Bygglov vara klart på 10 veckor vid särskilda skäl 20 veckor. Men inga sanktioner finns för den som bryter mot lagen!

Transkript

1 Tillståndsprocessen för vindkraft Temaseminarium Barbro Larson

2 Kriterierna för BMP (betydande miljöpåverkan) är bara svammel och det kommunala vetot är jäkligt underligt. Måns Hagberg, fd stadsarkitekt och expert i vindkraftsutredningen, är inte nådig i sin analys av tillståndsprocessen för vindkraft. Hagberg inledde ett temaseminarium i ämnet, anordnat av Nätverket för vindbruk och Högskolan på Gotland. Seminariet ägde rum i Stockholm den 1 december Vägen till beslut består av labyrinter, fallgropar och hinder, menar han. Miljötillstånd behövs för allt utom ett enda litet verk som är max 20 meter högt med tre meters rotor och ej monterat på hus. Fysisk storlek är viktigast tidigare räknade man främst på effekten. Miljötillstånd söks hos länsstyrelsen och ersätter bygglov enligt PBL. Tillståndet innefattar strandskydd och andra dispenser. Sökanden ansvarar för samråd. MKB krävs alltid vid tillståndsplikt. Nya PBL som träder i kraft den 2 maj kan förhoppningsvis ge en snabb, målinriktad hantering. Den är rimligt rationell enligt Måns Hagberg med undantag för det kommunala vetot. -Miljöministern hat lovat åtgärder, men ingenting händer! Enligt nya PBL ska Bygglov vara klart på 10 veckor vid särskilda skäl 20 veckor. Men inga sanktioner finns för den som bryter mot lagen! Bygglov ska innefatta bygganmälan. Tekniska frågor ska vara lösta innan bygglov ges. Byggnadsnämnden ska underrätta markägaren innan bygglov. Bygglov annonseras i Post&Inrikes Tidningar Startbesked införs. Slutbesked ska ges inan bygget får tas i bruk. Om efterfrågan på mark är stor i området, kan kommunen kräva detaljplan, vilket blir besvärligt och dyrt, men kan vara en lösning om olika markägare inte kan samsas om vinden. -Det viktigaste är att få grannarna med sig då går allt mycket lättare, menar Måns Hagberg. En deltagare i seminariet konstaterar att energibolagen har olika strategier för att övertala kommunen; bydepeng och försäljning av andelar är vanligast. -Man hamnar lätt i en utpressarsituation, där kommunen vill ha svar på frågan What s in it for us? -Det är få som tänker på att en kommun som inte aktivt styr mot hållbarhet, styr i praktiken bort från hållbarhet.

3 MKB - Miljökonsekvensbeskrivningen Jenny Lindgren från Structor Miljöbyrån framhöll att MKB inte bara är ett dokument, utan också ett verktyg och en metod. Den ger allmänheten insyn och man får möjlighet att ta med deras synpunkter i projektet. Många från länsstyrelserna klagade över ofullständiga MKB, men Jenny Lindgren kontrade med att myndigheten måste vara tydlig med vilken information de vill ha och inte komma i efterhand med krav på kompletteringar. -MKB görs inte för att tillfredsställa länsstyrelserna. Det handlar om att säkerställa allmänhetens intressen och krav. Det är projektörernas ansvar att ta fram bra underlag. Här finns inga färdiga mallar, det är en process. En handläggare från norra Sverige saknade visualiseringar som kan vara svåra att få fram i en landsdel med mycket mörkertid. -MKB har över lag blivit bättre, men vi får inte allt vi behöver. De håller ofta för låg nivå och beskriver inte kulturmiljön, utan kallar projektet en förstärkning av kulturmiljön. Tyckanden hör inte hemma här! Liselotte Aldén från Högskolan på Gotland berättade att det pågår ett arbete inom Vindval med att utveckla metoder och ta fram en kunskapssammanställning om vindkraftens påvekan på landskapet. Fallgropar Åsa Laurell vid länsstyrelsen i Västerbotten har sammanställt fallgroparna i MKB vid tillståndsansökan för vindkraft. Hon påpekar dock att vindkraftsbranschen generellt är bättre än andra branscher och att MKB-kvaliten stiger kontinuerligt. Vissa frågor återkommer vid begäran om komplettering. Samrådsredogörelse Fokus på projektet beskrivningen för inte vara för allmänt hållen Omfattning på ansökan och MKB måste följa varandra Kringverksamheter som bör ingå är t ex vägar, täkter, elnät mm Tre skeden bör vara tydliga i MKB: byggskedet, driften, återställningen Alternativbeskrivning ska finnas MKB ska ha en röd tråd och lätt att läsa och förstå Objektivitet, inte subjektiva bedömningar Undersökningar redovisas ofta i bilagor, men slutsatserna ska finnas i MKB. Frågor som ska analyseras är Rennäring, landskapsanalys, säkerhetsfrågor, ekonomisk säkerhet. Tydliga kartor!

4 Visuell påverkan Landskapsarkitekt Anders Bramme har lång erfarenhet av visualiseringsarbete. Den visuella påverkan styrs av många parametrar; tekniska - storlek, avstånd, topografi, väder och ljus attityder och erfarenheter (känslomässiga aspekter som är mest avgörande) Tekniska verktyg är en GIS-baserad synbarhetsanalys, fotomontage och en interaktiv metod som är ny. Med bilders hjälp blir det lättare att förstå hur landskapet förändras. Anders Bramme framhöll vikten av att jobba i samma skala hela tiden. Synbarhetsanalysen ska visa från vilka platser vindkraftverken är synliga och på vilket avstånd. På mer än fem km avstånd syns de inte. Fotopunkterna ska visa anläggningen från olika platser; frekventerade, bebodda, orörda, triviala Man fokuserar inte på anläggningen, utan på sammanhanget: landskap, vildmark, produktionslandskap Uppförandekod "Även om kommunen har pekat ut ett område som lämpligt för vindkraft, är det alltid någons skog eller marker man rör sig i. Det ska man tänka på", för att citera en klok projektör. Hon är inte ensam om sitt sätt att resonera. För många vindkraftprojektörer är det en självklarhet att närma sig människor som berörs av planer på utbyggnad av vindkraft med respekt och lyhördhet. Men det är inte en självklarhet för alla. Därför finns nu en "Uppförandekod för projektörer". Den består branschgemensamma rekommendationer om hur en projektör bör arbeta med information vid etablering av vindkraft. Projektör som vill ansluta sig till Uppförandekoden är välkommen att kontakta kajsa.olsson@energimyndigheten.se. Utgångspunkten har varit att inhämta den kunskap som redan finns hos projektörer och andra som berörs vid etablering av vindkraft. Fokus har legat på vad som fungerat bra, Uppförandekoden och Checklistan är levande dokument som kommer att uppdateras vid behov. Koden innebär ett frivilligt åtagande, vid sidan om lagen. Hittills har ett 20-tal projektörer anslutit sig. Ett önskemål är att göra koden mer konkret, med exempel från verkligheten, metoder, framgångsfaktorer etc. Workshop och dialog I workshop och dialoggrupper sökte seminariedeltagarna svar på frågorna kring tillståndsprocessen. Rollspel synliggjorde olika aktörers påverkan.

5 Mycket handlade om samråden hur få folk att komma, uppföljning av varför så få kommer, vad handlar protesterna egentligen om inte är det väl havsörnshäckningar som inte använts på 150 år t ex? Nyckelord är tidigt, löpande, öppenhet/tydighet, lokalt. Ta hjälp av länsstyrelsen och politikerna, var ett annat råd. Om politikerna inte står stadigt bli det Vilda Västern! Ta professionell hjälp med att kalla till och leda samråd. En tredje part som moderator förhindrar att det urartar till pajkastning. Identifiera budbärarna var nästa råd. Media är viktiga, särskilt på små orter. Olika former av delägarskap och delaktighet gör att pengarna stannar i området. Vid själva mötet: Undvik podiet, det skapar bara avstånd! Lägg stor vikt vid kommunens presentation. Presentera alternativ, inte färdiga lösningar. Ordna kaffepaus med mingel så får alla möjlighet att prata fritt. Gott om tid för frågor och svar. Dialoggruppernas synpunkter Om kommunen ska bygga vindkraftverk måste det finnas ett kommunalt energibolag. MKB är ofta det sista man gör Ska riksintresse ha högre prioritet än allmänintresse? Studieresor är bra! Skuggor kan upplevas värre än ljud Hur ska man kunna överklaga kommunernas veto? Etablera vägar för tvärsektoriellt samarbete Länsstyrelserna är ofta dåligt förberedda Lokalt motstånd är större än på riksnivå. Vad kännetecknar ett bra projekt? Hög effekt, acceptans eller något annat?

6 Nyckelfaktorer för förankring av beslut om vindkraft Myndigheternas planering Tidigt skede Lokala aktörers inflytande Dialog och information Risk- och möjlighetstänkande Ekonomiskt deltagande Medias roll Kunskapskällor: Kunskapsdatabasen CVI Vindval, Vindforsk Vindlov.se Tidigare projekt