RAPPORT FRÅN ALMEDALEN 2014
|
|
- Daniel Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT FRÅN ALMEDALEN 2014 PATIENTKRAFT! RUNDABORDSSAMTAL OM PATIENTEN SOM PARTNER Hur kan vi öka patientmedverkan och bättre ta tillvara patienternas resurser? Stockholms Sjukhem arrangerade ett välbesökt rundabordssamtal i Almedalen I denna rapport kan du ta del av tankar och reflektioner från några av dem som deltog: Peter Strang, Inger Ekman, Kjell Asplund, Stina-Clara Hjulström, Fredrik Lennartsson, Annika Wåhlin och Elisabet Wennlund.
2 Text Eva Nordin. Foto Stig Hammarstedt. Produktion Stockholms Sjukhem
3 PATIENTKRAFT VÄGEN TILL EFFEKTIVARE OCH BÄTTRE VÅRD! Omfattande forskning visar att när patienter känner tillit och blir lyssnade på, blir de mer trygga och behandlingsresultatet bättre. Hur kan vården bli bättre på att tillvarata patienters och anhörigas kunskaper, erfarenheter och resurser? Frågan diskuterades vid ett välbesökt seminarium i Almedalen som arrangerades av Stockholms Sjukhem. Inför upptakten av årets valrörelse var intresset för politikerveckan i Almedalen större än någonsin. Drygt besökare var på plats för att ta del av evenemang. Stockholms Sjukhem var en av cirka arrangörer som bidrog med ett seminarium och rundabordssamtal i Hälsodalen, en mötesplats för alla som är engagerade i hälsooch vårdfrågor. Temat i var patientkraft; vad händer om patienters och anhörigas erfarenheter, kunskaper och resurser bättre tas tillvara i vården? Ämnet lockade många deltagare från bland annat landsting och regioner, patientorganisationer, myndigheter och yrkesföreningar. Även politiker och tjänstemän var på plats för att diskutera frågor om hur patienters delaktighet, inflytande och integritet kan stärkas. Seminariets äldsta deltagare var Dagny Carlsson 102 år. Vid 93 års ålder blev hon änka. För att bryta ensamheten köpte hon en dator och i dag är hon en flitig bloggare som kommenterar och reflekterar över det som sker i omvärlden. DELA KUNSKAP Seminariet inleddes av Elisabet Wennlund, läkare och sjukhusdirektör vid Stockholms Sjukhem; en privat vårdgivare som ägs och drivs av en stiftelse grundad Vi måste bli bättre på att kommunicera och dela kunskap med varandra. I vården informerar vi patienter och svarar ibland på frågor som kanske inte alls har ställts. Vi behöver utveckla det pedagogiska samtalet, bli bättre på att lyssna och ta vara på patientens egna kunskaper och erfarenheter, säger Elisabet Wennlund.
4 Stockholms Sjukhem bedriver vård inom en mängd olika områden: geriatrik, rehabilitering och äldreomsorg. Här finns också en husläkarmottagning samt ett palliativt centrum. När den palliativa vården startades för cirka tjugo år sedan var det en av Sveriges första i sitt slag. Vid Palliativt Centrum arbetar Peter Strang. Han är professor i palliativ medicin och cancerspecialist och har skrivit ett flertal böcker om cancer, palliativ vård, smärta och existentiella frågor. Under seminariet i Almedalen höll han en föreläsning om hur man skapar goda vårdrelationer ur ett palliativt perspektiv och vad vården behöver tänka på för att använda den sjukes resurser på ett bra sätt. När en människa drabbas av en svår sjukdom använder hon copingstrategier för att känslomässigt skydda sig och hantera en hotfull situation. Om vården ska kunna stötta och samarbeta med dessa patienter på ett bra sätt, är det dock viktigt att förstå att olika individer använder olika strategier, säger Peter Strang. BÖRJA DÄR PATIENTEN ÄR Peter Strang är professor i palliativ medicin och överläkare på Stockholms Sjukhem. Vissa individer är proaktiva, de är vetgiriga och letar själva efter kunskap och information och kommer väl förberedda till sjukvården. Andra är undvikande och förtränger sin sjukdom; de blir stressade och får ångest av att prata med andra om sitt tillstånd. Det finns också de som har ett stort behov av att dela sina känslomässiga upplevelser med vänner, anhöriga och sjukvården. Utgångspunkterna kan se väldigt olika ut. Den danske teologen och filosofen Søren Kierkegaard menar att vi behöver börja där personen befinner sig. Det låter enkelt, men ofta startar vi tyvärr där vi själva står, inte där patienten är. God vård handlar om omtanke och respekt, och om kunskapen att möta människor med olika behov på deras egna villkor. Det handlar inte bara om de fysiska, psykiska och sociala behoven, utan även om de existentiella och estetiska, menar Peter Strang. Han lyfte fram fyra grundläggande hörnstenar inom den palliativa medicinen: att lindra svåra symtom som smärta, illamående och oro, att arbeta över disciplin- och professionsgränser utifrån patientens behov, det vill säga teamarbete, att slå vakt om kontinuitet i vården och en bra kommunikation mellan sjuka, närstående och vårdpersonal (oavsett huvudman), att etablera en god samverkan med närstående och erbjuda ett gott stöd, eftersom vård i livets slutskede ofta bygger på stora insatser från närstående. KOMMUNIKATION OCH RELATION Att skapa en god kommunikation och relation har en avgörande betydelse för att förverkliga de mål som patienten har. Men, det handlar om att också förstå målen och kunna relatera dem till individen. Om målet till exempel är att skapa en god livskvalitet behöver vi utgå från personen vi har framför oss. Det finns så många olika sätt att leva ett bra liv. Peter Strang menar att det egentligen är ganska enkelt att ta reda på hur en patient har det och vilka behoven är. Fråga. Ändå glömmer vi bort att göra det och tar saker för givna. Peter Strang berättade om hur fel det kan bli om man betraktar världen genom sina färgade glasögon. I ett forskningsprojekt som handlade om kvinnor med nydiagnostiserad gynekologisk cancer, antog forskaren att kvinnorna ville prata om de psykosociala
5 aspekterna av sjukdomen. Men antagandet stämde inte. Kvinnorna ville i första hand prata om sjukdomen och behandlingen med strålning. God kommunikation och goda relationer är en hörnsten. Oavsett varifrån man kommer på jorden och oavsett om man är frisk eller sjuk så uppger de allra flesta att det som är viktigast i livet är gemenskap, kärlek och relationer. Det finns många goda exempel, menar Peter Strang, som visar på betydelsen av att skapa tillitsfulla relationer. Den vanligaste orsaken till att läkemedelsbehandling inte får en önskad effekt är att patienter inte följer ordination på grund av bristande tillit till behandlande läkare. Ett annat exempel är cancervården. Vi som arbetar i vården får ofta uppleva hur patienter med spridd cancer och svåra smärtor får symtomlindring om vi sätter oss ned och lyssnar och bemöter patientens upplevelser. När ensamheten minskar och tilliten ökar brukar upplevelsen av smärta dämpas. PARTNERSKAP I VÅRDEN De senaste åren har det förts en omfattande debatt om vikten av att patienter får mer makt över sin vård. Begreppet makt har dock diskuterats; om någon ska få mer makt måste någon annan få mindre makt. I stället för makt har begreppet partnerskap börjat användas; patient som partner i vården. Men, menar Peter Strang, vi behöver förhålla oss kritiska till hur begreppet används. Partner förutsätter att det finns en jämbördighet. Men relationen som uppstår mellan en patient och vården är inte jämlik. Patienten har inte valt att bli sjuk och inte heller valt sin läkare. Och medan jag som läkare kan gå hem efter arbetets slut och umgås med min familj och mina vänner, tvingas patienten kämpa med sin sjukdom dygnet runt. Relationen är också villkorslös. Oavsett hur patienten beter sig får vårdpersonalen inte överge patienten, de har skyldigheter som den sjuke inte har. Det är i regel de svåraste patienterna som behöver mest tid och empati. Jag har som läkare ett stort ansvar och en skyldighet att försöka förstå patienten, men patienten har ingen skyldighet att försöka förstå mig. Det ställer också krav på självreflektion och självdisciplin. Jobbar man i vården behöver man ha kunskap om hur och varför man reagerar på ett visst sätt och även ta ansvar för sina reaktioner på ett moget sätt. DELAKTIG ELLER EJ? Det finns en stark strävan i dag, inte minst mot bakgrund av den nya patientlagen, att skapa förutsättningar för att öka patienters delaktighet i vården. Denna strävan väcker dock många frågor, menar Peter Strang. Vilken slags delaktighet handlar det om, och i vilken utsträckning? Ska patienten få bestämma helt? Vissa vill ta ett stort ansvar och fatta många beslut. Men inte alla. Och ska man i så fall låta patienten överlämna beslutet till vården? Søren Kierkegaard menar att människan är fri i sina val och därför alltid ansvarig för sina beslut och sin livsbana. Men med valfriheten följer ångest. Det är inte lätt att välja. Problemet med val är att man kanske väljer bort något som kan visa sig vara ett bättre val, och det kan vara ångestframkallande. En kompromiss skulle kunna vara ett så kallat ownership. Som patient behåller man sitt självbestämmande, men överlämnar beslutet till den som man anser vara mest kunnig och som man har tillit till. Återigen, det är inte så dumt att fråga hur mycket patienten själv vill besluta och i vilken mån han eller hon vill ha hjälp, säger Peter Strang. Om jag vill lyckas föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Søren Kierkegaard
6 RUNDABORDSSAMTAL Ett femtiotal deltagare hade samlats i Hälsodalen för att delta i rundabordssamtalen om Patientkraft i vården hur kan patienters erfarenheter tas tillvara inom vården?. Fem samtalsledare hade i förväg formulerat varsin fråga som diskuterades av seminariedeltagare vid olika ståbord. Diskussionerna sammanfattades därefter av samtalsledarna vid ett avslutande panelsamtal. PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT Inger Ekman, professor i omvårdnad och föreståndare för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC), hade följande fråga som utgångspunkt för sin rundabordsdiskussion: Varför är det så svårt att gå från delaktighet till partnerskap med patient/brukare inom hälso- och sjukvården?. Det är ett märkligt förhållningssätt att säga att patienter ska vara delaktiga i sin vård. Det är ju patienten som är huvudpersonen. Professionen är snarare delaktig i patientens vård. Begreppet partnerskap, menar Inger Ekman, handlar om att skapa en god relation mellan patient och profession, och att etablera en ömsesidig respekt för varandras kunskaper och erfarenheter. Det uttrycks i många dokument och visioner att vården ska ha ett personcentrerat arbetssätt och att patienterna ska vara delaktiga, men i praktiken arbetar man ändå inte så. I alla fall inte strukturerat och systematiskt, menar Inger Ekman. Det är viktigt att begreppet personcentrering används, menar hon, eftersom det understryker att patienten alltid är en person med mänskliga resurser som vilja, värdighet och ansvar. Patientkraft tyckte vi alla var ett bra ord. Det handlar inte om makt, utan om att förändra en kultur där patienterna går från att passivt svara på frågor och lämna prover, till att tillvara patienternas resurser i vården, säger Inger Ekman Vid centret pågår flera forskningsprojekt som studerar effekterna av personcentrerad vård och hur man kan designa modeller för vårdformen. Resultat Inger Ekman professor i omvårdnad och föreståndare för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC).
7 visar att det är en effektiv vårdform som ger nöjdare och tryggare patienter, kortare vårdtider och minskade vårdkostnader. Centrum för personcentrerad vård har av EU-kommissionen fått uppdraget att leda ett forskningsprojekt (WE-CARE). Projektet inkluderar flera europeiska forskningsinstitut som Imperial College i London och organisationer som European Patient Forum. Några av de områden som omfattas av projektet är: patienten som partner, teknologins möjligheter att sänka vårdkostnader och förbättra vården, hur betalningssystem kan utformas för att premiera kvalitet och sänka vårdkostnader. Här ser jag stora möjligheter att föra fram angelägna forskningsfrågor inom de utlysningar som planeras för Horizon 2020, säger Inger Ekman. VÄRDEBASERAD VÅRD Hur tar vården vara på patientperspektivet i dag? Det finns många rapporter som visar att en stor del av vårdpersonalens arbetstid går åt till administration och krånglande IT-system, på bekostnad av tid med patienterna. Mycket tid läggs också på arbete med att registrera i olika kvalitetsregister och på nationella patientenkäter i syfte att följa upp och utvärdera vården. Men, hur ser återkopplingen ut och är arbetet mödan värd? Kjell Asplund, professor emeritus och ordförande för Smer, Statens medicinsk-etiska råd, ledde ett rundabordssamtal som utgick från frågan: Patientenkäter och register, är det vägen till ökad patientkraft?. Det finns en stor samsyn kring att detta är viktigt. Om man inte frågar patienterna så vet man heller inte om de insatser som görs är till nytta. Men, nationella patientenkäter och nationella studier ger inte alltid en rättvisande bild. Det krävs att man kompletterar med lokala enkäter och intervjustudier, säger Kjell Asplund. Han lyfte också fram vikten av att validera enkäterna och kvalitetssäkra svarsprocessen så att det verkligen är rätt målgrupp som besvarar frågorna. Det är också viktigt att komplettera patientenkäter med närståendeenkäter för att få en mer trovärdig bild. Tyvärr är det fortfarande ganska glest med den här typen av enkäter i vården. Många patientenkäter är också designade utifrån ett top-down eller ovanifrånperspektiv och inte anpassade efter målgruppen. Det talas alltmer om vikten av en värdebaserad vård där patientperspektivet hamnar i fokus. I ett fåtal kvalitetsregister kan patienter själva rapportera in så kallade PROM-data (Patient Reported Outcome Measures), det vill säga hur de upplever sin sjukdom och sin hälsa efter behandling eller annan intervention. Genom att konsekvent efterfråga patientperspektivet och mäta det som verkligen spelar roll för patienten i slutänden, det vill säga utfallsmått som visar effekten av en viss åtgärd eller behandling, kommer förhoppningsvis hälso- och sjukvårdens kunskaper och attityder att förändras. Det förutsätter dock att patientföreträdare medverkar i arbetet med att bestämma vad vården egentligen ska mäta och vad som är viktigt ur en patients synvinkel. Först då får vi en värdeskapande vård för patienterna, menar Kjell Asplund. VERKTYG FÖR BÄTTRE DEMENSVÅRD Kjell Asplund, professor emeritus och ordförande för Smer, Statens medicinsk-etiska råd Ökad kunskap om demenssjukdomar och ett mer verksamhetsnära ledarskap, det är två frågor som Demensförbundet driver med full kraft för att förbättra villkoren och förutsättningarna för människor med demenssjukdom. Demenssjuka är utsatta och kan inte alltid föra sin talan. Dessvärre är kunskapen om demenssjukdomar många gånger bristfällig i vården. På grund av okunskap och dåligt bemötande kan demenssjuka reagera med ilska och uppfattas som aggressiva. Lösningen får inte vara att de drogas ned för att bli lugna, när de egentligen är rädda, ängsliga eller har ont, säger Stina-Clara Hjulström, ordförande för Demensförbundet.
8 Hon var en av samtalsledarna och lyfte frågan: Hur kan vården stödja och hjälpa patienter som saknar kraft och stridbara anhöriga?. Det finns mycket man skulle kunna göra för att förbättra situationen för människor med demenssjukdom. Genom att omprioritera och omfördela resurser skulle vården och insatserna kunna stärkas. Den brist som råder på vårdpersonal leder alltför ofta till att nya vårdbehov skapas som kostar samhället stora miljardbelopp, menar Stina-Clara Hjulström. Vi har många demenssjuka som råkar ut för frakturer, men som inte får den gångträning de behöver på grund av personalbrist. I stället sätts de i rullstol och försvagas i sina funktioner. Sju gånger fler svenskar behöver sjukhusvård till följd av fallolyckor, jämfört med dem som behöver vård på grund av olyckor i trafiken. De som drabbas hårdast av fallolyckorna Stina-Clara Hjulström, ordförande för Demensförbundet. är framförallt äldre och sköra personer som exempelvis demenssjuka. Ändå satsar regeringen hela 44 miljarder på förebyggande insatser i trafiken och endast 4 miljarder på att minska antalet fallolyckor. Det krävs ökade och riktade satsningar på demensvården. Det krävs också arbetsverktyg. Ett bra instrument kan vara kvalitetsregistret för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD-registret, säger Stina-Clara Hjulström. Syftet med registret är att minska symtom och lidande och öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom. Genom att använda registret kan man skapa en bra struktur i omvårdnadsarbetet och fånga demenssjukas röster och behov. Det kan vara ett bra verktyg för att kartlägga de bakomliggande orsakerna till exempelvis oro, ilska, aggressivitet och sömnstörningar. Det krävs också en satsning på det verksamhetsnära ledarskapet i demensvården, menar Stina-Clara Hjulström. Hon lyfte fram Finland där 76 procent av vårdpersonalen i äldreomsorgen har daglig kontakt med sin närmast chef. I Sverige är motsvarande siffra fem procent. Vi behöver engagerade chefer som är närvarande ute i vården och kan driva utveckling och förbättringsarbeten. I dag är alltför många chefer upptagna bakom skrivbord och med budgetar och administrativt arbete, säger Stina-Clara Hjulström. VERKSAMHETSNÄRA LEDARSKAP Myndigheten för vårdanalys gjorde 2012 en internationell extern utvärdering av patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. En av de viktigaste slutsatserna är att vården ofta brister i att hålla patienterna välinformerade. Patienterna involveras inte heller att delta aktivt i vården för att på bästa sätt uppnå goda vårdresultat. Förhoppningsvis kommer den nya patientlagen som träder i kraft i januari 2015 att stärka patienternas ställning. Men det räcker inte med en lag, menar Fredrik Lennartsson, chef för Myndigheten för vårdanalys. I stora delar är den nya patientlagen endast en ompaketering av redan gällande lagar som tyvärr har haft svårt att få genomslag. Det patienter har rätt att förvänta är ofta skild från den verklighet som de möter. Fredrik Lennartsson var samtalsledare för en grupp som började med att omformulera den i förväg valda frågan: Vad hindrar vården från att ta tillvara patientens kraft?. Fredrik Lennartsson, chef för Myndigheten för vårdanalys.
9 Min grupp bestod av lösningsfokuserade människor som hellre ville diskutera vad det är som möjliggör och tar tillvara patienters kraft. Vi enades om att ska Sverige lyckas med att styra utvecklingen mot en mer patientcentrerad vård som stärker patienternas ställning krävs ett långsiktigt, hållbart och verksamhetsnära ledarskap. Utvecklingen mot en mer patientcentrerad vård kommer att kräva förändringar i vårdpersonalens och den administrativa personalens attityder och förväntningar. Det gäller även patienterna som förväntas ta en mer aktiv roll i sin egen hälso- och sjukvård. Det verksamhetsnära ledarskapets betydelse är oerhört viktigt. Det handlar om att vi har chefer som har förmågan att finnas nära verksamheten och som kan tydliggöra uppdraget och motivera medarbetare att arbeta för en mer patientcentrerad vård. Det förutsätter också att patienternas röster blir hörda. Vi måste hitta nya och mer verkningsfulla sätt att involvera patienterna där ett sätt kan vara att bjuda in dem i styrelserum och ledningsgrupper. Fredrik Lennartsson betonade också betydelsen av patienters rätt till en fast vårdkontakt som kan ta ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning. STYRNING MOT VÄRDE FÖR PATIENTEN Det finns ett växande intresse bland politiker och vårdanställda att diskutera arbetssätt och styrning av svensk hälso- och sjukvård. Många som arbetar i vården reagerar mot att styrningen av vården präglas av ett ensidigt fokus på ekonomi och produktion av vårdtillfällen, medan etiska principer och kvalitet hamnar på undantag. Det finns en stark vilja att skapa nya arbetssätt som bygger på hela vårdteamets kunskaper och erfarenheter, och att styra om vården mot kvalitet och det som skapar värde för patienten, säger Annika Wåhlin, förbundsstyrelseledamot Vårdförbundet, samt ordförande för BraVå, Bra vård för äldre. BraVå består av fackliga och professionella sammanslutningar, pensionärsorganisationer och patientföreningar, som bland har tagit fram 17 kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg om äldre i syfte att tillgodose vårdtagarnas psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov. Vid rundabordssamtalen ledde Annika Wåhlin en diskussion om politikens och vårdgivarnas roll för att vi ska få en personcentrerad vård. Det finns en efterfrågan i dag, inte minst från politiker, på verksamheter som driver utvecklingen mot personcentrerad vård med patientnyttan i fokus. Det kräver ett gemensamt ansvar där också vårdgivare behöver förändra arbetssätt och styra om vården mot kvalitet och det som skapar värde för patienten, säger Annika Wåhlin. Det handlar bland annat om att fokusera mer på det som har betydelse för patienterna och enas om en målbild som alla i vård - och omsorgskedjan kan stå bakom, menar hon. Förutsättningen för att vi ska se patienter som delaktiga aktörer och inte som passiva mottagare, Annika Wåhlin, förbundsstyrelseledamot för Vårdförbundet och ordförande för BraVå. är att vi intar deras perspektiv och också att vi ändrar på strukturer och skiftar perspektiv, från ett uppifrån och ned perspektiv till ett nedifrån och upp perspektiv. Det tvärprofessionella teamarbetet för en större helhetssyn är en annan viktig förutsättning, menar Annika Wåhlin. Det krävs också att politikerna tar sitt ansvar. Det innebär att de kontinuerligt måste föra samtal och definiera vad personcentrerad vård är samt ta fram strategiplaner som är långsiktiga där värdegrunder och värderingar blir tydliga styrsystem. Det kan finnas många rädslor inför det nya, politikernas roll är att utveckla mål och
10 strategiplaner utifrån patientnyttan. Vi behöver också system för uppföljning. Skulle vi lyckas mäta det verkliga värdet för patienterna och sedan styra vården i den riktningen vore det fantastiskt. TRE REVOLUTIONER Kavla upp ärmarna när ni kommer hem, uppmanade Elisabet Wennlund, sjukhusdirektör för Stockholms Sjukhem i sin avslutning. Hon tackade deltagarna och samtalsledarna för givande och kraftfulla diskussioner och påminde om det arbete som nu ligger framför alla som arbetar i och med vården. Vi brukar säga att vi står inför tre revolutioner inom vården. Vi behöver vidareutveckla och förbättra kvaliteten i vården och ta bort det som inte fungerar, vi behöver ledare som inte ensidigt fokuserar på kostnader utan skapar balanserade styrkort, och vi behöver utveckla och förbättra information och kommunikation. Det kommer att krävas hårt arbete, men det är ett givande och tillfredsställande arbete som skapar mycket meningsfullhet. Text Eva Nordin Foto Stig Hammarstedt ROBOTEN KNACKAR PÅ DÖRREN - HUR KAN NY TEKNOLOGI STÄRKA VÅRD OCH OMSORG? ALMEDALEN 2015 Stockholms Sjukhem och Statens medicinsk-etiska råd, Smer, bjuder in till ett rundabordssamtal om robotar och ny teknik. Utvecklingen av robotars användning inom vård och omsorg går snabbt. Hur kan vi utveckla vård och omsorg samt stärka individen genom att använda ny teknologi? Vilka etiska frågor väcks? Rundabordssamtalet inleds med en introduktion av robotforskaren Christian Smith från KTH. Moderator är Lisa Kirsebom. Tid: Måndag 29 juni, kl Plats: Hälsodalen, Labbet, S:t Hans café, S:t Hansplan 2, Visby Välkommen! Har du frågor kontakta kommunikationschef Marianne Spiik, tel , e-post: marianne.spiik@stockholmssjukhem.se Marcus Lundstedt/Scandinav Bildbyrå Stockholms Sjukhem drivs och ägs sedan bildandet 1867 av en stiftelse utan vinstsyfte. Vi är en idéburen privat vårdgivare som driver verksamhet utifrån vårdavtal eller vårdval med kommuner och landstinget i Stockholms län. Stocksholms Sjukhem har verksamhet inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), palliativ vård, rehabilitering, geriatrik, allmänmedicin och äldreomsorg.. Vi har även en egen forskningsenhet.
Patientkraft i vården!
Rapport från Almedalen 2013 Patientkraft i vården! RUNDABORDSSAMTAL OM PATIENTEN SOM PARTNER Hur kan vi öka patientmedverkan och bättre ta tillvara patienternas resurser? Stockholms Sjukhem arrangerade
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merFrån mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merStödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården
Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som
Läs merGERONTOLOGI OCH GERIATRIK
GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder
Läs merUndervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.
ÄMNE GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merVÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM
VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merVård av äldre i livets slut
Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs en jämförelse mellan äldre patienters självbestämmande vid palliativ vård i specialiserad hemsjukvård och vårdoch
Läs merPersoncentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet
Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merÄldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje
Läs merPersoncentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen
Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen Personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen Patienten är medskapare i sin egen vård. Tillsammans arbetar vi utifrån patientens behov, resurser
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0 Validandens namn Lärare: Födelsedatum: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande:
Läs merRiktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Läs merMyndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar
Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar 2018 05 24 Maria Ljung, GR Maria Ljung hälsar välkommen. Eftermiddagen kommer att handla om samverkan. Kajsa Westling och Peter Nilsson från Vårdanalys
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merHur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande
Läs merStockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och
ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;
Läs merVårdförbundets idé om vårdens ledarskap
Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens
Läs merSTUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR
STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR 200 poäng Kurstid: 18/3 24/5 2013 Litteratur: Vi kommer att använda Medicinsk grundkurs 1 + Vård och omsorg 1 + kompendium som du får här på kursen Lektionstillfällen:
Läs merÄldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Läs merPresentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA
Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Beslut om styrprincip Styrprincipen skall vägleda oss i arbetet framöver. Inom ramen för tillgängliga resurser skall vi skapa största möjliga värde för patienterna
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merUtbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
Läs merAtt våga prioritera det existentiella samtalet
Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merSe människan Ersta diakonis värdegrund
Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merUppsala. Värdegrund. Bra
Uppsala Värdegrund Vårdkedja och team med olika professioner istället för täta skott mellan vårdnivåer. Kompetensutnyttjande HSL följs bättre med människovärdesprincipen först. Mindre vårdkostnader i längden,
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merPatientmedverkan i riskanalyser
nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merDefinition fysisk begränsningsåtgärd
Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder
Läs merGemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.
STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten
Läs merÖvergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården
Beslutad av: Diarienummer: Version: Plan Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs merTioHundra Det unika vårdbolaget i Norrtälje. Peter Graf, VD
TioHundra Det unika vårdbolaget i Norrtälje Peter Graf, VD TIOHUNDRA AB TioHundra startade 2006 Unikt samarbete mellan Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting Permanentat 1 jan 2016 STYRNING Landstingsfullmäktige
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merMöjligheter och risker med journalen på nätet
Möjligheter och risker med journalen på nätet Benny Eklund, Landstinget i Uppsala län Shoukofeh Manoucher Pour, Läkarförbundet David Liljequist, Vårdförbundet Eva Pilsäter-Faxner, Stockholms läns sjukvårdsområde
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merVarje dag lite bättre
Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att
Läs merOmsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden
Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan
Läs merPersoncentrerad vård och omsorg
Personcentrerad vård och omsorg Ledningsgruppen för Vård och Omsorg har beslutat att vi ska ha en personcentrerad Vård och Omsorg i Hjo kommun. Det innebär att all personal som arbetar inom Vård och Omsorg
Läs merSyftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården
Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat
Läs merVår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS
Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merPresentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning
Läs merBarnombudsmannen Cecilia Sjölander
Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin
TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och
Läs merMin vårdplan introduktion och manual
Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en
Läs merPersoncentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017
Personcentrerad vård i teori och praktik 30 maj 2017 Patientcentrerad vård Hälsofrämjande bemötande Personcentrerad vård Kärt barn har många namn! Personen i centrum Professionellt förhållningssätt Värdegrund
Läs merUppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Läs merEn värdig äldreomsorg?
En värdig äldreomsorg? Äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen november 2011 En värdig äldreomsorg? En undersökning om äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen Inledning Ingen
Läs merRutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merbildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merPatientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare
2019-02-12 1 (2) Vård och omsorg Anette Nilsson Till regionernas projektansvariga för införande av Patientkontrakt Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare Nu finns
Läs merNärståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merMycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd
Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd Förbundsordförande i Njurförbundet Ledamot I styrgruppen för Centrum för personcentrerad vård (GPCC) Hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Läs merVärdegrund - att göra gott för den enskilde
Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merhur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam
Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merWorkshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016
Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 SNSF utbildningsgrupp Pia Johansson Anneli Jönsson Kerstin Lundström Resultat Studier har visat: 1. Patienter känner en ökad känsla av trygghet
Läs merChristèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna
ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård
Läs merYTTRANDE. Dnr S2018/03436/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 15 november 2018
YTTRANDE Dnr S2018/03436/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 15 november 2018 God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder
Läs mer