LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Reviderad

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Duveholmsgymnasiet LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Reviderad

2 Innehåll Inledning 3 Skollagen (2010:800) 6 kap. 3 Diskrimineringslagen 4 Vad är kränkande behandling? 5 Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering 6 Målsättningen för samtliga skolområden är att: 6 Duveholmsgymnasiets vision 6 Åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling 7 Kartläggning av Likabehandlingsarbetet på skolan 9 Forum för likabehandlingsarbetet: 9 Nulägesanalys 10 Utvärdering av målsättningarna för läsåret 2011/ Mål och konkreta åtgärder 15 Mål för läsåret 2013/ Uppföljning och utvärdering Fel! Bokmärket är inte definierat. Revidering 17 Kommunikation 17 2

3 Likabehandlingsplan för Duveholmsgymnasiet enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap. skollagen Inledning Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång. Skollagen (2010:800) 6 kap. Enligt 6 kapitlet i skollagen skall kommunen/huvudmannen se till att alla pedagogiska verksamheter i kommunen: målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling varje år göra en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. leva upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I skollagens 6 kapitel finns också ett förbud för vuxna i de pedagogiska verksamheterna att kränka ett barn eller en elev. Personalen har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i verksamheten. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. 3

4 Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska den som äger verksamheten se till att de: arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. varje år upprättas en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndsskyldig. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolans och fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla i verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar /vårdnadeshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konvention om barns rättigheter. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta mot kränkande behandling (Wester, Modigh, Eilard 2004) 4

5 Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningen är ett uttryck för makt och förtryck. Faktorer som kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet är betydelsefulla faktorer i de maktstrukturer som finns i samhälle och pedagogiska verksamheter. Strukturerna upprätthålls av normer. Att avvika från normen, att i något avseende uppfattas annorlunda, är ofta en grund för kränkning. Kränkningar kan vara: fysiska (t.ex. att utsätta någon för slag, knuffar och tafsande), verbala (t.ex. att hota eller kalla någon för hora eller bög), psykosociala (t.ex. att utsätta någon för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. via sociala medier, ofrivillig filmning, brev och lappar, e- post, sms och mms). Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även institutioner, som t.ex. pedagogiska verksamheter, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas kränkande. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningen utförs av och drabbar såväl barn och ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt - ledsen, arg sårad eller skadad - alltid måste tas på allvar. Individens subjektiva upplevelse är en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande behandling. Denna handlingsplan omfattar arbetet mot: Diskriminering: ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs kränkande. Trakasserier: är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med ovan angivna diskrimineringsgrunder. 5

6 Annan kränkande behandling: är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en persons värdighet. Här avses den mobbning eller liknande beteende som har sin grund i att någon t ex. är överviktig, har en viss hårfärg eller är plugghäst. Rasism: bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån en felaktig uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Främlings fientlighet: avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristika. Homofobi: avser motvilja mot och förakt för homo- bi- eller transsexuella personer. Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i verksamheterna. Målsättningen för samtliga skolområden är att: Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde. Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden. Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet. Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete. Duveholmsgymnasiets vision Duveholmsgymnasiet skall vara en trygg arbetsplats för elever och personal. Alla elever och personal vid Duveholmsgymnasiet ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet, eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Alla elever och personal vid Duveholmsgymnasiet och ska behandlas och bemötas med respekt och värdighet av varandra. Diskriminering och trakasserier ska inte förekomma. 6

7 Åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Rutiner för arbetet mot kränkande behandling 1. Ärende aktualiseras hos kurator. Någon (elev, förälder, kamrat, personal, mentor, övrig) får kännedom om att en elev är utsatt för kränkande behandling. Kurator kontaktas. Kurator skriver incidentrapport som lämnas till rektor samt till förvaltningen. Kurator informerar berörd personal. KARTLÄGGNING 2. Samtal med berörda elever. Kuratorerna träffar inblandade elever enskilt i samtal för kartläggning av ärendet. Kurator dokumenterar ärendet fortlöpande. 3. Möte med berörda arbetslag. Kuratorerna sammankallar mentor tillsammans med elevens arbetslag för informera samt kartlägga vad de uppfattat kring det aktuella ärendet. Detta för att kunna få kontinuerlig återkoppling kring inblandade elever. 4. Bedömning Kuratorerna gör i samarbete med skolsköterskorna, en bedömning kring hur vi jobbar vidare med ärendet. a) Kränkande behandling. Då bedömning är att det handlar om kränkande behandling som består av enstaka handlingar eller en konflikt mellan elever, jobbar de i samarbete med arbetslagen, skolsköterskorna och elever vidare med ärendet. Detta arbete innefattar kontinuerliga uppföljningar med arbetslag och elever. Skulle kränkningarna trots arbetet inte upphöra eller minska i omfattning görs en ny bedömning. Blir bedömningen att det övergått till mobbning sammankallas Trygghetsteamet. b) Mobbning. Om kränkningarna övergått till mobbning består de av avsiktligt riktade upprepade kränkningar under ett visst tidsspann. Om så är fallet sammankallar kuratorerna Trygghetsteamet för att gå vidare med ärendet. Kurator informerar den utsatta om hur skolorna arbetar vad gäller kränkande behandling och hur arbetsgången är i ett ärende samt att omyndiga elevers föräldrar alltid kontaktas. Kurator kontaktar även föräldrarna om eleven är myndig om denne önskar så. Kurator har sedan kontinuerliga uppföljningssamtal med den utsatta. 7

8 5. Trygghetsteamet sammankallas. Kurator redogör för ärendet. Trygghetsteamet får en kort skriftlig version av ärendet. Berörd rektor får en kopia av kartläggning samt information kring hur vi går vidare i ärendet. I de fall elever från olika skolor är inblandade kallas samtliga Trygghetsteam. Arbetsfördelning. Två medlemmar ur Trygghetsteamet per elev utses att arbeta vidare med de som mobbar. Dessa får djupare information kring den föreliggande kartläggningen samt mobbarnas skolschema för följande dagar. 6. Samtal med den som utsätter. De utsedda medlemmarna ur Trygghetsteamet kommer överens med undervisande lärare om en tid då de kommer för att prata med eleven. Teammedlemmarna går inte in i klassrummet utan väntar utanför på att läraren hämtar ut eleven och går till en avskild plats för att genomföra samtalet. Är det flera elever som har varit delaktiga i kränkningarna hämtas de i möjligaste mån vid samma tidpunkt av två andra teammedlemmar. Om en av flera av de som utsatt saknas görs ett försök att hitta en ny tid inom det närmsta (1-2 dagar). I annat fall startas samtalen ändå. Teammedlemmen frågar eleven om den vet vad saken gäller. Om eleven inte vet så får den information om ärendet. Eleven får sedan ge sin bild av ärendet och ge förslag på vad han/hon kan göra för att få kränkningarna att upphöra. Eleven får information om trygghetsteamets arbete och hur arbetsgången är i ett ärende. Eleven informeras även om att omyndiga elevers föräldrar alltid kontaktas av kurator efter samtalen och uppmuntrar till att eleven ska ta upp ärendet med sina föräldrar innan kurator ringer. Även föräldrarna till myndiga elever kontaktas om denne önskar så. Eleven erbjuds alltid kuratorssamtal. 7. Uppföljning. Kurator har uppföljningssamtal med utsatt elev för att få information om aktuellt läge. Trygghetsteamet har uppföljning med mobbaren efter ca 1 vecka. 8. Återkoppling från teamet till kurator kring samtalet med den/de som utsatt. Teamet lämnar minnesanteckningar till kurator som i sin tur dokumenterar hela ärendets gång. 9. Uppföljningssamtal. Kurator träffar utsatt elev för ett eller flera uppföljningssamtal. 10. Återkoppling. Kurator träffar de teammedlemmar som arbetar i ärendet. 11. Uppföljningssamtal med de som utsatt. 12. Återkoppling från teamet. Om mobbningen upphört avslutas ärendet. 13. Föräldrar och arbetslag får återkoppling i ärendet. Kuratorerna kontaktar berörda föräldrar och arbetslag. 14. Om den kränkande behandlingen trots allt fortsatt följer vi Likabehandlingsplanens nästa steg: 8

9 a. Rektor sammankallar till ett möte med mobbande elev. Om eleven är omyndig kallas även elevens föräldrar. Myndig elev föreslås bjuda med sina föräldrar. b. Polisanmälan och disciplinära åtgärder. Vid fortsatta upprepade kränkningar beslutar rektor om eventuell polisanmälan och eventuella disciplinära åtgärder enligt Skollagen 5 kap Kartläggning av Likabehandlingsarbetet på skolan I varje arbetslag finns medlemmar ur Trygghetsteamet representerade. De lyfter samt fångar upp likabehandlingsfrågorna på arbetslagens träffar. Mentorer kontaktar kurator eller elevhälsoteamet för att diskutera vilka åtgärder som kan vara lämpliga i de klasser där det behövs insatser för att öka elevernas trygghet samt förbättra den studiesociala miljön. Eleverna erbjuds enskilda samtal med kurator då de upplever att de utsatts för kränkande eller orättvis behandling på skolan. Detta gäller även elever som bevittnat sådan behandling mot någon annan elev. Varje arbetslag har klasskonferenser 1 gång/termin där rektor och elevhälsoteam deltar. Här tar lärarna upp alla former av oro kring sina elever, från bristande studieresultat till trivselfrågor. Tillsammans formar vi insatser som kan gynna elevens hälsa och utveckling. I en enkät som eleverna får svara på i början av vårterminen, ställs frågor om trivsel och trygghet och om eleverna känner sig rättvist behandlade. Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom enkäten. Incidentrapport skrivs vid varje tillfälle personal får vetskap om att kränkningar har förekommit. Personalen kontaktar kurator för att beskriva händelsen. Kurator dokumenterar samt arkiverar dessa. I slutet av varje läsår sammanställs vilken typ av kränkningar som förekommit på skolan. Ovanstående punkter diskuteras vidare i elevhälsoteamen. Förslag om åtgärder för att förbättra situationen på skolan utarbetas och tas upp i kvalitetsredovisningen för följande år. Forum för likabehandlingsarbetet: Arbetslagen diskuterar stämningen på programmen vid arbetslagsträffarna. I varje arbetslag finns medlemmar ur Trygghetsteamet representerade. De lyfter samt fångar upp likabehandlingsfrågorna på arbetslagens träffar och återkopplar dessa frågor till Trygghetsteamet. Vid mentorssamtal lyfter mentorerna frågor avseende likabehandling och elevers upplevelse av trygghet och trivsel. Särskilt bör frågor om studiemiljön, enskilda händelser och situationer uppmärksammas då det handlar om förhindrande och/eller 9

10 främjande av likabehandling. Detta för att motverka samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling inom verksamheten. Elevernas trivsel finns som stående punkt på klassrådens dagordningar. Ansvarig lärare återkopplar till Trygghetsteamets representant i arbetslaget då det kommer upp frågor kring likabehandling, trygghet och trivsel från klassen. Dessa punkter tas sedan upp i arbetslaget samt i Trygghetsteamet Kurator bjuds vid behov in till arbetslaget för en mer ingående diskussion. Information till samtliga elever i årskurs 1 kring likabehandling och skolans likabehandlingsplan. Eleverna uppmanas att uppsöka elevvården om man bevittnar eller är utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet genomsyra all verksamhet och vara en naturlig del av det dagliga arbetet med eleverna i undervisning och under rastverksamhet. På föräldramöten i årskurs 1 informeras föräldrar om Duveholmsgymnasiet likabehandlingsplan, dess syfte och aktuella målsättningar. I samband med detta uppmanas föräldrarna att kontakta elevhälsan vid upptäckt av behandling som inte överensstämmer med planen. Trygghetsteamet träffas en gång per månad och diskuterar likabehandlingsarbetet och hur den studiesociala situationen ser ut på skolan. Däremellan sammankallas teamet för aktuella Trygghetsärenden. Elevvårdsteamen träffas en gång per vecka för att lyfta enskilda elevärenden. Här finns även möjlighet att diskutera vad som framkommit avseende elevers och personals studiesociala situation på skolan. Vid dessa möten har arbetslag och mentorer möjlighet att få tid för att lyfta frågor som rör likabehandlingsplanen och den studiesociala miljön. Nulägesanalys Under läsåret 2012/2013 har totalt 16 incidenter inkommit till kurator. Av dessa har inget gått vidare till Trygghetsteamet. I 6 ärenden har den utsatta eleven inte velat gå vidare med den enskilda incidenten. I 2 fall har ärendet gått vidare direkt till berörd rektor som haft allvarsamtal och gett muntlig varning. 8 av fallen har lösts i tidigare skede, dvs i enskilda samtal med kurator och/eller berörda lärare. Ovanstående ärenden har bestått av verbala kränkningar i form av sexuella trakasserier, textburna psykiska kränkningar via sociala medier samt psykosociala kränkningar i form av utfrysning. Det har även förekommit fysiska kränkningar i form av slagsmål samt hot om våld. I 6 av dessa ärenden har elever från andra skolor varit inblandade. I den elevenkät som eleverna fått svara på via lärplattformen Ping-pong har 194 av 503 elever svarat. Det blir en svarsfrekvens på 38%. Av de svarande eleverna är 58,8 % flickor och 41,2 % pojkar. 10

11 I enkäten går bland annat att utläsa att 90,2% av de som svarat på enkäten upplever att de inte alls blivit utsatta för kränkande behandling under de tre senaste månaderna, 9,8% vid enstaka tillfällen och ingen uppger att de blir utsatta ganska ofta eller varje dag. De platser som elever till största del är utsatta för kränkande behandling på enligt enkäten är, i klassrummet (43,3%), följt av korridoren (40%). Eleverna som svarat uppger även att de blir utsatta för kränkande behandling vid toaletterna (13,3%), vid elevskåpen (10%) i matsalen, idrottshallens omklädningsrum och utomhus vardera 6,7%. På annan plats uppgav 30% att de blivit kränkta. Bland de kommentarer som eleverna skriver så framkommer att det upplevs tryggare för vissa elever om lärarna gör färdiga grupper inför ett grupparbeten. De som utför kränkningarna är enligt de svarande eleverna en klasskamrat (56%), utomstående (24%), elev från en annan klass (16%), en lärare eller annan skolpersonal (8%). De former av kränkningar som de svarande eleverna utsatts för är främst av verbal karaktär (60,7%). 28,6 % av de svarande anger att de utsatts för utfrysning, dvs att de inte upplever att de får vara med i någon grupp. Detta följt av psykisk utfrysning tex blickar, miner, suckar (21,4%). 17,9% uppger att de blivit utsatta via nätet och 10,7% via sms. I de utvärderingar klasser och arbetslag fått svar på framför de flesta klasser att det är lugnt på skolan och att de känner sig trygga. Klasserna framför att de vill att skolan ska agera då elever beter sig illa, att lärarna ska behandla eleverna lika. De framför önskemål om fler gemensamma dagar över klass- och programgränser tex temadagar, friluftsdagar och gemensamma lektioner. Nedan följer en sammanställning av de förslag eleverna har för att öka trygghet och trivsel på skolan: Integrera elever i olika sportarrangemang tex fotboll, basket. Kulturfestival. Man visar upp sin kultur genom tex mat och dans. Lärare som är synliga och tillgängliga. Mera samarbete mellan språkelever och svenska elever. Olika idrottsturneringar med mixade lag från alla olika klasser och program.tex volleyboll, brännboll etc. Gruppövningar med blandade klasser för att lära känna nya personer. Personalen borde äta lunch tillsammans med eleverna istället för i ett eget rum för att hålla bättre koll. Ta bort biljardborden. Där sägs fula saker. Lås ytterdörren så att inte obehöriga kan komma in. Önskar trevligare bemötande av skolpersonal. Lärarna måste ha respekt för eleverna lite mer. De får inte säga vad som helst. Tex en lärare sa att det är de som betalar skatt och att vi använder deras skatt. Det mår man dåligt av. Mer personal synliga i skolan. Musik på toaletten. Lärarna ska ge gott bemötande, vara glada och aktiva på lektionerna. Inga bänkar utanför toaletten och utanför hissen. Fler lärare i matsalen. Känner sig otrygga på idrotten- i omklädningsrummen. Vill ha lås 11

12 på dörrarna. Anstränga sig för att inte använda taskiga tilltal med/till varandra. Gäller både mot andra svenska elever och invandrarelever. Personalen ska fortsätta säga till de elever som kränker andra. Förslag på att kameror ska sättas upp vid skåpen och att det ska vara inbyggda lås i skåpen som är säkrare än de som man köper själv. Att alla elever ska kunna känna sig trygga med att kunna lämna sin dator i sitt skåp. Fortfarande sker många stölder i skåpen, kanske mest på övervåningen. Sätt upp kameror i korridorerna, det ökar tryggheten. Skolan behöver bibehålla kulturen (musik och Bild) så att det inte försvinner. Man behöver också integrera eleverna bättre med varandra. Mer kulturevenemang och andra roliga saker som händer på skolan och som samlar folk. Bra att lärarna är ute i korridorerna! Rör sig bland eleverna och frågar eleverna hur det är, i grupp och enskilt. Många sa ett de inte sett eller känt av någon diskriminering eller kränkande behandling. Som tjej kan man känna sig uttittad i Ljusgården. Annars är skolan trygg. Förslag är att ha flera schemalagda dagar tillsammans. Enkäter är bra så man får uttrycka sig. Mera gemensamma friluftsdagar, programdagar. Bra om lärare går runt på skolan och håller koll. Öka kunskapen kring var man kan vända sig om man mår dåligt i sig själv och hur man bokar en tid hos kuratorn eller vem man kan vända sig till om man inte klarar av skolarbetet. Stress förekommer alltför ofta. Alla lärare borde behandla alla klasser lika och inte döma elever efter vilket program man är från. Vi tycker också att rektorerna ska lyssna och ta till sig av eventuell kritik kring tex lärare. För det första tycker vi att alla lärare, speciellt de man har/haft, borde åtminstone hälsa på alla eleverna i korridorerna. Skolan kan även se till att alla elever blir sedda och hörda genom at t vara extra uppmärksamma. Det finns nog mer förtryck och diskriminering på skolan än vad som syns. Under mina år här har jag känt mig illa behandlad av en del lärare och detta behöver överses och tas på grovt allvar. Ingen ska behöva känna sig diskriminerad av sin egen lärare. Ha bättre uppsikt över korridorerna efter fyra för datorernas trygghet Prata mer med klasserna om olika saker. Eleverna ska kunna ifrågasätta saker utan att upplevas som jobbiga. Eleverna ska kunna föra en dialog direkt med rektor om saker som inte är bra på skolan. Arbetsplatser med eluttag i korridoren. Bättre och varm mat önskas. Skolan kan lyssna mer på vad eleverna har att säga. Skolan ska ta sig tid att orka lösa problem, öka antalet vuxna ute och i rastmiljön, öka antalet dagar där elever träffas och gör saker tillsammans. 12

13 Jobba vidare med promenaden. Om det blir bråk ska kuratorn komma ut i tid innan det blir värre. När det gäller kränkningar inom klassen ska kurator, rektor och mentor sätta sig med dem som det gäller och höras bådas historia och inte bara lyssna på den ena. Alla ska samma mentor i en klass. Det är onödigt att man har en mentor som man inte har på några lektioner. Varje klass ska ha samma mentor. Ha aktiviteter tillsammans med klassen så att man kommer varandra närmare. Dataförbud (i flera veckor) om någon varit elak mot någon. Fler aktiviteter! Lyssna på eleverna och ta deras förslag på allvar. Göra mer saker med de andra klasserna på skolan. Lärarna ska vara mer tillgängliga. Lära känna lärarna bättre.. Arbetslagen ger förslag på följande insatser för att öka trygghet och trivsel på skolan: Bilda tvärgrupper vid promenaden för att öka integrationen mellan olika grupper. Ta upp faddersystemet igen. Fler lärare i de otrygga miljöerna ex. matsalen, pedagogiska luncher. Förebygga kränkande behandling på nätet, nätmobbning. Temadagar, diskussioner. Jobba med likabehandlingsplanen i klassen (mentors-klassrådstid). Våga bryta in! (rättspatos) Visa att man ser. Bjuda in språkklasserna till tex våra utställningar och konserter. Nya möten mellan grupper, program, miljöer. Etik på nätet. Utbildning för elever. Informera 1:or om skolans etikregler. Hemklassrum med trevlig inredning. Promenad för livet + filmvisning. Gemensamma aktiviteter är viktiga för gemenskapen på skolan. Fasta basgrupper i klassrummet och i varje klass som lärarna beslutar om och som byts under året. Att vara synliga i gemensamma utrymmen. Fler gemensamma aktiviteter - en per termin vore lämpligt. Även aktiviteter inom programmen. Utvärdering av målsättningarna för läsåret 2012/2013 Arbetslag och elever har var för sig fått svara på några utvärderingsfrågor kring de mål vi satte upp för föregående läsår. Nedan följer en sammanställning av deras svar. Skapa en trygghetskultur Vi hade som mål att personalen skulle lägga ökat fokus vid att skapa goda relationer med eleverna på skolan. Vi ska ta för vana att aktivt hälsa på elever och personal som vi möter i och utanför skolan. Personalen skulle i högre grad ta sig tid att prata med de elever man har 13

14 närmare kontakt med tex i undervisning och fråga hur de mår, om skolan fungerar bra för dem och om det är något vi kan göra för dem. Som uppstart på detta mål införde vi en ny tradition för Duveholmsgymnasiet, KTC och Gymnasiesärskolan i form av En promenad för livet. I september/oktober månad gick vi 5 km tillsammans. Alla elever, lärare och övrig personal deltar efter sin förmåga. I utvärderingen beskriver eleverna följande som de uppmärksammat under läsåret att personal på skolan gör som de anser leder till ökad trygghet och trivsel för dem som elever i och kring skolan: Trygghetsteamet. De hälsar och pratar i korridorerna och de flesta har haft lära-känna-lekar i klasserna. Man kan vända sig till en vuxen om man behöver stöd och hjälp Att personal rör sig i korridorerna. Att man har bra kontakt med sin mentor. Att man vågar att fråga och får extra hjälp om det är svårt Visar engagemang och omtanke. Det är alltid en personal i närheten. Eleverna känner sig extra trygga under lektionerna. Lärare som bryr sig. Bibliotekspersonalen är hjälpsam och det är trivsamt på biblioteket. Alla lärare är intresserade av alla elever, inte bara de egna. Att man integrerar med andra grupper. Att man har hemklassrum. Lärarna ger bra trivsel, bryr sig, finns i korridorerna och har humor. Alla är hjälpsamma, lätt att få tag i. Alltid tryggt. Alla lärare bra. Väl bemötande. Är trevliga och vill lära känna eleverna. Känner trygghet varje dag. Lärarna pratar med oss. Bra mentorer som bryr sig och är engagerade. Vi hade bowlingkväll och biokväll i klassen där vi lärde känna varandra bättre. Lära-känna-varandra-lekar och trygghetsövningar i klassen. Nya bänkar i korridorerna. Bra med lusthuset utanför skolan. Aktivitetsdagar. Gemensamt luciafirande för BF-klasserna. Resa till Bodaborg. Likabehandlingsplanen och enkäter. Lärare och kuratorer finns för eleverna på rasterna vilket ger ökad trygghet. Städerskorna. Att mentor tar undan oss elever åt sidan när hon ser att något är fel. Skolsystern och kuratorn. Gitarrer, bänkar, soffor, stereo samt sociala och trevliga elever ger ökad trivsel. Lärarna ger genom sin närvaro trygghet. De är lugna och trevliga vilket skapar en positiv atmosfär. Ett trevligt och hjälpsamt bemötande. De frågar hur det går med arbetet i skolan. Kiosken. Man känner att man kan gå till lärarna om det är något. 14

15 När man känner att de ställer sig på vår sida i olika frågor. När man frågar något så får man svar. Lärarna kan namnen på eleverna. En mentor kan betyda mycket i skolan. En mentor som man även har på lektioner. De byggde om och piffade till SA-korridoren med nya möbler, större ytor och bättre sammanhållning. Följande trygghetsarbete under föregående läsår har arbetslagen beskrivit: Personalen uppmärksammar varandras elever. Hjälpsamt och trevligt bemötande tex försöker hjälpa till vid behov. Tar sig tid att småprata med elever. Vi bjuder in till olika evenemang och konserter. Vi rör oss bland eleverna. Vi har mycket gemenskap och är personliga med eleverna. Vi ser eleverna och varandras elever. Trygghet och trivsel är vårt ledord! Vi gör aktiviteter utanför skoltid. Bowlingkväll, pizzakväll dvs skola på annan tid- samvaro. Vi bjuder in föräldrarna. Reagerar när något händer. Visar respekt, intresse och omtanke för alla våra elever. Vi pratar med eleverna och rör oss i korridorerna och på allmänna ytor. Nya sociala ytor har skapats under läsåret på SA som förbättrat miljön/samvaron mellanklasser. Klasserna har jobbat med diskussionsövningar. Kärlekstema. Vissa klasser har jobbat med samarbetsövningar. Städpersonalen är duktiga och tillmötesgående. Cafépersonalen och expeditionspersonalen är hjälpsamma och vänliga. Vi tvekar inte när vi ser att något brott mot trivselregler inträffar. Vi agerar direkt. Vi har en god kontakt med arbetslaget, elever och lärare. En del av detta trygghetsarbete var att elever skulle mötas i olika sammanhang över klass-, program- och skolgränser. Detta för att öka gemenskapen och för att lära känna fler elever på skolan. Syftet med detta är att arbeta bort en vi-och-dom-känsla. Elever och lärare har beskrivit en mängd olika aktiviteter där de mött andra klasser/grupper i och utanför skolan. Det eleverna efterfrågar är dock fler gemensamma aktivitetsdagar med tex idrott. Mål och konkreta åtgärder Mål för läsåret 2013/2014 Följande målsättningar har arbetats fram genom arbetslagens och elevernas skriftliga utvärderingar av föregående års målsättningar. I utvärderingen har de svarat på konkreta frågor som är kopplade till de tidigare målen samt vad de anser att skolan bör jobba vidare med under kommande läsår vad gäller likabehandlingsfrågor. Målsättningarna är även kopplade till den elevenkät eleverna fått möjlighet att svara på via vår lärplattform Ping-pong. 15

16 Mål 1: Trygghet och Gemenskap Vi vill öka känslan av trygghet och gemenskap inom klasserna och inom skolan. För att öka tryggheten och gemenskapen ordnas gemensamma aktiviteter för eleverna på Duveholmsgymnasiet. Särskilda åtgärder tas också i klassrummet. Åtgärder: Vi arbetar med basgrupper i klassrummen. Lärarna delar så långt det är möjligt in klasserna i basgrupper tex terminsvis. Eleverna har på så vis sin givna plats i klassrummet och ingen elev behöver fundera på var eller bredvid vem man ska sitta. Eleverna ska lära känna alla i klassen och vi förhindrar på så vis för starka grupperingar samt utanförskap. Gruppstärkande övningar på lektionstid. Promenaddagen som initierades föregående läsår har utvärderats och det finns förlag på förbättringar som kan öka gemenskapen. Ytterligare en gemensamhetsdag på våren. Tidpunkt: Fortlöpande under läsåret 2013/2014. Gemensamhetsdagarna 1/termin. Ansvariga: Samtlig personal. Mål 2: Nätetik Vi kommer att lyfta frågan om etik på nätet. Vi vill medvetandegöra eleverna om vilka konsekvenser näthat och kränkningar på nätet och via sociala medier kan få både för den som utsätter och den som blir utsatt. Åtgärd: Personalen lyssnar av och intresserar sig för var ungdomarna rör sig på nätet. För åk 1 och 2 ordnas ett särskilt tillfälle tidigt under höstterminen där de får se en film samt ha efterföljande diskussion. Tidpunkt: Fortlöpande under läsåret 2013/2014. Film+ diskussion under höstterminens första del. Ansvariga: Samtlig personal. 16

17 Revidering Under vårterminen 2013 påbörjas arbetet med att skriva en ny likabehandlingsplan utifrån den nulägesanalys och de åsikter samt förslag som framkommit från elev- och personalgruppen. Arbetslagen deltar vid utformningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen genom att de under vårterminen får utvärdera de mål vi satt upp i planen. De får skriftligt framföra de åsikter och förslag de har på nya målsättningar och andra eventuella förändringar i likabehandlingsarbetet/planen. Detta sammanställs sedan av kuratorerna. Eleverna får tillsammans med sin mentorsgrupp utvärdera de uppsatta målen skriftligt under vårterminen. De får i denna utvärdering även lämna förslag på vad de tycker skolan behöver arbeta mer med när det gäller likabehandling. Dessa utvärderingar lämnas till kurator som sammanställer dem. Under vårterminen får alla elever fylla i en enkät om kränkande behandling. Resultaten för denna enkät ligger sedan till grund för vilka nya områden skolan behöver jobba med kommande läsår. Trygghetsteamet tar sedan tillsammans med rektorer beslut om följande års målsättningar utifrån inkommet material. Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens kvalitetsredovisning. I kvalitetsredovisningen föreslås förbättringsåtgärder. Kommunikation Eleverna informeras i årskurs 1 om skolans likabehandlingsplan. Kurator lägger ut länkar som är kopplade till målen på Duveholmsgymnasiets facebooksida. Elevernas föräldrar informeras på föräldramöte under skolstarten om Duveholmsgymnasiets likabehandlingsplan och Trygghetsteamets arbete. Information om Trygghetsteamet finns på Duveholmsgymnasiets hemsida. Föräldrar till omyndiga elever kontaktas i de fall deras ungdomar är aktuella i ett trygghetsärende. Anne-Maj Kihlstrand Rektor Mikael Örning Rektor 17