Intressebevakning inom bransch-, arbetsgivar- och yrkesorganisationer

Transkript

1 ANSÖKAN Diarienummer Sid 1 (33) Utlysningens namn och diarienummer Kompetensförsörjning - förebygga långtidssjukskrivningar. Genomförande med mobiliseringsfas Uppgifter om organisationen Organisationens namn Kommunförbundet Skåne Utdelningsadress Baravägen 1 Postnummer Webbplats Behörig företrädare Stig Ålund Postort Lund Organisationsnummer Organisationstyp Föreningar, stiftelser och ideel Organisationsstorlek 2-50 anställda Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Kommunförbundet Skåne Utdelningsadress Baravägen 1 Postnummer Lund Besökadress SNI-kod Postort Baravägen 1, Lund E-postadress kansliet@kfsk.se Intressebevakning inom bransch-, arbetsgivar- och yrkesorganisationer CFAR-nummer Telefonnummer Faxnummer BankGiro PlusGiro Antal anställda Kvinnor 37 Män 25 PRO v.2 [ ] d.pro2 v.1 Uppgifter om projektet Projektets namn ENTRIS entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation Projektets besökadress Baravägen 1 Postnummer Postadress Lund Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Ansökan avser Programområde Har ni som sökande inklusive deltagande aktör mottagit statsstöd i form av stöd av mindre betydelse under de två föregående beskattningsåren ochinnevarande år? Ja Nej 2. Ökat arbetskraftsutbud Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, Antal deltagare mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Kvinnor Män Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Ålder på projektdeltagare Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland och Öarna Västsverige Vilka ska delta i projektet? Uppfyller projektet något av följande kriterier? Sysselsatta Lärande miljöer Samverkan Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med Innovativ verksamhet Strategiskt påverkansarbete utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Etnicitet Kön Nej Startdatum Slutdatum Förprojektering Genomförande 1. Kompetensförsörjning Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

2 Sid 2 (33) Kontaktperson projekt För- och efternamn Siv Wilborgsson E-postadress siv.wilborgsson@kfsk.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Dorthy Carlsson E-postadress dorthy.carlsson@kfsk.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund till projektet Behov och problem - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv vilket problem projektet ska lösa eller vilka nya möjligheter som ska utvecklas. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv slutsatser från en eventuell förprojektering. Bakgrund Vi lever i en snabbt föränderlig värld. För att behålla konkurrenskraften och öka tillväxten har EU tagit fram en rekommendation, som beskriver att vi behöver utveckla våra färdigheter och kompetenser hela livet igenom. Både för att utnyttja vår personliga potential och aktivt delta i det samhälle vi lever i, men också för att ha chans att lyckas på en arbetsmarknad i ständig förändring. Ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan stödjer detta synsätt. Föregångaren till ENTRIS 2.0 är ENTRIS Entreprenörskap i skolan. Ett projekt som hittills visat mycket goda resultat, blivit ett känt begrepp och positivt varumärke för entreprenöriella lärprocesser i skolan. Erfarenheter visar att samsyn på arbetsplatsen är viktigt för att skapa gemensam förståelse och att utbildningar för hela arbetslag ger positiva effekter. Genom ENTRIS har positionerna för entreprenörskap flyttats fram och attityderna till entreprenörskap i skolan är långt positivare än tidigare. Ambitionen att gå från projekt till hållbar skolutveckling, gör att berörda aktörer involverats på flera olika sätt i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Resultatet visar på fortsatta och fördjupade behov för pedagoger, studie- och yrkesvägledare samt skolledare. Nästa steg för att implementera entreprenöriella lärprocesser i skolan, är fördjupad individuell kompetensutveckling i samband med organisationsutveckling, nya stödstrukturer för lärande inom och mellan arbetsplatser samt ökat samarbete mellan skola och arbetsliv. ENTRIS 2.0 är en vidareutveckling av de erfarenheter som framkommit under ENTRIS , ett kostnadsoch innehållsmässigt effektivt sätt att förvalta, vidareutveckla och sprida redan påbörjat arbete inom arbetsplatsen, till andra organisationer i regionen, nationellt samt transnationellt. Behov och problem Undersökningar och rapporter pekar på områden där skolan behöver utvecklas. Det krävs ledare som kan stödja och utmana skolor och lärare, att ständigt utvärdera sina metoder, tillgodogöra sig ny kunskap och dela med sig av sina erfarenheter. De måste kunna utmana förlegade synsätt och skapa handlingsutrymme för utveckling. Samstämmigt vittnar resultaten om att skolan och skolledare ska fokusera på lärarnas kompetens, ett aktivt ledarskap, kvalitet och uppföljning - skapa en lärande organisation.

3 Sid 3 (33) Siffror pekar på att lärare är en utsatt yrkeskår, med en överrepresentation av långtidssjukskrivningar. Analyser av arbetsmiljöstatistik och sjukskrivningstal indikerar på stigande ohälsa inom läraryrket, främst bland yngre kvinnor. För att vända den negativa trenden måste personalen få förutsättningar som motsvarar förväntningarna på uppdraget. Den pedagogiska personalens uppdrag ser helt annorlunda ut idag. Det gäller inte bara att lära ut, utan också att stimulera elever till att vilja lära in. Detta ska ske i en skola där allt fler av elever mår dåligt. Även de ungas ohälsa ökar, så mycket som 30 % uppger att de mår psykiskt dåligt, varav den övervägande delen är flickor. Många skolor kämpar mot ett vikande elevunderlag. Skolor slås samman, vilket medför osäkerhet för personalen med ohälsa som följd. Här kan det entreprenöriella lärande fungera som en positiv konkurrensfaktor, eftersom erfarenheter visar att personalens trivsel ökar, också eleverna trivs och växer med entreprenöriellt lärande. Förändrad lärarroll kräver annan arbetsmiljö, förankring hos skolledning och utveckling av organisationen. För att ge entreprenöriella lärprocesser en bred genomslagskraft förankrad i verkligheten, måste entreprenöriellt lärande genomsyra alla nivåer i organisationen. För att uppnå detta behöver deltagande organisationer i första hand tillgodose det individuella kompetensbehovet, för att sedan ge stöd i implementeringsarbetet genom verksamhetsoch organisationsutveckling för att skapa handlingsutrymme för såväl ledning som personal. Regeringen har utkommit med en nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Syftet är att låta entreprenörskap löpa som en röd tråd genom skolarbetet. Men få vet hur det ska gå till, vilket skapar oro och leder till en negativ effekt på personalens hälsosituation. ENTRIS uppföljningsarbete visar att utvecklingskedjan för att implementera entreprenörskap i skolan innehåller många led och utvecklingsprocessen tar tid. Det finns både personella och organisatoriska hinder på olika nivåer i organisationen, som gör det svårt att omsätta kompetensutvecklingen så att den får hållbar nytta i det dagliga arbetet. Inte minst måste samarbetet mellan lärare öka, för att få ökad kvalitet i skolan. Entreprenöriellt lärande kan bara utvecklas och implementeras framgångsrikt om hela arbetsplatsen medverkar och är motiverad. För ökad samverkan skola/arbetsliv krävs fungerande samarbete mellan enskilda individer, arbetslag, skolor, kommunala näringslivskontor och lokala företagarföreningar. Deltagande personal har behov av nya och fördjupade individuella kompetensutvecklingsinsatser, som utbildning för och i entreprenöriella lärprocesser, mentorskap och coachning i arbetet. Individuell kompetensutveckling ger behov av organisationsutveckling för att skapa handlingsutrymme för deltande individer och arbetslag att kunna påverka och utveckla sin arbetssituation och utvecklas i takt med arbetslivets krav. Varför ENTRIS 2.0? Främst skapar ENTRIS 2.0 möjlighet för individer och organisationer att möta de utmaningar och behov som finns. Det är en unik samverkansmöjlighet för deltagarna att få den individuella kompetensutveckling som det finns behov av och lära av varandra, samt för organisationerna att skapa hållbar verksamhetsutveckling för bättre hälsa på arbetsplatsen. Entreprenörskap som ett pedagogiskt förhållningssätt är en annan väg till kunskap än traditionell inlärning. Det är en väg till självkunskap, inre motivation och erfarenhetsbaserad kompetens. ENTRIS 2.0 bidrar till att skapa en organisation bättre anpassad efter varje individs behov, samtidigt som det ger hållbar utveckling för bättre hälsa. En individ som får förutsättningar att utvecklas på arbetsplatsen trivs, vilket gör att den individuella hälsan och arbetsmiljön påverkas positivt. Mer samarbete, både i den egna organisationen men också över organisationsgränser, leder till synergieffekter som mer avlastning för deltagande skolledare och personal och ökad trygghet i en gemensam samsyn som bidrar till att långtidssjukskrivningarna minskar.

4 Sid 4 (33) ENTRIS 2.0 kommer att visa på mångfaldsperspektivet som en tillgång för att skapa hållbar nytta. Entreprenöriellt lärande representerar ett förhållningssätt som står för ett individualiserande och inkluderande synsätt som visar på värdet av att allas kompetenser och förmågor tas tillvara i ett utvecklingsarbete oavsett etnicitet, kön eller funktionshinder. Utifrån individens perspektiv är ett mångfaldsaspekten hälsofrämjande, då man som person upplever ett ökat självförtroende om organisationens och kollegornas acceptans mot olikheter är stor. Några av de innovativa inslagen med ENTRIS 2.0 är att insatserna riktar sig till alla nivåer i den kommunala utbildningssektorn samtidigt som både kommunala och fristående skolor lär av varandra genom dubbelsidigt mentorskap. Nytillkomna skolor lär av de som deltagit tidigare, vilket ökar påverkans- och spridningseffekterna. Skolledare kommer att erbjudas ledarskapsutbildning tillsammans med ledare från övriga arbetslivet och lärandemiljöerna innefattar även de digitala medierna. Vidare är det nytt att deltagande kommuners näringslivs- och utbildningsförvaltningar erbjuds gemensamma aktiviteter. Genom Kommunförbundet Skånes handläggare för arbetslivs- och skolfrågor kommer ENTRIS 2.0 att verka för kommunalstrategisk samverkan skola/arbetsliv. Att jobba mer entreprenöriellt i skolan, är ett led i att Skåne ska vara en ledande kunskapsregion, men också en grogrund för idéutveckling och innovationer för ökad tillväxt. Jämställdhetsintegrering A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv kortfattat hur ni kommer att jämställdhetsintegrera projektets olika delar (metoder, resurser etc). B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv, kortfattat, resultatet av den problem- och behovsanalys/swot som gjorts med avseende på jämställdhet. Mobiliseringfas En entreprenöriell verksamhet kännetecknas av jämlikhet mellan olika parter och är generellt en tillåtande miljö, då det entreprenöriella förhållningssättet fokuserar på och utgår från den enskilde individens nyckelkompetenser och styrkor oavsett kön. Därför kommer vi att planera projektets olika delar utifrån individuella kompetensbehov. Vid genomförandet av tidigare projekt ENTRIS framkom vissa erfarenheter, som naturligtvis tas i beaktning i mobiliseringfasen av ENTRIS 2.0. En sådan erfarenhet var att kvinnor i mindre utsträckning lämnade sin undervisning för att delta i projektaktiviteter än män. Skolledningar måste göras medveten om sådana lärdomar, för att synliggöra värdet av att alla deltar för en gynnsam organisationsutveckling. Aktiviteterna i ENTRIS 2.0 vänder sig till alla inom de deltagande arbetsorganisationerna. Vi kommer erbjuda varierande arbetsmetoder som torde attrahera många olika personers behov och önskemål. En annan erfarenhet från ENTRIS, kopplad till jämställdhet, är det faktum att samtlig skolpersonal inte deltog i projektets aktiviteter som planerat. T ex uteblev måltids- och kökspersonal som i majoritet utgörs av kvinnor. I ENTRIS 2.0 ska vi fokusera ytterligare på att förtydliga värdet av att samtlig skolpersonal deltar för att förankringen och de hållbara effekterna ska bli synligare i arbetsorganisationen. Desto viktigare blir detta ur ett hälsoperspektiv, då denna personalgrupp i många fall känner sig osidosatt som yrkesgrupp. Både interna möten och externa aktiviteter kommer att läggas på lämplig arbetstid, (ca kl 9-16), så att t ex utrymme för dagislämning och hämtning inte blir lidande. Under mobiliseringsfasen kommer vi att göra en utökad SWOT-analys för att tydligare se hur projektet kan möta målgruppens problem- och behovsbild vad det gäller jämställdhetsintegrering. Resultatet av denna kommer att redovisas och kompletteras ytterligare i den bearbetade genomförandeplanen samt i den skriftliga rapporten från mobiliseringsfasen. Checklista för jämställdhetsintegrering, framtagen som processtöd för nationella och regionala Socialfondsprojekt kommer att användas som stöd i arbetet.

5 Sid 5 (33) Genomförandefas Styrkor Projektledningen har en bred kompetens inom jämställdhetsfrågor. Ytterligare kompetens finns att tillgå via ESFrådets processtöd och genom några av deltagarna i projektet. Projektets styr- och referensgrupp kommer att sammansättas med jämn könsfördelning. En annan styrka är att kunskaper och utveckling i entreprenöriellt lärande skapar goda förutsättningar för att få trygga, starka och anställningsbara individer oavsett kön, som lättare än idag kan hantera snabba förändringar i arbetslivet. Genom att använda erfarenheter och statistik från tidigare projekt, ENTRIS, kan vi ytterligare utveckla jämställdhetsperspektivet. Projektet kommer att lyfta fram såväl manliga som kvinnliga förebilder i syfte att motverka den ojämna könsfördelning av förebilder som finns inom såväl företagar- som lärarkåren. ENTRIS 2.0 eftersträvar också en jämn fördelning av kvinnor och män i de aktiviteter som arrangeras, samt en så jämn könsfördelning som möjligt, utan att ge avkall på kvaliteten, på de talare/förebilder som medverkar. Svagheter Det råder en ojämn könsfördelning i lärarkåren inom hela utbildningssystemet. I för- och grundskolans tidigare år är det få manliga förebilder anställda. Siffror från nyrekrytering vid landets utbildningsanstalter visar att andelen lärarstuderande är övervägande kvinnor. Dessutom sker oftare utbildningsavhopp av män vilket gör snedfördelningen än mer tydlig och behov av att öka statusen i yrket, för att behålla och nyrekrytera män, för att på så sätt få en jämnare könsfördelning. Flertalet undersökningar visar att flickor och pojkar behandlas olika i skolan på grund av sitt kön. Detta kan på ett negativt sätt påverka framtida yrkesval, då flickor och pojkar tenderar att göra könsbundna utbildningsval. Det entreprenöriella förhållningssättet utgår ifrån individens kompetenser och intressen. Då bemöts flickor/kvinnor och pojkar/män mer utifrån personlighet än kön, vilket skapar goda förutsättningar för en vidare bild av framtida yrkesval. Möjligheter Jämställdhetsintegrering är en del av en god organisationsutveckling. ENTRIS 2.0 ska ge möjlighet för arbetsorganisationer som kommit längre att delge sina erfarenheter och stöd till de som inte kommit lika långt. En modell kan vara att skapa nätverk där man kan arbeta fram hållbara och gällande jämställdhetsplaner. Könsuppdelad statistik från tidigare projekt finns att tillgå för att använda i lämpliga sammanhang. Jämställdhetsarbete är en fråga för samhället i stort, likväl som i skolans värld. Vi kommer att belysa värdet av jämställdhetsintegrering i projektets olika aktiviteter, genom såväl både kvinnliga och manliga förebilder. Hot Skolpersonal idag uttrycker ofta att de upplever ökade arbetskrav. Forskning visar att ökade arbetskrav eller fler arbetstimmar, i större utsträckning ökar arbetsbördan för kvinnor mer än för män. Därför finns det ett jämställdhetsperspektiv även på ohälsofaktorn. I SOU 2006:77 anges skolan ha en nyckelroll i utvecklandet av strategier för att motverka ohälsa och utanförskap. Också den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Fyra av fem samtal till Barnens rätt i samhället, BRIS, kommer från flickor. Unga tonårstjejer kontaktar BRIS framför allt inom området psykisk ohälsa om att inte duga som de är. Känslan av att vara misslyckad är så stark att flera av dem har utvecklat en stark ångest vilket medför att de har svårt att hantera skolarbetet och sociala relationer, vilket påverkar skolarbetet och därmed också skolans personal.

6 Sid 6 (33) Traditionellt är entreprenörskap laddat med manliga värden och detta föranleder oss att arbeta mycket medvetet för att förändra detta. Målgrupper som omfattas av projektet - Beskriv projektdeltagare, samverkanspartner och mottagare av projektresultat, samt på vilket sätt dessa grupper påverkas. Projektdeltagare Sysselsatt skolpersonal i deltagande organisationer. - Pedagogisk personal i deltagande skolor/särskolor - Personal med skolledarfunktion i deltagande skolor - Personal från skol- och näringslivsförvaltning i deltagande skolors kommun - Studie- och yrkesvägledare knutna till deltagande skolor - Övrig personal i deltagande skolor ENTRIS 2.0 är förankrat på olika nivåer i deltagande organisationer. På skolnivå genom pedagogisk personal och skolledare samt på förvaltningsnivå genom utvecklingsledare och/eller skolchef. Detta medför att deltagarna själva bekostar ex. framtagning av detaljerad behovs- och problembild för den egna organisationen, vikariekostnader och resor i samband med utbildningar, tid för genomförande och egenutvärdering. Målgruppen påverkas positivt av de kompetenshöjande insatserna eftersom de i samband med organisationsutveckling får möjlighet att tillvarata det man lärt sig, genom att omsätta teori till praktisk handling. Kompetensutvecklingen blir ingen isolerad företeelse, utan ingår i ett medvetet utvecklingsarbete för att öka den enskildes kompetens, välbefinnande och hälsa. Både obligatoriska och frivilliga skolformer (särskolan inkluderad), från såväl kommunala som fristående skolor, ingår i projektet som omfattar totalt personer, från 54 deltagande organisationer. Cirka 65% av organisationerna har deltagit i föregående projekt och 35% är nya - en effekt av föregående projekt. Fortsatt kunskaps- och erfarenhetsspridning från ENTRIS 2.0 ger fortsatt strategisk påverkan i regionen. Samverkanspartners Nationella - Region Halland - Västra Götalands regionen - Göteborgsregionens kommunalförbund - Nelis, Nätverket för entreprenöriellt lärande i skolan - SSA, Samverkan skola arbetsliv Det finns ett behov och stort intresse av att utbyta erfarenheter direkt mellan olika samarbetspartners men också att ta del av och vidareförmedla hur arbetet kan bedrivas i väl fungerande exempelskolor. Nelis träffas cirka två gånger per år och SSA arrangerar årliga konferenser för samverkan skola/arbetsliv. Kommunförbundet Skåne samverkar via nuvarande projekt ENTRIS Entreprenörskap i skolan, med Region Halland, Västra Götalandsregionen och pågående projekt GRowth i Göteborgsregionen. Det är ett fruktbart samarbete som fortsätter och får större genomslagskraft på arbetet och kvaliteten, då erfarenheter delges över regiongränser för att stödja utvecklingsprocessen. Genom våra samverkanspartners får resultat och erfarenheter från ENTRIS 2.0 en omfattande nationell spridningseffekt. Som led i det strategiska påverkansarbetet sker informationsspridning också till Skolverket. Pågående projekt finns med i den forskningsöversikt om entreprenörskap i skolan som Skolverket låtit göra. Regionalt/Lokalt - Företagarna - Region Skåne - Malmö högskola - Företagsamma Skåne - Skolledarförbundet - Lärarnas Riksförbund - Lärarförbundet Företrädare för Region Skåne, Företagarna och Malmö högskola kommer genom att de ingår i projektets styrgrupp medverka till en strategiskt spridning av projektets resultat och erfarenheter. Dessa påverkas av ENTRIS 2.0 genom möjligheten att kunna omsätta positiva resultat i respektive organisation.

7 Sid 7 (33) Företrädare för Företagsamma Skåne, Skolledarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet ingår i projektets referensgrupp vilket medför bred förankring och ökade spridningseffekter av projektet. Verksamhetsutveckling för att skapa entreprenöriella lärprocesser och bättre hälsa i organisationen, påverkar arbetstagarorganisationernas arbete och förståelse. Företagsamma Skåne består av företrädare för Region Skåne. Kommunförbundet Skåne, Företagarna, LRF, Sydsvenska Industri och Handelskammaren, Svenskt Näringsliv samt representanter för de fyra regiondelarna Skåne nordväst, nordost, sydost och sydväst. Företagsamma Skåne jobbar för att omsätta Skånes entreprenörskapsstrategi till handling. Ett prioriterat område i strategin är insatser mot utbildningssystemet. ENTRIS 2.0 är ett led i detta arbete och ingår som en viktig del i en helhet av medvetna satsningar inom entreprenörskapsområdet i Skåne, som påverkar den fortsatta utvecklingen. Dessutom sker samverkan och informationsutbyte med Kommunförbundet Skånes ordinarie beredningar för näringslivs- och skolfrågor samt Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad, som båda erbjuder studerande lärarutbildning. Lokalt kommer samverkan att ske direkt med berörda kommuners näringslivs- och utbildningsansvariga. Resultat och effekter av ENTRIS 2.0 kommer att påverka innehållet i deras ordinarie arbete och utbud. Mottagare av projektresultat Utöver projektets projektdeltagare och samverkanspartners kommer projektresultatet också att spridas till berörda skolors föräldragrupper. Beredningarna för skol- respektive näringslivsfrågor på Kommunförbundet Skåne, samt alla utbildnings- och näringslivsförvaltningar i Skåne får ta del av projektresultatet via ordinarie informationskanaler och mötesplatser. Arbetstagarorganisationerna tar del av ENTRIS 2.0 via ledamöterna i referensgruppen samt övriga ordinarie informationskanaler. Studerande och personal vid Lärarutbildningarna på Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad har möjlighet att ta del av projektresultatet via de regionala utvecklingscentra som ordinarie personal på Kommunförbundet finns representerade i. Intresserad skolpersonal i såväl inom regionen som i övriga landet har möjlighet att ta del av projektresultatet bl.a. via Kommunförbundet Skånes hemsida. Delar av denna kommer att finnas för transnationell spridning. Skolverket, som just nu är inne i en process att integrera entreprenörskap i läroplanen för grundskolan och gymnasiet på uppdrag av regeringen, kommer kontinuerligt att hållas underrättat för att möjliggöra att värdefull information förmedlas vidare. Transnationella kontakter och nätverksgrupper som företrädare för ENTRIS möter, tar del av erfarenheter och resultat från ENTRIS 2.0. Påverkan En entreprenöriell och hälsofrämjande miljö skapas och omfattas av alla som arbetar i en skola. Brister kunskapen och/eller kompetensen i ett led påverkas hela utvecklingsarbetet negativt. Genom projektet ges samtliga målgrupper en samlad bild av vad entreprenörskap och hälsofrämjande arbete i skolan innebär. På sikt kommer vi att se en ökad efterfrågan av skolpersonal med ett entreprenöriellt pedagogiskt förhållningssätt, vilket leder till att deltagarnas status på arbetsmarknaden höjs och medverkar till bättre hälsa. Målgrupperna påverkas genom att kompetensen för att bedriva entreprenöriellt lärande fördjupas vilket medför att anställningsbarheten ökar, likabehandling främjas och arbetssituationen förbättras avsevärt. En ny arbetsorganisation ger förbättrad arbetsmiljö över tid, vilket leder till en attraktivare arbetsplats. Kompetensutvecklingsarbetet påverkar deltagarna att skapa handlingsutrymme, se förändringsarbete som en möjlighet istället för hot och upptäcka nya utvecklings- och samarbetsmöjligheter. Möjligheterna att påverka det dagliga arbetet, sin arbetsmiljö och den egna organisationen ökar, vilket leder till ökat personligt välbefinnande och bättre hälsa. För organisationen leder detta till ökad produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraft genom att det har skapats en stödstruktur för lärande. Organisationernas mångfalds- och jämställdhetsarbete kommer att utvecklas och påverkas av ett deltagande i ENTRIS 2.0. Genom fokus på individens kapacitet och utveckling kommer positiva effekter även att synas inom dessa områden.

8 Sid 8 (33) Genom Kommunförbundet Skånes handläggare för arbetslivs- och skolfrågor kommer ENTRIS 2.0 att positivt påverka en kommunalstrategisk samverkan mellan skola- och arbetslivsenheterna. Arbetstagarorganisationerna samt de olika branschorganisationerna kommer att påverkas i och med att de deltar i projektets referensgrupp. Syfte - avsikten med projektet. Huvudsyfte ENTRIS 2.0 har som yttersta syfte att utveckla arbetsorganisationer med hjälp av verktygen och metoderna som används i det entreprenöriella lärandet, så att de deltagande organisationerna utvecklar positiva lärandemiljöer där den enskilde individen ges möjligheter till personlig utveckling och därmed ökat välbefinnande som medverkar till bättre hälsa. Detta sker samtidigt som entreprenöriellt lärande implementeras som ett pedagogiskt förhållningssätt i deltagande organisationer och som ett led i arbetet mot att förebygga långtidssjukskrivingar inom målgruppen. Syftet är att ENTRIS 2.0 ska - lägga grunden för en lyhörd organisation som bättre kan hantera förändring, motverka stressrelaterad ohälsa och främja såväl individuell som långsiktiga stödstrukturer för strategisk utveckling inom organisationen för att på så sätt skapa en konkurrenskraftig skola. Vikten av mångfald, jämställdhet och tillgänglighet ska synliggöras som stärkande faktor i organisationernas utvecklingsarbete. - medverka till att utvecklingsarbetet förankras på alla nivåer i organisationen och stödja skolledarna i arbetet med att ge personalen en stimulerande arbetsmiljö som bidrar till att öka den enskildes välbefinnande, hälsa och utveckling. - bidra till kompetens- och organisationsutveckling för att implementera entreprenöriella lärprocesser som ett led i att göra såväl ledning som personalen trygg i sin profession och bättre rustad inför förändringar i arbetslivet. - möta det individuella kompetensbehovet och behovet av stöd för organisationsutveckling mot bättre hälsa och ökade entreprenöriella lärprocesser i skolan som framkommit, genom muntlig och skriftlig utvärdering samt via lärandeseminarier med målgruppen och dess organisationer. - bidra till utvecklingen av den entreprenöriella pedagogiska modellen som ett inkluderande synsätt och metod för att nå hållbar skolutveckling och bättre hälsa, för skolpersonal och i förlängningen eleverna, eftersom mer engagerade elever ger mer nöjda, friska lärare. - utveckla stödsystem för att säkerställa fortsatt utveckling inom organisationen efter projektet slut, och samtidigt inkludera ett medvetet mångfalds- och jämställdhetsarbete som stärkande faktor i utvecklingsarbetet. - ge skolor och enskilda individer, som är i olika faser av en entreprenöriell utvecklingsprocess, möjlighet att lära av varandra och få handfasta metoder. - utveckla hållbara stödstrukturer och operativt arbeta för ökad samverkan mellan skola och arbetsliv i det ordinarie arbetet. - bidra till att öka förståelsen av entreprenörskap som förhållningssätt hos föräldrar och berörda myndigheter, samt verka för spridning av lärdomar och resultat inom regionen, nationellt och transnationellt. - ge deltagarna möjlighet att aktivt delta i nationella, men också transnationella nätverk för entreprenörskap i skolan för ömsesidigt lärande, erfarenhetsutbyte och nätverkande. Målsättning - Ange mätbara projektmål. Beskriv de förväntade effekter, som skall uppnås kopplat till projektets syfte. ENTRIS 2.0 ska - implementera entreprenöriella lärprocesser i 80% av organisationerna genom att utifrån behovsanalyser utforma och genomföra kompetensutvecklingsinsatser med titeln Det entreprenöriella skolledarskapet som medel för arbetsplatsens och individens utveckling i riktning mot bättre hälsa. - ge personal och skolledning kompetensutveckling och konkret, handfast stöd för att kunna integrera entreprenöriella lärprocesser. - kombinera formellt, icke formellt och informellt lärande på olika nivåer i deltagande organisationer, samt ge stöd för konstruktiv verksamhetsutveckling. - Genomföra en kick-off på varje deltagande arbetsplats. - skapa 20 olika mötesplatser för erfarenhetsutbyte och lärande mellan de olika deltagande arbetsorganisationerna inom projektet, samt i förlängningen även regionalt, nationellt och transnationellt.

9 Sid 9 (33) - ge organisationerna möjlighet att skapa stödstrukturer för lärandet på arbetsplatsen samt stöd för implementering av positiva projektresultat och synliggöra mervärdet av ett medvetet jämställdhets- och mångfaldsarbete. - ge deltagarna verktyg för att möta en verklighet i ständig förändring och ge stöd för fortsatt utveckling inom organisationen efter projektets slut. - skapa en virtuell mötesplats och ett interaktivt verktyg för kunskaps- och informationsspridning regionalt, nationellt och internationellt. Delmål Mobiliseringsfas Förbereda ENTRIS 2.0 för ett genomförande genom att - göra förberedelser som motsvarar målgruppens behov av kompetens- och organisationsutveckling. - ta fram individuella och organisatoriska kompetensutvecklingsinsatser för formellt, icke formellt och informellt lärande, som stödjer det individuella kompetensutvecklingsbehovet och ger konstruktiv verksamhetsutveckling samt kompetens att gå från teori till praktisk handling. - göra projektförberedelser som ska vara uppfyllda enligt ESF-rådets krav för mobiliseringsfasen. - skapa projektorganisation, projektstrukturer och förbereda övriga aktiviteter och insatser som krävs för ett genomförande av ENTRIS ta fram en projektplan för genomförandefasen som innehåller alla de delar som krävs för ett såväl kvalitativt som kvantitativt lyckat projekt. - göra alla förberedelser och fördjupade analyser som krävs för att genomförandet av ENTRIS 2.0 ska motsvara de deltagande organisationernas behovs- och problembild. Jämställdhets och tillgänglighetsperspektivet ska tas i beaktning. Vid behov kommer ESF-rådets processtöd att anlitas. - anställa kompetent personal och på ett kostnadseffektivt sätt förvärva övriga externa tjänster. - sätta samman styrgruppen och hålla två styrgruppsmöten. - sätta samman en referensgrupp och hålla ett referensgruppsmöte. - sätta samman en arbetsgrupp, där företrädare för samtliga deltagande organisationer deltar, samt arrangera och genomföra ett gemensamt möte. - förbereda transnationell samverkan. Genomförandefas - delmålen ska bearbetas till mätbara under mobiliseringsfasen Insatser för formellt lärande - För utvecklings- och skolledare samt personal på förvaltningsnivå och lokala representanter från arbetstagarorganisationerna, för att skapa bred förankring och stöd i organisationsutvecklingsarbetet. - För personal i skolledningsfunktion och ledare från näringslivet för att öka förståelsen skola/näringsliv samt stödja ledarskapet. - För att kunna leda en organisationsutveckling mot ett ökat entreprenöriellt lärande och medvetet arbetsmiljöarbete för bättre hälsa på arbetsplatsen. - För pedagogisk personal samt studie- och yrkesvägledare gällande både individuell och arbetslagsutbildning. - För övrig personal i entreprenöriella lärprocesser. - Insatser för utvecklingsmotorer från respektive deltagande organisation. - Coachutbildning för skolpersonal för en ny och annorlunda roll som ledare, pedagoger och studie- och yrkesvägledare. Insatser för icke formellt lärande - Gemensamma nätverksträffar för målgruppen. - Varje deltagande arbetsorganisation genomför arbetsplatsbaserade lärandeträffar både med och utan stöd från projektets personella resurser. - Professionell coachning/handledning både i arbetslagssituationer och på individnivå. - Interaktivt lärande - genom att använda Internet och andra forum på webben där deltagarna själv ansvarar för spridning av goda exempel och lyckade arbetssätt. Insatser för vardagslärande

10 Sid 10 (33) Processledningsstöd för att etablera partnerskolor inom målgruppen, för erfarenhetsutbyte och besök i varandras vardag, vilket kan ske på alla nivåer i organisationen. - Personella stödinsatser till de som etablerar ett ömsesidigt mentorskap på individnivå och skolnivå. - Kompetensutveckling för att förbättra såväl den interna som den externa kommunikationen, för att tydligare nå ut med information om varför och hur förändringsarbetet sker. - Stödinsatser för lokala utvecklingsmotorer på respektive arbetsplats, för att säkerställa att det finns fortsatta interna resurser som kan driva utvecklingsarbetet vidare. Insatser för samverkan skola/arbetsliv - Gemensamma mötesplatser för skolchefer och näringslivschefer på förvaltningsnivå. - Gemensamma operativa mötesplatser för att skapa lärande och samverkan, där företrädare från de deltagande skolorna, kommunala näringslivskontor och lokala företagarföreningar deltar. - Hitta olika sätt, metoder och lokala/regionala/interaktiva lösningar, som underlättar att samverkan mellan skola/ arbetsliv integreras i det ordinarie skolarbetet. - Inspirera till att företrädare från skolorna och arbetslivet tillsammans tar fram konkreta metoder för samverkan, och gå från idé till praktisk handling. - Gemensamma insatser för att jobba fram strukturer och stödsystem för att säkerställa fortsatt kontinuerlig samverkan mellan skola/arbetsliv. - Skapa och utveckla gemensamma mötesplatser. Insatser för transnationellt arbete för att sprida egna erfarenheter men också ta del av andras arbete inom EU. - Företrädare för projektorganisation och deltagande arbetsställen, tar del av resultat och medverkar vid erfarenhetsutbyte inom nätverket för projektet Enspire EU, genom att aktivt delta i konferenser och nätverksträffar. - Inleda samarbete med några nordiska aktörer gällande implementeringsarbetet av nationella strategier för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Förväntade effekter - Skolans personal står bättre rustade för förändringar i arbetslivet. Genom att uppleva förändrig som en möjlighet för utveckling och nytänkande istället för hot, skapas trygghet och ökat välbefinnande vilket minskar risken för långtidssjukskrivningar och stress på arbetsplatsen. - Personalens status höjs och genom organisationsutvecklingen får vi en mer flexibel, dynamisk, konkurrenskraftig och verklighetsanpassad skola, med personal som bättre än idag har personliga kvalifikationer och mod att möta framtida utmaningar och snabba förändringar. - Personalen får chans att utvecklas i takt med arbetslivets krav vilket motverkar ohälsa och stressrelaterade sjukdomar. Det finns individuella kompetensutvecklingsplaner som tryggar detta för varje individ ur ett jämställt perspektiv. - En organisation där lärande ses som en process i vilken individer interagerar med andra människor och individens egen påverkan är stor, vilket i sin tur ökar handlingsutrymmet. Genom ett utvecklat likabehandlingsarbete med allas lika värde i fokus, kommer de anställdas självuppfattning, kompetens och bättre hälsa att stärkas. - I en förlängning kommer elevers studieresultat överlag förbättras, trivseln i skolan ökar och disciplinproblemen minskar liksom skolk och andra missnöjesbeteenden. Detta ger positiva effekter för skolans personal, som får en bättre arbetsmiljö med minskad risk för ohälsa och stress. - Entreprenöriellt lärande bidrar i förlängningen till ökad mångfald i arbetslivet, regional utveckling, tillväxt och ökad konkurrenskraft för regionen. Genomförande Tid- och aktivitetsplan - Ange alla planerade aktiviteter, uppskatta ett planerat start- och slutdatum för respektive aktivitet, samt beskriv varje aktivitet utförligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum M 13. Personella resurser Personella resurser rekryteras

11 Sid 11 (33) Aktivitet Startdatum Slutdatum - Anställd personal - M Externa 3. Projektplan tjänster En projektplan för detaljplanering av genomförandefasen tas fram. Den ska innehålla alla förberedelser och fördjupade analyser somkräva för genomförandet av ENTRIS 2.0 motsvarar de deltagande organisationernas behovs- och problembild, samt de projektförberedelser som ESF-rådet kräver ska vara genomförda i mobiliseringsfasen. M 6. Lärande miljöer En konkret beskrivning av hur projektet ska arbeta med programkriteriet lärandemiljöer tas fram. M 11. Regionalfondsinsatser En konkret beskrivning av regionalfondsinsatser gällande samverkan skola/arbetsliv under genomförandefasen tas fram. En konkret beskrivning av regionalfondsinsatser gällande samverkan skola/arbetsliv under genomförandefasen tas fram. Regioncoachen gör en kartläggning och analys av de behov som framkommer från såväl skol- som arbetsmarknadssektorn för att samverkan skola/arbetsliv ska underlättas och stärkas. Regioncoachen tar fram en handlingsplan och konkreta förslag på hållbara strukturer som ska stärka den regionala förankringen för samverkan skola/arbetsliv. arbeta för att ta fram digitala eller ickedigitala samverkansplattformar eller annat, som säkerställer att det under genomförandet tas fram konkreta verktyg, metoder och förutsättningar som underlättar samarbetet skola/arbetsliv. M 2. Möten Nedan anges vilka projektmöten som kommer att hållas under mobiliseringsfasen. - Styrgruppsmöte - Referensgruppsmöte En referensgrupp knyts till projektet. Syftet är att ge projektet en bred förankring och säkerställa projektets resultat. Referensgruppen ska bestå av företrädare för arbetsorganisationerna och de deltagande organisationerna. - Arbetsgruppsmöte M 7. Riskanalys En specificerad riskanalys för genomförandefasen arbetas fram M 4. Fördjupad problemformulering En fördjupad kartläggning och analys av projektets beskrivna problem och behovsbild tas fram, innehållande resultat samt en beskrivning av hur denna gjorts.vid behov kommer ESF-rådets processtöd att anlitas En fördjupad kartläggning och analys av projektets beskrivna problem och behovsbild tas fram, innehållande resultat samt en beskrivning av hur denna gjorts. Varje deltagande organisation bekostar själva framtagandet av vilka behov av kompetensutveckling, som finns på den egna arbetsplatsen, utifrån ett individ och organisationsperspektiv. Samtliga organisationers behovs- och problembild sammanställs till en gemensam handlings-/genomförandeplan för ENTRIS 2.0. Vid behov kommer ESF-rådets processtöd att anlitas. M 9. Förankrings- och informationsspridning

12 Sid 12 (33) En kommunikationsplan tas fram samt skriftligt material för förankrings- och informationsspridning. M 8. Jämställdhets- och tillgänglighetsarbete En konkret plan över hur jämställdhet mellan kvinnor och män samt tillgänglighetsarbetet för personer med funktionsnedsättning ska ske, tas fram. M 5. Kompetensutvecklingsinsatser Detaljplanering av kompetensutvecklingsinsatserna utifrån den fördjupade problemformuleringen. Insatserna ska kombineras av formellt, icke formellt och informellt lärande. M 10. Transnationallitet En konkret beskrivning av transnationella aktiviteter under genomförandefasen tas fram. Personella kontakter inleds. M 15. Samverkan med andra regioner - Nationella nätverk - Regionsamverkan - Omvärldsbevakning Mobiliseringsfas Mer detaljerad tid- och aktivitetsplan finns bifogad som bilaga 5. M 16. Uppföljning och rapportering Kontinuerlig lägesrapportering görs till ESF-rådet. Utöver detta ska en skriftlig rapport från mobiliseringsfasen tas fram. M 1. Projektorganisation Projektorganisationen rekryteras. Kontinuerligt projektlednings- och administrationsarbete genomföres. M 14. Informationsinsatser - Hemsida - Förankrings- och informationsmaterial M 12. Extern uppföljning och utvärdering En tydlig beskrivning av uppföljnings- och utvärderingsinsatserna under genomförandefasen tas fram Denna ska bl.a innehålla en beskrivning av vad som ska göras och hur, med fokus på kvalitativ uppföljning, lärandeutvärdering och effekter för personalens hälsa. Utöver detta ska en kvantitativ utvärdering baserad på de i mobiliseringsfasen identifierade indikatorerna utföras. Extern resurs rekryteras för genomförande och framtagning av underlag. G 2. Kick-Off En gemensam formell start, Kick-Off, hålls på varje deltagande arbetsorganisation G 5. Kompetensutvecklingsinsatser för vardagslärande Kvalitativa och kvantitativa kompetensutbildningsinsatser för vardagslärande enligt den under mobiliseringsfasen framtagna detaljplaneringen kommer att ske G 4. Kompetensutvecklingsinsatser för icke formellt lärande

13 Sid 13 (33) Kvalitativa kompetensutbildningsinsatser för det icke formella lärandet ska erbjudas enligt den under mobiliseringsfasen framtagna detaljplaneringen. G 6. Samverkan skola/arbetsliv ENTRIS 2.0 ska utveckla hållbara stödstrukturer och praktiskt arbeta för att hitta olika sätt, metoder och lösningar som underlättar att samverkan mellan skola/arbetsliv. G 7. Informations- och kunskapsspridning samt kompetensutvecklingsinsatser baserat på interaktivt lärande G 3. Kompetensutvecklingsinsatser för formellt lärande Kvalitativa kompetensutbildningsinsatser för det formella lärandet ska erbjudas enligt den under mobiliseringsfasen framtagna detaljplaneringen. G 12. Samverkan med andra regioner och nationella nätverk Regionsamverkan med aktörer från Halland, Västra Götaland och Skåne kommer att ske regelbundet. Deltagande i nationella och nationella nätverk kommer att ingå som en regelbunden aktivitet i genomförandet. G 15. Projektmöten - Styrgruppsmöte - Referensgruppsmöte - Arbetsgruppsmöte - Operativa arbetsgruppsmöte G 1. Genomförandeplan Projektet följer framtagen projekt-/genomförandeplan. Denna revideras vid behov. G 14. Skriftligt informations- och kunskapsspridningsmaterial Skriftligt informations-, kunskapsspridnings- och utbildningsmaterial tas fram. G 13. Transnationalitet ENTRIS 2.0 innehåller transnationellt arbete för att sprida egna erfarenheter men också ta del av andras arbete inom EU. G 16. Projektledning och administration Kontinuerligt projektlednings- och administrationsarbete genomföres G 20. Slutrapport En slutrapport över projektets resultat tas fram till finansiären. G 17. Budget Kontinuerligt budgetarbete samt månatlig rapportering till finansiär. En budgetprognos tas fram som underlag till projektets styrgruppmöten. G 19. Extern uppföljning och utvärdering Extern uppföljning och utvärdering sker enligt den under mobiliseringsfasen framtagna beskrivningen G 10. Nyhetsbrev För kontinuerlig projektinformation

14 Sid 14 (33) G 11. Hemsida Kontinuerlig uppdatering och vidareutveckling. Genomförandefas Mer detaljerad tid- och aktivitetsplan finns bifogad som bilaga 6. Denna kommer sedan att vidareutvecklas och bearbetas under mobiliseringsfasen. G 8. Förankrings- och informationsspridning Kontinuerlig förankrings- och informationsspridning sker, samt vid behov uppdatering av den för ENTRIS 2.0 framtagna kommunikationsplanen. G 18. Intern uppföljning och lägesrapportering Interna uppföljningar och utvärderingar sker kontinuerligt. G 9. Konferenser - Spridningskonferens - Avslutningskonferens, Kick-Out Tillgänglighet för personer med funktionshinder - Beskriv hur ni ska beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. Alla projektets aktiviteter och arrangemang kommer att förläggas till lokaler som är tillgängliga för personer med funktionshinder. Projektet kommer att verka i såväl virtuell som fysisk miljö. Särskild hänsyn kommer att tas till att distribuera aktuell information på flera olika sätt för att öka tillgängligheten. Om behov uppstår kommer dövtolk att anlitas. Stöd för dyslektiker kan också erhållas. Eftersom projektet vänder sig till anställd skolpersonal förutsätts det att personer med funktionshinder har tillgång till de egna individuella hjälpmedel som krävs, för att personen i fråga ska kunna genomföra sitt arbete. Projektinformationen kommer att finnas tillgänglig via webcasts på projektets hemsida och den kommer även att dokumenteras skriftligt. Särskilda behov för att underlätta läsning av material i virtuell miljö kan tillgodoses liksom specialverktyg för att ändra inställningar i virtuella miljöer för att anpassa skriftlig information för synskadade och färgblinda personer. Projektledningen rådgör vid behov med kollegor på Kommunförbundet Skåne med rätt kompetens inom området. Entreprenöriellt lärande representerar ett förhållningssätt som står för ett individualiserande och inkluderande synsätt och därför är anpassningsbart och flexibelt inför målgruppens olika behov. Genom att ENTRIS 2.0 också vänder sig till personal verksam i särskoleorganisationer och till personer som jobbar i organisationer där medlemmarna har funktionsnedsättningar vill vi sprida detta förhållningssätt som verktyg i inkluderingsarbetet. Arbete med mångfaldsperspektiv och likabehandling kommer att framhållas som stärkande faktorer i utvecklingsarbetet. Jämställdhetsintegrering [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Redogör för hur resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet påverkar projektinnehållet. Aktiviteterna inom ENTRIS 2.0 vänder sig till all personal på de deltagande arbetsorganisationerna. Vi kommer erbjuda varierande arbetsmetoder som torde attrahera många olika personers behov och önskemål. ENTRIS 2.0 ska ge möjlighet för arbetsorganisationer som kommit längre i sin jämställdhetsintegrering att delge sina erfarenheter och stöd till de som inte kommit lika långt. En modell kan vara att skapa nätverk där man kan arbeta fram hållbara och gällande jämställdhetsplaner. Olika erfarenheter från ENTRIS kommer att tas i beaktning för att ytterligare flytta fram positionerna inom jämställdhetsintegrering. Projektledningen är väl medvetna om resultat av tidigare insatser inom ENTRIS och kan därför planera och utveckla arbetet så att dessa erfarenheter tillvaratas. En sådan erfarenhet var bl. a att kvinnor var mindre benägna att lämna sin undervisning för att delta i projektaktiviteter än män. Genom ENTRIS 2.0 ska därför

15 Sid 15 (33) skolledningar göras medvetna om sådana lärdomar, för att kunna synliggöra värdet av att alla deltar för en gynnsam organisationsutveckling. Könsuppdelad statistik från tidigare projekt finns att tillgå för att använda i lämpliga sammanhang. Jämställdhetsarbete är en fråga för samhället i stort, likväl som i skolans värld. Vi kommer att belysa värdet av jämställdhetsintegrering i projektets olika aktiviteter, såväl som både kvinnliga och manliga förebilder. Vi avser även att ge målgruppen verktyg, som t ex 4R-metoden, för att själva ges möjlighet att säkerställa den egna organisationens jämställdhetsarbete. Ett aktivt och gott jämställdhetsarbete bidrar till en djupare organisationsutveckling. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. Tydliggör kopplingen till lärandet i projektet och bedöm möjligheterna för genomslag av resultaten. Mobiliseringfas Kopplingen mellan kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande, förbättrad hälsoutveckling och organisationsutveckling är ett intressant område som ska undersökas genom både processorienterad utvärdering, kontinuerlig uppföljning och aktionsforskning. Styrgruppen för projektet ansvarar för den interna uppföljningen genom att ta fram lämpliga verktyg och metoder, för att styra projektet mot ställda mål. För övrig uppföljning och utvärdering av projektet ska extern resurs anlitas, med tanke på de fördelar detta medför i fråga om specialistkompetens och objektivitet. Denna kompetens ska upphandlas under mobiliseringsfasen för att utvärdering och uppföljning ska kunna starta omedelbart. Det finns behov av forskning på innehållet för detta projekt, då inga projekt av denna dignitet kopplat till organisationsutveckling, entreprenöriellt lärande och förhindrande av långtidssjukskrivna har genomförts. Därför kommer ENTRIS 2.0 att knyta till sig forskningskompetens med aktionsforskning som specialkompetens. Under mobiliseringsfasen planeras minst ett arbetsgruppsmöte, där deltagare från de olika deltagande organisationerna detaljerat preciserar sina ambitioner och målsättningar. Dessa kommer senare i processen/projektet att ligga till grund för uppföljning och utvärdering av insatserna. Organisationerna ska under mobiliseringsfasen arbeta fram metoder för egenutvärdering och lärande. Projektledningen har goda erfarenheter av att delta i ESF-rådets lärandeplattformar, där t ex SPeL har varit en stor tillgång i utvärderings- och uppföljningsarbetet. Denna möjlighet kommer att utnyttjas kontinuerligt även i ENTRIS 2.0. Genomförandefas Uppföljning och utvärdering är en viktig del i projektets lärandeprocess, styrning och implementering/spridning av projektets erfarenheter och resultat. Uppföljning innebär att på ett strukturerat sätt dokumentera process, aktivitet och resultat i relation till projektbeskrivningen under projektets gång. Utvärdering handlar om att på ett systematiskt sätt och med professionella metoder kartlägga och beskriva hur processer och arbetsmetoder fungerar i en verksamhet samt att bedöma och förklara effekterna av verksamheten i fråga. Under kontinuerliga lärandeseminarier och andra planerade mötesplatser, kommer representanter från deltagande

16 Sid 16 (33) arbetsorganisationer att delta och bidra till lärande, samt utveckling för att gå från projekt till ordinarie verksamhet. I den fördjupning och implementering, som projektet handlar om är det mycket värdefullt att deltagarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara och sprids på sätt som skapar långsiktig och hållbar nytta. Det är unika möjligheter för utveckling och lärande som målgruppen utsätts för, det är därför mycket värdefullt att knyta rätt kompetens för utvärdering och uppföljning till projektet. Kopplingen mellan kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande, förbättrad hälsoutveckling och organisationsutveckling är ett intressant område som ska undersökas genom en kombination av processorienterad utvärdering, kontinuerlig uppföljning och aktionsforskning. Genom att beskriva och analysera olika resultat, kommer projektet att följas upp och utvärderas såväl kvantitativt som kvalitativt och indikatoerna kommer så långt det är möjligt att vara könsuppdelade. Ex på kvantitativa mål och resultat som ska tas fram och dokumenteras. - Antal aktiva deltagande organisationer fördelade på skolform, kommun, antalet anställda fördelat på yrkeskategori. - Antal aktivt deltagande individer fördelade på yrkeskategori, skolform, uppdelade i åldersgrupper, fördelning i kompetensutvecklingsinsatser per halvår, år och totalt. Kvalitativt beskrivs och analyseras processen och eventuella effekter av utbildningsinsatserna skriftligt, ex genom - att studera den organisatoriska utvecklingsprocessen, påverkansarbetet och stödstrukturerna för lärande på arbetsplatsen. - att studera om organisationen har påverkats och utvecklat handlingsutrymme för entreprenöriella lärprocesser. - att undersöka på vilket sätt organisations- och verksamhetsutvecklingen kommer att bestå/fortsätta, om det finns behov av att få nya eller förändrade arbetsuppgifter utförda, samt ev. effekter i den nära omgivningen som ex kommunförvaltning och arbetsliv. - att studera vilka förutsättning som givits deltagarna att aktivt delta i kompetensutvecklingsarbetet, samt övriga effekter, som ex handlings- och samarbetsförmågan kopplat till handlingsutrymmet i organisationen. - att följa upp de individuella kompetens- och hälsoeffekterna, samt om deltagarnas arbetsuppgifter har ändrat karaktär som en följd av utbildningsinsatserna. De deltagande arbetsorganisationerna kommer att göra en egenutvärdering av sitt deltagande i ENTRIS 2.0, för att säkerställa utvecklingsarbetets framskridande. Hur varje arbetsorganisation fortsatt kan utvärdera sitt deltagande och arbete kommer utvecklas efterhand i ENTRIS 2.0. Det är viktigt att poängtera att uppföljningen/utvärderingen och resultatet av dessa aktiviteter, ska ses som en del i en pågående kunskaps- och utvecklingsprocess. Därför ska uppföljningen/utvärderingen få genomslagskraft redan i de tidiga delarna av projektet, då uppföljning och utvärdering i sig bidrar till lärande. En utomstående kan se saker som internt förbises och dessa synpunkter kan vara värdefulla för projektets genomförande och resultat. Denna överföring sker genom kontinuerliga återföringsmöten mellan extern utvärderare och projektledning från projektstart. Från föregående projekt finns det redan vissa resultat att ta hänsyn till, och bygga vidare på. Detta gör de nya resultat som framkommer ännu mer välgrundade och tillförlitliga. Möjligheten för genomslag av resultaten ökar genom att kontinuerlig återkoppling till de deltagande arbetsorganisationer sker. Genom projektledningens kontakter kan resultaten ytterligare spridas både regionalt, nationellt och transnationellt, och på så sätt även därigenom öka genomslaget. Externa tjänster - Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. Vår utgångspunkt är att anställa kompetent personal med rätt kvalifikationer för projektets arbetsuppgifter och innehåll. I den mån det inte är möjligt att finna processledare med rätt kompetens för de beskrivna utbildningsinsatserna, kommer kostnadseffektiva upphandlingar av extern resurs med rätt kompetens för uppdraget att ske. Vid behov kommer ENTRIS 2.0 att anlita externa aktörer för tjänster som ska genomföra kompletterande kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för det formella och icke formella lärandet, samt vid vissa insatser för

17 Sid 17 (33) samverkan skola arbetsliv. Extern tjänst kommer att anlitas med ansvar för utvärdering, uppföljning och aktionsforskning. För att utvärderaren ska få tillgång till kvantitativa utvärderingsunderlag kommer en extern teknisk support för deltagarhantering att anlitas. Dessa externa tjänster kommer att upphandlas tidigt i mobiliseringsfasen, för att redan tidigt i projektet medverka i planering av genomförandefasen. Inför arbete med informations- och kunskapsspridning samt kompetensutvecklingsinsatser för interaktivt lärande, informationsspridning och förankringsarbete, vid exempelvis framtagande av informationsmaterial och webbcast publicerade av målgruppen, kommer behov av extern upphandlad tjänst att uppkomma. Samtliga externa tjänster som beskrivs ovan kommer att upphandlas under mobiliseringsfasen. All upphandling av externa tjänster kommer ske enligt Kommunförbundet Skånes regler för upphandling. Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Centralt för projektet är att tydliggöra implementering av entreprenöriellt lärande som en strategi för verksamhetsutveckling och hälsofrämjande skolutveckling. Flertalet av de tidigare satsningar som genomförts har syftat till att förändra attityder till begreppet entreprenörskap i skolan. Arbetet har fokuserats på att erbjuda utbildningar till skolpersonal. ENTRIS 2.0 omfattas mer av en gemensam strukturförändring med målet hållbar skolutveckling för bättre hälsa. En god lärandemiljö är en viktig förutsättning för att kompetensutvecklingsinsatserna ska leda till gynnsamma effekter både för individer, verksamhet och organisation. Samspelet har stor betydelse för lärande. Enligt Vygotskij, känd psykolog och pedagog, är det lärandet som styr utvecklingen. Teorin förespråkar också att det är viktigt med samarbete och att lärande i mångt och mycket sker i samspelet med andra, där man lär av varandras olika kompetenser, vilket är en av grundpelarna i det entreprenöriella lärandet. Genom verksamhetsutveckling vid deltagande arbetsorganisationer skapas stödstrukturer för lärande. Lärandet ses som en process i vilken individer interagerar med andra människor och där möjligheten till lärande är beroende av individers möjligheter till aktivt deltagande. Implementering av det entreprenöriella lärandet bygger på synen om vikten av ett livslångt lärande. Detta innebär att människan lär hela tiden och i många olika sammanhang. Genom reflektion, egenutvärdering och lärandemöten för målgruppen skapar ENTRIS 2.0 förutsättningar för en god lärandemiljö och utveckling som ger handlingsutrymme för idéutveckling och innovation på arbetsplatsen. Goda lärande miljöer leder även till positiva effekter för hälsan på arbetsplatsen. I en gynnsam skolutveckling skapas handlingsutrymme som ger pedagogen en ökad känsla av kontroll och medskapande. De metoder och verktyg som används i ENTRIS 2.0, för det formella, icke formella och vardagliga lärandet, främjas flera olika lärandemiljöer både internt på arbetsplatsen och externt genom lärande över organisationsgränser för både kommunala och fristående skolor. Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete?

18 Sid 18 (33) Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Inom Europeiska unionen har man gemensamt, genom Europaparlamentets och Rådets rekommendation, identifierat åtta olika nyckelkompetenser för livslångt lärande. Man har kommit fram till att alla medborgare i dagens samhälle behöver ett livslångt lärande, eftersom den europeiska arbetskraftens kunskaper, färdigheter ochkunnande spelar stor roll för innovationen inom EU, och för dess produktivitet och konkurrenskraft. Detta gör att den problem- och behovsbild som beskrivs ovan i mångt och mycket är gemensam för större delen av Europa, vilket innebär att vi har en gemensam utmaning och ett uppdrag som utgör bra grogrund, intresse och motivation för ett transnationellt arbete. ENTRIS 2.0 har via våra nationella samverkanspartners flera bra ingångar till insatser som genomförs just nu. Enspire EU - Entrepreneurial Inspiration for the European Union, är ett samarbetsprojekt som omfattar elva europeiska regioner. Enspire EU erbjuder nätverk och arrangerar bl. a konferenser som mötesplats för samverkan och spridning av uppkomna resultat, där företrädare för ENTRIS 2.0 kommer att medverka för spridning av resultat och erfarenhetsutbyte. Dessutom finns det sedan tidigare etablerad kontakt med ansvarig personal för Entreprenörskapssatsningar inom utbildningssystemet i Danmark. Både Danmarks och Sveriges regeringar har nyligen publicerat nationella strategier för entreprenörskap inom utbildningsområdet som ska implementeras, vilket medför ytterligare en dimension i projektet med tanke på Skånes geografiska läge och närhet till Danmark. ENTRIS 2.0 kommer att dra nytta av erfarenheter och lärdomar från andra sidan sundet samt delge egna resultat, för ett gemensamt utbyte. Även representanter från de deltagande skolorna i de olika länderna kan utveckla ett samarbete för att se nya utvecklingsmöjligheter utanför det egna landets gränser. Vi planerar även ett utvecklat samarbete med Norge i liknande frågor. Projektet Kommunernas Öresundsplattform är ett mikroprojekt som Kommunförbundet Skåne genomförde under våren 2010, för att inventera Öresundskommunernas samarbetsbehov. Genom detta projekt finns också etablerade kontakter med kommuner och kommunförbund (Kommunernas Landsförening) som ENTRIS 2.0 kan dra nytta av. De aktörer vi avser samarbeta med, har vi som ovan beskrivs, genom våra samverkanspartners eller genom andra kontakter inom Kommunförbundet Skåne eller dess medlemskommuner redan en etablerad relation till. Nyttan av transnationellt arbete på individ- och verksamhetsnivå är att se lärandet i ett större sammanhang, både gällande det som förenar oss som EU-medborgare, men också när det gäller kulturella och sociala olikheter som vi kan lära av. Barn och unga lever i en mer internationaliserad och global tillvaro, och söker sig allt oftare utanför landets gränser för att studera eller arbeta. Arbetskraftsutbyte mellan nordiska länder, inte minst med vårt geografiska läge gentemot Danmark, är en del av samhällsutvecklingen. Genom att använda entreprenörskap i skolan som en gemensam ingång för lärande på såväl individ- som verksamhetsnivå, skapas förståelse för globala sammanhang, vikten av ökad innovation, produktivitet och konkurrenskraft. Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. I den nationella handlingsplanen för tillväxt och sysselsättning samt strategin En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning prioriteras områden som innovation och förnyelse,

19 Sid 19 (33) kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Regionalt i Skåne och Blekinge ska programmet bidra till regional konkurrenskraft genom hållbar utveckling och fler företag. Ett av de prioriterade insatsområdena är innovation och förnyelse. Programmet ska bl. a främja insatser som handlar om att utveckla och implementera metoder och program för ökat entreprenörskap på eftergymnasial nivå. Inom ENTRIS 2.0 planerar vi ett system med regioncoacher runtom i Skånes/Blekinges fyra hörn, sydost, nordost, nordväst och sydväst. Dessa regioncoacher ska fungera som stöd i arbetet för att ta fram en hållbar struktur som ska stärka den regionala förankringen med fokus på samverkan skola/arbetsliv, som ett viktigt led i arbetet med att skapa fler arbetstillfällen och bidra till att egenföretagandet i regionen ökar. Detta arbete tror vi med fördel görs på regionnivå genom gemensamma fysiska och interaktiva mötesplatser, då den lokala förankringen behöver vara tydlig i frågor om koppling mellan skola och näringsliv, för att lägga grunden till ökad tillväxt. Regioncoachernas arbete kan med fördel ske i samarbete med vår samverkanspartner Region Skånes kontakter. Projektledningens kontakter på Region Skåne har upparbetade kontaktytor och arenor där de träffar kommunernas näringslivschefer. I detta forum skulle då regioncoacherna ha en naturlig del att utveckla arbete ifrån. Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt. ENTRIS 2.0 har koppling till flera olika pågående/avslutade (i de fall där projekten är avslutade har projektledningen fortsatta kontakter med ordinarie personal i respektive region) projekt inom samma område. - Företagsamt lärande i Halland - Entreprenöriellt lärande i Västra Götaland - GRowth i Göteborgsregionen - Flertalet olika projekt inom NELIS Nätverket för Entreprenöriellt Lärande i Skolan Den regionsamverkan som utvecklats under föregående projekt har sitt ursprung i att samtliga tre regioner, Skåne, Halland och Västra Götaland, utgjorde tre av sex pilotlän under det nationella entreprenörskapsprogrammets satsning åren Detta samarbete vidareutvecklades och fördjupades under 2009 och arbetet fortsätter även under innevarande år. Styrkan i detta samarbete är den samsyn som kommit att prägla dessa tre regioner, och viljan av att fortsätta utvecklingsarbetet över regiongränserna via ordinarie personal. Västra Götaland och Halland har gemensamt lämnat in en projektansökan i Väst-Sverige, som vid ett bifall kommer pågå samtidigt som ENTRIS 2.0. Detta ökar möjligheterna för fortsatt och fördjupad samverkan ytterligare och ge långtgående spridningseffekter i Skåne, Halland och Västra Götaland, men också i övriga Sverige. Kopplingarna till samtliga projekt inom nätverket NELIS innebär ytterligare möjligheter till spridningseffekter, erfarenhets- och idéutbyte, vilket bidrar till en nationell kommunikation som är till stor nytta för projektdeltagare, projektorganisation och den ordinarie organisationen på Kommunförbundet Skåne. Samtliga projekt och organisationer kommer ha en ömsesidig nytta av varandra i det fortsatta arbetet. Skåne/Blekinge har tidigare inte haft en lika kraftig utveckling av arbete kring entreprenöriellt lärande/processer som andra ovan nämnda regioner. Kompetensutvecklingen och insatserna under föregående projekt, ENTRIS, har flyttat fram positionerna avsevärt och gjort att arbetet ute i verksamheterna har tagit fart. När de deltagande skolorna nu mer och mer börjar inse värdet av denna organisationsutveckling blir effekterna både tydligare och mer hållbara för framtiden. En sådan utveckling är mycket tidskrävande och kräver uthållighet. Det finns även ett stort värde i den samordnande roll som ENTRIS 2.0 kommer utveckla i frågan.

20 Sid 20 (33) Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. Styrning och ansvar Kommunförbundet Skåne är projektägare och officiell stödmottagare och bär därmed det övergripande juridiska och ekonomiska ansvaret för projektet, med mandat att besluta om projektets verksamhet och ekonomi. Tidigare har arbetslivshandläggaren Dag Juhlin varit projektansvarig. För att jobba mer strategiskt även på förvaltningsnivå, övergår detta ansvar till ordinarie skolhandläggare Siv Wilborgsson, vars insatser i projektet inte kommer att bekostas av projektmedel. Ett fortsatt samarbete samt en utökad samverkan mellan dessa båda sektorer planeras för att ge effelter på kommunal förvaltningsnivå. Styrgrupp Kommunförbundet Skåne ska tillsätta en styrgrupp, med uppgiften att ansvara för att projektet genomförs på ett sådant sätt som fastställts i projektplanen och ansökan. Styrgruppen ska ha rättighet att föreslå förändringar i projektplanen i den mån sådana är nödvändiga och godkänns av finansiären. Styrgruppen ska följa verksamhetens genomförande och utveckling liksom budget för projektet och ta upp strategiska frågor av betydelse för projektets genomförande. Styrgruppen ansvarar för att lämpliga verktyg och metoder för uppföljning och utvärdering tas fram. Styrgruppen leds av ordinarie skolhandläggare på Kommunförbundet Skåne, med ordinarie handläggare för näringslivsfrågor i samma organisation som biträdande ordförande. Företrädare för Region Skåne och Företagsamma Skåne ska ingå. Styrgruppen träffas två gånger per halvår under projekttiden. Referensgrupp En referensgrupp ska knytas till projektet, för att ge arbetet en bred förankring. Referensgruppen ska bestå av företrädare från de deltagande organisationerna, arbetstagarorganisationerna, företrädare för näringslivets branschorganisationer och kommunernas näringslivskontor. Vid sammansättningen ska ett jämlikt genus- och integrationsperspektiv tas i beaktning. Referensgruppens huvudsakliga ansvarsuppgift är att fungera som bollplank till projektet samt vara en informations- och kommunikationskanal. Referensgruppen leds av ordinarie skolhandläggare på Kommunförbundet Skåne, med ordinarie handläggare för näringslivsfrågor i samma organisation som biträdande ordförande. Referensgruppen träffas en gång per halvår under projekttiden. Arbetsgrupp En arbetsgrupp med företrädare för de deltagande arbetsorganisationerna ska rekryteras. Arbetsgruppen ska komma med input till projektledningen för att säkerställa projektkvalitén, fungera som en kommunikationskanal samt mötesplats för lärande och erfarenhetsutbyte. Arbetsgruppen leds av projektledningen. Arbetsgruppen träffas en gång per halvår under projekttiden. Operativ arbetsgrupp Den operativa arbetsgruppens kärna utgörs av projektledaren, biträdande projektledaren, processledarna och regioncoachen. Gruppen förstärks vid behov med andra personella kompetenser/resurser. I arbetsgruppen deltar också projektets utsedde utvärderare i den omfattning som krävs, för att ett kontinuerligt lärande av utvärderingsoch uppföljningsarbetet ska ske samt ge en löpande spridningseffekt. Den operativa arbetsgruppen ansvarar för att projektets aktiviteter genomförs enligt uppsatta planer, och har därmed beslutsrätt för frågor av operativ art gällande projektets aktiviteter. Projektledning Projektledningen har det övergripande ansvaret för att projektets resultat blir i enlighet med uppgjorda planer i den av ESF-rådet beviljade ansökan för ENTRIS.