det finns en stark vilja att skapa nya arbetssätt som bygger på hela vårdteamets kunskaper och erfarenheter, och att styra om vården mot kvalitet och det som skapar värde för patienten, säger Annika Wåhlin, förbundsstyrelseledamot Vårdförbundet, samt ordförande för BraVå, Bra vård för äldre. BraVå består av fackliga och professionella sammanslutningar, pensionärsorganisationer och patientföreningar, som bland har tagit fram 17 kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg om äldre i syfte att tillgodose vårdtagarnas psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov. Vid rundabordssamtalen ledde Annika Wåhlin en diskussion om politikens och vårdgivarnas roll för att vi ska få en personcentrerad vård. Det finns en efterfrågan i dag, inte minst från politiker, på verksamheter som driver utvecklingen mot personcentrerad vård med patientnyttan i fokus. Det kräver ett gemensamt ansvar där också vårdgivare behöver förändra arbetssätt och styra om vården mot kvalitet och det som skapar värde för patienten, säger Annika Wåhlin. Det handlar bland annat om att fokusera mer på det som har betydelse för patienterna och enas om en målbild som alla i vård - och omsorgskedjan kan stå bakom, menar hon. Förutsättningen för att vi ska se patienter som delaktiga aktörer och inte som passiva mottagare, Annika Wåhlin, förbundsstyrelseledamot för Vårdförbundet och ordförande för BraVå. är att vi intar deras perspektiv och också att vi ändrar på strukturer och skiftar perspektiv, från ett uppifrån och ned perspektiv till ett nedifrån och upp perspektiv. Det tvärprofessionella teamarbetet för en större helhetssyn är en annan viktig förutsättning, menar Annika Wåhlin. Det krävs också att politikerna tar sitt ansvar. Det innebär att de kontinuerligt måste föra samtal och definiera vad personcentrerad vård är samt ta fram strategiplaner som är långsiktiga där värdegrunder och värderingar blir tydliga styrsystem. Det kan finnas många rädslor inför det nya, politikernas roll är att utveckla mål och

10 strategiplaner utifrån patientnyttan. Vi behöver också system för uppföljning. Skulle vi lyckas mäta det verkliga värdet för patienterna och sedan styra vården i den riktningen vore det fantastiskt. TRE REVOLUTIONER Kavla upp ärmarna när ni kommer hem, uppmanade Elisabet Wennlund, sjukhusdirektör för Stockholms Sjukhem i sin avslutning. Hon tackade deltagarna och samtalsledarna för givande och kraftfulla diskussioner och påminde om det arbete som nu ligger framför alla som arbetar i och med vården. Vi brukar säga att vi står inför tre revolutioner inom vården. Vi behöver vidareutveckla och förbättra kvaliteten i vården och ta bort det som inte fungerar, vi behöver ledare som inte ensidigt fokuserar på kostnader utan skapar balanserade styrkort, och vi behöver utveckla och förbättra information och kommunikation. Det kommer att krävas hårt arbete, men det är ett givande och tillfredsställande arbete som skapar mycket meningsfullhet. Text Eva Nordin Foto Stig Hammarstedt ROBOTEN KNACKAR PÅ DÖRREN - HUR KAN NY TEKNOLOGI STÄRKA VÅRD OCH OMSORG? ALMEDALEN 2015 Stockholms Sjukhem och Statens medicinsk-etiska råd, Smer, bjuder in till ett rundabordssamtal om robotar och ny teknik. Utvecklingen av robotars användning inom vård och omsorg går snabbt. Hur kan vi utveckla vård och omsorg samt stärka individen genom att använda ny teknologi? Vilka etiska frågor väcks? Rundabordssamtalet inleds med en introduktion av robotforskaren Christian Smith från KTH. Moderator är Lisa Kirsebom. Tid: Måndag 29 juni, kl Plats: Hälsodalen, Labbet, S:t Hans café, S:t Hansplan 2, Visby Välkommen! Har du frågor kontakta kommunikationschef Marianne Spiik, tel , e-post: Marcus Lundstedt/Scandinav Bildbyrå Stockholms Sjukhem drivs och ägs sedan bildandet 1867 av en stiftelse utan vinstsyfte. Vi är en idéburen privat vårdgivare som driver verksamhet utifrån vårdavtal eller vårdval med kommuner och landstinget i Stockholms län. Stocksholms Sjukhem har verksamhet inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), palliativ vård, rehabilitering, geriatrik, allmänmedicin och äldreomsorg.. Vi har även en egen forskningsenhet.

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Patientkraft i vården!

Patientkraft i vården! Rapport från Almedalen 2013 Patientkraft i vården! RUNDABORDSSAMTAL OM PATIENTEN SOM PARTNER Hur kan vi öka patientmedverkan och bättre ta tillvara patienternas resurser? Stockholms Sjukhem arrangerade

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv. ÄMNE GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen

Läs mer

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR

STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR 200 poäng Kurstid: 18/3 24/5 2013 Litteratur: Vi kommer att använda Medicinsk grundkurs 1 + Vård och omsorg 1 + kompendium som du får här på kursen Lektionstillfällen:

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Varje dag lite bättre

Varje dag lite bättre Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att

Läs mer

Personcentrerad vård och omsorg

Personcentrerad vård och omsorg Personcentrerad vård och omsorg Ledningsgruppen för Vård och Omsorg har beslutat att vi ska ha en personcentrerad Vård och Omsorg i Hjo kommun. Det innebär att all personal som arbetar inom Vård och Omsorg

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 SNSF utbildningsgrupp Pia Johansson Anneli Jönsson Kerstin Lundström Resultat Studier har visat: 1. Patienter känner en ökad känsla av trygghet

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken Memeologen White Paper 2014:01 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken 2014:01 Memeologen White Paper Memeologen Västerbottens läns landsting E-post: memeologen@vll.se Hemsida: www.memeologen.se Memeologen

Läs mer

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017 Personcentrerad vård i teori och praktik 30 maj 2017 Patientcentrerad vård Hälsofrämjande bemötande Personcentrerad vård Kärt barn har många namn! Personen i centrum Professionellt förhållningssätt Värdegrund

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor

Läs mer

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställnings taganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksam heten. Personal politiken är ett medel för att uppnå

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Tillsammans för patientmedverkan

Tillsammans för patientmedverkan Tillsammans för patientmedverkan Patientmedverkan på olika nivåer Rapport från SKLs arbetsgrupp 2013 11 13 Inger Hansen Verksamhetsutvecklare 1 2010 Workshop Patientmedverkan Fr.o.m. 2010 Nationellt (svenskt)

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Strategisk färdplan Kortversion

Strategisk färdplan Kortversion Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar

Läs mer

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867:

STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: ARBETA MED OSS STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Äldre 2020. Lättläst version

Äldre 2020. Lättläst version Policy Äldre 2020 Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2010 26 Lättläst version Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Lättläst version av Äldre 2020, Tierps kommun Inledning

Läs mer

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja

Läs mer

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning 2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra

Läs mer

Möjligheter och risker med journalen på nätet

Möjligheter och risker med journalen på nätet Möjligheter och risker med journalen på nätet Benny Eklund, Landstinget i Uppsala län Shoukofeh Manoucher Pour, Läkarförbundet David Liljequist, Vårdförbundet Eva Pilsäter-Faxner, Stockholms läns sjukvårdsområde

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer