Analys av skador i virkestorkar
|
|
- Christian Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Analys av skador i virkestorkar En undersökning av betong i virkestorkar Analysis of damage in wood kilns A survey of concrete in drying kilns Författare: Uppdragsgivare: Handledare: Esteban Verdugo & Hassan Jama CBI Betonginstitutet AB & SP trä AB Ylva Edwards CBI Betonginstitutet AB & Carl-Gunnar Nyman SP trä AB Reza Forouzesh-Asl, KTH ABE Examinator: Examensarbete: Sven-Henrik Vidhall, KTH ABE 1 högskolepoäng inom Byggteknik och Design Godkännandedatum: Serienr: BD 014;61.
2
3 Sammanfattning Numera sker all industriell torkning av virke i sågverken i virkestorkar, som värms upp och därmed torkar virket till den optimala slutfuktkvot som tillönskas. Virkestorkar byggda i betong har länge varit ett stort problem för sågverksindustrin. Problematiken går tillbaka till 80-talet då man tvingades riva ett flertal torkar på grund av att betongtorkarna höll på att vittra sönder. Detta gällde för alla betongtorkar byggda fram till 70-talet. Det genomfördes i slutet på 90-talet en stor rapportundersökningen som behandlade de flesta typer av skador i betongtorkar. Fram tills idag har en närmare undersökning ej gjorts och det har fortfarande inte hittats standarder för reparation och underhåll som förlänger livslängden på betongtorkar. Sågverksindustrin förlorar varje år 10-tals miljoner kronor på reparationer och underhåll som i de flesta fall inte verkar fungera. Därför finns det en stor efterfrågan av tydliga instruktioner för val av material och hur dessa reparationer skall gå till. Rapporten behandlar den allmänna problematiken av skador som uppstår p.g.a. bland annat väldigt högt temperaturbelastade virkestorkar som är konstruerade i betong. Arbetet är uppdelat i två faser den ena fasen består av en teoridel som bland annat förklarar skadorna och dess uppkomst i betongtorkar. Den andra fasen behandlar en fältundersökning som genomfördes under rapportskrivningen samt de förslag till åtgärder som tagits fram. Denna rapport är en liten del av ett stort pågående projekt, där CBI Betonginstitutet och SP trä är projektutförare och samverkar med deltagande sågverk i Sverige och Norge samt leverantörer. Projektet ska mynna ut i en Guideline till sågverksindustrin, för att kunna utföra rätt reparationer med rätt materialval och därmed förlänga betongtorkarnas livslängd. Detta med utgångspunkt från fältundersökningens provtagningar. Nyckelord: virkestork, betongtork, neutraliseringsdjup, täckande betongskikt, syraangrepp, karbonatisering, tätskikt, tunnslip, borrkärnor I
4 II
5 Abstract Nowadays, all the process of industrial drying of lumber in sawmills are done in kilns, which the wood is heated and dried for the desired optimal moisture content. Timber drying kilns built in concrete has for a long time been a major issues for the sawmill industry. The problems goes as far back to the 80s when several wood kilns was forced to be demolished due to concrete kilns were about to crumble. This was mainly for all the concrete dries built up until the 70s. In the late 90's a report survey was carried out to investigate the damages that were inflicted in concrete dries. No other survey has been done since then and the report didn t give tangible standards for repairs and maintenance that extends the service life in wood kilns. The sawmill industry loses each year tens of millions on repairs and maintenance that hasn t shown any results of working. Therefore, there is a great demand of clear instructions for the selection of materials and how these repairs need to be done. The report deals with the general issues of very high temperature-loaded kilns constructed in concrete. The work is divided into two phases; one phase consists of a theoretical part including explaining of the damages and its emergence in the concrete kilns. The second phase deals with a field survey conducted during the report writing as well as the proposed measures have been developed. This report is one small part of a large ongoing project, where CBI and SP wood are the project implementers and interact with participating sawmills in Sweden and Norway and the suppliers. The project will culminate in a Guideline for the sawmill industry, to be able to perform the correct repair with proper materials and thereby extend the life of concrete kilns. This is based on field survey sampling. The project will culminate in a Guideline for the sawmill industry, to be able to perform the correct repair with proper materials and thereby extend the life of concrete drying. This is based on field survey sampling. Keywords: Kiln, concrete kiln, neutralization depth, concrete cover, acid attack, carbonation, waterproofing, thin sections, core samples III
6 IV
7 Förord Denna rapport är resultatet av ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design, som omfattar 180 högskolepoäng, vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Examensarbetet utgör den avslutande delen i programmet och har genomförts under våren/sommaren 014 i samarbete med CBI Betonginstitutet och SP Trä. Arbetet har varit väldigt givande och roligt, främst fältundersökningen som var mycket lärorik. Examinator på Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge har varit universitetsadjunkt Sven-Henrik Vidhall. Vi vill tacka Ylva Edwards, handledare på CBI samt Carl-Gunnar Nyman, handledare på SP Trä för ett stort stöd, bra kontakt och vägledning genom hela examensarbetets gång. Ett tack till Reza Forouzesh-Asl, vår undervisare samt handledare på KTH, för god handledning och bra råd. Tack till Daniel Nilsson, assisterande konsult på CBI, för hans goda kommentarer och råd under fältundersökningen. Ett tack till Julia Elazoua för stöd vid rapportskrivningen. Stockholm, augusti 014 Esteban Verdugo & Hassan Jama V
8 VI
9 Ordförklaring Avspjälkning: Att hela eller delar av det täckande betongskiktet spjälkas av. Ballast: Sten, sand, grus, som används vid tillverkning av betong. Basning: Vatten eller ånga tillsätts under torkningsprocessen, för att jämna ut torkningen av virket. Betongtorkar: Virkestorkar byggda i betong. Bom: I de områden där det låter bom är betongen sprucken eller skiktad, vanligtvis till följd av armeringskorrosion. Borrkärnor: Provkroppar av betong. Fenolftaleinlösning: En ph-indikatorvätska som innehåller b.la alkohol. Flygaska: Vid rökgasrening i t.ex. kraftverk avskiljs finkornigt pulver. Pulvret har liknande egenskaper som cement och kan användas som tillsatsmedel i betong. Karbonatisering: Koldioxid från den omgivande luften som med tiden tränger in i betongen varvid en reaktion sker mellan betongens kalciumhydroxid och den inträngda koldioxiden. Neutralisering: En kemisk reaktion mellan syror och koldioxid i virkestorkar som orsakar en neutralisering av betongen. Neutraliseringsdjup: Ett mått på neutraliseringens inträngningsdjup. Vct: Förhållandet mellan vatten och cement i betongen. Tunnslip: Extremt tunna skivor av betong som tillverkas med bestämd slipteknik. Dessa skivor blir ca 0.0 mm och undersöks med mikroskop. Täckande betongskikt: Det täckande lagret av betong från betongytan fram till armeringen. Täckskiktsavskalningar: Sker oftast vid armeringskorrosion, då armeringen sväller upp och det täckande betongskiktet klyvs. Silika: Vid rökgasrening i t.ex. industrier separeras mycket finkornigt pulver. Pulvret har liknande egenskaper som cement och kan användas som tillsatsmedel i betong. Slagg: Finkornigt pulver som fås via malning av granulerad masugnsslagg. Pulvret har liknande egenskaper som cement och kan användas som tillsatsmedel i betong. VII
10 VIII
11 Innehåll Sammanfattning... I Abstract... III Förord... V Ordförklaring... VII 1. Inledning Bakgrund Syfte Metodik Avgränsningar Behov.... Virkestorkar....1 Vad är en virkestork?.... Kammartork (Satstork) Vandringstork (kanaltork, progressiv tork) Skador på betong i virkestorkar Betong Nedbrytning av betong i virkestorkar Skador som inträffar i virkestorkar Aggressiv miljö Fältundersökning Karl Hedin, Krylbo Bergqvist Insjön Begna Bruk Bergene Holm AS Moelven Notnäs Moelven Edane Moelven Norsälven JGA Linneryd IX
12 . Enkät Enkät Åtgärder Tätning av sprickor Tätning av fogar Tätskiktsbeläggning för väggar, mellanbjälklag och tak Diskussion och resultat Slutsats Källhänvisning Bilagor Kontaktlista inför fältundersökningen Bilder Exempel bilder på dåliga torkar Enkätformulär Sammanställning av enkätsvaren Tabell av mätvärden för täckandebetongskikt från fältundersökningen Tabell av mätvärden för neutraliseringsdjup från fältundersökning X
13 1. Inledning Rått virke innehåller mycket fukt och måste torkas (till minst 0 % fuktkvot) så snart som möjligt efter sågning, för att därmed skydda träet mot olika typer av skadeangrepp. Friluftstorkning, eller så kallad brädgårdstorkning, var fram till 190-talet den dominerade metoden 1. Det var då naturens uppgift att torka virket, och detta utfördes utomhus under tak för att skydda träet mot väder och vind. Torktiden varierade beroende på årstid och kunde ligga på till 1 månader. 1.1 Bakgrund I början av 190-talet ändrades metoden för torkning av sågat virke i Sverige, och all industriell torkning utförs numera i torkkammare som värms upp med varm luft. Torktiden sänktes därmed rejält och ligger idag på cirka till 8 dygn. Brädgårdstorkning rekommenderas inte i stora sågverk eftersom torktiden blir alldeles för lång, och produktionen därför inte lönsam. Vid friluftstorkning blir inte heller virkets fuktkvot lägre än 17-18%, vilket inte är tillräckligt för snickeriprodukter. Ofta krävs att virket håller en betydligt lägre fuktkvot. Till en början var torkbyggnaden gjord av trä, men i slutet på 190-talet började man istället bygga i betong. I slutet av 1980-talet revs ett flertal söndervittrade virkestorkar i betong och ersattes av nya i rostfri plåt. Vid torkning placeras virket i torkbyggnaden, som värms upp med hjälp av varm luft. Fläktar finns installerade i torkbyggnaden för att påskynda torkprocessen genom att låta den varma luften cirkulera genom virket. Torktemperaturen för virkestorkar i Sverige höjdes succesivt från ca 0 C till 7 C under 1970-talet, vilket förde med sig att inomhusmiljön i torkarna förändrades. I takt med att inomhusmiljön förändrades ökade också koncentrationen av ättiksyra och myrsyra i torken och miljön blev därmed mer aggressiv mot betongen. Med ökad temperatur, ökar även ångtrycket i torken vilket medför att den sura fukten tränger in snabbare i betongen. Efterhand börjar därför betongen vittra sönder och spricka till följd av bland annat armeringskorrosion. Det är många virkestorkar i betong som idag är i stort behov av reparation och underhåll. Guideline och instruktioner för val av betong och ballast vid betongreparation finns sedan tidigare (1999), men behöver uppdateras. Nya material för ytbehandling och skydd av betong har tillkommit på marknaden, men man har på de flesta sågverk inte tillräckligt med kunskap om hur materialen kan användas. Det är därför viktigt att denna kunskap tas fram och förmedlas till sågverken på ett lämpligt sätt så att onödiga skador kan förebyggas i tid och virkestorkens livslängd därmed kan förlängas. 1 (Björn Esping, 1977) (Edwards, Ylva CBI Betonginstitutet, 014) (Edwards, Ylva CBI Betonginstitutet, 014) 1
14 1. Syfte Många virkestorkar i Sverige är i behov av upprustning och renovering bland annat p.g.a. skador som uppkommit i konstruktionsdelar av betong. Problemet med skador i betongtorkar har funnits sedan 1970-talet. Trots tidigare studier finns en rad obesvarade frågor om hur man bör reparera, bygga och underhålla dessa byggnader för att kunna uppnå optimal livslängd. Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera skador som uppkommit på ett antal befintliga virkestorkar konstruerade i betong, och därefter komma med förslag på möjliga reparationsåtgärder. 1. Metodik Litteratur om virkestorkar och skador på betong i virkestorkar har förmedlats genom CBI och SP Trä. Information har även erhållits via sökmotorerna Google, Primo och Diva. En fältundersökning som omfattar åtta utvalda virkestorkar ingår. Tillståndsbedömning och provtagning för laboratorieanalys har genomförts. Ett enkätformulär har skickats till respektive sågverk. Enkäten baseras på frågor som ställs i en tidigare rapport från 1999 om Skador i virkestorkar. 1.4 Avgränsningar Litteraturstudien begränsas till virkestorkar i betong och de skador som kan uppstå på betong till följd av den aggressiva miljön, samt möjliga åtgärder för att förhindra dessa skador. Fältstudien begränsas till besök, tillståndsbedömning och provtagning i totalt åtta sågverk med virkestorkar byggda i betong. Förslag till möjliga åtgärder vad gäller reparation och underhåll av dessa betongtorkar tas fram. Även enkäten gäller endast dessa åtta sågverk.
15 1. Behov Enligt en forskningsrapport från 1999 ( Skador i virkestorkar ) uppskattas nästan hälften av alla betongtorkar i Sverige ha skador. Även i andra länder, såsom Finland och USA, har man samma problem med virkestorkar i betong, enligt rapporten. Det saknas fortfarande standarder/normer för hur man skall komma till rätta med och åtgärda de skador som uppkommer i torkhusen till följd av den aggressiva miljön (hög temperatur och fuktighet, stora temperaturväxlingar, lågt ph etc). Reparations- och underhållsbehovet är idag mycket stort och tydliga anvisningar beträffande utförande och materialval efterfrågas. Reparationer för ungefär kr/m sågad vara genomförs ändå med upprustningsmaterial som tyvärr ofta inte fungerar i den aggressiva miljön. Materialen har som regel inte provats ut för det tilltänkta användningsområdet och klarar därför inte de påfrestningar som uppstår under drift. 4 För många svenska sågverk har avkastningen varit mycket låg under de senaste tio åren och man har därför inte haft tillräckligt med resurser för nybyggnation av torkhus, utan har istället genomfört en del reparationsåtgärder för befintliga skadade torkar enligt metoder som föreslagits av en rad företag i branschen. Beställaren saknar ofta kompetens inom reparation av virkestorkar, vilket kan leda till en hel del misstag. Det finns för lite kunskap hos både beställare och utförare vad gäller materialval, krav och regler för hur kemiska preparat skall användas och reparationsresultatet kan många gånger bli dåligt. Bortsett från detta, finns även ett fåtal företag som är mycket skickliga inom området. 6 Det finns en rad produkter och system på marknaden som kan tänkas fungera bra som tätskikt och skyddsbeläggning på betong i virkestorkar. Metodik för laboratorieprovning och utvärdering av ett materials resistens mot den aggressiva miljön saknas emellertid och behöver utvecklas. Motsvarande metodik har tagits fram för skyddsbeläggning på betong i biologiska behandlingsanläggningar med aggressivt lakvatten från matavfall (Boubitsas m fl, 010, Edwards m fl, 010, Edwards m fl, 01). Detta utvecklingsarbete kan ligga till grund för den motsvarande metodik som bör tas fram även för virkestorkar. Sågverksindustrin påpekar att man erfarenhetsmässigt har provat olika slags tätskikt för betong i virkestorkar under flera år, och att detta har lett fram till att man i en del fall lyckats förebygga frätskador i den sura torkmiljön. Men det råder fortfarande stor brist på mer vetenskapliga undersökningar som visar hur olika typer av tätskikt fungerar i den aktuella miljön. 7 4 (Nyman, 014) (Edwards, Ylva CBI Betonginstitutet, 014) 6 (Edwards, Ylva CBI Betonginstitutet, 014) 7 (Edwards, Ylva CBI Betonginstitutet, 014)
16 4
17 . Virkestorkar.1 Vad är en virkestork? Svenskt virke är av väldigt bra kvalité jämfört med andra länder, där torkning av virke inte förekommer i en så kallad virkestork 8. Sågverksindustrin bygger vanligtvis virkestorkar i betong och stål- resp. aluminium, där stål och aluminium är den mer moderna varianten 9. I de svenska sågverken torkas ca 9 % av all sågat virke i en virkestork och ca % torkas i s.k. brädgårdstorkning 10. I en virkestork kan torktemperaturen variera mellan ca C under torkningsprocessen 11. I allmänhet är virkestorkar försedda med en rad installationskomponenter som behövs för att genomföra torkprocessen: Värmesystem som tillför värme i torkbyggnaden genom exempelvis ett värmebatteri. Ventilationssystem för att reglera luftfuktigheten. Styrsystem som bland annat reglerar klimatet i torken med hjälp av ett torkningsschema. Ett sådant schema skapas innan torkningen inleds och beror på vilken typ, kvalité, tjocklek och slutfuktkvot m.m. som gäller för virket som skall torkas. Det finns flera olika varianter av styrsystem som reglerar och styr torkprocessen. Torkporten och torkbyggnaden bör vara täta och väl isolerade. De flesta virkestorkar är försedda med ovan nämnda komponenter, som justerar klimatet i torken och ser till att torkningen uppnår sitt ändamål med hjälp av en artificiell konvektion. 1 Virkestorkar delas i huvudsak in i två kategorier, kammartorkar och vandringstorkar. Det finns även andra torkmetoder som t.ex. FB (Feed Back Tork), TC (Tvärcirkulationstork) och OTC (Optimized two stage continuous)-tork. Dessa torkar utgör emellertid endast speciella tillämpningar av de två först nämnda kategorierna.1 En kammartork kallas också för satstork, och en vandringstork kan gå under benämningen progressiv tork, kontinuerlig tork eller kanaltork. 1 Den största skillnaden mellan kammartork och vandringstork är att klimatet i vandringstorken förändras längs med torkens längdriktning samtidigt som virket förflyttas med tiden, medan virket i kammartorken är stillastående under hela torkningsförloppet samtidigt som klimatet förändras med tiden. Kanaltorken är lämplig för större produktioner av likartat virke medan kammartorken är avsedd för mindre produktioner ( 9 (Björn Esping, 1977) 10 ( 11 (Nyman, 014) 1 (Edström, 006) (JARTEK) 1 (Björn Esping, 1977) 14 (Björn Esping, 1977) (Brands, 1984)
18 . Kammartork (Satstork) Kammartorken är den äldre varianten av virkestork. När virket lastas in i torken och portarna sluts varierar, som redan nämnts, klimatet och luftfuktigheten med tiden medan virkespaketen står still. Kammartorken är avsedd för svårtorkade virkestyper och är som regel utrustad med ett basningssystem som innebär att man tillsätter vatten eller ånga i luften under torkningsförloppet. Basning utförs för att jämna ut massflödet av vattenångan från virket som varierar under torkningen. 1 I de flesta fall är kammartorken också utrustad med reversibla axialfläktar, som ser till att cirkulationsluften strömmar tvärs över virkets längdriktning eller tvärs igenom virkets breddriktning. Fläktarna är oftast är installerade över eller parallellt med virkespaketen. Syftet med reversibla axialfläktar är att få en jämn uttorkning av virket. 16 Torken har god flexibilitet vid torkningsprocessen och det är relativt enkelt att växla mellan slutfuktkvoter för olika torksatser (Björn Esping, 1977) (Edström, 006) 16 (Björn Esping, 1977) 17 (Björn Esping, 1977) 6
19 . Vandringstork (kanaltork, progressiv tork) Det finns flera olika varianter av vandringstork såsom t.ex. progressiv tvärcirkulationstork och progressiv längdcirkulationstork i en eller flera zoner. Klimatet varierar i varje zon i en progressiv tork med flera zoner. I vandringstorkar överförs virket längs med torkens längdriktning under specifika tidsintervaller genom ett rälsburet vagnsystem. 18 Moderna vandringstorkar är vanligtvis utrustade med en extra zon där konditionering av virket sker. Detta bidrar till att virkets fuktkvotsgradient minskar och virkets kvalitét förbättras. De nutida progressiva torkarna är ofta försedda med ett värmeåtervinningssystem. 19 Massflödet av vattenånga i en vandringstork är större och mer konstant under torkningsförloppet än i en kammartork. Luftfuktigheten kan enkelt justeras via ventilationssystemet och basning förekommer därför inte. 0 Vandringstorken är den mer energieffektiva varianten av virkestorkar, och har en jämn samt lägre värmeförbrukning än kammartorken. Luften i de olika klimatzonerna kan återanvändas. En nackdel med kanaltorken är att det är svårt att skifta mellan olika torkscheman eftersom vandringstorken är beroende av virkets luftmängd och vattenavdunstning. I grunden är kanaltorken konstruerad med liknande maskinell utrustning som i kammartorken (Björn Esping, 1977) 19 (JARTEK) 0 (Edström, 006) 1 (Björn Esping, 1977) (Edström, 006) 7
20 8
21 . Skador på betong i virkestorkar.1 Betong Betong har mycket god beständighet, formbarhet och hållfasthet och är bland annat därför det mest använda materialet inom byggkonstruktion. Betong består av vatten, cement och ballast (sand, grus och sten i lämplig storlek). Ibland tillsätts små mängder av tillsatsmedel för att förbättra betongens egenskaper i något avseende. Exempel på kemiska tillsatsmedel är polykarboxylat som gör att betongen flyter ut lättare vid gjutning. Tillsatsmaterial såsom silika, slagg och flygaska förekommer också och har använts i betong till virkestorkar, eftersom det kan förväntas att tillsatserna förbättrar syrabeständigheten. Mer ingående studier om effekten av dessa tillsatsmedel i den aktuella torkhusmiljön saknas emellertid. 4 Det man i vanliga fall menar med cement är så kallad Portlandcement som framställs av finmalen kalksten och lera som bränns vid mycket hög temperatur. Vatten och cement blandas till cementpasta. Cementpastan har till uppgift att binda samman ballastkornen. Vattencementtalet är avgörande för cementpastans och betongens egenskaper och förkortas Vct. Reducerat Vct innebär att betongen blir tätare, och som regel mer högpresterande. Vct bör ligga på högst 0,4 i sura miljöer enligt rekommendation i Betonghandboken. Ballasten skall vidare inte vara alkalireaktiv eftersom den sura miljön i torkarna då kan påskynda reaktionen mellan alkaliska beståndsdelar och ballast. 6 Beträffande exponeringsklasser för inverkan av miljö definieras sex olika typer av exponering i SS EN 06-1 med rekommenderade gränsvärden för betongsammansättning och egenskaper för betong i olika miljöer. En av dessa miljöer benämns Kemiskt angrepp och innehåller tre klasser. Ingen av dessa klasser speglar emellertid miljön i en virkestork på tillfredsställande sätt. (Burström, 008) (Ylva Edwards, 014) 4 (Andreasson, o.a., 1999) (Burström, 008) 6 (Andreasson, o.a., 1999) 9
22 . Nedbrytning av betong i virkestorkar Den omgivande aggressiva miljön i virkestorkar har en negativ inverkan på betong. Eftersom att den utsätts för fysiskt- samt kemiskt nedbrytning och även armeringskorrosion. Dessa nedbrytningsmekanismer kan påverka betongkonstruktionens egenskaper ogynnsamt, beroenden på vilken påfrestning den utsätts för och i vilken grad. Den mest förekommande orsaken till nedbrytning av betong i virkestorkar är: Fysisk nedbrytning Kemisk nedbrytning Armeringskorrosion Fysisk nedbrytning av betong innebär exempelvis frost- och saltsprängning samt temperatur- och fuktrörelser som angriper betong och leder till att skador bildas i materialet. Frostsprängning kan förekomma på betong och innebär att vatten som finns i porerna fryser till is. Om betongen utsätts för tillräcklig höga tryck vid isbildningen, sprängs betongen sönder från insidan. 7 Det kan också förekomma att betongen utsätts för salthaltigt vatten före eller under frysningen, vilket medverkar till att frostpåfrestningen ökar. I fallet med betongtorkar är det därför viktigt att undersöka vattnet som används i torkarna för t.ex. basning. För att motverka frostsprängning kan det behövas extra luftporer som tillsätts vid utförandet i betongen och kallas för luft porbildande tillsatsmedel. 8 Andra faktorer som har inverkan på frostbeständigheten är vattencementtalet d.v.s. vct, konsistensen i betongen, fuktkonditioneringen och cementtypen. För närmare beskrivning av dessa faktorer hänvisas till Betonghandbok, Reparation. Temperatur- och fuktrörelser kan ge så stora påfrestningar på betongens ytskikt att de ger upphov till sprickbildning. Vid väldigt stora variationer av temperatur och även vid avsvalning av betongens hårdnande sker s.k. temperatursprickor i betongtorkar. Vid uttorkning av betongens hårdnande krymper materialet och därför är det relativt svårt att förhindra sprickbildningen. 9 Då temperaturen är väldigt extrem och förändras drastiskt i virkestorkar är möjligheten för genomgående sprickor väldigt stor. Vittring av betongytor förekommer i torkar och kan vara en kombination av temperaturväxlingar, kemiska angrepp samt frostsprängning. Exempelvis kan kemiska angrepp tränga sig in i betongen genom sprickor som uppkommer via temperaturrörelser eller frostsprängning. 0 7 (Burström, 008) 8 (Sven G Bergström, Göran Möller, Paul Samuelsson m.fl., 1987) 9 (Burström, 008) (Andreasson, o.a., 1999) 0 (Andreasson, o.a., 1999) 10
23 Kemisk nedbrytning av betong sker vanligtvis av sura angrepp. Oftast sker kemiska angrepp i fuktiga miljöer, vilket är fallet med virkestorkar där den relativa fuktigheten är nära 100 % under torkprocessen. Det finns två olika varianter av kemiska angrepp. Den första varianten av angrepp är t.ex. vätskor som föses in i porös betong och löser upp viktiga ämnen som binder ihop materialet. Detta förekommer exempelvis i betongtorkar i form av kalkurlakning, vilket innebär att surt vatten (vatten med lågt ph-värde) tränger in genom otäta ytor i betongen och löser ut kalciumhydroxid som bildats via den kemiska reaktionen mellan cement och vatten. Oftast leder kalkurlakning till att betongens hållfasthet försämras. Ju surare vätskan, som strömmar in i betongen är, desto snabbare ökar angreppshastigheten. Den andra varianten av angrepp orsakas av komponenter som existerar i materialet eller som tränger in i betongen och som resulterar i en kemisk reaktion. Ett exempel på detta är alkaliballastreaktioner, som inträffat i virkestorkar. Det sker reaktioner mellan ballast som innehåller alkalilöslig kiselsyra och cementpastans alkalirika vatten som finns i betongens porer. Dessa reagerar med varandra och bryter ned betongen inifrån, vilket leder till att bland annat inre sprickor och vittring av betong uppstår. För att motarbeta dessa två kemiska angrepp fastställs två faktorer av betongens egenskaper: Betongens kemiska samansättning. Betongens permeabilitet (täthet), som bestämmer nedbrytningens hastighet. Med ökande temperatur, ökar även hastigheten för kemiska reaktioner. Detta har påvisats i betongtorkar med t.ex. ballastreaktioner. Dock beskrivs i rapporten från 1999 skador i virkestorkar, bilaga, inledande litteraturstudie att en kombination av surt vatten och hög temperatur ej skulle påverka angreppshastigheten, vilket påstås av Rombén & Hjort, I normalfall ökar angreppen med förhöjd temperatur och med hänsyn till detta skriver författaren från rapporten att angreppshastigheten ändå kan antas öka. 1 Armeringskorrosion bidrar till att armeringens lastupptagningsförmåga försämras pga. att tvärsnittarean minskas samtidigt som stålet sväller upp. Detta innebär att stålets volym ökar och inre tryck i betongen uppstår. De inre trycken blir alldeles för höga och betongen klarar inte av att motstå trycken och därför börjar materialet stegvis spricka längsmed armeringen. Vid armeringskorrosion kan det också förekomma att hela eller delar av det täckande betongskiktet spjälkas loss samt s.k. täckskiktsavskalningar. Hörnavspjälkningar är vanligt förekommande i väggelement som oftast är anslutna mot golv i betongtorkar. Armeringskorrosion kan skyddas av betongens naturliga PHvärde. Armeringsstålet sägs vara i passivt tillstånd då PH-värdet överstiger 1,. När PH-värdet sjunker, vilket kan inträffa via syraangrepp eller karbonatisering börjar armeringen att korrodera. En karbonatiseringsfront bildas i betongen där PH-värdet är mindre än 9 och vid andra sidan av fronten finns en okarbonatiserad betong med relativt högt PH-värde. Armeringen börjar rosta först när fronten når stålet. Men armering kan även rosta när PH-värdet är högt, om det finns kloridjoner vid armeringen av hög koncentration. För att påskynda hårdnadet av betong blandades tidigare kalciumklorid i betongen. 1 (Andreasson, o.a., 1999) (Burström, 008) (Sven G Bergström, Göran Möller, Paul Samuelsson m.fl., 1987) (Andreasson, o.a., 1999) (Burström, 008) (Burström, 008) (Sven G Bergström, Göran Möller, Paul Samuelsson m.fl., 1987) 11
24 Korrosion av armeringsstål förekommer som tidigare nämnt även av de sura angrepp som betongtorkar utsätts för. I dessa fall är det under torkningsprocessen då syror från virket upplöses och bidrar till en neutralisering av betongen. De tre nämnda korrosionsprocesser uppstår i virkestorkar. 4 Det sammanfattas även i rapport 1999 skador i virkestorkar, bilaga, inledande litteraturstudie att om betongen är av god kvalitet och täckande betongskiktet av normal tjocklek, så borde söndervittrad betong icke antas som märkvärdig i en 0-0 års period. Eftersom att det inte skulle utsätta konstruktionen för risk för ras. Men med en normal tjocklek av täckande betongskikt skulle koldioxiden och syror kunna förorsaka en neutralisering av betongen och därmed bilda armeringskorrosion i tidigt skede. Ökad klorid- och fukthalt medverkar också till en ökning av korrosionshastigheten. Neutraliseringsdjupet ökar maximalt ca 1mm/år enligt en undersökning som gjorts av torkar med våt- och torrtemperaturer på 60 respektive 8. Då har vct varit 0,6 i dessa undersökta torkar. Därför bör det ställas krav på vattencementtalet i samband till täckande betongskiktet. Det har rekommenderats i Betonghandbok, material att för betong i fuktig inomhusmiljö såsom t.ex. badhus, badrum, processindustri m.m. bör täckande betongskiktet vara minst mm och vct vara mindre än 0,. 6 4 (Andreasson, o.a., 1999) (Andreasson, o.a., 1999) 6 (Andreasson, o.a., 1999) 1
25 . Skador som inträffar i virkestorkar Skador som har observerats i virkestorkar för väggar, tak och golv av betong är: Sprickor av olika slag Lossnande och/eller otäta fogar Avflagnande tätskikt (skyddsmålning) Avspjälkning Vittring och kalkurlakning (se avsnitt. Nedbrytning av betong i virkestorkar) Armeringskorrosion (se avsnitt. Nedbrytning av betong i virkestorkar) Detta framgår av litteraturen, tidigare genomförda studier (se kapitel 4) och de fältundersökningar som genomförts i denna studie (se kapitel ). Skador i betongväggar lokaliseras ofta på plats med hjälp av bomknackning. Bom orsakas som regel antingen av armeringskorrosion eller av dålig vidhäftning mellan konstruktionsdelar. Det finns ofta sprickor eller skiktningar i betongen i områden där bom registrerats. Felaktigt genomförda reparationer är vanligt förekommande i virkestorkar. En del reparationer kräver formsättning. Det finns exempel på lagningsarbeten med formar, där hylsor gjort genomgående hål i betongelement. Eftersom täthet i virkestorkar är ett krav har man efteråt försökt täta till de hål som skapats, utan att tätningen fungerat. Dessa formar anses därför olämpliga vid betongreparationer i virkestorkar. 7 Sprickor av olika slag förekommer i virkestorkar i relativt stor omfattning och det finns ett antal olika orsaker som bidrar till att denna typ av skada uppstår. Flera mekanismer bidrar till töjningsrörelser i betongen. När den aktuella töjningen överstiger den s.k. gränstöjningen spricker betongen, eftersom töjningen då uppnått sitt maximum. Sprickor som uppstår i samband med gjutning är exempelvis sättsprickor och sprickor till följd av plastisk krympning. Krympsprickor kan uppstå redan under de första timmarna efter gjutning, men också långt senare. Andra mekanismer som leder till att sprickor uppstår är, som tidigare nämnts, stora temperaturväxlingar, kemiska angrepp från den aggressiva miljön, cementballastreaktioner och armeringskorrosion (se avsnitt.). Grova genomgående sprickor kan leda till stora värmeförluster och fuktgenomträngning i virkestorkar. 8 Lossnande och otäta fogar är också ett vanligt förekommande problem för främst prefabtorkar. Orsaken till detta anses vara dåligt fogmaterial eller dåligt utfört arbete som leder till dålig vidhäftning mellan fogmaterial och betongelement. Pressade byggscheman är en bidragande orsak i sammanhanget. 9 7 (Andreasson, o.a., 1999) 8 (Andreasson, o.a., 1999) (Sven G Bergström, Göran Möller, Paul Samuelsson m.fl., 1987) 9 (Andreasson, o.a., 1999) 1
26 Avflagnande tätskikt beror sannolikt på de höga temperaturer, kraftiga temperaturväxlingar och varierande ångtryck som uppträder i virkestorkar. Men det saknas ännu undersökningar som visar hur tätskikten påverkas i just denna typ av miljö. Om nya torkar byggs enligt givna rekommendationer, d v s med bland annat tillräckligt syrabeständig och tät betong, behövs eventuellt ingen skyddsbeläggning, enligt slutsatser från Andreasson et al Befintliga torkar är emellertid byggda i betong av varierande kvalitet och uppvisar i många fall omfattande skador. Enligt uppgift från sågverksindustrin har tätskiktsbeläggningar i vissa fall fungerat bra som skydd mot frätskador på betongen. Forskning under senare tid kring betong i aggressiva miljöer pekar också på behovet av tätskikt och skyddsbeläggning (Ylva Edwards, Gunilla Henriksson, 01). En sådan anläggningsmiljö är biologiska behandlingsanläggningar med påverkan från surt lakvatten från matafall vid hög temperatur, en miljö som i många avseenden liknar den aggressiva miljön i virkestorkar. Det är därför högst troligt att någon typ av skyddsbeläggning behövs också i virkestorkar för att skydda betongen från den kemiskt aggressiva miljön som råder där. Skador i form av avspjälkningar kan uppstå till följd av felaktig eller oförsiktig hantering av konstruktionsdelar. Hörnavspjälkningar kan som tidigare nämnts orsakas av armeringskorrosion (Andreasson, o.a., 1999) 14
27 .4 Aggressiv miljö Virkestorkar är miljön, som nämnts tidigare, mycket aggressiv, och bärande konstruktionsdelar påverkas av olika angrepp. I detta avsnitt listas mycket kortfattat de vanligaste angreppen. Den aggressiva miljön i en virkestork beror i huvudsak på följande faktorer: Sur och fuktig luft Höga temperaturer samt stora temperaturväxlingar Sur och fuktig miljö i virkestorkar har en negativ inverkan på betong. I tidigare ofta nämnda studie (Andreasson et al 1999) togs prover av kondensvatten ut från åtta virkestorkar och analyserades i laboratorium. Resultaten visar att vattnet hade lågt ph-värde, ca,9 4,6. Det sura klimatet orsakas delvis av de syror som frigörs ur virket vid torkning. När det obundna vattnet i virket avdunstar släpps organiska syror såsom t.ex. ättiksyra och myrsyra ut. Vanligtvis brukar nedbrytningsprocessen vid denna typ av påverkan gå långsamt, men eftersom virket befinner sig i en miljö med hög temperatur och fuktighet ökar angreppshastigheten. Aggressiviteten beror också på syrans förmåga att lösa kalcium salter. 41 Höga temperaturer som förekommer i virkestorkar kan d.v.s. nå upp till 10 0 C under uppvärmningsfasen och när den är avstängd kan temperaturen sjunka mer än 70 0 C, beroende på utomhus klimaten. Hur betong påverkas av höga temperaturer i kombination med surt angrepp har inte påträffats i litteratur. I torkar kan temperaturen växla mellan olika konstruktionsdelar. På grund av det kan sprickor förekomma. För minska risken för sprickor bör den maximala temperaturskillnaden över tvärsnittet inte överstiga 0 0 C, enligt Betonghandboken (Andreasson, o.a., 1999) 4 (Andreasson, o.a., 1999) 1
28 16
29 4. Fältundersökning Åtta besök vid olika sågverksindustrier runt om i landet, och i Norge, har genomförts. Dessa är: JGA Linneryd Moelven Edane Moelven Norsälven Karl Hedin Bergkvist Insjön Moelven Notnäs Bergene Holm, Haslestad Begna Bruk Vid några av besöken kom företagets representant (kontaktperson) med önskemål om vilka specifika virkestorkar som skulle undersökas, men för de flesta av besöken var det Daniel Nilsson (assisterande konsult på CBI), som valde. Han utgick bland annat ifrån att mätningarna och uttagna prover skulle kunna visa på: Skadeorsaker Eventuell risk för armeringskorrosion Konstruktionens skick i allmänhet För alla utvalda betongtorkar ingick: Bomknackning Mätning av täckande betongskikt Mätning av neutraliseringsdjup Uttagning av borrkärnor Kartering av skador Granskning av ritningar (där detta fanns) Okulär undersökning/granskning för att: o bestämma lämpliga platser för mätningar och provtagning o få en uppfattning om konstruktionens kondition o upptäcka skador eller konstruktionsmissar som är direkt farliga för konstruktionens o bärighet o se om det fanns misstankar om ballastreaktioner Mätningar av täckande betongskikt och neutraliseringsdjup utfördes på 6 mätplatser, varav på väggar och resterande på mellanbjälklag eller takets underkant. Vid varje mätplats gjordes flera mätningar. Medelvärde, standardavvikelse, max- och minvärden beräknades. Se följande avsnitt i kapitlet samt bilagorna 1.6 och
30 Varje besök inleddes med en orientering genom sågverket med respektive företags kontaktperson. Efter orienteringsrundan bestämdes vilka torkar som skulle undersökas. Först gjordes en okulär bedömning av de olika skadorna, som också fotograferades. Väggarna bomknackades, d v s knackades med en hammare på betongens yta för att lokalisera skador. Mätningar av neutraliseringsdjup och armeringens täckande betongskikt genomfördes därefter. Det täckande betongskiktets tjocklek mättes med en elektromagnetisk täckskiktsmätare och jämfördes mot neutraliseringsdjupet. Slagborrmaskin användes för att borra hål i betongväggarna och mäta neutraliseringsdjup med hjälp av fenolftaleinvätska. Vätskan ändrar färg när betongen har så pass högt ph-värde att den fortfarande skyddar armeringen. Det djup vid vilket indikatorvätskans färg slår om till lila utgör neutraliseringsdjupet och mättes med ett skjutmått. Avslutningsvis togs flera borrkärnor (betongprov) ut från väggar, tak och mellanbjälklag med hjälp av diamantborrmaskin. Borrkärnorna undersöks vid CBI:s laboratorium. Undersökningen innefattar bland annat tunnslipsanalys. Kondensvatten från torkarna har också tagits ut för laboratorieanalys. 18
31 Bilderna 1-4 visar hur en del av tillståndsbedömningen gick till. Bild 1: Elektromagnetisk täckskiktsmätare används för att indikera vart armeringen befinner sig i betong (vertikalt samt horisontellt). Bild : Betongytan borrades med slaggborrmaskin för att sedan applicera indikatorvätskan och därmed mäta neutraliseringsdjupet. Bild : Diamanborr användes för att borra ut cylindriska borrkärnor. Bild 4: Hål i väggelement. I de mindre färgade hålen mättes neutraliseringsdjupet och ur det stora hålet togs det ut en borrkärna. 19
32 4.1 Karl Hedin, Krylbo Tillståndsbedömning utfördes här i tre platsgjutna kammartorkar (tork 8,10 och 11) som var byggda år 199, i betongkvalitet K4 II (enligt ritning). Följande skador observerades vid undersökningen av de respektive torkarna. Kammartork 8: Avspjälkning på vägg (nedre del) Bom i vägg (nedre del) Armeringskorrosion (se bilaga, bild ) Sprickor i väggelement (de flesta sprickorna befinner sig längre in i torken mot anslutning till den inre väggen, se bilaga, bild 6) Vida sprickor, där man genomfört nypågjutning av betong (se bilaga, bild 7) Avflagad skyddsmålning från väggar och bortvittrad cementpasta Sprickor i betonggolv Kammartork 9: Flagnande skyddsmålning (se bilaga, bild 8) Genomgående sprickor i väggelement (se bilaga, bild 9) En liten hörnavspjälkning i kammarens inre vägg (högra hörn) Bortvittrad cementpasta i väggar Kammartork 11: Relativt grova sprickor i väggelement (de flesta sprickorna finns i väggarna som ligger längre in i torken, se bilaga, bild 10) Bortvittrad cementpasta i golv och väggar (se bild 11) Reparationer som genomförts torkarna är: Gjutning av nya väggar (utom i kammartork 11) Gjutning av golv Renovering har gjorts i väggarna på kammartorkarna 8 och 9 år 004. Man hade gjutit om väggen med rostfri armering och mindre väggtjocklek i virkestorken, för att ge mer utrymme åt virket. Golvet har återgärdats i torkarna 8, 10 och 11 år 01. De gamla golven togs då bort och det gjordes nya pågjutningar med golvtjocklek 00 mm. Kammartorkarnas grund förstärktes med pålning för att motverka sättningar. Mätning av täckande betongskikt genomfördes och borrkärnor togs ut från väggarna i kammartorkar 8 och 10. Mätvärden av täckande betongskikten och neutraliseringsdjup togs endast från en vägg i tork 8. I tork 10 togs mätvärden från tre olika väggar. Erhållna resultat visas i diagram 1 och nedan. 0
33 [mm] Neutraliseringsdjup Medelvärde Standardavvikelse Min-värde Max värde V1 V V V4 Kam.tork 8 Kam.tork 10 Kam.tork 10 Kam.tork 10 Diagram 1, Karl Hedin, Krylbo: Mätvärden togs från en mätplats (vägg) i kammartork 8 och från tre mätplatser (vägg) i kammartork 10. Täckande betongskikt Medelvärde Standardavvikelse Min-värde [mm] V1 V V V4 0 Kam.tork 8 Kam.tork 10 Kam.tork 10 Kam.tork 10 Diagram, Karl Hedin, Krylbo: Mättvärden togs från en mätplats (vägg) i kammartork 8 och från tre mätplatser (vägg) i kammartork 10. Benämningarna för de konstruktionsdelarna som mättes är följande: V = vägg 1
34 4. Bergqvist Insjön Undersökningen gjordes i tre kammartorkar (kammartork nr 8, 9, 17) som var byggda i prefabricerade betongelement. Kammartorkar 8 samt 9 var byggda år 1988 och tork 17 var byggd 199. Kammartork 17: Vida sprickor i väggelement (se bilaga, bild 1) Härdplastbeläggningen i väggar har flagnat (se bilaga, bild 1) Bortvittrat cementpasta i väggar (se bilaga, bild 1 och 1) Kammartork 9: Relativt stora sprickor i HDF- bjälklag samt kalkurlakning syntes till vid sprickorna (se bilaga, bild 14) Ett bom område och sprickor identifierades i den innersta väggen (se bilaga, bild 18) Relativt små frätskador på härdplastbeläggningen Relativt små sprickor i väggar (nedre del) Fogmassor har lossnat mellan väggelementen (se bilaga, bild 0) Relativt små sprickor samt kalkurlakning på HDF-bjälklaget (se bilaga, bild 19) Kammartork 8 (likartade skador av tork 9, dock i sämre tillstånd): Ett bom område samt sprickor identifierades i den innersta väggen (se bilaga, bild ) Relativt små frätskador på härdplastbeläggningen och cementpastan Relativt små sprickor i väggar (nedre del) Fogmassor har lossnat mellan väggelementen (se bilaga, bild ) Sprickor samt kalkurlakning på HDF-bjälklaget (större sprickor än i tork 9, se bilaga, bild 4) Golvets cementpasta har vittrat bort Reparationer som genomförts i torkarna är: Nya fogar (tork 8, 9, 17) HDF-bjälklag har reparerats med reparationsbetong (kammartork 17) Något slags plåt har lagts till på mellanbjälklagets undersida (tork 17) Fogarna har reparerats i kammartorkar 8, 9 och 17 år 01, dock med vissa undantag för tork 8 och 9. I tork 8 finns det endast nya fogar i den innersta väggen av torken samt emellan väggar och mellanbjälklag. I tork 9 finns endast nya fogar i den högra väggen men inte i resterande väggar. Mellanbjälklaget i tork 17 var under kritiskt tillstånd, därför har den reparerats via betongfyllning samt en fastskruvad plåt på ett specifikt område av bjälklagets undersida som stärker bjälklaget. Mätvärden från täckande betongskikt mättes i tork 9 ( väggar och bjälklagets underkant) och 17 (4 väggar samt bjälklagets underkant). Mätdata av neutraliseringsdjupet uppmättes även i tork 9 ( väggar) och 17 (4 väggar). Erhållna resultat visas i diagram och 4 nedan.
35 Neutraliseringsdjup Medelvärde Standardavvikelse Min-värde Max-värde [mm] V V() V6 V7 UK1 UK V8 V9 V10 Diagram, Bergqvist Insjön: Mätvärden togs från fyra mätplatser17(tre väggar samt underkant mellanbjälklag) i kammartork 17 och tre mätplatser från kammartork 9 (väggar). Täckande betongskikt Medelvärde Standardavvikelse Min-värde [mm] V V6 V7 UK1 UK V8 V10 0 V V() 0 Diagram 4, Bergqvist Insjön: Mätvärden togs från fyra olika mätplatser (tre väggar samt underkant mellanbjälklag) i kammartork 17 och fyra från kammartork 9(tre väggar samt underkant mellanbjälklag). Benämningarna för de konstruktionsdelarna som mättes är följande: V = vägg UK = underkant mellan bjälklag
36 4. Begna Bruk Torkarna som valdes för undersökning var två kammartorkar (kammartorkar 1 och ) som var gjorda av Prefab och två kanaltorkar (kanaltorkar 4 och ) även dessa var byggda i Prefab. Byggnadsår för virkestorkar: Kammartorkar 1 och byggdes år 1986 Kanaltork 4 byggdes år 1976 Kanaltork byggdes år 1991 Kammartork 1: Genomgående sprickor i väggelement samt små urlakningar vid vissa av sprickorna (se bilaga, bild 7) Relativt små sprickor i väggelementen (nedre del) Skyddsmålningen i väggar hade börjat flagna (ytterst lite) Avspjälkning vid dörröppning i fläktutrymmet (se bilaga, bild 6) Bom i väggen (se bilaga, bild ) Kammartork : Genomgående sprickor i väggelement samt små urlakningar Sprickor i tak samt tecken på urlakning vid sprickorna Små bom områden upptäckts (se bilaga, bild 9) Kanaltork 4: Vida sprickor i väggelementen samt kalkurlakning (se bilaga, bild 1) Kanaltork : Sprickor i underkant balkar Fogar har lossnat i stora delar av väggar Sprickor samt urlakning förekommer på väggar och tak (liknande sprickor som i kammartork, se bilaga, bilder -) Tätskiktet hade flagnat i små delar av väggarna Reperationer som genomförts i torkarna är: Skyddsmålning av epoxi utfördes på väggar år 008. Fog tätning mellan väggelement utfördes senast år
37 I virkestorkarna togs mätvärden på täckande betongskikt och neutraliseringsdjup. Erhållna resultat visas i diagram 4 och nedan. Neutraliseringsdjup Medelvärde Standardavvikelse Min-värde Max värde [mm] V1 V16 V14 V11 UK V1 V1 Kam.tork 1 Kam.tork Kanaltork 4 Kanaltork 4 Kanaltork 4 Kanaltork kanaltork Diagram 1, Begna Bruk: Mätdata togs från en mätplats (vägg) i kammartork 1, en plats (underkant mellanbjälklag) i tork,tre punkter (väggar) på kanaltork 4 och två värden (väggar) i kanaltork. Täckande betongskikt Medelvärde Standardavvikelse Min-värde [mm] 60 0 V11 UK V1 V UK () V1 V1 V Kam.tork 1 Kam.tork 1 Kam.tork Kanaltork 4 Kanaltork 4 Kanaltork 4 Kanaltork Kanaltork Diagram, Begna Bruk: Mätdata togs från två punkter (väggar) i kammartork 1 och från en punkt i tork (underkant mellanbjälklag), tre punkter (väggar) från kanaltork 4 samt två platser (väggar) på tork. Benämningarna för de konstruktionsdelarna som mättes är följande: V = vägg UK = underkant mellan bjälklag
38 4.4 Bergene Holm AS En undersökning verkställdes i tre kammartorkar (tork nr 1, och 4) som var byggda i prefabricerade betongelement. Kammartork nr kunde inte undersökas eftersom att den var igång. Kammartork och 4 var byggda under år 199 och tork 1 var byggt år Tätskiktsbeläggningen i alla betongtorkar har renoverats för ca ett år sedan (sommaren 01). Kammartork 4: Ytbeläggningen var otät och har bildat stora bubblor på väggarna Sprickor i väggelementens nedre del (se bilaga, bild 6) Relativt små temperatursprickor i fläktutrymmets väggar Kammartork 1 (liknande skador som i tork 4): Ytbeläggningen var otät och har bildat stora bubblor på väggarna En aning bortvittrat cementpasta på väggar och golv (se bilaga, bild 40) Relativt små temperatursprickor i fläktutrymmets väggar En del fogar som fanns under härdplasten var på väg att lossna Kammartork (liknande skador som i resterande torkar, dock är ytbeläggningen i lite värre skick): Tätskiktet (skyddsmålningen) har bildat bubblor och har flagnat bort (flagnat ytterst lite, mestadels på kammarens vänstra vägg) Sprickor i väggelementens nedre del (se bilaga, bild 4) Otäta fogar i väggelement (relativt lite, se bilaga, bild 44) Relativt grova sprickor i väggelement 6
39 Det togs endast mätvärden av täckande betongskikt och neutraliseringsdjup samt borrkärnor från kammartork 1 och (väggar och mellanbjälklag). Erhållna resultat visas i diagram 6 och 7 nedan. Neutraliseringsdjup [mm] Medelvärde Standardavvikelse Min-värde Max-värde V V18 V19 V Kam.tork 1 Kam.tork 1 Kam.tork Kam.tork Diagram 6, Bergene Holm AS: Mätdata togs från två punkter (väggar) i kammartork 1 och från två punkter (vägg samt underkant mellanbjälklag) i tork. Täckande betongskikt [mm] Medelvärde Standardavvikelse Min-värde V17 V18 V19 V0 Kam.tork 1 Kam.tork 1 Kam.tork Kam.tork Diagram 7, Bergene Holm AS: Mätdata togs från två punkter (väggar) i kammartork 1 och från två punkter (vägg samt underkant mellanbjälklag) i tork. Benämningarna för de konstruktionsdelarna som mättes är följande: V = vägg 7
40 4. Moelven Notnäs Under femte besökte i sågverket Moelven Notnäs gav Peter Jonsson en kort rundvandring runt sågverkets virkestorkar. Vid orienteringen valdes kammartorkar 11, 17 och kanaltorkar, 9 för undersökning. De virkestorkar som undersöktes är platsgjutna betongtorkar, förutom kanaltork som är byggd av murade väggar. Byggnadsår för virkestorkar: Kanaltork var byggt på 1960 talet. Kanaltork 9 var byggt på 1970 talet. Kammartorkar 11 & 17 var byggda under 1980 talet. Kammartork 17: Grova sprickor i väggar och tak (se bilaga, bilderna 46-48) Kammartork 11: Grova sprickor i väggar och tak Sprickor i tak med spår av urlakning (se bilaga, bild 49) Kanaltork : Hörnsavspjälkning på väggelement som ligger intill fläktutrymmet samt bom förekom på andra sidan av väggen som ligger i fläktutrymmet (se bilaga, bild 1) Bortvittrad cementpasta i väggar (se bilaga, bild ) Avspjälkning på golv och tak Armeringskorrosion på takelement (se bilaga, bild ) Sprickor från underkant tak nedantill de murade väggarna (se bilaga, bild 4) Kanaltork 9: Relativt små sprickor samt kalkurlakning på mellanbjälklaget Mellanbjälklaget sviktar (se bilaga, bild 9) Reparationer som genomförts torkarna är: Sandblästring av väggar samt en applicering av ny skyddsmålning Delar av golven i kanal tork har gjutits om. 8
41 Mätvärden från neutralisering djupet och täckande betongskikt togs från alla kammartorkar och kanaltorkar, bortsett från neutralisering djupet i kanaltork 9 (vägg). Betongproven ( borrkärnor) hade tagits från kammartork 17 och kanaltork 9. Erhållna resultat visas i diagram 8 och 9 nedan. Neutraliseringsdjup [mm] 0 Medelvärde Standardavvikelse Min-värde Max värde UK8 0 1 V1 UK V UK6 UK7 UK kam.tork 11 kam.tork 11 kam.tork 17 kam.tork 17 Kanaltork Kanaltork V Kanaltork 9 Kanaltork 9 Diagram 8, Moelven Notnäs: Mätdata togs från två punkter (vägg samt underkant bjälklag) i kammartork 11, två värden (vägg samt underkant bjälklag) från tork 17, två platser (underkant mellanbjälklag) i kanaltork och en punkt (underkant mellanbjälklag) i tork 9. Täckande betongskikt [mm] V1 Medelvärde Standardavvikelse Min-värde UK UK6 V V UK9 0 UK7 UK kam.tork 11 kam.tork 11 kam.tork 17 kam.tork 17 Kanaltork Kanaltork Kanaltork 9 Kanaltork 9 Diagram 9, Moelven Notnäs: Mätdata togs från två punkter (vägg samt underkant bjälklag) i kammartork 11, två värden (vägg samt underkant bjälklag) från tork 17, två platser (underkant mellanbjälklag) i kanaltork och två punkter (vägg samt underkant mellanbjälklag) i tork 9. Benämningarna för de konstruktionsdelarna som mättes är följande: V = vägg UK = underkant mellan bjälklag 9
Betong och armeringsteknik
Betong och armeringsteknik Materialet betong Efterbehandling Bilder från http://www.flickr.com Idag Teori om materialet betong Teori om efterbehandling av betong Övningsexempel på efterbehandling Frågor
Läs merBetongskada bör utredas för att åtgärdas rätt
FASTIGHETSFÖRVALTNING Många av betongkonstruktionerna från miljonprogrammet som balkonger och garage är i behov av reparation. Fastighetsförvaltare kan minska sina kostnader genom tidigare och bättre tillsyn.
Läs merUNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN. Projektnummer: 40990
UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN Projektnummer: 40990 UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE BRF STATAREN Projektnummer: 40990 Tor Powell HSB Stockholm Konsult 0727-377090 Tor.Powell@hsb.se
Läs merInverkan av balkonginglasning
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Inverkan av balkonginglasning på armeringskorrosion Ali Farhang Bro & Tunnel Ramböll Sverige AB Agenda Balkonginglasning Bakgrund om karbonatisering och armeringskorrosion
Läs merVittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012
Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar Projekt WR 34 Kartläggning av
Läs merUndersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A, Stockholm
CBI UPPDRAGSRAPPORT PX00223 Undersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A, Stockholm www.cbi.se CBI Betonginstitutet Konstruktioner Uppdragsrapport PX00223 Undersökning av gårdsbjälklag, Frejgatan 46A,
Läs merKomplett reparationssortiment
Betongreparation Finja Bemix Komplett reparationssortiment Specialister på specialbetong Finja Bemix utvecklar, producerar och levererar specialbetong till byggindustrin i hela Sverige och har ett stort
Läs merDOSERINGSRÅD MERIT 5000
DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6.
Läs merKartläggning av reparationsmetoder för Kärnkraftsindustrin - Pilotstudie ELFORSK - 2015:161
Kartläggning av reparationsmetoder för Kärnkraftsindustrin - Pilotstudie ELFORSK - 2015:161 2015-10-06 Kartläggning av reparationsmetoder för Kärnkraftsindustrin 1 Syfte och mål Kartlägga påbörjade och
Läs merRAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 2010-07-12 FX000037 A 1 (3)
RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 2010-07-12 FX000037 A 1 (3) Handläggare Pavlos Ollandezos Provning och kontroll, Borås 010-516 68 64, Pavlos.Ollandezos@cbi.se Pica Kemi AB Peter Arfwedson Hammarvägen
Läs merLågtemperaturkorrosion
Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion
Läs merERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.
2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM
Läs merRAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 2011-02-22 FX000041 B 1 (3)
RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 2011-02-22 FX000041 B 1 (3) Handläggare Pavlos Ollandezos Provning och kontroll, Borås 010-516 68 64, Pavlos.Ollandezos@cbi.se Sika Sverige AB Christer Gustavsson Flöjelbergsgatan
Läs merSP biogasar häng med!
Korrosion och vittring på biologiska behandlingsanläggningar Ylva Edwards, CBI Vittrings- och korrosionsproblem för BETONG och BETONGARMERING vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning
Läs merRAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 2010-07-12 FX000037 B 1 (3)
RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 2010-07-12 FX000037 B 1 (3) Handläggare Pavlos Ollandezos Provning och kontroll, Borås 010-516 68 64, Pavlos.Ollandezos@cbi.se Pica Kemi AB Peter Arfwedson Hammarvägen
Läs merCorrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström
Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström Påträffade korrosionsskador i betongkonstruktioner Konstruktioner i kloridhaltiga miljöer. -Många
Läs merBYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Golvkonstruktioner och fukt Grundläggning mot mark Platta på mark Platta på mark
Läs merFanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design
Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen
Läs merReparationer av betongkonstruktioner
Reparationer av betongkonstruktioner Johan Silfwerbrand KTH Byggvetenskap Kraftindustrins Betongdag, Älvkarleby, 25 maj 2016 Behovet av reparationer stort En stor del av såväl hus som infrastruktur från
Läs merEtt unikt sätt att mäta fukt
Ett unikt sätt att mäta fukt Med InviSense extremt tunna fuktsensor går det att mäta fukt utan förstörande åtgärder. T.ex. innanför tätskiktet i ett kaklat badrum, där man normalt måste vänta flera månader
Läs merBETONGKONSTRUKTIONER I VATTENVERK SKADOR, MATERIAL OCH UNDERHÅLL
BETONGKONSTRUKTIONER I VATTENVERK SKADOR, MATERIAL OCH UNDERHÅLL Mikael Jacobsson fil.dr Utredningsledare/forskare 21 november 2017 Svenskt vatten: Material i kontakt med dricksvatten Research Institutes
Läs mer07-04-2014. Statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö
1 "Service Life Assessment of Harbor Structures Case studies of chloride ingress into concrete structures and sheet piling corrosion rates" Metoder och verktyg för förebyggande underhåll av hamnanläggningar
Läs merDe första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor
De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna
Läs merAllmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik
1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av
Läs merRebetdagen Åke Bjurholm, Grontmij.
Rebetdagen 2010 2010-10-19 19 Tätskikt av mastix. Erfarenhet från Stockholms broar Åke Bjurholm, Grontmij www.grontmij.se Stockholms broar Nästan samtliga av Stockholms broar har farbaneplatta av betong.
Läs merVarför rostar armering i betong?
Licavhandling Johan Ahlström, populärvetenskaplig sammanfattning (JT 2014-08-28), sida 1 av 6. Varför rostar armering i betong? Armering ingjuten i betong har normalt sett en mycket låg korrosionshastighet.
Läs merSPRICKBILDNING I BETONGGOLV
SPRICKBILDNING I BETONGGOLV Alberto León 25 oktober 2017 Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET Innehåll Allmänt om sprickor i betonggolv Utredningar av sprickor i betonggolv
Läs merTeknisk förvaltning av Betongkonstruktioner
Teknisk förvaltning av Betongkonstruktioner Nicklas Sahlén Jörgen Grantén Daniel Andersson Robert Vestman Umeå Karin Ohlson Nathalie Ohlson Hemming Paroll Esbo Sture Lindmark 073-8083600 Sture.lindmark@fuktcom.se
Läs merModern Betong. Att skydda parkeringsdäck och garage! CONIDECK
Modern Betong Att skydda parkeringsdäck och garage! CONIDECK Innehåll 3 4 5-7 Att välja rätt lösning Specifiera riskerna Att skydda utsatta ytor - CONIDECK system 2 Att välja rätt lösning Parkeringshus
Läs merFUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Läs merFUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Läs merUnderhåll av tegelfasader från 1960-1975
Underhåll av tegelfasader från 1960-1975 Tomas Gustavsson, byggkonstruktör, aktiv i SPEF: s kursverksamhet, e-post: tomas@konstruktioner.se Helt dominerande underhållsfråga under perioden: Skador p.g.a.
Läs merRAPPORT. Näckenbadet UPPDRAGSNUMMER 2511430000 NACKA KOMMUN 2013-10-18 SWECO STRUCTURES AB JOHAN HAGLUND GRANSKAD AV BENGT LUNDGREN OCH STAFFAN DYRSCH
NACKA KOMMUN Näckenbadet UPPDRAGSNUMMER 2511430000 SWECO STRUCTURES AB JOHAN HAGLUND GRANSKAD AV BENGT LUNDGREN OCH STAFFAN DYRSCH repo001.docx 2012-03-2914 Sammanfattning Swecos uppdrag är att utvärdera
Läs merReparation av betongkonstruktioner. Nils Davant
Reparation av betongkonstruktioner Nils Davant Att lyckas med en betongreparation Professionellt utförd skadeanalys - utförd CE-märkta produkter - valda Underlag och klimatförhållande - analyserade. Utbildad
Läs merUppdrag. Sika Sverigee AB Mölndal. (1 bilaga) Provning. Provföremål. Provningsprogram Metod enligt SS-EN
Uppdragsnummer FX000041 A 1 (3) Handläggare Pavlos Ollandezos Provning och kontroll, Borås 010-516 68 64, Pavlos.Ollandezos@cbi..se Sika Sverigee AB Christer Gustavsson Flöjelbergsgatan 8A.1 431 37 Mölndal
Läs merBruksanvisning. Så ska framtiden byggas. Nu också NBI-godkänt för fiberarmerad betong. Kan laddas ned från www.bewi.com. Godkännandebevis 0204/05
Bruksanvisning Så ska framtiden byggas Nu också NBI-godkänt för fiberarmerad betong Godkännandebevis 0204/05 Kan laddas ned från www.bewi.com Grundarbete Grundarbete Sidan 2 Flexibel bredd Sidan 3 Flexibel
Läs merDrift- och underhållsplan 2008-2017 för broar inom Nacka Kommun
Datum 2008-05-16 Rapportnummer: 596002 Drift- och underhållsplan 2008-2017 för broar inom Nacka Kommun PROJEKTENGAGEMANG ANLÄGGNINGSUNDERHÅLL I STOCKHOLM AB Fredrik Hansson Tom Ekman, granskare Projektengagemang
Läs merBRF AGATEN UNDERSÖKNING AV BALKONGER. Projektnummer: 41823
BRF AGATEN UNDERSÖKNING AV BALKONGER Projektnummer: 41823 Sida 2 av 8 UNDERSÖKNING AV BALKONGER BRF AGATEN Projektnummer: 41823 Billy Molin HSB Stockholm Konsult 010-442 14 22 Billy.molin@hsb.se Oscar
Läs merMarkfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson
Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,
Läs merEvercrete Vetrofluid
Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid är ett speciellt impregneringsmedel som skyddar betong från försämring. Dess huvudsakliga formula baseras på vattenglas med en speciell katalysator som tillåter
Läs merFuktmätning i betonggolv med pågjutningar
Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början
Läs merMoisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures. Martin Rosenqvist SVC-dagarna
Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures Martin Rosenqvist SVC-dagarna 2014.03.10 Bakgrund Elforsk SBUF SVC Vattenfall Huvudhandledare: Biträdande handledare: - Lars
Läs merFuktupptagning och frostbeständighet
Fuktupptagning och Frostbeständighet hos byggnadsbetong Förekommande skador på betongkonstruktioner som står i ständig kontakt med sötvatten har i en del fall misstänkts bero på frostnedbrytning. Inom
Läs merStålfiberarmerad betongplatta
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Byggteknik Stefan Lilja Erik Rhodiner Stålfiberarmerad betongplatta En jämförelse mellan nätarmerad och fiberarmerad betongplatta vid Konsum i Sunne Steel fiber
Läs merTILLSATSMATERIAL FÖR BETONG
TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG Leif Fjällberg, Oktober 2017 Research Institutes of Sweden Division Samhällsbyggnad RISE CBI Betonginstitutet Betong Betong för t. ex. hus- och broar består av: Portlandcement
Läs merVattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet
Vattenavvisande impregnering - material och utförande CBI Betonginstitutet Vattenavvisande impregnering Vad består vattenavvisande impregneringsmedel av? Inträngning och utvärderingsmetoder Faktorer som
Läs merVem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?
Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?
Läs merSAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie
SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie 1 Inledning Ingjutna bultar och spännkablar används vid anläggningar för att: Förankra konstruktioner som dammar, brooch vindkratsverksfundament,
Läs meryttervägg 0190/05 Anvisningar Drift & Underhåll Knauf fasadsystem Aquapanel ventilerat med puts Ver 1.3 Rev 2012-02-17
0190/05 Anvisningar Drift & Underhåll Knauf fasadsystem Aquapanel ventilerat med puts Innehållsförteckning Reparation av mindre skador... 3 Reparation av större skador... 3 Rengöring av fasad... 3 Påväxt
Läs merDe första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor
De första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor Plastiska krympsprickor i betong kan undvikas! Sprickor som uppstår i betongytan strax innan betongen börjar hårdna har i alla tider varit
Läs merPuts på murverk. Murverk Material, konstruktion, hantverk. Uppbyggnad av flerskiktsputs. Hantverksaspekter. Armering av puts
Murverk Material, konstruktion, hantverk Puts på murverk Uppbyggnad av flerskiktsputs Hantverksaspekter Armering av puts Material från föreläsningen har hämtats främst från Undvik misstag i murat och putsat
Läs merBygg din egen virkestork!
Bygg din egen virkestork! 1 Byggförslag till Sauno virkestork www.plano.se/sauno Här är en beskrivning på en liten tork som skruvas ihop med specialskruv Med denna tork som exempel bygger du den storlek
Läs merMONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus
Hårda skivor för brandskydd av stålkonstruktioner Hårdskiva Plus är en skiva för användning bland annat till brandskydd av bärande stålkonstruktioner. Skivorna består av kalciumsilikat förstärkt med cellulosafibrer
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merHjälp vid LAGNING. Bruksanvisning
Hjälp vid LAGNING Bruksanvisning Allmänt Vid alla typer av lagningar är utförandet lika viktigt som valet av produkter. Läs därför dessa anvisningar noggrant. Lagning är ett begrepp som omfattar uppbyggnad,
Läs merFukttransport i vattenbyggnadsbetong
Fukttransport i vattenbyggnadsbetong Doktorandprojekt Martin Rosenqvist 2011.03.30 DAGORDNING EXAMENSARBETE KUNSKAPSLUCKOR DOKTORANDPROJEKT PLANERING DELSTUDIER 2 Fukttransport i vattenbyggnadsbetong Martin
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande,
Läs merPARKERINGSHUS OCH GARAGE MED TUNNSKIKT AV HÅRDBETONG. Populärvetenskaplig sammanfattning
ID: 13256 REPARATION AV GOLV I PARKERINGSHUS OCH GARAGE MED TUNNSKIKT AV HÅRDBETONG Populärvetenskaplig sammanfattning Christer Molin, BMG Christer Molin AB Tommy Ahlström, Tecab Ytskyddskyddsprodukter
Läs merPUTSARBETSBESKRIVNING
ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.
Läs merToleranser och gränsvärden För borrning och sågning i betong
Toleranser och gränsvärden För borrning och sågning i betong Final SE August 2002 / revision 4, april 2004 HiB:s kansli: Lars Sandström Box 7835 103 98 Stockholm Tel: + 46 8 698 58 00 Fax: + 46 8 698 59
Läs merMÅLNING PÅ BORACOL 20-IMPREGNERAT GRAN LIMTRÄ
MÅLNING PÅ BORACOL 20-IMPREGNERAT GRAN LIMTRÄ September 2001 Utarbetat av: Keld Henriksen, konsulent Traeteknik, Teknologisk Institut och Flemming Teglkamp Kai R Spangenbergs Eftf. I/S Traeteknik Innehållsförteckning
Läs merTryckramar. Tekniska data PRODUCT SHEET
Tryckramar Tryckramar används för att minska virkets deformation, särskilt i de övre virkeslagren. Detta leder till minskad nedklassning. Dessutom uppnår man extra stabilitet i virkespaketen och en effektiv
Läs merYTREPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER METODER. BESTÄNDIGHET
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avdelning byggnadsmaterial YTREPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER METODER. BESTÄNDIGHET Surface repair of concrete structures Methods. Durability Göran Fagerlund
Läs merVattenskaderisker i lågenergihus KARIN ADALBERTH
Vattenskaderisker i lågenergihus KARIN ADALBERTH Förord Varje år uppstår vattenskador för mer än 5 miljarder kronor. Under de senaste åren med kalla vintrar har kostnaderna ökat till ca 10 miljarder kronor.
Läs merBedömning av kvarvarande bärförmåga hos åldrande betongkonstruktioner
Bedömning av kvarvarande bärförmåga hos åldrande betongkonstruktioner Johan Silfwerbrand Kr Tammo, G Johansson & A Herlin CBI Betonginstitutet Kraftindustrins betongdag, Älvkarleby, 29/3 2012 Innehåll
Läs merFuktmätning i högpresterande
YSC.1 betong Foto: JM Ibland hävdas det att det inte är nödvändigt att mäta fukt i högpresterande betong, eftersom det är självuttorkningen som bestämmer hur torrt det blir och inte vilka torkinsatser
Läs merHans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram
Krympning, frostbeständighet och ASR vid användning av krossat berg som betongballast Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning Enligt svensk standard 13 72 15 bestäms krympning på prismor
Läs merSBUF Projekt nr 12001
SBUF Projekt nr 12001 Pågjutningar av stålfiberarmerad självkompakterande betong sprickbegränsning och vidhäftning Delrapport 4 - Minienkät om vidhäftningspåverkande faktorer Version 2017-05-15 Jonas Carlswärd
Läs merEn för hög stighastighets påverkan på betongkvalitén vid betonggjutning
En för hög stighastighets påverkan på betongkvalitén vid betonggjutning The effects of a to high rate of climb on the concrete quality when pouring concrete Gianni Morrone BY1505 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen
Läs merför kalibrering av fuktgivare. Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet.
Hög betongkvalitet ger kort och säker torktid även under ogynnsamma klimatförhållanden Resultat från ett forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola (LTH) presenteras i artikeln. Det framgår att betong
Läs merProjektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare:
Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska OSKAR LINDEROTH Projektet Doktorand: Oskar Linderoth Avd. Byggnadsmaterial, Lunds Universitet
Läs merrefurbishment Lösningar för balkonger, terrasser och loftgångar
Lösningar för balkonger, terrasser och loftgångar betongkemi på 2 minuter Det är viktigt att ta hand om sin betong. Betongen är ett mycket beständigt material över tid, men till slut behöver man renovera.
Läs merMASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson
A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av
Läs merMONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se
MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem
Läs merBetong- och armeringsteknik
Betong- och armeringsteknik Idag: Betong- och armeringsteknik Kapitel 16 26 16. Hantering av betong 17. Gjutning, bearbetning och ytbehandling 18. Betongens tillstyvnande och hårdnande 19. Efterbehandling
Läs merYTTERVÄGG Väggen är klädd med tegel på utsidan
Väggen är klädd med tegel på utsidan Det luktar från väggen. Dålig luftspalt bakom teglet och undermålig dränering av vatten som trängt in. Öppna tegelfogar saknas i första skiftet över sockeln. Eller
Läs mermarmoleum LÄGGNINGSANVISNING
marmoleum LÄGGNINGSANVISNING creating better environments LÄGGNINGSANVISNING Läggningsanvisning för Marmoleum click Allmän information Marmoleum Click har en ytbeläggning av linoleum som i huvudsak är
Läs merKvalitetssäkring Reparation av betongbalkonger och loftgångar
Kvalitetssäkring Reparation av betongbalkonger och loftgångar Dokumentet kan i flera avsnitt även användas till andra betongreparationer INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Objektsinformation 2 Kontrollschema 3
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 10 Fastställd 2002-03-22 Utgåva 1 Betongkonstruktioner Täckande betongskikt Concrete structures Concrete cover ICS 91.010.30 Språk: svenska Tryckt
Läs merRör i bostadshus. Miimu Airaksinen, TkD
Rör i bostadshus Miimu Airaksinen, TkD Antal av bostadshus i Finland 2 Renvationspotential i bostadshus 3 Läckage Läckage i rör spiller vatten och skadar strukturerna 30 m 3 /år sytråd Hålets storlek 300
Läs merBalkongbesiktning. En guide från Balkongföreningen. Balkong föreningen
Balkongbesiktning En guide från Balkongföreningen Balkong föreningen Balkongen är en viktig byggnadsdel, både funktionellt och estetiskt, som tyvärr ofta blir förbisedd gällande underhåll. Det ligger på
Läs merVarför Ytbehandla? Korrosion kostar
Varför Ytbehandla? Korrosion kostar Korrosion Vad är korrosion? Ordet är latin och betyder gnaga sönder, fräta. Materialförstörelsen kallas korrosion. Årligen korroderar / rostar det för miljarder kronor
Läs merTätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr
Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått
Läs merSkintebo. Rapport angående status för förrådsbyggnader P1 samt P2. Göteborg
790553 Skintebo Rapport angående status för förrådsbyggnader P1 samt P2. Göteborg 2017-06-02 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Varbergsgatan 12A, 412 65 Göteborg Tel 010-516 00 00 www.tellstedt.se Org nr 55 64 54-0861
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.
Läs merKöldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne
Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.
Läs merKatodiskt skydd av betongkonstruktioner med termiskt sprutade offerander av zink
Kraftindustrins Betongdag 2014 Katodiskt skydd av betongkonstruktioner med termiskt sprutade offerander av zink Bror Sederholm, Swerea KIMAB & Anders Selander, CBI Betonginstitutet Bror.Sederholm@swerea.se
Läs merVåtrumskonstruktioner med keramiska plattor
Våtrumskonstruktioner med keramiska plattor Forskningsprojekt utförda av Anders Jansson Presenterade av Ulf Antonsson 1 Anders hade inte möjlighet att medverka. 2 SP Svergies Tekniska Forskningsinstitut
Läs merBetong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar
Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Vad är
Läs merVattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet Katarina Malaga
Vattenavvisande impregnering - material och utförande CBI Betonginstitutet Katarina Malaga CBI Betonginstitutet AB BORÅS LUND STOCKHOLM Forskning 50 % Provning 15 % Utredning 20 % Kursverksamhet 15 % Vattenavvisande
Läs merFör den lönsamma virkestorkningen
A n p a s s a d v i r k e s t o r k n i n g i d a g o c h i m o r g o n För den lönsamma virkestorkningen WSValutec är en av Europas ledande leverantörer av virkestorkar. Vi erbjuder en virkestorkning
Läs merAtt projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.
Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav. Resultat från ett delprojekt inom WOODBUILD Lars-Olof Nilsson/Anders Sjöberg Lunds Universitet/Lunds Tekniska Högskola/Avd Byggnadsmaterial
Läs mer7 visions for the future of BIM
7 visioner för framtidens BIM En studie kring vilka förändringar som krävs för att skapa ett branschvägledande arbetssätt för användandet av BIM 7 visions for the future of BIM A survey of the neccessary
Läs merKorrosion och korrosionsskydd av stål i betong
Korrosion och korrosionsskydd av stål i betong Bror Sederholm Swerea KIMAB bror.sederholm@swerea.se Detta är Swerea KIMAB Korrosions- och metallforskningsinstitut 239 medlemsföretag 600 kunder per år 172
Läs merSLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa
Läs merMonteringsanvisning ROT-GOLV. Montering på underlag av
Monteringsanvisning Okt 2003 Utgåva 2 ROT-GOLV Montering på underlag av Befintliga trägolv Mellanbjälklag av betong/lättbetong Produktbeskrivning ROT-golv, E1. Not och fjäder 4 sidor. Tjocklek: Format:
Läs merBetonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse
Betonggjutning i kall väderlek Temperaturens betydelse Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens hållfasthetstillväxt.
Läs merInventering av skador och nedbrytningsmekanismer hos betongbroar i vägmiljö
Inventering av skador och nedbrytningsmekanismer hos betongbroar i vägmiljö Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör LEO LINDEGÅRD, DAVID MARKUNGER Institutionen för bygg- och miljöteknik
Läs mer