Fuktmätning i högpresterande
|
|
- Peter Jonsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YSC.1 betong Foto: JM Ibland hävdas det att det inte är nödvändigt att mäta fukt i högpresterande betong, eftersom det är självuttorkningen som bestämmer hur torrt det blir och inte vilka torkinsatser man har gjort. För högpresterande betong är dock fuktmätningen ett bra sätt att kontrollera effekten av självuttorkningen och att man fått den betong man avsett. Lars-Olof Nilsson, Chalmers och Göran Hedenblad, LTH Under våren 2001 spreds information om den nya handboken för högpresterande betong, Betonghandbok, Högpresterande betong Material och utförande. I ett avsnitt (11.7) av boken beskrivs vad man bör tänka på när man mäter RF (relativ fuktighet) i sådan betong, Nilsson et al (2000). Den beskrivningen avviker delvis från vad som sägs i Hus AMA 98, vilket har skapat en del förvirring. Finns det kanske anledning att nu revidera föreskrifterna under YSC.1 i Hus AMA 98 med anledning av de nya uppgifterna? I själva verket är det på följande vis. Handboken för Högpresterande Betong är en gammal bok; det är inga nya rön. Fuktkapitlet i boken skrevs färdigt på hösten 1997 (!), dvs långt innan Hus AMA 98 gav en mycket mer nyanserad (och bättre) bild av läget! Här ges en kort beskrivning av var vi står idag när det gäller fuktmätning i högpresterande betong. Högpresterande betong? Högpresterande betong ges ofta olika namn i olika sammanhang. När det gäller fuktaspekter används ibland begreppen självtorkande betong, byggfuktfri betong och, numera 30 AMA-nytt Hus 2/2001
2 sällan, snabbtorkande betong. I Hus AMA 98 används begreppet byggfuktfri betong. Det är egentligen samma typ av betong som avses, men det finns gradskillnader mellan olika högpresterande betonger. Den gradskillnaden bestäms i huvudsak av vattencementtalet, vct, som är viktsförhållandet mellan blandningsvattnet och cementmängden i betongen, och cementtypen. För betong är mängden blandningsvatten ungefär konstant. Det är framför allt mängden cement som ändras då vct ändras. Om vct halveras fördubblas i princip cementhalten, t ex från 250 till cirka 500 kg/m 3. Det är stor skillnad mellan högpresterande betonger tillverkade med Standardcement och Anläggningscement, men det nya byggcementets egenskaper ligger nära standardcementets. Ofta används cirka 5 % kiselstoft, silika, som tillsatsmaterial i högpresterande betong. Bindemedlet är då en blandning av cement och silika och man använder begreppet vattenbindemedelstal vbt på samma sätt som vattencementtal vct för betong utan silika. Högpresterande betong är betong som har vct eller vbt kring 0,40 eller lägre. En betong med vbt mycket lägre än 0,40 har som regel förutsättningar att bli ännu mer högpresterande än betong med vbt = 0,40. Detta gäller också fuktaspekter, t ex uttorkning och täthet mot fukttransport. Det är tre stora skillnader mellan normalbetong och högpresterande betong då det gäller byggfukt och fuktmätning: uttorkningen sker till stor del på ett annat sätt i högpresterande betong och fuktprofilerna blir annorlunda ARUTA A 1 Svenska cement De cement som nämns artikeln är: Standardcement, traditionella cement för husbyggnadsbetong; tillverkas i Slite och Skövde. Används idag nästan alltid för högpresterande betong för platsgjutna bjälklag i hus, p g a den stora självuttorkningseffekten. Anläggningscement är egentligen också ett Standardcement, men bl a lägre alkalitet (ph). Detta s k Degerhamnscementet är speciellt avsett för anläggningskonstruktioner genom att det ger mindre värmeutveckling och bättre beständighet mot sulfatangrepp. Tillverkas i Degerhamn och var länge det självklara cementet för högpresterande betong. Byggcement har idag ersatt Standardcement av miljöskäl och är en utspädning av de vanliga Standarcementen från Slite och Skövde som tillsatts stora mängder kalkstensmjöl. Därigenom blir koldioxidutsläppen från cementtillverkningen betydligt mindre, räknat per kilo cement. AMA-nytt Hus 2/2001 noggrann fuktmätning enligt RF-metoden är mycket svårare i högpresterande betong ytfukten har större betydelse i högpresterande betong. Uttorkning av högpresterande betong All betong hårdnar på grund av en kemisk reaktion mellan cement och vatten. Vid denna reaktion bildas en cementgel som binder mycket fukt fysikaliskt. Högpresterande betong, som har betydligt högre cementhalt än vanlig betong, torkar framför allt invärtes genom att cementet binder vatten kemiskt. På så sätt förbrukas en stor del av blandningsvattnet. Eftersom sådan betong har mycket mindre andel stora porer, töms en så stor del av porsystemet att RF sjunker, enbart av självutorkningseffekten. Eftersom självuttorkningen sker på grund av cementets kemiska reaktion med vattnet, sker den på alla djup samtidigt, utan att någon fukt måste lämna betongen. Självuttorkningen går alltså ungefär lika fort i en tunn platta som i ett tjockt, massivt bjälklag! Självuttorkningen fortsätter lika länge som cementet kan reagera med vatten, i praktiken månader och år. Hastigheten för en viss betong bestäms i princip av betongens temperatur. Det tar längre tid om betongen är kall, men man når samma självuttorkning så småningom. Efter en månad är dock hastigheten hos självuttorkningen låg. En normalbetong (NB) torkar genom att fukt transporteras ut genom ytorna, se figur 1. Det är därför viktigt att åstadkomma ett torrt klimat runt en sådan betong. Djupare in är normalbetong mycket fuktig, nära 100 % RF, under en stor del av uttorkningsförloppet. En högpresterande betong (HPB) torkar huvudsakligen genom självuttorkning på alla djup. Det innebär att RF sjunker redan från början också mitt inne i en sådan betong, se figur 1. Är det torrt runt om betongen, sker det en viss fukttransport ut genom ytorna. Ef- ARUTA A 2 Fuktkapacitet ett materials förmåga att binda fukt vid en ändring av RF. Figur 1. Principfigur över RF-fördelningen i ett golv under enkelsidig uttorkning uppåt av en normalbetong (NB) och en högpresterande betong (HPB), efter Nilsson et al (2000). 31
3 tersom högpresterande betong har låg fuktkapacitet, sjunker RF då också nära ytorna. Hur stor självuttorkningen kan bli, för en viss betong, beror främst på vct och cementtypen. I figur 2 visas RF-sänkningen på grund av ren självuttorkning, som funktion av vct och cementtyp. Inget vatten har lämnat betongen, men RF sjunker ändå mycket kraftigt. Självuttorkningen går fort de första dagarna och veckorna, men efter en månad sjunker RF mycket långsamt p g a självuttorkningen, se exemplet i figur 3. betong varför? Meningen med fuktmätning enligt Hus AMA 98 är att kontrollera att betongen har torkat tillräckligt långt före applicering av ett fuktkänsligt ytskikt. Ibland hävdas det att det inte är nödvändigt att mäta fukt i högpresterande betong, eftersom det är självuttorkningen som bestämmer hur torrt det blir och inte vilka torkinsatser man har gjort. För högpresterande betong är fuktmätningen mer en kontroll av att man faktiskt har fått den betong man avsett. RF-mätningen är ett bra sätt att kontrollera effekten av självuttorkningen, och det är oftast den effekten man vill uppnå genom att välja högpresterande betong till ett golv. Fuktmätning med RFmetoden är därför högst motiverad! Ett exempel ges i figur 4. Vid gjutning av ett bottenbjälklag med självtorkande betong skulle vct vara 0,37. Självuttorkningseffekten blev dock mycket varierande mellan de olika gjutetapperna, dvs mellan olika betongleveranser. Det kan ha berott på att den levererade betongen hade något olika vct. Skillnader i självuttorkning upptäcktes med hjälp av RF-mätningar. betong var? I en normalbetong skall mätdjupet vid fuktmätningen vara 20 eller 40 % av plattjockleken beroende på om betongplattan torkar på två håll eller bara på ett håll, som i figur 1. Mätvärdet på detta mätdjup är en uppskattning av den högsta RF som kommer att erhållas alldeles under en tät golvbeläggning. Den fukt, som finns på större djup än mätdjupet, Figur 2. Självuttorkning i betong med olika vattencementtal och två cementtyper, Standardcement (Std) respektive Anläggningscement (Anl), efter 28 dygns förseglad härdning. Data från Norling Mjörnell (1997) Figur 3. Beräknade RF-ändringar p g a ren självuttorkning för tre betongkvaliteter vid +20 C, Nilsson et al (2000). 32 AMA-nytt Hus 2/2001
4 får då plats i den torrare betongvolym som finns mellan betongytan och mätdjupet. Som framgår av figur 5, är fuktgradienten stor på mätdjupet och om mätning sker på ett större djup än det angivna mätdjupet riskerar man att få ett mycket för högt mätvärde. Så är det inte i högpresterande betong. Som framgår av figur 5 är det rätt torrt också på stora djup, på grund av självuttorkningen. Hus AMA 98 föreskriver inget särskilt mätdjup i högpresterande betong, utan rekommenderar samma mätdjup som för normalbetong. För fallet i figur 5 spelar det ingen större roll, eftersom det är samma RF på mätdjupet som längre ner. En sådan mätning ger en RF som är något på säkra sidan. Hus AMAs mätdjup duger därför bra! Man kan tänka sig ett antal olika fall vid mätning i högpresterande betong, se figur 6, där olika grad av uttorkning utåt mot omgivningen har skett. Det är uppenbart för alla de tre fallen i figur 6 att Hus AMAs mätdjup kan användas för högpresterande betong. För fallet HPBb är det mer på säkra sidan än för övriga fall. Självklart kan mätdjupen nyanseras bättre när mer kunskapsunderlag tagits fram. Figur 4. Fuktmätningsresultat 8-10 cm djupt från olika gjutetapper med samma självtorkande betong, Nilsson (1994). ARUTA A 3 Fuktgradient hur brant RF-profilen är, dvs hur mycket RF ändras med djupet. Figur 5. Fuktprofiler i normalbetong (NB) respektive högpresterande betong (HPB) samt mätdjupet för ensidig uttorkning inlagd. Figur 6. Fuktfördelning i högpresterande betong efter olika grad av uttorkning utåt: HPBa kraftig uttorkning, HPBb liten uttorkning, HPBc ingen uttorkning utåt, bara självuttorkning. AMA-nytt Hus 2/
5 betong hur? I den nya betonghandboken för högpresterande betong, Nilsson et al (2000), anges att: Det är svårt att mäta RH i högpresterande betong och det måste göras av speciellt utbildad personal. Detta beror dels på att sorptionskurvan är flackare och dels på att fukttransportförmågan är lägre än för vanlig betong. Detta innebär att mindre fukt kan avdunsta från eller tas upp av betongen intill RH-givaren än i vanlig betong. Fuktkapaciteten hos RH-sensorn och dess filter har därför mycket större inverkan vid mätning i högpresterande betong än i konventionell betong. Krav bör ställas på leverantörer av mätutrustning att man kan uppge fuktkapaciteten hos sensor, filter och RH-givare som helhet. Precis detta ligger bakom det som står i Hus AMA 98 om betong med lågt vbt! Det är också bakgrunden till de anvisningar som de av RBK auktoriserade fuktkontrollanterna följer för högpresterande betong. Här överensstämmer Hus AMA 98 väl med betonghandboken. Ytfukt i högpresterande betong Det som sagts ovan gäller egentligen för byggfukt i form av betongens blandningsvatten. Har betongen sugit upp vatten under byggtiden, når det som regel ner till aktuellt mätdjup i normalbetong och syns därför i fuktmätning enligt Hus AMA 98. Högpresterande betong kan däremot vara så tät mot vatten som står på betongytan att det bara tränger in några millimeter eller centimeter. Man kan då riskera att missa sådan ytfukt, som kan finnas kvar även om själva betongytan ser torr ut. Detta behandlas i RA 98 Hus, avsnitt YSC.1, där kunskapsbristen om acceptabla RF-värden i ytskiktet på högpresterande betong, liksom om metoder att mäta ytfukt, påpekas. Denna kunskapsbrist föreligger tyvärr fortfarande. Referenser enser Nilsson, L-O, Hedenblad, G & Norling- Mjörnell, K (2000) Fuktmätning, avsnitt 11.7 i kapitel 11 Fuktegenskaper i Betonghandbok, Högpresterande betong Material och utförande, Svensk Byggtjänst, Stockholm Norling Mjörnell, K (1997) Modell för självuttorkning i högpresterande betong. Byggnadsmaterial, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Intern rapport M8:5 från Konsortiet Högpresterande Betongkonstruktioner Nilsson, L-O (1994), Fuktmätning i betongbjälklag med självtorkande betong Hässle/ Skanska, kv Tingshuset 4 i Mölndal. Rapport P-94:8, institutionen för Byggnadsmaterial, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. 34 AMA-nytt Hus 2/2001
för kalibrering av fuktgivare. Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet.
Hög betongkvalitet ger kort och säker torktid även under ogynnsamma klimatförhållanden Resultat från ett forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola (LTH) presenteras i artikeln. Det framgår att betong
Läs merBetong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar
Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Vad är
Läs merRBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong
INNEHÅLL FLIK 3 BETONG MED LÅGT vct 3.1 Betong med lågt vct sid 2 3.2 RF-mätning sid 2 3.3 Håldäcksbjälklag sid 4 3.4 Uttorkningsegenskaper beroende på betongens vct sid 6 5:1 2012-11-20 2013-01-01 Peter
Läs merNyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar
Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Läs merGolvvärme Fuktmätning i betonggolv med golvvärme
Golvvärme Fuktmätning i betonggolv med golvvärme Etapp II: Täta golvbeläggningar Etapp III: Limmade trägolv Anders Sjöberg Lars-Olof Nilsson & (Bertil Persson) Lunds Tekniska Högskola Temperaturskillnad
Läs merFuktmätning i betonggolv med pågjutningar
Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början
Läs merNyheter inom betongforskningen
Nyheter inom betongforskningen nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Läs merNyheter inom betongområdet!
Nyheter inom betongområdet! Betong med mineraliska tillsatser Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Oskar Linderoth Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
Läs merProjektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare:
Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska OSKAR LINDEROTH Projektet Doktorand: Oskar Linderoth Avd. Byggnadsmaterial, Lunds Universitet
Läs merFuktcentrum informationsdag Fuktsakkunniges vardag. Johan Tannfors AK Uppsala
2018-11-29 Fuktcentrum informationsdag Fuktsakkunniges vardag Johan Tannfors AK Uppsala 1 Polygon/AK 30 RBK-auktoriserade (mest HumiGuard i borrhål) Diplomerade fuktsakkunniga Fuktsäkerhetsansvariga produktion
Läs mer(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet
(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola RBK-AUKTORISERAD FUKTKONTROLLANT 2011 / 2012 160 mm, enkelsidig
Läs merProjektet Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska.
Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska OSKAR LINDEROTH Projektet Handledare: Peter Johansson Lars Wadsö Katja Fridh Avd. Byggnadsmaterial,
Läs merBindemedlens inverkan på betongens uttorkning
Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Niklas Johansson Cementa AB Bindmedel för betong med vct 0,36 Bascement Floridacement Byggcement
Läs merFuktcentrum informationsdag Fuktsakkunniges vardag. Johan Tannfors AK Uppsala
Fuktcentrum informationsdag Fuktsakkunniges vardag Johan Tannfors AK Uppsala 1 Polygon/AK 30 RBK auktoriserade (mest HumiGuard i borrhål) Diplomerade fuktsakkunniga Fuktsäkerhetsansvariga produktion Eget
Läs merVATTENINSUGNING I BETONG
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial VATTENINSUGNING I BETONG Laboratorieundersökningar, fältmätningar, beräkningar och modeller Peter Johansson och Lars-Olof Nilsson TVBM-3134
Läs merFuktcentrum informationsdag Fuktsakkunniges vardag. Johan Tannfors AK Uppsala
Fuktcentrum informationsdag Fuktsakkunniges vardag Johan Tannfors AK Uppsala 1 Polygon/AK 30 RBK auktoriserade (mest HumiGuard i borrhål) Diplomerade fuktsakkunniga Fuktsäkerhetsansvariga produktion Eget
Läs merFör att klara detta krav krävs noggrann. Fuktmätning i betong HUS
Linus Björnlund, Conservator AB, bilar ut betongbitar som placeras i ett provrör för att därefter utföra RF-bestämningen i ett laboratorium. Mätmetoden kallas Uttaget prov. Fuktmätning i betong En viktig
Läs merPrenumerationserbjudande! Prova tre nummer för 99 kr
Prenumerationserbjudande! Prova tre nummer för 99 kr pren@husbyggaren.se 75% 95% 85% I Husbyggaren nr 4, 2017 beskrev vi risker med att en fuktsiffra kan vara fel uppmätt och för låg. Den här artikeln
Läs merDen nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare
Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare Anders Selander Cementa AB 2017-12-06 Utblick - Europa: Vilka cementtyper används? Cementa 2016 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% CEMBUREAU
Läs merSimulering av uttorkning i betong med COMSOL Multiphysics
Simulering av uttorkning i betong med COMSOL Multiphysics Förutsättningar Vct 0.36 Recept enligt Peter Johansson Modell K. Mjörnell samt J. E. Jonasson Partiellt ångtryck som drivande potential Tidsberoende
Läs merDIREKTLIMMAT TRÄGOLV PÅ BETONGUNDERLAG
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial & FuktCentrum DIREKTLIMMAT TRÄGOLV PÅ BETONGUNDERLAG Teoretiska beräkningar av fuktbelastning från undergolvet Anders Sjöberg TVBM-3112 Lund
Läs merDe första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor
De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna
Läs merRBK-AUKTORISERAD FUKTKONTROLLANT. RBK-systemet. Vad har hänt sedan 2014? Revisioner Aktuella förändringar
RBK-systemet Vad har hänt sedan 2014? Revisioner Aktuella förändringar 32 st nya auktorisationer har utfärdats 23 st auktorisationer har förnyats I dag finns det 101 st RBK-auktoriserade fuktkontrollanter
Läs merDOSERINGSRÅD MERIT 5000
DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6.
Läs merUttorkningsberäkning av betong med COMSOL
Uttorkningsberäkning av betong med COMSOL Magnus Åhs Praktik och teori Praktik mäta/registrera hur det blev? Mät uttorkning/hur torrt är det! Svårt! Teori räkna/förklara varför det blev så! Vi behöver
Läs merInverkan av balkonginglasning
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Inverkan av balkonginglasning på armeringskorrosion Ali Farhang Bro & Tunnel Ramböll Sverige AB Agenda Balkonginglasning Bakgrund om karbonatisering och armeringskorrosion
Läs merRBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong
INNEHÅLL FLIK 2 ALLMÄNT OM UTTORKNING OCH FUKTMÄTNING 2.1 Vct sid 2 2.2 Mätdjup sid 4 2.3 Voter sid 8 2.4 Överslagsmässigt uttorkningsförlopp sid 10 2.5 Borrhål för mätpunkter sid 11 2.6 Montering av givare,
Läs merRBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong
INNEHÅLL FLIK 3 BETONG 3.1 Materialet betong sida 2 3.2 Betongtillverkning sida 5 3.3 Hållfasthet sida 5 3.4 Gjutning sida 6 3.5 Fukthärdning sida 7 3.6 Uttorkning - materialberoende sida 7 3.7 Självtorkande
Läs merFUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Läs merFUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Läs merFuktmätning i betong med lågt vattencementtal, steg 3 (samt slutsatser från Steg 1-2)
Fuktmätning i betong med lågt vattencementtal, steg 3 (samt slutsatser från Steg 1-2) SBUF projekt 12941 och 13085 Peter Johansson Stefan Backe Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Resultat
Läs merFuktrisker med tjocka avjämningsskikt
Fuktrisker med tjocka avjämningsskikt SBUF projekt nr: 12614 Utförare:, FuktCom Presentatör: Magnus Åhs, Avd. Byggnadsmaterial, LTH 1 Frågeställningar Vad är det för fukttillstånd i självtorkande avjämning?
Läs merBYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Golvkonstruktioner och fukt Grundläggning mot mark Platta på mark Platta på mark
Läs merYtnära fukt i byggfuktfri betong
Ytnära fukt i byggfuktfri betong Persson, Bertil Published: 1993-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Persson, B. (1993). Ytnära fukt i byggfuktfri betong. (Rapport TVBM (Intern
Läs merBetonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse
Betonggjutning i kall väderlek Temperaturens betydelse Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens hållfasthetstillväxt.
Läs merUTTORKNI NGSPROGNOS FÖR BETONGKONSTRUKTI ONER MED TI LLGÄNGLI GA PROGNOSVERKTYG
ID: 12476. BERÄKNAD UTTORKNI NGSPROGNOS FÖR BETONGKONSTRUKTI ONER MED TI LLGÄNGLI GA PROGNOSVERKTYG En jämförande studie av likheter och skillnader för beräknat uttorkningsförlopp för några simulerade
Läs merFuktrisker med tjocka avjämningsskikt
Fuktrisker med tjocka avjämningsskikt SBUF projekt nr: 12614 Utförare: Jörgen Grantén, FuktCom Presentatör: Magnus Åhs, Avd. Byggnadsmaterial, LTH 2017-11-30 Fuktcentrums informationsdag Lund 2017 Magnus
Läs merDIREKTLIMMAD TRÄPARKETT PÅ BETONG. Tekn. Dr. Anders Sjöberg
Chalmers tekniska högskola Institutionen för byggnadsmaterial Uppdragsrapport Arb nr 594 DIREKTLIMMAD TRÄPARKETT PÅ BETONG Tekn. Dr. Anders Sjöberg Göteborg i Oktober 22 Nyckelord Betong Direklimmad Fukt
Läs merTäckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal
Täckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal Nilsson, Lars-Olof 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Nilsson, L-O. (2010). Täckskiktskrav
Läs merUttorkningstider och kritiska fukttillstånd -
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Uttorkningstider och kritiska fukttillstånd - Kemisk fuktbindning och alkalitransport Magnus Åhs Lars-Olof Nilsson TVBM-7203 Lund 2010 Lunds
Läs merIngjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering Sensobyg delprojekt D4 Lars-Olof
Läs merDe första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor
De första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor Plastiska krympsprickor i betong kan undvikas! Sprickor som uppstår i betongytan strax innan betongen börjar hårdna har i alla tider varit
Läs merRBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong
INNEHÅLL FLIK 4 Förberedelser, mätning, rapportering 4.1 Förberedelser sid 2 4.2 Mätprogram sid 3 4.3 Placering av mätpunkter sid 4 4.4 Avläsning sid 5 4.5 Mätrapport sid 5 5:1 2012-11-21 2013-01-01 Peter
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merBetong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet
Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Ingemar Löfgren, FoU chef TCG & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande
Läs merRBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong
INNEHÅLL FLIK 4 Förberedelser, mätning, rapportering 4.1 Förberedelser sida 2 4.2 Mätprogram sida 3 4.3 Placering av mätpunkter sida 4 4.4 Avläsning och rimlighetsbedömning av mätresultat sida 5 4.5 RBK-mätning
Läs merINVERKAN AV REGN OCH AVJÄMNINGSMASSA PÅ UTTORKNING AV BETONG
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial INVERKAN AV REGN OCH AVJÄMNINGSMASSA PÅ UTTORKNING AV BETONG Andreas Abrahamsson Kristian Tammo TVBM-5053 Examensarbete Lund 2003 LUNDS TEKNISKA
Läs merEXAMENSARBETE. Analysjämförelse mellan dataprogram och uppmätt RF i betong. Peter Andersson Niklas Lundberg. Luleå tekniska universitet
EXAMENSARBETE 2007:188 CIV Analysjämförelse mellan dataprogram och uppmätt RF i betong Peter Andersson Niklas Lundberg Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnadsteknik
Läs merFuktmätning i betonggolv med golvvärme
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA FUKTCENTRUM VID LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial & FuktCentrum Fuktmätning i betonggolv med golvvärme Etapp II: Täta golvbeläggningar Anders Sjöberg Lars-Olof Nilsson TVBM-314
Läs merByggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH
Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå
Läs merUttorkningstider för avjämningsmassor från TM Progress
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA FUKTCENTRUM VID LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Uttorkningstider för avjämningsmassor från TM Progress inverkan av tjocklek och torkklimat Lars-Olof Nilsson TVBM-7192 Lund
Läs mer27 BERÄKNING AV KORREKTION OCH MÄTOSÄKERHET
27 BERÄKNING AV KORREKTION OCH MÄTOSÄKERHET Förutsättningen för att korrektion och osäkerhet i en RF-mätning ska kunna bestämmas enligt detta avsnitt är att mätningen är utförd helt i enlighet med de mätrutiner
Läs merBetonggjutning i kall väderlek. Ett häfte om temperaturens betydelse
Betonggjutning i kall väderlek Ett häfte om temperaturens betydelse Januari 07 Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens
Läs merInverkan av alkali på uppmätt RH i betong
Inverkan av alkali på uppmätt RH i betong Hedenblad, Göran; Janz, Mårten 1994 Link to publication Citation for published version (APA): Hedenblad, G., & Janz, M. (1994). Inverkan av alkali på uppmätt RH
Läs merHans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram
Krympning, frostbeständighet och ASR vid användning av krossat berg som betongballast Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning Enligt svensk standard 13 72 15 bestäms krympning på prismor
Läs merAllmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik
1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av
Läs merPrognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.
1 Prognosverktyg för betong Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof. Presentationens innehåll Bakgrund TorkaS Korrigeringsfaktor vid lågt vct Produktionsplanering Betong
Läs merFABRIKSBLANDAD BETONG
FABRIKSBLANDAD BETONG AT FÄRDIG GRUND har skapat ett koncept som gör det enkelt att köpa och få levererat fabriksblandad betong till ditt byggprojekt. Detta ger dig full kontroll över varje kubik med fast
Läs merUttorkning av betongbjälklag - En utmaning och en möjlighet
KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kungliga Tekniska Högskolan Uttorkning av betongbjälklag - En utmaning och en möjlighet Drying of concrete flooring - A challenge and a possibility Examensarbete i byggnadsteknik
Läs merUTTORKNING AV BETONG -Laboratoriestudien bakom TorkaS3
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial UTTORKNING AV BETONG -Laboratoriestudien bakom TorkaS3 Peter Johansson Rapport TVBM-3165 Lund 2012 ISRN: LUTVDG/TVBM--12/3165 SE(1-69) ISSN:
Läs mer04 SE. Vägledning. Fukt
04 SE Vägledning Fukt Dinesen fuktvägledning Februari 2011 Väsentligt att känna till innan man lägger trägolv Sida 3 Sida 4 Innehåll Dinesen fuktvägledning Fukt och trägolv 6 Träets egenskaper 6 Luftfuktighet
Läs merByggfukt och energi. Helene Johansson. Examensarbete nr 423 Byggnadsteknik juni 2012
Byggfukt och energi Helene Johansson Examensarbete nr 423 Byggnadsteknik juni 2012 Handledare Folke Björk, Professor KTH Byggvetenskap Karin Ståhl, Projektledare Svenska Bostäder 1 2 Förord Detta arbete
Läs merOlika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem
Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 23 Golv en återblick Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall Torpargrund Korkmattor och centralvärme Plastmattor (PVC) 5~6 Underliggande plastfolie Egenemissioner
Läs mer27 BERÄKNING AV KORREKTION OCH MÄTOSÄKERHET
27 BERÄKNING AV KORREKTION OCH MÄTOSÄKERHET Förutsättningen för att korrektion och osäkerhet i en RF-mätning ska kunna bestämmas enligt detta avsnitt är att mätningen är utförd helt i enlighet med de mätrutiner
Läs mermoistenginst ab Rapport 1414
moistenginst ab Rapport 1414 Moisture Engineering Institute BERÄKNING AV FUKTFÖRHÅLLANDEN VID MATTLÄGGNING - Henånskolan, Orust Uppdragsgivare: NCC Construction Sverige AB, Uddevalla Fru Alstad, 20 februari
Läs mer27 BERÄKNING AV KORREKTION OCH MÄTOSÄKERHET
27 BERÄKNING AV KORREKTION OCH MÄTOSÄKERHET Förutsättningen för att korrektion och osäkerhet i en RF-mätning ska kunna bestämmas enligt detta avsnitt är att mätningen är utförd helt i enlighet med de mätrutiner
Läs merRBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong
INNEHÅLL FLIK 4 Förberedelser, mätning, rapportering 4.1 Förberedelser sida 2 4.2 Val av antal mätpunkter sida 3 4.3 Placering av mätpunkter sida 4 4.4 Avläsning och kontroll av temperatur sida 6 4.5 Rimlighetsbedömning
Läs merUTTORKNING AV HÖGPRESTERANDE BETONGGOLV
UTTORKNING AV HÖGPRESTERANDE BETONGGOLV Råd och rekommendationer vid mätning av RF Max Norin Institution för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik, Byggteknik, Uppsala Universitet, Examensarbete 2017. Detta
Läs merLUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET. Avd Byggnadsmaterial. Uttorkning av prefabricerade bjälklag. Refik Salievski
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Uttorkning av prefabricerade bjälklag Refik Salievski TVBM-5052 Examensarbete Lund 2003 2 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial
Läs merFukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer
Professor Folke Björk Avd för byggnadsteknik Inst för byggvetenskap KTH 2012 11 21 Byggfukt och energi Uppföljning av energiprestanda enligt BBR Kraven verifieras genom mätning Prestanda gäller aktuell
Läs merSLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6a MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand Sprickor är en effekt av stor krympning Dr Mats Emborg
Läs merHur får man betongytor att se ut som man vill?
INFORMERAR NR 01:01 Hur får man betongytor att se ut som man vill? Erfarenheter och praktiska tips, utifrån tester och arbetsutföranden Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Kaptensgatan 3 nb, 114 57
Läs mer11 RUTIN FÖR RF-BESTÄMNING I BORRHÅL VAISALA HMP40S
11 RUTIN FÖR RF-BESTÄMNING I BORRHÅL VAISALA HMP40S Denna givare bygger på en kapacitiv mätprincip. RF-sensorn, Humicap, är tillverkad av ett hygroskopiskt material. Kapacitansen ökar med ökande fuktinnehåll.
Läs merVad har vi lärt av historien?
De senaste decennierna har byggbranschen uppvisat en stor skara skadefall och problem i hus som på ett eller annat sätt är fuktrelaterade. Många skadeoch problemtyper har funnits under hela perioden och
Läs merTEKNISK BESKRIVNING. E&D Thermogrund. System för platta på mark: Kantelement. Isolering. Golvvärme. Armering. Konstruktionsritningar
TEKNISK BESKRIVNING E&D Thermogrund EnergiJägarna & Dorocell AB System för platta på mark: Kantelement Isolering Golvvärme Armering Konstruktionsritningar Tekniska beräkningar Innehållsförteckning 1. Produktbeskrivning
Läs merRBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong
INNEHÅLL FLIK 2 ALLMÄNT OM FUKTMÄTNING I BETONG 2.1 RF-mätning i betong sida 2 2.2 Definition av mätdjup sida 3 2.3 Ekvivalent mätdjup sida 4 2.4 Beräkning av ekvivalent mätdjup sida 9 2.5 Voter sida 11
Läs merASR problematik i Sverige
ASR problematik i Sverige Jan Trägårdh CBI Betonginstitutet AB Rebetdagen 2012 Innehåll 1) Vanliga exempel på ASR i Sverige 2) Förutsättningar för ASR 3) Reaktiva bergarter i Sverige 4) Undersökning och
Läs merUtvärdering av uttorkning av fukt i betongväggar med aktiv elektroosmos.
Utgiven av: Stephan Mangold Till: Björn Sundvall, Arid AB 2016-04-04 Klassifikation: Öppen Dränering utan att gräva Utvärdering av uttorkning av fukt i betongväggar med aktiv elektroosmos. Sammanfattning
Läs merFuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning
Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning Erik Wiege (Polygon AK) Johan Öberg (inbjuden av AK) 28 November 2018 En utmanande frågeställning Hur mycket
Läs merFuktsäkerhetsplan. [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR
Fuktsäkerhetsplan [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR Innehåll Inledning...2 1 Organisation...2 2 Fuktaspekter för genomgång innan byggstart...0 3 Planerade arbetsberedningar...1
Läs merChecklista för fuktsäkerhetsprojektering
Checklista för fuktsäkerhetsprojektering Projekt: Vintervikshallen Byggherre: Stockholmsstad Byggherrens fuktsakkunnige: Per Claesson och Dennis Nielsen, Dry-IT AB Upprättad datum: Reviderad datum: Fuktsäkerhetsprojektering
Läs merFuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning
Fuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning Erik Wiege (Polygon AK) Johan Öberg (inbjuden av AK) 28 November 2018 En utmanande frågeställning Hur
Läs merFukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH
Fukt Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH Innehåll Grundläggande om fukt Effekter av fukt Resultat från Framtidens Trähus Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt
Läs merBascement TEKNISK BESKRIVNING
TEKNISK BESKRIVNING Förord är en produkt som är anpassad till dagens högt ställda krav på ett hållbart samhällsbyggande. j Betong med ger en lägre CO 2 -belastning eftersom klinkerandelen kunnat reduceras.
Läs merByggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2
Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:
Läs merUTTORKNING AV BETONG
UTTORKNING AV BETONG Studie om hur olika faktorer påverkar uttorkningsförloppet genom simulering i datorprogrammet TorkaS v3.2. THE DRYING OF CONCRETE Martin Rönntoft Examensarbete, 15 hp Högskoleingenjörsprogrammet
Läs merFeb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler
Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i
Läs merStämpning av bjälklag kräver kunskap
Stämpning av bjälklag kräver kunskap När ett bjälklag gjuts, utförs formstämpningen enligt anvisningar eller ritningar från formalternativt plattbärlagsleverantören. Detta innebär klara och tydliga regler
Läs merUttorkning av betong. Lukas Blixt. Laszlo Harmath. Mätning samt modellering
Uttorkning av betong Mätning samt modellering Lukas Blixt Laszlo Harmath Högskolan i Halmstad Sektionen för Teknik och Ekonomi Byggnadsingenjörsprogrammet Examensarbete 15hp Halmstad 2010 Abstract This
Läs merBeräkningsprogram "TORK" för val av VCT hos byggfuktfri betong
Beräkningsprogram "TORK" för val av VCT hos byggfuktfri betong Persson, Bertil Published: 1993-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Persson, B. (1993). Beräkningsprogram "TORK"
Läs merHur får man betongytor att se ut som man vill?
Hur får man betongytor att se ut som man vill? Erfarenheter och tips utifrån praktiska tester och faktiska arbetsutföranden Betongytans framtida utseende bestäms redan när man gjuter... Betongytans färg
Läs merKlimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group
Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group Betong som ett material Utvecklas gradvis (kontrollerbart) från flytande/plastisk till fast form däremellan
Läs merMONTERINGSANVISNING FÖR ARTISAN RULLVARA
1 (2) Materialet Materialet är en vävd vinylmatta som har en baksidesbeläggning av glasfiberarmerad vinyl. Följ därför de anvisningar från GBR som gäller vinylmattor för montering och val av lim. Eftersom
Läs merStamrenoveringar. Så här återställer du golv och väggar i badrum snabbt och kostnadseffektivt.
Stamrenoveringar. Så här återställer du golv och väggar i badrum snabbt och kostnadseffektivt. Effektiv renovering ger nöjda hyresgäster. Beläggningsbart efter endast 24 timmar. De flesta stamrenoveringar
Läs merefc 800 Betongfix aren
EFC 800 B e t o n g l a s y r v a t t e n b a s e r a d Vattenbaserad Transparent Diffusionsöppen Dammbindare Membranhärdare Prisvärd Tätar mikrosprickor Pigmenterbar Övermålningsbar Gulnar inte Enkel
Läs merEn jämförelse mellan uppmätt inre relativ fuktighet, RF, i betong och RF beräknad enligt datorprogrammet "TORK"
En jämförelse mellan uppmätt inre relativ fuktighet, RF, i betong och RF beräknad enligt datorprogrammet "TORK" Persson, Bertil 1996 Link to publication Citation for published version (APA): Persson, B.
Läs merRBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong
INNEHÅLL FLIK 2 ALLMÄNT OM FUKTMÄTNING I BETONG 2.1 RF-mätning i betong sida 2 2.2 Definition av mätdjup sida 3 2.3 Ekvivalent mätdjup sida 4 2.4 Beräkning av ekvivalent mätdjup sida 9 2.5 Voter sida 11
Läs merBetong och armeringsteknik
Betong och armeringsteknik Materialet betong Efterbehandling Bilder från http://www.flickr.com Idag Teori om materialet betong Teori om efterbehandling av betong Övningsexempel på efterbehandling Frågor
Läs mer