BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Duveholmsgymnasiet LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Duveholmsgymnasiet LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier

2 Innehåll: Inledning - lagrum, definitioner... 3 Kommunens övergripande målsättning med likabehandlingsarbetet... 6 Duveholmsgymnasiet och KTCs vision vad gäller likabehandling... 7 Kartläggning av förebyggande arbete Nulägesanalys Förebyggande arbete, forum för likabehandlingsarbete... 8 Åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Mål och konkreta åtgärder Uppföljning och utvärdering

3 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Duveholmsgymnasiet Likabehandlingsplan för Duveholmsgymnasiet samt Katrineholms tekniska college, KTC, enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap. skollagen Inledning Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång. Skollagen (2010:800) 6 kap. Enligt 6 kapitlet i skollagen skall kommunen/huvudmannen se till att alla pedagogiska verksamheter i kommunen: målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I skollagens 6 kapitel finns också ett förbud för vuxna i de pedagogiska verksamheterna att kränka ett barn eller en elev. Personalen har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i verksamheten. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. 3

4 Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska den som äger verksamheten se till att de: arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. varje år upprättas en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndsskyldig. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolans och fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla i verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar /vårdnadeshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konvention om barns rättigheter. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta mot kränkande behandling (Wester, Modigh, Eilard 2004) Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningen är ett uttryck för makt och förtryck. Faktorer som kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet är betydelsefulla faktorer i de maktstrukturer som finns i samhälle och pedagogiska verksamheter. Strukturerna upprätthålls av normer. Att avvika från normen, att i något avseende uppfattas annorlunda, är ofta en grund för kränkning. 4

5 Kränkningar kan vara: fysiska (t.ex. att utsätta någon för slag, knuffar och tafsande), verbala (t.ex. att hota eller kalla någon för hora eller bög), psykosociala (t.ex. att utsätta någon för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även institutioner, som t.ex. pedagogiska verksamheter, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas kränkande. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningen utförs av och drabbar såväl barn och ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt - ledsen, arg sårad eller skadad - alltid måste tas på allvar. Individens subjektiva upplevelse är en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande behandling. Denna handlingsplan omfattar arbetet mot: Diskriminering: Trakasserier: ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs kränkande. är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med ovan angivna diskrimineringsgrunder. Annan kränkande är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en behandling: persons värdighet. Här avses den mobbning eller liknande beteende som har sin grund i att någon t ex. är överviktig, har en viss hårfärg eller är plugghäst. Rasism: Främlingsfientlighet: Homofobi: bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån en felaktig uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristika. avser motvilja mot och förakt för homo- bi- eller transsexuella personer. 5

6 Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i verksamheterna. Målsättningen för samtliga skolområden är att: Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde. Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden. Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet. Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete. 6

7 Duveholmsgymnasiets vision Duveholmsgymnasiet samt KTC skall vara en trygg arbetsplats för elever och personal. Alla elever och personal vid Duveholmsgymnasiet och KTC ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet, eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Alla elever och personal vid Duveholmsgymnasiet och KTC skall behandlas och bemötas med respekt och värdighet av varandra. Diskriminering och trakasserier skall inte förekomma. Kartläggning Kurator deltar i arbetslagsträffar för att följa upp hur arbetet med likabehandling fortlöper i klasserna. Lärarna i arbetslagen får då möjlighet att ta upp eventuella kränkningar de uppfattat i klassen eller i skolan för övrigt. Mentorer kontaktar elevhälsoteamet för att diskutera vilka åtgärder som kan vara lämpliga i de klasser där det behövs insatser för att öka elevernas trygghet samt förbättra den studiesociala miljön. Eleverna erbjuds enskilda samtal med kurator då de upplever att de utsatts för kränkande eller orättvis behandling på skolan. Detta gäller även elever som bevittnat sådan behandling mot någon annan elev. Samarbete med elevrådet för att nå ut till alla elever på skolan och samla deras synpunkter och idéer kring hur vi kan arbeta för att öka tryggheten på skolan. I en enkät som eleverna får svara på i början av vårterminen, ställs frågor om trivsel och trygghet och om eleverna känner sig rättvist behandlade. Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom enkäten samt genom sammanställningen av incidentrapporter. I samband med att likabehandlingsplanen ses över och förbättras sammanställs statistik över trakasserier uppdelat på de olika diskrimineringsgrunderna samt över annan kränkande behandling. Detta diskuteras vidare i elevhälsoteamet. Förslag om åtgärder för att förbättra situationen på skolan utarbetas och tas upp i kvalitetsredovisningen för följande år. 7

8 Nulägesanalys Inslag av intolerans mot olikheter mot och emellan invandrargrupper har uppfattats av lärare samt övrig personal. Detta framkommer även i sammanställningen av inkomna incidentrapporter i likabehandlingsarbetet. Personal upplever att det saknats en kommunikation och bemötande som tex en enkel hälsning mellan olika grupper. Flera av de likabehandlingsärenden som inkommit har bedömts vara av konfliktliknande karaktär. Det har varit svårt att bedöma ärendets art utifrån ett samtal. Vi känner behov av att utveckla ett mer grundläggande kartläggningsarbete som initialfas i likabehandlingsärenden. Förebyggande arbete Forum för likabehandlingsarbetet: Arbetslagen diskuterar stämningen på programmen vid arbetslagsträffar. Representanter från elevhälsoteamen medverkar regelbundet på dessa möten i syfte att få information om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Arbetslag och representanter från elevvårdsteam för vidare ärenden till elevvårdsteam eller trygghetsteam. Vid mentorssamtal ansvarar mentorer för att lyfta frågor avseende likabehandling och elevers upplevelse av bemötande på skolan. Särskilt bör frågor om stämningen i verksamheten och händelser och situationer av betydelse för dess uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling uppmärksammas. Elevernas trivsel finns som stående punkt på klassrådens samt elevrådets dagordningar. Representanter från elevhälsoteamet träffar regelbundet elevkåren för att kartlägga deras upplevelse av situationen på skolan avseende likabehandling och studiesocial miljö. Frågor som behöver lyftas förs vidare till kurator, trygghetsteamet eller elevvårdsteamet. Information i alla klasser i årskurs 1 om likabehandlingsplan samt en uppmaning att uppsöka elevvården om man bevittnar eller är utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. På föräldramöten i årskurs 1 informeras föräldrar om Duveholmsgymnasiet och KTCs likabehandlingsplan och dess syfte. I samband med detta uppmanas föräldrarna att kontakta elevhälsovården vid upptäckt av behandling som inte överensstämmer med planen. Information om trygghetsteamet finns även i den folder som lämnas ut till föräldrar och elever i samband med terminsstart. 8

9 Elevernas vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom deltagande i utvecklingssamtal och andra samtal i verksamheten. Trygghetsteamet träffas regelbundet och diskuterar likabehandlingsarbetet och hur den studiesociala situationen ser ut på skolan. Elevvårdsteamen träffas regelbundet och diskuterar vad som framkommit avseende elevers och personals studiesociala situation på skolan. Vid dessa möten har också arbetslag och mentorer möjlighet att lyfta frågor som rör likabehandlingsplanen och den studiesociala miljön. Integrationspedagog. Duveholmsgymnasiet och KTC har anställt en integrationspedagog. En av hans arbetsuppgifter är bland annat att ge stöd till nyanlända elever. Målet är att eleverna ska få en trygg skolstart. I arbetsuppgiften ingår också att arbeta elevsocialt för att ge eleverna goda förutsättningar för social trygghet. Integrationsråd. Personal från olika yrkeskategorier har tillsammans med integrationspedagogen skapat en grupp som under läsåret skall arbeta för ökad integration i skolan. Målet är att uppnå RÖTT, dvs att elever och personal behandlar varandra med Respekt, Öppenhet, Tydlighet och Tillit. Fadderverksamhet har startats mellan elever i syfte att öka integrationen och kommunikationen mellan olika elevgrupper och över kulturella och etniska gränser. Arbetet påbörjades läsåret 2010/2011 och kommer under kommande läsår att fortskrida. Elever från olika program blir faddrar för elever i språkintroduktionsprogrammet. Eleverna träffas tillsammans med integrationspedagogen och en lärare Anja. Med detta vill vi skapa möjlighet för möten och få eleverna att börja småprata och hälsa på kamrater utanför den egna gruppen. Målsättningen är att denna verksamhet resulterar i ökat samspel, ökad trygghet, ökad vänskap samt ökad medvetenhet och förståelse för varandras olikheter och likheter oavsett bakgrund. 9

10 Åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Rutiner för arbetet mot kränkande behandling 1. Ärende aktualiseras hos kurator. Någon (elev, förälder, kamrat, personal, mentor, övrig) får kännedom om att en elev är utsatt för kränkande behandling. Kurator kontaktas. KARTLÄGGNING 2. Samtal med berörda elever. Kuratorerna träffar inblandade elever enskilt i samtal för kartläggning av ärendet. Kurator dokumenterar ärendet fortlöpande samt informerar berörd rektor. 3. Möte med berörda arbetslag. Kuratorerna sammankallar mentor tillsammans med elevens arbetslag för informera samt kartlägga vad de uppfattat kring det aktuella ärendet. Detta för att kunna få kontinuerlig återkoppling kring inblandade elever. 4. Bedömning Kuratorerna gör i samarbete med skolsköterskorna, en bedömning kring hur vi jobbar vidare med ärendet. a) Kränkande behandling. Då bedömning är att det handlar om kränkande behandling som består av enstaka handlingar eller en konflikt mellan elever, jobbar de i samarbete med arbetslagen, skolsköterskorna och elever vidare med ärendet. Detta arbete innefattar kontinuerliga uppföljningar med arbetslag och elever. Skulle kränkningarna trots arbetet inte upphöra eller minska i omfattning görs en ny bedömning. Blir bedömningen att det övergått till mobbning sammankallas Trygghetsteamet. b) Mobbning. Om kränkningarna övergått till mobbning består de av avsiktligt riktade upprepade kränkningar under ett visst tidsspann. Om så är fallet sammankallar kuratorerna Trygghetsteamet för att gå vidare med ärendet. Kurator informerar den utsatta om hur skolorna arbetar vad gäller kränkande behandling och hur arbetsgången är i ett ärende samt att omyndiga elevers föräldrar alltid kontaktas. Kurator kontaktar även föräldrarna om eleven är myndig om denne önskar så. Kurator har sedan kontinuerliga uppföljningssamtal med den utsatta. 5. Trygghetsteamet sammankallas. 10

11 Kuratorerna redogör för ärendet. Medlemmarna får en kort skriftlig version av ärendet. Berörd rektor får en kopia av kartläggning samt information kring hur vi går vidare i ärendet. Arbetsfördelning. Två teammedlemmar/elev utses att arbeta vidare med de som mobbar. Dessa får djupare information kring den föreliggande kartläggningen samt mobbarnas skolschema för följande dagar. 6. Samtal. De utsedda medlemmarna ur trygghetsteamet kommer överens med undervisande lärare om en tid då de kommer för att prata med eleven. Teammedlemmarna går inte in i klassrummet utan väntar utanför på eleven och går till en avskild plats för att genomföra samtalet. Är det flera elever som har varit delaktiga i kränkningarna hämtas de i möjligaste mån vid samma tidpunkt av två andra teammedlemmar. Om en av flera av de som utsatt saknas görs ett försök att hitta en ny tid inom det närmsta (1-2 dagar). I annat fall startas samtalen ändå. Ett likadant samtal senare ger troligtvis inte samma effekt. Teammedlemmen informerar den som utsätter om trygghetsteamets arbete och hur arbetsgången är i ett ärende. Eleven informeras om att omyndiga elevers föräldrar alltid kontaktas av kurator efter samtalen och uppmuntrar till att eleven ska ta upp ärendet med sina föräldrar innan kurator ringer. Även föräldrarna till myndiga elever kontaktas om denne önskar så. Eleven erbjuds kuratorssamtal. 7. Uppföljning. Kurator har uppföljningssamtal med utsatt elev för att få information om aktuellt läge. Trygghetsteamet har uppföljning med mobbaren efter ca 1 vecka. 8. Återkoppling från teamet till kurator kring samtalet med den/de som utsatt. Teamet lämnar minnesanteckningar till kurator som i sin tur dokumenterar hela ärendets gång. 9. Uppföljningssamtal. Kurator träffar utsatt elev för ett eller flera uppföljningssamtal. 10. Återkoppling. Kurator träffar de teammedlemmar som arbetar i ärendet. 11. Uppföljningssamtal med de som utsatt. 12. Återkoppling från teamet. Om mobbningen upphört avslutas ärendet. 13. Föräldrar och arbetslag får återkoppling i ärendet. Kuratorerna kontaktar berörda föräldrar och arbetslag. 14. Om den kränkande behandlingen trots allt fortsatt följer vi Likabehandlingsplanens nästa steg: 11

12 a. Rektor sammankallar till ett möte med mobbande elev. Om eleven är omyndig kallas även elevens föräldrar. Myndig elev föreslås bjuda med sina föräldrar. b. Polisanmälan och disciplinära åtgärder. Vid fortsatta upprepade kränkningar beslutar rektor om eventuell polisanmälan och eventuella disciplinära åtgärder enligt Skollagen 5 kap

13 Mål och konkreta åtgärder Mål för läsåret 11/12 Mål 1- Öka integrationen - Vidareutveckla fadderverksamheten Arbetet med fadderverksamheten har under föregående läsår fått positiv respons från elever och personal. Åtgärd: Under kommande läsår har de ansvariga för avsikt att utöka verksamheten så att den når ut till fler elever och personal. De elever som tidigare varit fadderelever kommer tillsammans med elever från olika program nu få bli faddrar till nya elever. Tidpunkt: Fortlöpande under läsåret 2011/2012. Ansvariga: Integrationspedagog tillsammans med lärare. Mål 2 Öka integrationen - Bygga upp Integrationsrådet. Åtgärd: Vi kommer att bygga upp ett integrationsråd som kan ta i de mer övergripande frågorna vad gäller integration på skolorna. Tidpunkt: Fortlöpande under läsåret Ansvariga: Integrationsrådets styrgrupp Mål 3 - Öka tryggheten för elever och personal Vi har som målsättning att elever och personal ska känna sig trygga då de vistas i och kring skolan. Ingen ska behöva undvika vissa platser på grund av rädsla för att bli kränkt eller trakasserad. Åtgärd Utforma en enkät som hjälper oss att få svar på var i skolan eller på vilka platser på skolans område som elever och personal upplever otrygghet eller känner sig utsatta eller har blivit utsatta. Detta för att kunna bygga bort otrygga platser. Tidpunkt Höstterminen 2011 Ansvariga Kuratorerna samt trygghetsteamet. 13

14 Uppföljning och utvärdering Revidering Under vårterminen 2012 påbörjas arbetet med att skriva en ny likabehandlingsplan utifrån den nulägesanalys och de åsikter samt förslag som framkommit från elev- och personalgruppen. Eleverna deltar vid utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen genom att planen presenteras på elevkårens frukostmöte under höstterminen. Under vårterminen återkommer vi till ett nytt frukostmöte där eleverna har möjlighet att ge förslag på ändringar och nya målsättningar för kommande läsår. Personalen deltar vid utformningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen genom att vi under vårterminen ber dem utvärderar planen och framföra de åsikter och förslag de har på förändringar och vidarebefordrar dessa till kuratorerna. Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens kvalitetsredovisning. I kvalitetsredovisningen föreslås förbättringsåtgärder. Kommunikation Eleverna informeras i årskurs 1 om skolans likabehandlingsplan. Elevernas föräldrar informeras på föräldramöte under skolstarten om Duveholmsgymnasiets likabehandlingsplan och dess syfte. Information om trygghetsteamet finns även i den folder som lämnas ut till föräldrar och elever i samband med terminsstart. Föräldrar till omyndiga elever kontaktas i de fall deras ungdomar är aktuella i ett mobbingärende. Mikael Örning Anne-Maj Kihlstrand Catharina Lundqvist David Rytter Rektor Rektor Rektor Rektor 14